Grönområdets funktioner i urban miljö.

EXAMENSARBETE MASTERPROGRAM, FASTIGHETER OCH BYGGANDE FASTIGHETSEKONOMI AVANCERAD NIVÅ, 30 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2020 Grönområdets funktioner i urban miljö. En studie baserad på grönområden i Sundbybergs stad. Dominika Biel 1

Master of Science thesis Title Author Department Master Thesis number Supervisor Keywords Green area features in urban environment - A study based on green areas in the city of Sundbyberg Dominika Biel Real Estate Construction Management TRITA-ABE-MBT-20593 Agnieszka Zalejska Jonsson Urban greenery, green area features, valuation of green spaces, sustainable urban development Abstract Demand on housing in Sweden is growing together with the population. Many people are settling in and close to large cities, which means that cities are densifying and expanding. That is leading to many new construction projects to fulfill the demand. Climate is changing with extreme weather that exposes societies functions and flooding and temperature highs are not unusual. Agenda 2030 has set sustainable development as one of the world's most important goals. The incentives for housing are large, especially in cities, however, there is a challenge for the conservation of green spaces in urban environments. This thesis highlights the important functions of the green areas and through a series of tools looks at the movement patterns in the green area and housing prices depending on the distance and number of green areas close by. This study examines twelve green areas in Sundbyberg city and through a field of studies, identifies interesting features that these green areas offer. The functions are divided into three different categories: climate, activity and social. Functions are defined based on existing facilities in the green

area and previous research. The purpose of the study is to identify differences between green areas. Further investigate any relationship between housing prices and distance to green areas. The study also examines the tool datscha footfall and its possibilities for further analyzes of urban structure and green areas. Results obtained in the study have not found clear relationships between housing prices and distances to green areas. The study, on the other hand, can claim that the size of green areas can contribute to the green area amount of functions and can be considered more attractive. The datscha footfall tool has shown great potential in evaluating existing urban structure and future development of new neighborhoods. This tool currently lacks data on movement outside street systems, which makes it difficult to apply to green areas where there is no large street system.

Acknowledgement The degree project covers 30 higher education credits and is the final course and results in a Master of Science in Real Estate and Construction Management. This work was carried out during the autumn term of 2019 in Stockholm. I would like to thank my supervisor Agnieszka Zalejska Jonsson at KTH who has been a great support and guidance throughout the study. Stockholm, January 15, 2020

Examensarbete Titel Författare Institution Examensarbete Handledare Nyckelord Grönområdets funktioner i urban miljö - En studie baserad på grönområden i Sundbybergs stad. Dominika Biel Fastigheter och byggande Masternivå TRITA-ABE-MBT-20593 Agnieszka Zalejska Jonsson Urbana grönytor, grönområdets funktioner, värdering av grönytor, hållbar stadsutveckling. Sammanfattning Allt fler bostäder byggs i Sverige och städerna växer ständigt, klimatet förändras med ett väder som utsätter samhällsfunktioner för prövning. Allt större fokus läggs på hållbarhet och klimatet. Agenda 2030 har hållbar stadsutveckling som ett av världens viktigaste hållbarhetsmål. Sveriges befolkning växer och allt fler människor bosätter sig i städer, detta bidrar till att allt färre grönytor och grönområden bevaras i framförallt tätbefolkade storstäder. Incitamenten för bostäder är stort framförallt i städer däremot finns det en utmaning för bevarande av grönytor i stadsmiljö. Detta examensarbete belyser grönområdens viktiga funktioner samt genom en rad verktyg tittar på rörelsemönster i grönområdet och bostadsprisutveckling av bostadsrätter beroende på avstånd och antal grönområden. Denna studie undersöker tolv grönområden i Sundbybergs stad och genom en fältstudie identifierar intressanta funktioner som dessa grönområden erbjuder. Funktionerna delas in i tre olika kategorier: klimat, aktivitet och social. Funktioner definieras utifrån befintliga faciliteter i grönområdet och tidigare forskning. Studiens syfte är att identifiera skillnader mellan grönområden. Vidare undersöka eventuell relation mellan bostadspriser och avstånd till grönområden. Studien tittar även på verktyget Datscha Footfall och dess möjligheter till vidare analyser av stadsstruktur och grönområden.

Framställt resultat i studien har inte hittat tydliga relationer mellan bostadspriser och avstånd till grönområden. Studien kan däremot påstå att storlek på grönområden kan bidra till att grönområdet erbjuder fler funktioner och kan anses mer attraktiv. Verktyget Datscha footfall har visat stor potential i utvärdering av befintlig stadsstruktur och framtida utveckling av nya stadsdelar. Detta verktyg saknar idag data på rörelse utanför gatusystem vilken gör att verktyget är svårt att tillämpa på grönområden där det inte finns något vägnät.

Förord Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och är den avslutande kursen i Masterprogrammet Fastigheter och byggande. Detta arbetet utfördes under höstterminen 2019 i Stockholm. Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Agnieszka Zalejska Jonsson på KTH som har varit ett stort stöd och vägledning genom arbetsgången. Stockholm, den 15 januari 2020

Innehåll Innehållsförteckning Inledning 1 1.1 Introduktion 1 1.2 Syfte 3 1.3 Avgränsning 4 Metod 5 2.1 Fallstudie Sundbybergs stad 5 2.2 Identifiering av grönområden 7 Teoretisk referensram 10 3.1 Stadsplanering 10 3.2 Grön infrastruktur 11 3.3 Grönområdets funktion 12 3.4 Mätmetoder av grönska 15 3.5 Prisutveckling bostadsrätter 18 Resultat 20 4.1 Sundbybergs stad 20 4.2 Grönområden 21 4.3 Bostadspriser 26 4.4 Tillgång till grönområden 31 Diskussion 34 5.1 Grönområden 34 5.2 Klimat 35 5.3 Bostadspriser 36 6.4 Flöden och datscha footfall 37 Slutsats och Rekommendationer 39 6.1 Slutsats 39 6.2 Rekommendationer 39

Referenser och Källor 41 Bilagor 44 8.1 Bilaga 1-Kymlinge naturreservat 44 8.2 Bilaga 2 - Lötsjö-Golfängarna 44 8.3 Bilaga 3-Rissneängarna 45 8.4 Bilaga 4-Ekbacken 46 8.5 Bilaga 5-Duvbo Mossen 46 8.6 Bilaga 6-Storskogen 47 8.7 Bilaga 7-Marabouparken 47 8.8 Bilaga 8-Tornparken 48 8.9 Bilaga 9-Tuvanparken 48 8.10 Bilaga 10- Tuleparken 49 8.11 Bilaga 11-Kyrkparken 49 8.12 Bilaga 12- Duvboparken 50

1. Inledning 1.1 Introduktion Redan år 2000 bodde en stor majoritet av Sveriges befolkning i städer (Björk et al., 2000). Städernas utformning och byggnad har en stor påverkan på människor och omgivningen. September 2015 antogs FN:s nya globala hållbarhetsmål samlade i Agenda 2030, totalt är det sjutton globala mål samt 169 delmål. Två mål berör städernas grönska samt städernas och samhällets hållbara utveckling (United Nations Development Programme, 2020). För att lyckas uppnå målen i Agenda 2030 har regioner och kommuner tagit fram handlingsplaner lokalt (Lagerberg, 2020) Lokala handlingsplaner tas fram av kommuner för att säkerställa att uppsatta mål nås. Exempelvis har Stockholm stad valt ut ett utskott som ska ge stöd och råd till staden olika utvecklingsprojekt som berör Agenda 2030 (Stockholm stad stadsledningskontoret, 2019a). De mål som lyft fram hos stockholm stad är bland annat trygghet, säkring av den biologiska mångfalden, motverkning av segregation samt jämn tillgång till stadens verksamheter (Stockholm stad stadsledningskontoret, 2019b). Stockholms stad är Sveriges största stad med en befolkning på närmare en miljon. Staden har under många år haft en hög inflyttning. Detta har bidragit till att Stockholm stad och Stockholms län blivit och blir allt mer tätbebyggda. Att bebygga staden med hårda ytor sätter stor press stadens allmänna funktioner såsom exempelvis dagvattenhanteringen och vattenförsörjning. Grönskan i stadsnära områden byggs bort och stadsdelar förtätas (Wanngård and Valeskog, 2018). Enligt studien utfört av Statistiska centralbyrån är andelen grönytor i tätorter med färre invånare större än andel grönytor i tätorter med flera invånare (Moström, 2019). Vilket styrker att förtätningen av staden medför en minskning av grönytor. Studien grönytor och grönområden i tätorter 2015 har beräknat att 94 procent av tätort befolkningen har tillgång till ett grönområde på 0,5 hektar inom 200 meter samt att 40 procent av grönytor är allmänt tillgängliga i snitt (Moström, 2019). Vilket innebär att stor majoritet har tillgång till ett grönområde däremot är andelen allmänt tillgängliga ytor lågt i snitt. Hårdgjord mark i tätorter uppgår till 31 procent och 80 procent av all grönyta är mellan 0,5 3 hektar i storlek (Moström, 2019). Stockholm stad är Sveriges största stad till befolkningsmängd. Storstockholm förtätas och efterfrågan på bostäder med anslutning till Stockholm har varit och är hög. Detta har gjort att många nya bostadsområden byggs och områden förtätas exempelvis; Norra Djurgården, Järvastaden, Hammarby Sjöstad. Detta har i vissa fall inneburit att ytor som tidigare kunnat användas som grönytor har byggts bort eller ersätts med belagda ytor. Denna studie beskriver hur grönska och grönområden påverkar vårt ekosystem, stadsklimatet och människor. Genom att på ett 1

