2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!



Relevanta dokument
FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

RF OK = RF KRIT - ΔRF OS

Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg

Skador i utsatta konstruktioner

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Om ett våtrum är byggt mot

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P April 2014

Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?

Aktuella fuktrelaterade skador och åtgärder. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Fuktbegrepp - definitioner

Byta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och spara energi.

SBUF Stomskydd utvärdering med Wufi 5.1 och Wufi Bio 3

Fuktsäkra konstruktioner

RAPPORT. Endimensionella fuktberäkningar Foamking Vindsbjälklag (3 bilagor) Uppdrag/bakgrund. Beräkningar och förutsättningar

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.

Saint-Gobain Silent Wall 65 db. En effektiv yttervägg med hög fuktsäkerhet för bullriga stadsmiljöer

Fukt. Diagram 1: Månadsmedelvärden över året för ånghalten i utomhusluften i Sturup, Bromma och Kiruna. Källa: Fukthandboken.

Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem:

Energieffektivisering av miljonprogrammets flerbostadshus genom beständiga tilläggsisoleringssystem:

Fuktomlagringar i välisolerade ytterväggar

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Dubbla tätskikt i våtrumsytterväggar med keramiska plattor

Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering.

Kenneth Sandin Byggnadsmaterial. Putsade fasader var står vi nu?

Storhet Året J F M A M J J A S O N D. Luleå T 1,5-11,5-10,7-6,1 0,0 6,3 12,9 15,5 13,5 8,3 2,9-4,1-9,0

Halotex. Materialsystem för friskare hus

Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

årgång 12 maj 2007 FÖR ALLA sid 8 AF sid 24 Anläggning sid 38 HUS sid 56

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

NORGIPS UTVÄNDIGA SYSTEM

Putsade fasadsystem på nyproducerade regelväggar

Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsatts för regn

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad

Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner

Fukttillskott från uteluft. Entreprenörens egenkontroll.

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

AKtuellt dec Oktoberseminariet

Fuktsäkra putsade fasader

Vad krävs för att fasaderna ska uppfylla moderna energikrav. Carl-Magnus Capener, Tekn.dr., Forskare, SP Energiteknik

Fukt kan ge ökat energibehov genom: Ångbildningsvärme för vatten vid olika temperaturer

Fuktsäker projektering och tillämpning av fuktkrav i BBR för träkonstruktioner hur går vi vidare?

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B

Energieffektivitet och innemiljö, VBFF ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup (Kristina Mjörnell)

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Den konstruktion som vanligtvis

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Vindsutrymmen Allmänna råd

Räkna F. Petter Wallentén. Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Byggnadsfysik

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2009

MONTERINGSANVISNING.

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET Utgåva 2

Inläckage i träregelväggar

Handledning. Mätning av fukt i putsade regelväggar. Anders Jansson Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö

framtidens byggsystem!

Fuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus

Tätskikt i våtrum. FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Finja Betong. Putsade fasader. Vackra, trygga och beprövade

Varifrån kommer fukten?

Iso-Fin fasadputssystem tryggt och beprövat.

Fuktförhållanden i träytterväggar Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

Ombesiktning / Komplettering

Fuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning

Serpovent G2 fasadsystem med isolering. Montageanvisning

Fogar mellan träfönster och yttervägg

Torrt träbyggande krävs

Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning

Serpovent G2 fasadsys tem utan isolering. Montageanvisning

Introduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt

Hur skall en ishallsvägg byggas? Fuktrisker och mögelanalys. How should an ice hall wall be built? Moisture risks and mold analysis

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Transkript:

Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård

Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Innehållsförteckning Allmänt 3 Uppdragsbeskrivning 3 Syfte 3 Omfattning 3 Slutsats 3 2 av 13 Bakgrund 4 Fuktkrav 4 Fuktsäkerhetsprojektering 4 Förutsättningar 5 Beräkningsprogram 5 Väggtyper 5 Kritisk RF 5 Indata 5 Byggfukt 6 Insida av väggen 6 Kritiska snitt 6 Utvärdering 6 Beräkningsresultat 7 1. Ventilerad fasad, 200 mm PIR 7 2. Ventilerad fasad, 80 mm PIR och infälld träregel 8 3. Putsad fasad, 200 mm PIR 10 4. Putsad fasad, 80 mm PIR och infälld träregel 11

Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System Allmänt 2014-09-01 3 av 13 Uppdragsbeskrivning KDC AB har på uppdrag av Finja Prefab AB/Avd Foam System undersökt fuktförhållanden i en standardvägg med 200 mm PIR-isolering och infrästa träreglar. Två varianter på fasadlösning har studerats, det ena med ventilerad spalt bakom fasadbeklädnaden och den andra varianten med tjockputs direkt på PIR-väggens utsida. Syfte Rapporten syftar till att klarlägga hur fuktrörelser i standardväggen förhåller sig till normkrav och om det finns skäl att använda ventilerad spalt eller inte sett ur risker med fuktdiffusion. Omfattning Analyser i fuktberäkningsprogrammet WUFI har utförts på standardväggen med PIRisolering med infrästa träreglar. Två fasadalternativ har sedan analyserats. Det är en 20 mm ventilerad spalt på utsidan av PIR-isoleringen respektive en lösning där putsskiktet applicerats direkt på PIR-isoleringen. Slutsats Standardväggen med PIR-isolering och infrästa träreglar uppfyller dagens byggregler och krav. Både lösningen med ventilerad spalt och puts direkt på PIR-isoleringen ger fuktsäkra konstruktioner med avseende på beräkningar som utförs i WUFI. Linköping september 2014 Per Karnehed Civilingenjör Fuktsakkunnig och certifierad Energiexpert

Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System Bakgrund 2014-09-01 4 av 13 Fuktkrav Styrande krav är bland annat Boverkets byggregler, BBR, som under punkt 6:5 Fukt, anger följande: Under kap 6:51 anges att Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobielltillväxt som kan påverka människors hälsa. Under kap 6:52, Högsta tillåtna fukttillstånd, anges bland annat För material och materialytor, där mögel och bakterier kan växa, ska väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd användas. Om det kritiska fukttillståndet för ett material inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75% användas som kritiskt fukttillstånd. Under kap 6:53 Fuktsäkerhet, anges bland annat Byggnader ska utformas så att varken konstruktionen eller utrymmet i byggnaden kan skadas av fukt. Fuktsäkerhetsprojektering I rådstexten under kap 6:51 i BBR anges att Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Denna rapport utgör en grundläggande del i den fuktsäkerhetsprojektering som BBR föreskriver för en standardvägg med 200 mm PIR-isolering och infrästa träreglar från Foam System.

Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System Förutsättningar 2014-09-01 5 av 13 Beräkningsprogram Programvaran WUFI Pro 5.2 från Fraunhofer IBP har använts. Programmet beräknar de hygrotermiska förhållandena i byggnadskonstruktionen med reella påkänningar. Klimatdata kan väljas för flera orter i Sverige eller Europa. De största fuktbelastningarna på fasader uppstår vid slagregn och på ställen där konstruktionen inte får torka ut mellan nedfuktningarna. Ogynnsammast har då visat sig vara sydsverige i Göteborg eller Lund där slagregn pressar på fasader samtidigt som det är fuktigt stora delar av året. Beräkningar har även skett med klimatdata för Luleå, norra Sverige, och utfallet visar på att RF i kritiska delar är lägre, dvs torrare längre norrut än vad beräkning med klimatdata från Lund medför. Väggtyper Beräkningarna har utförts med två olika fasadlösningar. Eftersom väggen har en infräst träregel i ett snitt, har både snittet med ren PIR-isolering studerats och snittet med den infällda träregeln. Detta innebär att sammanlagt fyra olika beräkningsfall föreligger. 1. Ventilerad fasad, 200 mm PIR 2. Ventilerad fasad, 80 mm PIR och infälld träregel 3. Putsad fasad, 200 mm PIR 4. Putsad fasad, 80 mm PIR och infälld träregel Kritisk RF För att utvärdera resultaten har relativ luftfuktighet i kritiska snitt granskats för varje beräkningstillfälle. Kritisk RF för träreglarna är satt till 75%. Kritisk RF för PIR-isoleringen har antagits till 90% RF vid 20. Mikrobiologisk tillväxt gynnas vid temperatur runt 20 medan den avstannar vid temperaturer ner mot 8 trots högre RF. Indata Materialdata har tagits från WUFI-programmet som har en materialdatabas sammanställd från leverantörer och framstående forskningsinstitut samt från materialtillverkare. PIR-isoleringen har en tät beläggning på båda sidor och µ-värdet har angetts till 2000. Sd-värdet för 200 mm PIR = 400 m. Sd-värdet anger vilken lufttjocklek som materialet motsvarar för vattenångan som ska diffundera igenom materialet, dvs en sträcka på 400 m.

Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 6 av 13 Byggfukt Beräkningen utgår från att byggnadsdelen har blivit utsatt för regn och har en relativt hög fukthalt när uttorkningen påbörjas. Temperaturen i byggnadsdelen är 8 vid beräkningens början. Detta antagande visar sig ge högst fukttillstånd i väggen som efter ca 1,5 år börjar torka ut till sitt jämviktsläge och därefter pendlar kring en jämn nivå beroende på sommar eller vinterbelastningen. Insida av väggen De infrästa träreglarna ger en invändig luftspalt på 25 mm som används för installationer. På väggreglarna monteras en 12 mm OSB-skiva, (hård träfiberskiva) och mot insidan en 12 mm kartongklädd gipsskiva. Inomhusklimatet har angetts till 21 med ett fukttillskott under uppvärmningssäsong på 4 g/m3, vilket ger ett RF inomhus på vintern kring 50% och under sommaren 65%. Eftersom väggkonstruktionen saknar en traditionell invändig ångspärr i form av en tät PEfolie, kan vattenånga torka inåt vilket gör att konstruktionens fuktsäkerhet ökar markant vad gäller förmågan att hantera byggfukt och eventuellt inläckande vatten under drift. Kritiska snitt Förutom analysen av den sammansatta väggens totala fuktinnehåll och prestanda, är det de yttre delarna av träregeln samt insidan mot OSB-skivan som kan vara intressanta att studera. En viktig detalj att studera i denna rapport har även varit frågan om väggens fuktsäkerhet ökar med en luftspalt i fasaden eller inte. Utvärdering RF i samtliga beräkningsfall underskrider kritisk RF på 75% för träregeln och 90% RF vid 20 för PIR-isoleringen. Även vid simulering med 0,5 och 1% inläckande andel av slagregnet i PIR-isoleringen fås en uttorkande effekt i väggen beroende på avsaknad av invändig PE-folie. Väggen kan därför betraktas som relativt robust med sin homogena PIR-isolering på utsidan och öppnare insida med träreglar och installationskanal bakom OSB och gipsskivan.

Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System Beräkningsresultat 2014-09-01 7 av 13 1. Ventilerad fasad, 200 mm PIR Utsida Ventilerad PIR-isolering Insida spalt Fig 1. Avsaknad av inre PE-folie gör att byggfukt kan torka åt båda hållen och RF i PIRisoleringen ligger under kritisk RF som är satt till 90%.

Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 2. Ventilerad fasad, 80 mm PIR och infälld träregel Utsida Ventilerad PIR-isolering Träregel Insida spalt 8 av 13 Fig 2. Beräkningen med PIR och infälld träregel ger inte förhöjda fuktvärden jämfört med tidigare beräkning.

Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 9 av 13 Fig 3. Diagrammet ovan visar hur temperatur och RF utvecklas under byggnadens första två år. Den gröna kurvan som initialt ligger kring 71% RF minskar med tiden och efter två år är RF på den kallaste och fuktigaste delen av träregeln nere kring 65%, dvs i samma nivå som inomhusklimatet. Konstruktionen har uttorkande egenskaper.

Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 3. Putsad fasad, 200 mm PIR Utsida Puts PIR-isolering Insida 10 av 13 Fig 4. Ovanstående konstruktion har ett putsskikt som appliceras direkt på PIR-isoleringen. Putsen fästes in med hjälp av ett galvaniserat stålnät vars infästning sker med bricka och skruv till den bärande träregeln. Putsen motsvarar en traditionell tjockputs, dvs den ackumulerar regnvatten. Beräkningen visar att RF i väggen stabiliseras efter ett år och fuktmängden i den yttre delen av PIR-isoleringen ligger under kritisk nivå för RF som är satt till 90% vid 20. Insidan som ligger mot OSB-skivan påverkas inte av att en ventilerande spalt saknas på utsidan av väggen. RF anpassar sig snabbt till inomhusklimatet. Jämför med Fig.1.

Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 4. Putsad fasad, 80 mm PIR och infälld träregel Utsida Puts PIR-isolering Träregel Insida 11 av 13 Fig 5. Ovanstående konstruktion har ett putsskikt som appliceras direkt på PIR-isoleringen. Putsen fästes in med hjälp av ett galvaniserat stålnät vars infästning sker med bricka och skruv till den bärande träregeln. Putsen motsvarar en traditionell tjockputs, dvs den ackumulerar regnvatten. Kritiskt snitt är mitt i bilden där den infällde träregeln möter PIR-isoleringen. RF i detta snitt anpassas snabbt till inomhusklimatet eftersom en invändig ångspärr saknas. Utförandet medger att byggfukt torkar inåt. RF i den kritiska delen ligger strax över 60%, dvs under kritiska nivån som är satt till 75% för trä.

Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 12 av 13 Diagram över temperatur och RF i den infrästa träregelns kallaste snitt mot PIR-isoleringen. Fig 6. Diagrammet ovan visar hur temperatur och RF utvecklas under två år i snittet vid träregelns svagaste punkt, den del som är infräst och ligger an mot PIR-isoleringen. Den gröna kurvan som till vänster går upp till 71% RF avtar därefter och efter två år är RF på den kallaste och fuktigaste delen av träregeln nere mot 63%, dvs i samma nivå som inomhusklimatet. Konstruktionen har därmed uttorkande egenskaper trots en relativt ångtät PIR-isolering.

Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 13 av 13 Fig 7. Ovanstående graf visar hur RF och temperatur utvecklas under två år i det mest kritiska snittet på träregeln. Snittet är den infällda träregelns yta mot den ångtätare PIRisoleringen. RF stabiliseras runt 65%.