~_ Byggnadsinventering Rigåsens naturreservat Sundsvalls kormnun Byggnadsinventering utförd av Torbjörn Svaan hösten 1996. Länsmuseet Yästernorrland.
Översiktlig beskrivning och historik Rigåsen naturreservat är avsides beläget i Sundsvals kommuns nordöstra hörn, i närheten av landskapsgränsen mot Ångermanland. Miljön som ägs av SCA, fick under 1980 talet skydd i form av reservatsbildning. Motiveringen var i första hand inriktad på den ålderdomliga och sällsynta floran som uppkommit p g a äldre brukningsmetoder. miljön ingår även enstaka byggnader efter två små gårdar belägna sida vid sida med en fastighetsgräns som delar miljön i en västlig och östlig del. Större delen av bebyggelsen har ida.g fallit samman, men placeringen i landskapet är tydlig i form av byggnadsrester. På den östra fastigheten återfinns endast en restaurerad bagastuga medan den västra fastigheten har ett "skal" från ett boningshus och tre ekonomibyggnader. Tidsmässigt sträcker sig bebyggelsen över en period fsån senare delen av 800-talet till tidigt 1900 tal. Enligt muntliga källor skulle Rigåsen urspnmgligen ha varit en finnbosättning, vilket är fullt möjligt då området är kända finnmarker. det material som insamlats inför reservatsbildningen på Länsstyrelsens mjljövårdsenhet finns Rigåscn med på Lidens sockenkarta från 1840-talet. 1859 redovisas Rigåsen som ett krono-nybygge med en skattesatsarrende på 1324 mantal. Någon gång under 800-talet har markområden övergått från kronan till enskild egendom genom avittrringen, vilket resulterade i att fastigheterna hade någon form av arrendekontrakt med Skönviks AB, sedemera SCA. en avstyckningshandling från 1930-talet övergår markområden från SCA till fastigheterna på Rigåsen. Det är dock inte utrett om förvärvet gäller aj) arrenderad mark. samma dokumellt beskrivs Rigåsen som "avlägset beläget och i avsaknad av bl1jten väg". Två familjer, Ålllander på den östliga fastigheten och Backberg på den västra, arrenderade varsin brukningsdel. handlingen står vidare att båda hushållen var nödgade att köper viss fodermängd för sina kor och hästar. Avstyckningen gällde troligtvis någon form av markköp av SCA eftersom motiveringen till avstyckkningen var att Rigåsen skulle bedriva ett mer effektivt jordbmk.
RGASEN Åker ~ Gärdsgård Fastigetsgrä n s a Byggnad ::::~ Riven byggnad '-_... Gran.. sen mot barrskogen ==:= Stig -'" '\,\ \',~ - -~. '-', A' \. \\..~. ",. "t':-~"-"''''~'''' ~ "i; ~ t.. _...h_....~ o" --~....-... ~. f fl 1 1 fi i '." '., ',,', J \ \ \ \ \ :... 46, " ~) ~ 30. -.,. '- '. "J,,-,, D SKALA 1 :2000 20 40 r.. lo "
Kulturhistoriskt värde Rigåsen är ett exempel på en av många avlägset belägna "ensamgårdar" som tillkommit mot bakrgrund aven medveten statlig politik all kolonisera det norrländska inlandet. Under 1600-talet var det i första hand invandrande finnar som stod för nybyggena, men efterhand även svenskar. Den byggda miljöns enskilda kulturhistoriska värde är kraftigt reducerat, beroende på att alltför många byggnader rasat sanunan. Det pedagogiska värdet är dock stort, då byggnaderna står som monument över att platsen varit bebodd. Det är människornas traditionella sätt att bruka jorden som resulterat i den ålderdomliga och sällsynta vegetationen, som vi i idag anser bevarandevärd. Mot denna bakgrund vore det kanske befogat att bl a rusta upp den gamla bagarstugan, för att ge en positivare helhetsupplevelse av miljön. En upprustning skulle säkert ge signaler till besökare att vara mer aktsamma om byggnaden-vilket inte är fallet idag. Översiktsbild med ekonomibyggnader, mot N. Bild 97d-30. ---,- 1
Byggnad nr: 1 bagarstuga, enkelstuga. Ålder: 1800-tal Antal våningar: l Grundsockel: Hörnstenar. Stomme: Handbilat timmer bildar stomme som är förstärkt med spännbjälkar. Fasad: Timmer, samt delar aven locklistpanel vid fönster och gavlar. Bilder visar att hela fasaden varit klädd med panel. Fasaden saknar spår efter ev färgsättning. Dörrarfönster: Fasta enkla 2L-fönster med spröjs om tre kvadratiska rutorlbåge. Ytterdörren är en enkel bräddörr med svarta gångjärnsbeslag och nås via en låg trappbro i trä. Takskorstenar: Åstak täckt med spån och en hög utkragad skorsten i rött tegel med skyddsbuv i plåt. nteriör: Bagarstugans plan är av enkelstugemodell, med förstu en mindre kammare samt kök. Kammaren