enkelt sätt identifiera de olika funktioner som finns i grönområden få en uppfattning om hur viktigt grönområdet är för vårt samhälle (Wanngård and Valeskog, 2018). Figur 1. Redovisar andel grönytor av landareal från år 2015 för kommuner i Stor-Stockholm ((Moström, 2019). Prognosen för nya bostäder år 2020 för Storstockholm är ca 13 500 men detta anses inte tillgodose behovet som finns. Bostadspriserna har stabiliserats efter ett prisfall 2017 och bostadsbyggandet ökar framförallt i större kommuner (Palmgren, 2019). Syftet med denna studie är att identifiera olika funktioner som finns i grönområdet samt undersöka en relation mellan avstånd till grönområden och snitt kvadratmeterpris för bostadsrätter. Sundbybergs stad ligger i nära anslutning till Stockholm stad och är en av Stockholms tätorter. Kommunen är Sveriges minsta till ytan med ca 50 000 invånare och god kommunikation till stadskärnan i Stockholm med både bussar, tvärbana, pendeltåg och tunnelbana. Kommunen prognostiserar för en befolkningsökning på 30 000 människor de närmsta 10 åren. Nya stadsdelar byggs och gamla vidareutvecklas. Kommunen har nya pågående detaljplaner i befintliga stadsdelar Hallonbergen, centrala Sundbyberg och Rissne där fler bostäder ska byggas och satsdelarna ska förtätas (Sundbyberg 2019). Kommunen har identifierat några strategiskt viktiga grönytor som ska bidrar till stadens viktiga funktioner såsom dagvattenhantering, integration och aktivitet. Grönområden är placerade på flera olika platser i kommunen och utgör så kallade grön blåa band mellan de olika stadsdelarna (figur 2). Pågående detaljplaner och framtida utvecklingsprojekt kommer att fortsatt utveckla grönblåa banden och bebygga områden i näraanslutning till dessa (Bergström and Gran, 2018). 2

Figur 2 Sundbybergs stad och grön blåa band (Bergström and Gran, 2018). De grönblåa banden består av följande områden; Järvakilen med Kymlinge och Igelbäckens naturreservat Lötsjöstråket från Rissne till Råstasjön och Bällstaviken med Bällstaån. Utöver de grönblåa banden har Sundbybergs stad flera olika stora parker och lekplatser utspridda i kommunen som ska bidra till aktivitet och mångfald (Bergström and Gran, 2018). 1.2 Syfte Målet med studien är att undersöka relationen mellan funktioner och attraktivitet till närliggande grönområdet och bostadsprisutveckling. Studiens huvudsakliga syfte är att identifiera grönområdens funktioner och användning. Olika funktioner i grönområden listas och betygsätts. Antal funktioner begränsas till tre delar: klimat, socialt och aktivitet. Dessa grönområden jämförs och rangordnas enligt antal funktioner som identifieras. Därefter undersöks priser i angränsande bostadsområden. Syftet är att utreda eventuell relation mellan bostadspris och mångfunktionellt grönområde. Undersökning av Datscha Footfall syftar att utvärdera dess möjliga användningsområden i framtiden. 3

1.3 Avgränsning Studien avgränsas till Sundbybergs stad och tolv utvalda grönområden. Urvalet att grönområden baseras på gröna kartan från Översiktsplanen 2030 och grönplanen 2011 från Sundbybergs stad. Dessa grönområden valdes utifrån storlek och placering i kommunen. Prisstatistik som används i studien begränsas till bostadsrätter byggda mellan år 2006 2010 i storlek 60 85 kvm. 4

2. Metod Nedan beskrivs den metod och tillvägagångssätt som används för att ta fram resultaten för studien. Metoden består av fallstudie Sundbyberg stad, försäljningsdata, bostadspris analys, identifiering av grönområden, olika funktioner i grönområdet och verktyget Datscha Footfall. 2.1 Fallstudie Sundbybergs stad Sundbybergs kommun är Sveriges mest tätbebyggda kommun som ständigt utvecklas och bebyggs. Kommunen ansåg vara en jordbruksbygd för ca 150 år och marken ägdes till stor del av Anders Petter Löfström. År 1870 efter en svår bostadskris i Stockholm började Anders Löfström att stycka sin mark och år 1878 sålde han de första tomterna. Industrier började etableras i Sundbybergs kommun redan under 1800-talet vilket bidrog till att fler människor flyttade dit. Sundbyberg blev självständig kommun år 1888 efter att ha tillhört bl.a. Bromma. År 1927 fick Sundbyberg stadsprivilegier och blev den 113:e staden i Sverige. Sundbyberg har efter statsbildningen växt ständigt med nya bostadsområden. Sedan 1950-talet har kommunen byggts ut ett bostadsområde varje årtionde. 1950-talet byggdes nya flerfamiljshus i Storskogen, 1960-talet bebyggdes Ör, 1970-talet Hallonbergen, 1980-talet Rissne samt 2000-talet började Stora Ursvik att bebyggas (Söderlind, 2019). 2.1.1 Dokumentation Litteraturen i denna studie består av offentliga dokument framtagna av bland annat Sundbybergs stad såsom Översiktsplan 2030, grönplan, riktlinjer för grönytefaktor, stads utvecklingsplaner m.fl. Dessa är en grund till studiens förståelse av grönområden och dess utformning i Sundbybergs stad. Litteraturen tagen ifrån boverket ESTER, ekosystemtjänster. dessa utgör en grund i Sveriges arbete med grönstruktur i stadsdelar. 5

2.1.2 Försäljningsdata Försäljningsdata har laddats ner från Valueguard, detta är ett verktyg för värdering och analyser av bostäder och bostadsmarknaden. Alla sålda bostäder rapporteras in av fastighetsmäklare till Svensk Mäklarstatistik AB, rapporteringen har ökat successivt och uppgår 2019 till ungefär 90 procent för bostadsrätter och ungefär 85 procent för villor. Svensk Mäklarstatistik AB är därför en viktig dataleverantör för Valueguard. Försäljningar baseras på köpekontraktet som upprättas av fastighetsmäklare. Lantmäteriet är en ytterligare datakälla med fastighetsregister från försäljningar av småhus. Utöver detta hämtas data dagligt från bostadsannonser som publiceras av flera olika mäklarbyråer och andra hemsidor som publicerar bostadsannonser. Data hämtas från Svenska Mäklarhuset, Notar, Blocket bostad (Valueguard, 2019) 2.1.3 Värdepåverkande faktorer Framtaget data filtreras på byggnadsår mellan 2006 2010, boyta i kvadratmeter mellan 60 85 kvm, stadsdel och antal rum mellan 2 3 rum. Detta görs då data och försäljningar ska vara så lika och jämförbara som möjligt. Geografiskt läge är en av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till vid värdering då läget är omöjligt att påverka eller förändra då bostadsrätten är lägesbestämda. Därför bör närhet olika bekvämligheter beaktas (Institutet för värdering av fastigheter and ASPECT, 2011). Försäljningsdata för bostadsrätter sålda i Sundbyberg avgränsas geografiskt och består av fyra olika stadsdelar; centrala Sundbyberg, Lilla Alby, Rissne och Ursvik. Bostadens storlek har en signifikant påverkan på försäljningspriset. Storleken är en värdepåverkande faktor hos köparen, vanligtvis stiger försäljningspriset med antal kvadratmeter. Antal sovrum har däremot inte stor påverkan på priset (Adair et al., 1996). Studien utesluter enrumslägenheter då kvadratmeterpriset för dessa lägenheter är oftast väsentligt högre. Bostadsrättens standard och renoveringsbehov påverkar köparens upplevda värde och har därför en prispåverkande effekt (Daly et al., 2003). För jämföra priser för likvärdiga lägenheter har byggnadsår avgränsats så att bostäder har liknande standard. Studien undersöker prisutvecklingen på bostadsrätter belägna i närhet till de tolv grönområden i Sundbybergs stad. För att utesluta prispåverkande faktorer har liknande lägenheter valt ut i studien samt avgränsas till ett mindre område som sedan jämförts. 6

Det finns andra faktorer som denna studien inte tar hänsyn till som kan påverka prissättningen exempelvis, utsikt, våningsplan, kommunikation, hyresavgift och närhet till vatten (Hui et al., 2012). Denna studie tar inte med dessa faktorer vid framtagning av data, men tar upp dessa faktorer i diskussionen och jämförelsen av olika bostadsområden och deras avstånd. 2.2 Identifiering av grönområden Identifiering av naturområden i Sundbybergs stad gjordes med hjälp av kommunens egna grönplan från 2011 (Sundbyberg stad, 2011) samt översiktsplan 2030 där flera grönområden i kommunen beskrivs och markeras ut på karta. Valet av grönområden gjordes utifrån storlek och utbud av faciliteter. Studien tar hänsyn till tre olika storlekar, dessa är friluftsområde, stadspark och kvartersmark (Lindahl et al., 2006). Kvarterspark avgränsas till >1,4 hektar i area. Kartor från Sundbyberg stads översiktsplanen 2030 (Bergström and Gran, 2018) och grönplanen 2011 (Sundbyberg stad, 2011) har använts som hjälpmedel vid identifiering av grönområden. Storlek av diverse grönområden har mätts med verktyget mätfunktion från Google Earth, för att mäta den verkliga arean av diverse grönområden genom att skapa polygon i verktyget. Polygon ritas på en satellitbild på sånt sätt kan grönytan avgränsas och gator, för att säkerställa att ytan är rätt definierad jämförs polygonen visuellt med kommunens egen parkkarta. Dessa polygoner redovisar ritad area, denna area redovisas i hektar i tabellen för grönområden (Google Earth, n.d.). 2.2.1 Avstånd Avståndet från de olika bostadsområden till diverse grönområden har mätts med Google Maps och funktionen vägbeskrivning till fots. Denna funktion ger användaren avstånd från punkt A till punkt B i både meter och minuter (Google Maps). Avståndet från bostadsområden till grönområden mäts från en ungefärlig mittpunkt av försäljningsdata, avståndet mäts från bostadsområdets centrum till grönområdets utkant. 7

2.2.2 Funktioner Naturvårdsverket har delat upp dessa funktioner i fyra kategorier: Försörjande, reglerande, kulturella och stödjande. Under varje kategori finns det en rad exempel på funktioner. Dessa kategorier är komplexa och funktionerna är många (Berg, 2019). Denna studie tar upp några viktiga funktioner som kan finnas i ett grönområde, det är långt ifrån alla funktioner som kan hittas men funktionerna som valts ut ska ge en förståelse för hur det gröna området påverkar sin omgivning. För att identifiera de olika funktionerna i de tolv grönområden har en fältstudie utförts. Funktionerna som identifierades under fältstudien skrevs ner och dokumenterades. De funktioner denna studie tittade på är funktioner som har en direkt inverkan på stadsklimatet. Exempelvis så absorberar grönytor dagvatten och bidrar till högre grundvattennivåer, därav har storlek av grönytor undersöks. Vidare har antal träd i grönområdet undersökts då träd bidrar till högre luftkvalité, de dämpar buller i stadsdelen och kan bidra till högre mångfald. Utöver funktioner som påverkar stadsklimatet har studien tittat på funktioner som bidrar till aktivitet och hälsa. Dessa funktioner är exempelvis lekplatser, fotbollsplan, jogging möjlighet osv. Sist har studien tagit upp funktioner kopplade till det sociala, såsom bänkar, grillplatser, caféer m.fl. dessa funktioner skapar ett användarvärde hos de boende i närområdet.studien tar hänsyn till de faciliteter som har byggts och förvaltas av kommunen samt naturlig grönska såsom skog. Diverse faciliteter listas i resultatet. Grönområdets olika faciliteter anses bidra till att fler människor vill besöka grönområdet och ökar även aktiviteten i grönområdet. 2.2.3 Poängsättning Poängsättningen görs efter de funktioner och faciliteter som grönområdet erbjuder. Funktioner har sammanställts från fältstudie som gjordes till valda grönområden. Poängen för funktion har utförts enligt tabell 1 nedan. Poängsättningen gjordes utifrån tre kategorier: samhällsfunktioner, aktivitet och social. Tabell 1 nedan förklarar de olika funktioner. 8

Tabell 1 Funktioner samt poängsättning av grönområden uppdelad i tre kategorier; klimat, aktivitet och socialt. Olika funktioner ger olika mycket poäng. Baserat på liknande system har ett antal funktioner valts ut och fördelats på tre kategorier. De gröna funktionerna bidrar till ett bättre stadsklimat. Den orangea kategorin innehåller funktioner som kan tänkas bidra till fysisk aktivitet i grönområdet. Den blåa kategorin innehåller funktioner som kan bidra till att människor umgås. Värderingen av tjänster görs med fem poäng och med fyra poäng då exempelvis grönområdet har mindre träd eller färre bänkar. Efter utförd fältstudie sammanställs alla funktioner som identifierats i varje grönområde, därefter sammanställs totalpoäng för vardera området. Grönområden rangordnas utifrån poängsättningen. Därefter grupperas alla grönområden i tre grupper A, B och C. Grupp A är de grönområden som innehåller flest funktioner. Grupp B är de grönområden som innehåller näst mest funktioner enligt poängsystem. Grupp C är de grönområden som har minst funktioner och faciliteter. 2.2.4 Datscha Footfall Datscha Footfall är ett verktyg som redovisar data på människors rörelse i gatustrukturen. Data från datscha Footfall tas från GIS och 1 miljon människors telefonlokalisering. Telefonlokaliseringen har 9

kopplats samman med vägnäten, data redovisar endast gående och inte biltrafikanter. Detta görs utifrån uppmätt hastighet med hjälp av Artificiell intelligens. Data köps av Gyana som samlar in data från mobilappar, wifi hotspots och teleoperatörer, den insamlade datan är anonym (Datscha 2019). Flöden från föregående månad uppdateras 15:e varje månad, redovisningen av data gör i staplar i gatusystemet. Varje stapel redovisar ett stapeldiagram som visar aktiviteten under olika tider på dygnet samt ett genomsnitt framtaget utifrån all tillgängliga data. Data delas även in helg och vardag. Studiens huvudfokus är inte att analysera flöden men däremot att förstå hur attraktivt ett grönområde är. Antalet människor som passerar i närheten av ett område kan vara en indikation på viljan att röra sig i detta område. Snittet är endast ett samlat värde på all data, värdet förklarar inte hur människor rör sig vid en viss tid på dygnet eller en årstid. Datscha footfall ger möjligheten att ta fram data för olika tider på dygnet samt olika månader på året. Denna studie kommer inte att analysera data i detalj utan kommer endast titta på högsta snittet i närheten av grönområdet. 3. Teoretisk referensram 3.1 Stadsplanering Redan i mitten av 1800-talet startades en första reglering kring exploateringsgraden kopplat till friytetillgång. Idén var att bygga bredare gator dessa skulle bidra till bättre ljus och luft. Under samma tidsperiod hade stadsteoretikern Richard Baumeister en idé om att vägbredden ska vara minst dubbel till hushöjden (Ståhle, 2005). ABC-staden är en stadsplanering teori som syftar på att människor ska ha närhet till arbete, bostad och centrum. Detta tankesättet fick stort genomslag efterkrigstiden då många centrala delar redan var bebyggda men en expansion av staden var nödvändig. Tanken var att avlasta städer genom att bygga mindre fristående städer runt storstäder. Några exempel på förorter byggda under perioden är Vällingby och Farsta. Stockholms generalplan från 1952 föreslog att städerna skulle ha drygt 16 000 invånare samt avståndet mättes från centrum till diverse bostadsområden och industri (Björk et al., 2000). Vidare introducerades första normer för friytetillgång i generalplanen, provisorisk norm denna antog att lekplats ska finnas inom 300 m från varje bostad och lekplatsens yta ska vara minst 12 kvadratmeter per barn. Stockholms generalplan från 1952 inspirerades av Greater London Plan där 10

täthets normer togs fram utifrån zoner (Ståhle, 2005). Stadsplaneringen under 1960 och 70-talet har haft en stor påverkan på hur våra städer ser ut idag, under denna tid revs många byggnader då de hade en sämre standard. Stads ombyggnationen var ett övervägande mellan upprustning och rivning vilket i många fall resulterade i rivning. De nya flerbostadshusen hade större lägenheter med varmvatten. Den nya tekniken gjorde att byggandet industrialiserades och städer förtätas (Wahlgren, 2019). Under 60-talet, flyttade många människor in till städerna där det fanns en stor resursbrist och mycket jobb. Detta resulterade i en stor bostadsbrist och bostadskön på 400 000 människor, detta ledde till att 1965 antogs ett förslag av riksdagen att under en 10 årsperiod bygga 1 miljon nya bostäder, det vi idag kallar miljonprogrammet. Många nya stadsdelar byggdes, typiska exempel från Stockholmsområdet är Hallonbergen, Tensta och Brandbergen (Jörnmark, n.d.). Goda parkeringsmöjligheter planerades i nära anslutning till bostadsområden. Då bilen krävde mera utrymme ändrades kraven för utformningar av leder och vägar. Trafiklösningar som togs fram skulle separera gångtrafiken och biltrafiken vilket bidrog till tunnlar och broar för gångtrafikanter. Grönytor och lekplatser var viktiga under denna period, dessa planerades så att de var bilfria. Vanligtvis innehöll varje gård en lekplats vilket uppfyller kravet på gångavstånd. Grönytor delades in i olika kategorier och hade förutbestämda storlekar (Lau, 2017) 3.2 Grön infrastruktur Enligt naturvårdsverket kan grön infrastruktur beskrivas som ett nätverk som består av olika livsmiljöer med ekologiska funktioner, dessa består av naturområden och anlagda element. Dessa ska bidra till mångfald och bevarande av viktiga ekosystemtjänster i ett landskap. Grön infrastruktur är den struktur som behövs för organismens överlevnad. Grön infrastruktur har stor betydelse för bevarande av biologisk mångfald och stärker ekosystemtjänster som naturen producerar. Ett arbete med grön infrastruktur innebär ett hänsynstagande av att återskapa, bevara, restaurera och skydda livsmiljöer, ekosystemfunktioner samt naturliga processer vid redan pågående mark- och vattenanvändningen och i fysisk planering. Grön infrastruktur ska bevaras och utvecklas både på lokal och regional nivå. En handlingsplan för grön infrastruktur har tagits fram för att främja och samordna uppföljningen och analys av miljötillstånd och miljömål. Miljömålen består av tre huvudsyften som berör landskapet planeringen av mark och vatten samt samverkan mellan olika aktörer, landskapsplanering av offentliga 11