saknar fönster och har en nytillverkad tvåvåningssäng. Dörren mot "köket" är en spegeldörr som har ett grönt färgfragment över blått. kökets sydvästra hörn finns en nysnickrad våningssäng av samma modell som i kammaren. Mittemot gavelfönstret står ett yngre fällbord med några köksstolar och ett par sittbänkar med ståtben. Den vitputsade bakugnen har en sockel av trä och en huv av plåt. nvändiga snickerier: fönsteromfattningar, lister tak- och golvbräder samt sängarna är tilverkade av ohyvlade bräder utan färgsättning. Kökstaket och golvet är mycket smutsigt bl a beroende på att någon eldat i dragluckan, vilket resulterat i att röken svärtat hela köket. Arkitekturövrigt: dagsläget ger stugan knappast något välkomnande intryck beroende på att det är mörkt och smutsigt från spisrök mm samtidigt som de nygjorda snickerierna är alltför grovt "tillyxade". Med tanke på att reservatet är relativt välbesökt och att byggnaderna bl a används av skolbarn för övernattning, vore det kanske ide att med relativt "enkla" åtgärder göra byggnaden trivsammare. det här fallet handlar del inte om några åtgärder som baserade på exakt vetande om just denna byggnaden, eftersom de flesta spåren är utraderade. -
Följande förslag kan användas som utgångspunkt vid ev åtgärder: Timmerväggarna kläs med spännpapp som stänkmålas eller tapel<;eras med något äldre tapetmotiv. Taket slipas och målas med en lätt bruten vit linoljefärg. Lister och fönsterkarmar målas efter Yt- och kantslipning med en gråaktig linoljefärg. Sängarna målas efter slipning t ex med en guldockra linoljefärg. Golvplankorna rengöres, ev såpskuras. Bakugnen putslagas med rent kalkbruk och målas med vit kalkfärg alt limfärg. :-_1
Foto 96s-190-8. Byggnad nr: 2 lada. Ålder: 1800-tal. Antal våningar: Grundsockel: Hörnstenar. Stomme: Handbilat timmer. Fasad: Timmer. Dörrarfönster: Bräddörr på östra långsidan. Takskorstenar: Spåntak, luftglugg i gayelröstena. Arkitekturövrigt: ~ Byggnaden är restaurerad under 1980-lalet, då nytt spåntak lades och slommen förstärktes med spännbjälkar. Skadat timmer har kompjeterals med friskt timmer. dag anyänds laclan tm yedbocl ----- 1
, Foto 97d 26. Byggnad nr: 3 loge. Ålder: 1800-tal. Antal vllningar: Grundsockel: Hörnstenar. Stomme: TimJller. Fasad: Timmer. Dörrarfönster: Dubbel bräddölt. Takskorstenar: Svart trapetskorrugerad plåt med två regtangujära taköppningar täckta med gulbeiga transparenta glasfiberskivar. Arkitekturlövrigt: Logen restaurerades under 1980-talet. Det avvikande takljusinsjäppet har troligtvis tillkommit p g a au logen använd till övernattningar av besökare. Miljön skulle vinna på att logens tak täcktes med spån.
Foto 96s-190-9. Byggnad nr: 4 uthus. Ålder: 1800-tal. Ante'll våningar: Grundsockel: Hörnstenar. Stomme: Timmer. Fasad: Timmer med inklädda knutar. Dörrarfönster: Dubhel bräddörr med hasplås. Takskorstenar: Späntak. Arkitekturövrigt: Byggnaden restaurerades under 1980-lalet. Taket täcktes med spån, knutarna kläddes in, och skadat timmer ersattes med nytt.
Byggnad nr: 5 bostadshus. Ålder: Omkring sekelskiftet 1900. Antal våningar: 12. Grundsockel: Hörnstenar. Stomme: Timmer. Fasad: Delar av fasaden är klädd med locklistpanel. Di)lTar!fi)nster: Ytterdörren saknas och dörröppningen är idag täckt med en ljust brunaktig boardskiva. Fönsterna är spöj ade om :3 rutorbåge samt halvvåningsfönster i övervtlningen. Takskorstenar: Taket uppbärs av takstolar och är klätt med svart korrugerad plåt. Den utkragade skorsstenen är murad med rölt tegel. Arkitekturövrigt: Byggnaden har en enkelkorsplan med förstu, kök och kammare belägna runt en murstock. Del utvändiga timmret bär spår efter falu rödfärg, vilket kan bero på att byggnaden ursprungligen saknat brädpanel. Hela interiören är utriven och våningsbjälklaget saknas. Det enda som återstår är 2 öppna spisar och några skadade spegeldörrar. nder 1980-talet genomfördes nödvändiga underhållsåtgärder med syftet att förhindra ytter]jgare förfall. Huset är helt igenbommat med tanke på att det är en farlig plats att vistas på. MiJjön skulle vinna på atl den nuvarande boardskiva framför dörröppningen ersattes med en anpassad bräddörr som låstes permanent. Byggnaden skulle vidare framstå i bättre dager om taket täcktes med spån, vilket troligen varit det ursprungliga materialet. -