naturvårdsinsatser och för fysisk planering (Horner, 2020) Grönytor i en stadsdel kan delas in i olika former, friluftsområden, stadsparker, kvartersparker, innergårdar och naturområden. Parker är förvaltade ytor och är avsedda för boende i området. Detta kan bidra till att människor som inte bor i kvarteret inte känner att de kan umgås i en kvarterspark som inte tillhör deras kvarter. Däremot en stadspark är för alla i en stad vilket innebär att fler kan känna sig välkomna i en sådan park (Lindahl et al., 2006). Natur- och friluftsområden: större än 50 ha, riktlinjer är att dessa bör kunna nås inom 1000 meter. Friluftsområden innefattar stora skogsområden, park eller odlingsområden, oftast kan området vara viktigt för ett större område (Lindahl et al., 2006). Stadsdelsparker: 5 50 ha, riktlinjer är att dessa bör kunna nås inom 500 meter. Stadspark är större parker som är mångfunktionella och innehåller många olika värden. Det kan finnas planerade och ursprungliga naturvärden såsom skogsmiljö, vattendrag. Utvecklas ofta mellan stadsdelar och kan vara bestående av olika kvalitéer beroende på befintlig natur (Lindahl et al., 2006). Kvarterspark: 0.5 5 ha, riktlinjer är att dessa bör kunna nås inom 200 meter. Kvarters parker är mindre parker som har ett mer begränsat innehåll och kan vara en funktionellt då de begränsas av sin storlek. Dessa parker ska ge avkoppling till närliggande boende. Kvartersparker kan vara exempelvis promenadstråk, parktorg, vilda naturområden (Lindahl et al., 2006). Friytor i bebyggelse: mindre än 0.5 ha. Friytor är till mest privata trädgårdar men kan även vara mindre naturområden (Lindahl et al., 2006). 3.3 Grönområdets funktion Grönområden har en viktig funktion i klimatförändringen. Att bygga städer bidrar till förändringar i vårt ekosystem. Temperaturökning i städer, vattenavrinning från gata, högre koldioxidutsläpp från bilar/industri, sämre mångfald dessa är några exempel på hur byggandet påverkar vår omgivning. Grönska motverkar detta och stödjer samhällsfunktioner (Carlsson et al., 2015). Temperaturskillnaden mellan bebyggd miljö såsom en stad kontra landsbygden har visat en temperaturskillnad på upp till 10 grader celcius. Orsaken till en sådan stor temperaturskillnad är att stadsmiljö låser in värmen mellan byggnader och solstrålar studsar runt samt absorberas i material som vi använder oss av. Detta leder i sin tur att energin som lagrats i materialen avges under senare timmar 12

och bidrar till en förhöjd temperatur i staden. Ökad grönska sänker temperaturen i en stad då t.ex. träd bidrar till skugga. Grönskan genom evapotranspirationen samt avdunstning av vatten vilket höjer luftfuktigheten och bidrar till en kallare stadsmiljö (Dai et al., 2018). Bebyggd miljö med asfalterade vägar och många byggnader bidrar till större avrinning av dagvattnet och ingen infiltration till grundvattnet. Därav är behovet av dagvattensystem väldigt omfattande i tätbebyggda miljöer samt områden där det råder översvämningsrisk kräver särskilda åtgärder som kan hantera de stora mängder vatten vid längre skyfall. Dagvattensystem är dyra att bygga samt att underhålla, det är därför en fördel att skapa grönområden som kan ta emot vattenöverskott samt bidra till högre infiltration till grundvattnet och bibehålla en stabil grundvattennivå. Växter samt vattenområden bidrar väsentligt till dagvattenhanteringen och därav är det viktigt att tillgodose en miljö med grönområden som kan hjälpa stadens system vid väderförändringar. Större träd har en väldigt stor betydelse för dagvatten (Hagström, 2016). En bebyggd miljö där hänsyn inte tas till mångfald kan orsaka utrotning av delar av ekosystem. Det kan vara svårt att förutse vilka arter som är avgörande eller ett antal av arter som är nödvändiga för väl fungerande ekosystemtjänster. En generell fördel med olika arter, djur och biotoper är att de har en förmåga att återskapa processer och tjänster. Desto fler olika arter och biotoper desto fler möjliga vägar och system för att kunna återställa miljön som har förändrats p.g.a. ex: skyfall. Att ha en artspridning är därför viktigt för en mångfald då ekosystemet inte blir beroende av en art utan kan ersättas med en annan. Detta gör att systemet är mer stabilt. En av arterna som har varit väldigt omtalad är bin. Bin pollinerar vår grönska vilket gör att allt runt omkring oss blomstrar. Stadsdelar byggs allt tätare och möjligheten för bin att leva och frodas byggs bort. Utöver det så minskar andelen grönområden vilket bidrar till att bin saknar föda. Detta är något som har uppmärksammats och allt fler människor och föreningar i staden väljer att ha egna bin och även odlar en varierad vegetation som ger föda till bin (Christiansson, 2010). Utöver klimatpåverkan har forskningen visat ett samband mellan tillgång till grönområden och människors välmående. Gröna miljöer påverkar människors blodtryck, puls och stresshormonet kortisol i blodet minskar. Människor som vistas i grönområden har visat bättre korttidsminne och mindre risk för demens. Det finns starka samband mellan människor som bor i närheten av grönområden och fysisk hälsa. Vilket kan tyda på att människor som har en närhet till grönområden motionerar mera. Enligt WHO är hjärt- och kärlsjukdomar är den största riskfaktor för människors förtidig död globalt sett. Ett av de största orsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar är övervikt, fetma och högt blodtryck. Detta kan motverkas genom fysisk aktivitet. Forskningen visar även att rörelse producerar endorfiner, detta hormon ger välbefinnande. Hälsa har ett tydligt socioekonomiskt samband där människor med svagare socioekonomisk bakgrund tenderar att ha sämre hälsa både psykiskt och 13

fysiskt. Därav är det av betydelse att bygga närhet till grönområden framförallt i svaga socioekonomiska områden för att främja fysisk aktivitet. Byggnation av grönområden kan även utjämna skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper (Andersson, 2018). 3.3.1 Trygghet Trygghet beskrivs som en känsla och inte den verkliga risken för att råka illa ut (Eliasson och Westholm, 2005). Detta gör trygghet till en abstrakt faktor som är svår att definiera och mäta. Boverkets egna beskrivning från en studie Plats för trygghet Inspiration för stadsutveckling förklaras trygghet som något man skapar tack vare andras erfarenheter, inlärda föreställningar om vad som anses vara farligt. Detta leder till en känsla om vissa platser med vissa fysiska faktorer som förknippas med otrygghet (Sverige and Boverket, 2010). Några exempel på faktorer som kan skapa otrygghet är brist på belysning. Det finns flera sätt att jobba med trygghet, genom belysning, öppna ytor och ökad rörelse i staden. Många ytor som upplevs otrygga, byggs bort eller byggs om för att öka tryggheten (Ceccato, 2015). 3.3.2 Segregation Segregation är ett fenomen som grundar sig i att vi människor söker oss till andra som på ett eller annat sätt är som vi, det kan handla om utseende, preferenser, ekonomi, bakgrund, religion eller annat. Detta gör att det kan skapas en vi- och dem-känsla. Segregation är inget nytt fenomen utan har funnits sen första staden byggdes, segregationen uppstår på ett individuellt och strukturellt plan i våra städer. Strategin för att skapa en social blandning har varit att använda sig av blandade upplåtelseformer, detta har i syfte att locka olika samhällsekonomiska klasser att bosätta sig i samma område. Detta ska bidra till att människor interagerar med olika samhällsklasser vilket ska resultera i att socioekonomisk segregation minskar. Detta har blivit ett verktyg som används vid stadsplanering (Bråmå, 2006). Stockholm blir allt mer segregerat idag, vi har många stadsdelar som består av endast höginkomsttagare och många stadsdelar som endast består av låginkomsttagare. De olika segregerade områden tenderar att vara fördomsfulla och stängda (Legeby, 2008). 14

3.4 Mätmetoder av grönska Det finns några olika hjälpmedel för fastighetsutvecklare och kommuner som tar fram nya detaljplaner i olika områden. Dessa hjälpmedel ska bidra till att bevara och ersätta grönskan utöver det. Det finns flera olika sätt att mäta grönskan i en stadsdel. Detta avsnitt förklara grönytefaktor, ESTER, certifieringar samt attraktiva parker. 3.4.1 Grönytefaktor Flera kommuner jobbar med grönytefaktor. Grönytefaktor är ett stads planeringsverktyg som har använts i Malmö. Verktyget är tänkt att hjälpa fastighetsutvecklare och arkitekter att skapa en attraktiv plats för människor att bo i. Verktyget har flera olika utseende och tar hänsyn till flera olika faktorer. Modellen är inte statisk och har flera utseende hos olika användare, den gemensamma faktorn är att verktyget ska ta fram ett förhållande mellan bebyggd yta och den ekoeffektiv ytan. Ekoeffektiv Yta är den yta som på ett positivt sätt bidrar till ekosystem, mikroklimat som har funnits eller skapats på en plats, det är även ytan som har positiv inverkan på individer som bor i området samt ytor som bidrar med olika funktioner vid extrema väder (Emanuelsson et al., 2014). Stockholms stads grönytefaktor består av fyra huvudsakliga faktorer, dessa innefattar specifika ytor som värderas utifrån påverkan på den ekoeffektiv ytan. De fyra faktorer som man tittar på är biologisk mångfald, sociala värden, klimatanpassning samt ljudkvalitén. Dessa faktorer mäts på olika sätt och värderas utifrån en förutbestämd skala (C/O-city, 2010). Faktorer som ingår i mätning av grönytefaktor är; biologisk mångfald: Bevarad naturmark, ej underbyggd mark grönska, växtbäddar i diverse djup, grönt tak, grönska på väggar, grönskande balkonger, naturligt arturval, diversitet i fältskiktet, diversitet på gröna tunna sedumtak osv. Faktorer som ingår i sociala värden är: ytor för social aktivitet, odlingsytor, gemensamma takterrasser, synliga gröna tak, fruktträd, vattenspeglar, fontäner osv. Vidare faktorer som hittas under klimatanpassning är: träd placerade så de ger lövskugga, uppsamling i magasin av regnvatten för bevattning, vattensamlingar osv. Faktorer som räknas under ljudkvalitén är bl.a. vegetations klädd mark, grönska på väggar, vägg substrat på väggen (C/O-city, 2010). Sundbybergs stad har satt riktlinjer för nybyggen om GYF gränsvärden, dessa gränsvärden ska vara till hjälp för fastighetsutvecklare (Aronsson et al., 2017). 15

3.4.2 ESTER Utöver grönytefaktor har Boverket har lanserat ett nytt verktyg som förkortas ESTER och står för ekosystemtjänster effektberäkning, verktyget har som syfte att hjälpa kommuner i utformning av grön infrastruktur i städer. Verktyget ska hjälpa till att identifiera befintliga ekosystemtjänster som finns på en plats som planeras bebyggas. Det huvudsakliga syftet med verktyget är att säkerställa att ekosystemtjänster som finns på en plats inte går förlorade efter projektets genomförande. ESTER är indelat i 22 olika ekosystemtjänst kategorier, dessa kategorier består av 4 olika kategorier; stödjande, reglerande, försörjande och kulturella. Formuläret på Boverkets hemsida ska genom en analys ge en förståelse för hur ett område förändras och vilka funktioner som kommer att försvinna. Verktyget ger inte några förslag på åtgärder som kan medföra förbättrat resultat (Boverket, Webbredaktionen, 2020). 3.4.3 Certifieringar Det finns många olika certifieringar inom byggsektorn idag. De flesta certifieringar berör bostadsbyggande och kommersiella fastigheter. Dessa certifieringar såsom Breeam, Leed och Miljöbyggnad fokuserar på bl.a. byggmaterial och energi. Att certifiera byggnader är relativt vanligt och väletablerat i byggindustrin (Danell and Olausson, 2014). Sweden Green Building Council har tillsammans med andra aktörer skapat ett certifieringssystem som heter CityLab. Detta certifieringssystem riktas mot stadsutveckling och består av 17 fokusområden bl.a. transporter, kulturmiljö och klimatanpassning. Certifieringen har flera sammankopplade delar som vid varje avsnitt har förklarats mer djupgående. Fokusområden kopplas vidare till de 17 globala mål, varje område berör flera globala mål och beskrivs i varje avsnitt. Certifieringen används i planeringsskedet, byggskedet och förvaltning. Denna certifiering fungerar både för nya stadsutvecklingsprojekt och befintliga stadsdelar (SGBC et al., 2019). Fokusområde: grön- och blåstruktur berör rent vatten, hållbara städer, bekämpning av klimatförändring, ekosystem och biologisk mångfald från de globala målen. Syftet med detta område är att de grön- och blå strukturen ska skapas så att ekosystemet fungerar, bevaras, utvecklas och skapas i samband med utvecklingen (SGBC et al., 2019). 16

3.4.4 Attraktiva parker Park i en detaljplan är ett reglerat område som är helt eller delvist anlagd och kräver skötsel. Det som gör en park attraktiv är dess sociala funktion, vilket innebär antalet människor som använder parken. Om människor inte använder parken kan denna yta upplevas som otrygg i staden. Några faktorer som anses vara avgörande för parkens användning är läget i staden, utformning, storlek, innehåll och tillgänglighet. Läget av parken avgör vilka användare som kommer att bruka parken därför är det viktigt att titta på läget och därefter bestämma utformningen av parken. Att ha en förståelse för målgruppen som använder parken är avgörande i utformningen. De olika målgrupper har olika behov, beroende på storlek så kan olika många funktioner eller innehåll rymmas i en park. Generellt anses det vara bättre att bevara stora grönområden framför mindre (Manner, 2007). Att identifiera attraktiva faciliteter är svårt då människor har olika intressen och behov. Grön infrastruktur i stadsdelar är ett viktigt verktyg för kontroll av människors välmående och ekosystem underhåll. Närhet till grönytor har visats bidra till ökad träning och motion i närområdet vilket resulterar i förbättrad hälsa (Adolfsson Jörby, 2019). Grönområdens faciliteter har en stor betydelse för antal människor i parken. Artikeln Parks and physical activity: Why some parks used more than others? beskriver hur parker är olika attraktiva beroende på utformning, storlek och utbud av aktiviteter. Studien visar att parker som har större utbud av aktiviteter tenderar att vara mer populära, detta trots att de kan ligga längre bort. Enligt observationer gjorda i parker har författaren konstaterat att de populäraste faciliteterna är basebollplan och idrottshallar. Därefter kommer promenadstråk och gräsmattor. Studien redovisar även fördelningen mellan män och kvinnor på diverse faciliteter. Den generella slutsatsen är att män tenderar att röra sig kring basebollplan och idrottshallar och kvinnor längst med promenadstråk och gräsmattor (Cohen et al., 2010). Baserat på denna artikel kan tolkningen göras att generellt män kan föredra fysisk aktiviteter medan kvinnor sociala aktiviteter. Vidare har studien The relationships between Park Quality, Park Usage, and Level of Physical Activity in Low-Income, African American Neighborhoods hittat en möjlig relation mellan parkens faciliteter som medför högre fysisk aktivitet och bidrar parkens till attraktivitet. Parkens attraktivitet bedöms utifrån observation av människor som rör sig i parken. Enligt studien har parker med fler faciliteter och bättre underhåll bidragit till en större aktivitet i parken. Studien har i slutsatsen beskrivit att parker där fler kvinnor rör sig är en indikation på att parken anses säker och kan anses vara mer attraktiv. Studien lyfter även fram vikten av utformning och underhåll av parken har en stor påverkan på parkens användning, denna studie baseras på 31 parker. En av slutsatserna i studien är att genom att 17

investera i faciliteter och underhåll kan parken bidra till högre fysisk aktivitet (Knapp et al., 2018). Studien The lawn as a social and cultural phenomenon in Sweden undersöker gröna ytor och framförallt gräsmattor i när anslutning till flerbostadshus. Studien baseras på 10 olika områden och ca 30 intervjuer genomförs på varje område. Resultatet visar att gräsmattor anses vara värdefulla trots att det kanske inte används regelbundet. De flesta i studien anser att det är viktigt med naturområde i när anslutning till bostaden. Studien slutsats lyfter behovet av variation på gräsmattor/ gräsplan som ger förutsättningar till flera olika sinnen och sociala aktiviteter. Detta är direkt kopplat till stadsplanering strukturen och skapandet av varierande väl fungerande privata, halvprivata och offentliga utrymmen som kan vara attraktiva för en hel rad aktiviteter. Ett förslag är att låta planeringen och utformningen av gräsmattor styras av människor behov av variation på ett kostnads och miljöeffektivt sätt (Ignatieva et al., 2017). 3.5 Prisutveckling bostadsrätter Bostadspriser styrs av flera faktorer, bland annat konjunkturen och reporäntan i landet. Sverige har haft en högkonjunktur och Riksbanken har en låg reporänta vilken tillsammans gjort att människor haft råd att köpa dyra bostäder. Räntenivån har gjort att många haft råd att låna mera pengar och gjort att belåningen har stigit, som har resulterat i amorteringskrav 2016 (Regeringen, Finansdepartementet, n.d.). Amorteringskraven har ändrats de senaste åren, från 2018 kan ett hushåll behöva amortera upp till 3% per år beroende på belåningsgrad och storlek på lånet i jämförelse till inkomst (Finansinspektionen, 2016). Efterfrågan på bostäder styrs av bland annat av befolkningsmängden och inkomst. Inkomst styrs av konjunkturen, inflationen och sysselsättningsgraden. Befolkningsmängden styrs av demografi vilket innebär fördelningen av antalet människor i olika städer. Befolkningen i Sverige har ökat med 548 300 personer de senaste fem åren (Blomgren and Ullmark, 2008). Byggprognosen för år 2020 ligger på 50 000 nya bostäder enligt Boverkets egna bygg prognoser vilket inte anses vara tillräckligt för den rådande bostadsbristen (Palmgren, 2019). 18

Figur 3 illustrerar kvadratmeterpris för några kommuner i Stockholms län, statistiken baseras på senaste 3 månader (Mäklarstatistik 2019). Mäklarstatistik visar tydligt att Stockholms stad har ett kvadratmeterpris som i snitt är 10 000 kr/kvm dyrare än snittet för hela riket. Sundbybergs stad ligger enligt denna statistik trea med ett genomsnittspris på 56 503 kr/kvm jämfört med i Stockholms och Solna med ett genomsnitt på 72 899 kr/kvm respektive 57 752 kr/kvm. Genomsnittet för Stockholms län ligger på 58 170 kr/kvm och för riket 40 088 kr/kvm. Detta innebär att genomsnittet ligger drygt 18 000 kr/kvm högre i Stockholms län jämfört med rikets genomsnitt (Svensk Mäklarstatistik, 2019). 3.5.1 Värdering av stadskvalitéer Bostadspriser påverkas av flera olika faktorer, enligt studien Värdering av stadskvaliteter, tas flera olika stadskvalitéer upp och värdesätter utifrån statistik från tidigare försäljning. Dessa försäljningar kopplas med olika stadskvalitéer som i sin tur värdesätts utifrån försäljningspriser, detta baseras på försäljningar i Stockholms stad. Stadskvalitéer som påverkar bostadspriser är bl.a. centralitet och tillgänglighet, tillgång till urbana verksamheter, närhet till parker och grönområden. Vidare har närhet till vatten, stads gator och kvarter samt trygghet och tysthet har pris påverka. Avstånd och kollektivtrafik är viktiga värdesättande kvalitéer för både småhus och bostadsrätter. Studien har visat att bl.a. avstånd på 1 km till en park på 0,1 ha värderas lägre än en bostad med samma avstånd men till ett grönområde på 66 ha (Spacescape and Evidens, 2011). Fortsättningsvis, har studien utförd i Australien visat att bostäder där avståndet till olika parker och faciliteter ökar så minskar priset på bostaden. Studien tog hänsyn till flera olika parametrar bl.a. parkens storlek och läge samt avstånd till kollektivtrafik. Slutsatsen i studien mynnade ut i att i de flesta fall har parken en positiv prispåverkan på bostadspriser (Evangelio et al., 2019). 19

4. Resultat Detta avsnitt redovisar resultat från studien. Resultaten är uppdelade i fyra delar. Första delen presenterar de utvalda grönområdena samt funktioner för respektive grönområde. De olika funktionerna redovisas i tre delar, klimat, socialt och aktivitet. Vidare redovisar prisutveckling för de fyra olika stadsdelar i Sundbyberg. Vidare presenteras data framtaget från Datscha footfall slutligen redovisas ett sammansatt resultat på bostadspriser och grönområdets identifierade funktioner. 4.1 Sundbybergs stad Kommunen har ett väl utvecklat kommunikationsnät med goda förbindelser till Stockholm stad med både tunnelbana, tvärbana, pendeltåg och bussar. Detta gör kommunen till en attraktiv ort med fyratusen etablerade företag och närhet till Stockholm. Sundbybergs stad ingår även i Stockholms tätort och har ca 50 000 invånare 2019 varav 53 procent är kvinnor. 2018 fanns det ca 22 000 bostäder varav 42 procent av alla hushåll är ensamstående utan barn, 53 procent av alla bostäder är hyresrätter och resterande bostadsrätter samt äganderätter. Bostadsutskottet planeras öka med 600 nya bostäder per år (Bergström and Gran, 2018). År 2019 tog Sundbybergs stad fram en ny översiktsplan för år 2030. Denna översiktsplan har fem tydliga målbilder: en sammanhållen stad, plats för alla, grönska och vatten av god kvalitet, levande stadsrum och den smarta staden. Dessa målbilder följs av strategier för kommunen för att kunna uppnå den önskade målbilden. Sundbybergs stad beskriver i sin översiktsplan för 2030 sin stad som Den urbana och hållbara staden och ett av fyra målbilder är grönska och vatten av god kvalité. Målet beskrivs i strategier som ska bidra till närhet av grönområden för att bidra till en god livskvalité. Målet är att göra några av stadens största naturområden mer tillgängliga för människor samt skapa nya grönområden i stadsdelar. Strategier som beskrivs i översiktsplanen under målbilden Grönska och vatten av god kvalitet berör exempelvis återanvändningen av dagvattnet, utvecklingen av stadsgrönska, mätmetoder som grönytefaktor (Bergström and Gran, 2018). 20

4.2 Grönområden Studien har identifierad tolv stycken grönområden i Sundbybergs stad, dessa är Igelbäckens naturreservat (Kymlinge), Lötsjö-Golfängarna naturreservat, Rissneängarna, Ekbacken, Duvbo Mossen, Stor Skogsparken, Marabouparken, Tornparken, Tuvanparken, Tuleparken, Kyrkparken och Duvboparken. Fältstudien utfördes under tre tillfällen, där alla grönområden besöktes och fotograferades. Resultatet av fältstudien redovisar bilder och faciliteter som har identifierats. Figur 4 grönområden inritade på karta tagen från Översiktsplanen 2030 (Bergström and Gran, 2018). Område Storlek Klassificering Faciliteter Kymlinge 127 hektar Naturreservat, friluftsområde Elljusspår 2 stycken, flertal grillplatser, promenadstråk, löpning, lekplats (aktivitetsparken), basket (aktivitetsparken), café, fornlämningar, vatten, bänkar, skog, grusväg (cykelväg), hundvänligt, äng Lötsjö-Golfänga rna 26,5 hektar Naturreservat, Stadspark Grusväg, vatten, café, utegym, hundpark, fotbollsplan, lekplats, planteringar, bänkar, grillplatser, skogsområde, äng, löpning, cykelväg, toaletter, promenadstråk, minigolf Rissneängarna 13,5 hektar Stadspark Grusväg, konstgjort vatten, hundpark, fotbollsplan, basketplan, lekplats, planteringar, bänkar, grillplatser, skogsområde, äng, löpning, cykelväg, toaletter, promenadstråk, mindre simbassäng 21

Ekbacken 4 hektar Kvarterspark Duvbo Mossen 1,9 hektar Storskogen 1,77 hektar Kvarterspark Kvarterspark Lekplats, bänkar, skogsområde, promenadstråk Fotbollsplan, planteringar, bänkar, äng, löpning, cykelväg, promenadstråk Grusväg, bänkar, grillplatser, skogsområde, berg, cykelväg, promenadstråk Marabouparken 1,6 hektar Kvarterspark Grusväg, lekplats, planteringar, bänkar, grillplatser, äng, café/restaurang, cykelväg, toaletter, promenadstråk, mindre bassäng, vatten. Tornparken 1,47 hektar Kvarterspark Grusväg, konstgjort vatten, fotbollsplan, hundpark, lekplats, planteringar, bänkar, grillplatser, skogsområde, äng, cykelväg, toaletter, promenadstråk, mindre pool Tuvanparken 1,47 hektar Kvarterspark Grusväg, hundpark, basketplan, lekplats, planteringar, bänkar, grillplatser, skogsområde, cykelväg, toaletter, promenadstråk, skatepark Tuleparken 1,46 hektar Kvarterspark Kyrkparken 1,4 hektar Kvarterspark Duvboparken 1,4 hektar Kvarterspark * Uppmätt storlek från Google Earth. Grusväg, bänkar, skogsområde, cykelväg, promenadstråk, tennisplan Planteringar, bänkar, äng, cykelväg, promenadstråk, kyrka Grusväg, basketplan, lekplats, bänkar, skogsområde, promenadstråk 4.2.1 Poängsammanställning av grönområden Tolv olika grönområden identifierades i Sundbybergs stad. Genom en fältstudie på ca 15-30 min beroende på storlek av grönområdet noterades olika funktioner som kunde hittas i området. därefter sammanställdes de olika funktioner och poängen för respektive funktion i tre olika tabeller. Första tabellen (tabell 2) redovisar de olika funktioner rörande klimatet. Nästa tabell (tabell 3) redovisar de funktioner under kategorin aktivitet. Sista tabellen (tabell 4) redovisar funktioner under kategorin socialt. Resultatet visade att de största tre grönområden i Sundbyberg har de högsta poängen i alla tre kategorier. Detta beror på att dessa grönområden genom sin storlek rymmer mycket grönska och olika aktiviteter och sociala funktioner. 22

Tuvanparken och Tornparken är båda väldigt attraktiva grönområden som inte har så högt klimatvärde med många aktiviteter och sociala funktion vilket gör dessa två attraktiva trots sin mindre area. Dessa grönområden är oerhört viktiga då de ligger i centrala och tätbebyggda delar av Sundbybergs stad och därför utgör de få grönytor i området och utgör en viktig del i gröna infrastrukturen för den stadsdelen. Vidare är Marabouparken ett grönområde med många sociala och gröna värden, detta grönområdet har många ytor där människor kan mötas men inte nödvändigtvis ett grönområde skapad för aktivitet. Detta grönområdet kan anses vara bra för möten mellan människor. Fortsättningsvis finns Duvboparken, detta grönområde har många aktivitetsbaserade funktion framförallt för barn då grönområdet har en stor lekplats men även ett mindre utegym vilket gör grönområdet attraktiv för både barn och vuxna. Poängsättningen av grönområden har gjort utifrån antagandet att de olika funktioner och faciliteter tillför ett högre värde till de boende i form av olika aktiviteter såsom lekplatser, tystnad. Resultatet av poängsättningen och rangordningen visar att de grönområden som erbjuder flest funktioner är de som rangordnas som mest attraktiva, detta eftersom rangordningen bygger på ett antagande om att grönområdets faciliteter och funktioner bidrar till att fler människor vill vistas i där. Lötsjön anses då vara det mest attraktiva grönområdet då denna erbjuder många olika funktioner. Resultatet visar att Kymlinge, Lötsjön och Rissneängarna har högst klimat funktioner med 20 poäng (tabell 2). Duvboparken och Tuleparken har 5 poäng med minst klimat funktioner. Funktion Klimat Poäng A B C D E F G H I J K L <20 träd 5 5 5 5 5-5 - 5 5 5-5 10-20 träd 4 - - - - 4-4 - - - 4 - Vatten 5 5 5 - - - - - - - - - - Gräsmatta 5 5 5 5-5 5 5 5 - - 5 - Planteringar 5 5 5 5 - - - 5 5 5-5 - Konstgjort vatten (fontän) 5 - - 5 - - - 5 - - - - - Delsumma 29 20 20 20 5 9 10 19 15 10 5 14 5 Tabell 2 redovisar de olika grönområdens innehåll av samhällsfunktioner. Summan visar att de tre största grönområden har flest samhällsfunktion. 23

Tabell 3 nedan är resultatet för grönområdets aktivitet funktioner. Resultatet visar att Kymlinge, Lötsjön och Rissneängarna har högst aktivitets funktioner med 30 poäng. Ekbacken och Storskogen har 5 poäng med minst aktivitets funktioner. Funktion Aktivitet Poäng A B C D E F G H I J K L Jogging möjlighet 5 5 5 5 - - - - - - - - - Promenadstråk 5 5 5 5 5-5 5 5 5 5 5 5 Cykelväg 5 5 5 5-5 - - 5 5 - - 5 Bollplan (basket och fotboll) 5-5 10-5 - - 5 5 - - 5 Racketsport 5 - - - - - - - - - 5 - - Andra faciliteter (minigolf, skatepark, utegym,) 5 15 10 5 - - - 5 5 10-2,5 2,5 Delsumma 30 30 30 30 5 10 5 10 20 25 10 8 18 Tabell 3 redovisar de olika grönområdens innehåll av olika aktivitet. Summan visar att de tre största till storlek grönområden har störst utbud av aktiviteter. Tabell 4 nedan är resultatet för grönområdets sociala funktioner. Resultatet visar att Lötsjön har högst sociala funktioner med 34 poäng. Tuleparken har 3 poäng med minst sociala funktioner. Funktion Socialt Poäng A B C D E F G H I J K L Lekplats <barn 5 5 5 5 - - - - 5 5 - - 5 Lekplats >barn 4 4 4 4 4 - - - 4 4 - - 4 Café 5 5 10 - - - - 5 5 - - - - Bänkar 1-3 3 - - - 3 - - - - - 3 - - Bänkar 3-8 4 - - - - 4 - - - - - 4 4 Bänkar <8 5 5 5 5 - - 5 5 5 5 - - - Grillplatser 1-2 st 4 - - - - 4 4 4 4 - - 4 Grillplatser <2 5 5 5 5 - - - - - - - - - Hundpark 5 5 5 5 - - - - 5 5 - - - Delsumma 40 29 34 24 7 4 9 14 28 23 3 4 17 Tabell 4 redovisar de olika grönområdens innehåll av olika sociala funktioner. Summan visar att de tre största till storlek grönområden har störst utbud av sociala funktioner. 24

Figuren nedan illustrerar de olika grönområden i storleksordning utifrån poängsättningen. Högst poäng har Lötsjön med 84 poäng och lägst har Ekbacken med 17 poäng. Figur 4 illustrerar poängsättningen av alla grönområden storleksordning. 70 poäng innebär flest funktioner och 11 minst. Nedan redovisar summan poäng för respektive grönområden (tabell 5). Därefter har grönområden delats in i tre grupper utifrån poängsättning. Grupp A markerad med grön innehåller tre grönområden med högsta poäng, grupp B innehåller fyra grönområden med näst högsta poäng och grupp C innehåller fem områden med minst poäng. Grupp A: grönområde A,B och C. Grupp B: grönområde H,I,G och L. Grupp C: grönområde K,F,E,J och D. Poängen har satts utifrån antal funktioner som kan finnas i respektive grönområde. Tabellen nedan redovisar att grönområde A,B,C är de områden med flest funktioner och kan anses vara viktiga för sundbyberg stad. GRÖNOMRÅDEN Poäng B 84 Grupp A A 79 C 74 Grupp B Grupp C H 63 I 58 G 43 L 40 K 26 F 24 E 23 J 18 D 17 Tabell 5 grönområdens poäng utifrån totala värderingen av funktioner. 25

4.3 Bostadspriser För att undersöka relation mellan grönområden och bostadsprisutveckling, identifierades fyra olika bostadsområden (figur 5) i Sundbyberg stad. Dessa bostadsområden ligger utspridda i Sundbyberg stad. Figur 5 nedan illustrerar de olika bostadsområden som identifierats i Sundbybergs stad utifrån filter byggår, storlek, rum och område. Figurer presenterar områdets ungefärliga läge i kommunen. Områden numreras 1 4. Figur 5 fyra områden och dess placering på kartan tagen från Översiktsplanen 2030 (Bergström and Gran, 2018). 4.3.1 Bostadsområde 1 Bostadsområdet 1 ligger i näranslutning till två tunnelbanestationer. Området är beläget i bebyggd miljö med några mindre grönområden samt ett större grönområde promenadavstånd bort ca 500-1 km. 26

Några enstaka affärer finns i näranaslutning och Sundbyberg station och centrum är beläget ca 700-1,1 km bort. Figur 6 nedan redovisar snittprisutvecklingen för bostadsområdet 1. Priset har varierat genom åren, figuren redovisar tydligt en topp år 2017 och ett lägsta pris år 2010. Figur 6 illustrerar bostadsprisutveckling i pris per kvadratmeter över tid. 4.3.2 Bostadsområde 2 Bostadsområdet 2 ligger i näranslutning till en tunnelbanestation samt pendeltåg och tvärbana. Området är beläget i näranaslutning till vatten, området har en mindre park i näranslutning samt ett stråk längst med vattnet. Sundbyberg station och centrum ligger ca 300-500 meter bort med både butiker och restauranger. Figur 7 nedan redovisar snittprisutvecklingen för bostadsområdet 4. Priset har varierat genom åren, figuren redovisar en topp år 2017 och ett lägsta pris år 2010. Figur 7 illustrerar bostadsprisutveckling i pris per kvadratmeter över 27

4.3.3 Bostadsområde 3 Bostadsområdet 3 ligger i näranslutning till en unnelbanestation. Området ligger lite utanför stadskärnan. Området är grönt och har flera mindre skogsdungar i anslutning samt ett större grönområde. Några enstaka affärer kan hittas i närområdet. Avståndet till sundbyberg station och centrum är ca 2-2,6 kilometer. Figur 8 nedan redovisar snittprisutvecklingen för bostadsområdet 5. Priset har varierat genom åren, figuren redovisar två toppar år 2014 och år 2018 och ett lägsta pris år 2013. Figur 8 illustrerar bostadsprisutveckling i pris per kvadratmeter över tid. 4.3.4 Bostadsområde 4 Bostadsområdet 4 ligger inte i näraanslutning till tunnelbana däremot finns det pågående planer på att bygga en tvärbana till området. Området ligger utanför stadskärnan. Området är under uppbyggnad och förtätning. Det finns några mindre grönområden samt ett stort i närområdet. Fler grönområden finns planerade. Några enstaka affärer kan hittas. Avståndet till sundbyberg station och centrum är ca 2,7-3,2 kilometer. Figur 9 nedan redovisar snittprisutvecklingen för bostadsområdet 6. Priset har varierat genom åren, figuren redovisar tydligt en topp år 2019 och ett lägsta pris år 2011. 28

Figur 9 illustrerar bostadsprisutveckling i pris per kvadratmeter över tid. 4.3.5 Snitt kvadratmeterpris Nedan redovisas kvadratmeterpris och mängd data för respektive bostadsområde (tabell 6). Antal försäljningar varierar mellan de olika bostadsområden. Resultat indikerar att område 2 har högst snitt kvadratmeterpris jämfört med område 1,3 och 4. Område 1 och 2 är de områden som har liknande förutsättning och läge. Område 3 saknar försäljningar år 2015, 2017 och 2019 vidare är antalet registrerade försäljningar väldigt låg och överstiger inte 2 stycken för något av de redovisade åren. Område 4 saknar försäljningar år 2017 och har få försäljningar resterande åren. Område 1 har få försäljningar år 2017 och område 2 har färre än 5 försäljningar år 2018. Antalet försäljningar har en direkt påverkan på genomsnittliga kvadratmeterpriset. Detta gör att årtal som har färre försäljningar än 5 tas bort från analysen. Områden Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 ÅR kr/kvm kr/kvm kr/kvm kr/kvm 2014 44778 46066 40000 28294 Antal försäljningar 30 6 1 2 2015 53221 55072-36159 Antal försäljningar 24 7 0 1 2016 62415 63858 38462 40905 Antal försäljningar 22 8 1 4 2017 64952 64265 - - Antal försäljningar 14 10 0 0 2018 60567 69025 40000 40217 Antal försäljningar 12 4 2 3 2019 58473 61967-41003 Antal försäljningar 15 11 0 3 Tabell 6 redovisar kvadratmeterpris samt mängd data för varje år och bostadsområde. Data taget från Valuegaurd. 29

4.4 Datscha footfall Nedan redovisas tabeller med sammanställt snitt på förbipasserande på vardag och helg. Snittet har tagits direkt från Datscha. Resultatet som redovisas i tabell 7 nedan, redovisar förbipasserande för de tre största grönområden i studien. Rissneängarna har det högsta antalet förbipasserande på vardag 2411 personer. Lötsjö-Golfängarna har flest förbipasserande på helgen 2617 personer. Minst förbipasserande har Kymlinge med vardag 86 personer och med 131 person under helgen. Tabell 7 redovisar snittet för förbipasserande per dag för vardagar och helger. Resultatet som redovisas i tabell 8 nedan, redovisar förbipasserande för fyran grönområden i Sundbybergs stad. Tornparken har det högsta antalet förbipasserande på vardag 2411 personer samt på helg 4381 personer. Minst förbipasserande har Duvboparken med vardag 739 personer och med 190 person under helgen. Tabell 8 redovisar snittet för förbipasserande per dag för vardagar och helger. Resultatet som redovisas i tabell 9, redovisar förbipasserande för fem grönområden i Sundbybergs stad. Tuleparken har det högsta antalet förbipasserande på vardag 2711 personer samt på helg 3343 personer. Minst förbipasserande har Ekbacken med vardag 697 personer och med 614 person under helgen. Tabell 9 redovisar snittet för förbipasserande per dag för vardagar och helger. Resultatet redovisar snittet framtaget utifrån data som samlats sedan mars 2019, snittet fördelas i vardag och helg. Datat skrivs ner från Datschas hemsida. Se figur 20 nedan. 30

Figur 10 tagen från Datscha och verktyget footfall, figuren illustrerar redovisningen av data (Datscha 2019). 4.4 Tillgång till grönområden Nedan redovisas olika avstånd till olika grönområden och spårbunden trafik från de olika bostadsområden (tabell 10). Avstånd har redovisats i minuter till respektive område. Vi kan notera att Område 6 avviker från resterande områden. Avståndet är mycket lägre till både tunnelbana och grönområden. BOSTADSOMRÅDEN Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Byggnadsår 2008/2010 2009/2010 2006 2007/2009/2010 2,1 km (26 Avstånd till Sundbyberg station/centrum 1,1 Km (14 min) 600 m (9 min) min) 3,5 km (44 min) Avstånd till spårbunden kommunikation Duvbo Bällsta bro Rissne Rissne Avstånd till spårbunden kommunikation 500 m (6 min) 450 (6 min) 600 m (9 min) 1,6 km (19 min) Antal spårbunden kommunikation inom 15 min 3 st 3 st 1 st - Spårbunden kommunikation inom 15 min Avstånd till A Näckrosen 1,1 km, (14min), Sundbyberg station 1,1 km (14 min) Sundbybergs station 600 m (9 min) Solna strand 700 m (9 min) 2,9 km (36 min) 4 km (52 min) Avstånd till B 500 m (6 min) 2 km (25 min) Rissne 600 m (9 min) 2,2 km (30 min) 1,3 km (17 min) - 1,1 km (14 min) 1,9 km (24 min) Avstånd till C 2 km (24 min) 2,7 km (32 min) 600 m (8 min) 1,2 km (15 min) Avstånd till D 1,9 km (23 min) 1,7 km (21 min) 800 m (10 min) 2,4 km (30 min) Avstånd till E 1,4 km (18 min) 2,2 km (29 min) 900 m (12 min) 1,7 km (22 min) 2,2 km (28 Avstånd till F 600 m (8 min) 1,7 km (22 min) min) 3,4 km (43 min) Avstånd till G 1,5 km (18 min) 1 km (13 min) 1,3 km (16 min) 2,6 km (34 min) Avstånd till H 750 m (9 min) 1,1 km (15 min) 1,6 km (21 2,8 km (36 min) 31

Avstånd till I 1,4 km (18 min) 160 m (2 min) 2 km (26 min) 3,4 km (43 min) Avstånd till J 35 m (1 min) 1,5 km (22 min) 1,9 km (26 min) 3,4 km (43 min) Avstånd till K 600 m (8 min) 1,2 km (17 min) 2,3 km (30 min) 3,6 km (46 min) Avstånd till L 1,4 km (18 min) 2,2 km (29 min) 900 m (12 min) 2,2 km (29 min) Tabell 10 avstånd till de 12 grönområden och avstånd till de olika bostadsområden. min) Nedan redovisas de olika grönområden för respektive bostadsområde inom ett promenadavstånd på under 10 min (tabell 11). Område 1 och 2 har flest attraktiva grönområden i sin närhet. Område 4 och 5 har minst attraktiva grönområden i sin närhet. Grönområden Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Avstånd till A Avstånd till B 6 Avstånd till C 6 Avstånd till D Avstånd till E Avstånd till F 2 Avstånd till G Avstånd till H 4 Avstånd till I 6 Avstånd till J 2 Avstånd till K 2 Avstånd till L Poäng 16 6 6 Antal A och B parker under 10 min promenadavstånd 2 1 1 Antal parker under 10 min promenadavstånd 5 1 1 Poäng 6 Grönområde med flest funktioner 4 Grönområde med näst flest funktioner 2 Grönområde med minst funktioner Tabell 11 grönområden inom ett avstånd på under 10 minuters promenad från respektive bostadsområde. 32

Nedan redovisas de olika grönområden för respektive bostadsområde inom 1 km gångavstånd (tabell 12). Område 2 har flest attraktiva grönområden i sin närhet. Område 4 har minst attraktiva grönområden i sin närhet. Grönområden Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Avstånd till A Avstånd till B 6 Avstånd till C 6 Avstånd till D 2 Avstånd till E 4 Avstånd till F 2 Avstånd till G 4 Avstånd till H 4 Avstånd till I 6 Avstånd till J 2 Avstånd till K 2 Avstånd till L 4 Poäng 16 10 16 Antal A och B parker inom 1 km promenadavstånd 2 2 3 Antal parker inom 1 km promenadavstånd 5 2 4 Poäng 6 Grönområde med flest funktioner 4 Grönområde med näst flest funktioner 2 Grönområde med minst funktioner Tabell 12 grönområden inom ett avstånd på 1 km från respektive bostadsområde. 33

5. Diskussion 5.1 Grönområden Grönområden har många olika funktioner som inte bara bidrar till människors välmående utan även till stöd vid extrema väderlekar med exempelvis dagvattenhantering. Studien tog hänsyn till de olika funktioner ett grönområde har att erbjuda, alla funktioner är inte direkt kopplade till människors välmående utan även till klimatet i stadsdelen. Grönområden som inte erbjuder någon aktivitet såsom bollplan, lekplats kan anses vara otrygga samt inte attraktiva då de har få besökare. Dessa grönområden har en viktig samhällsfunktion och därför bör inte byggas bort utan omvandlas. Resultatet visade att de största tre grönområden i Sundbyberg har de högsta poängen i alla tre kategorier. Detta beror på att dessa grönområden genom sin storlek rymmer mycket grönska samt även olika aktiviteter och sociala funktioner. Detta innebär inte att ett grönområde med stor areal kan alltid anses mest attraktiv, tvärtom har vi ett grönområde som är tomt på folk kan det området upplevas otryggt och oanvänt av människor. Därför anser jag att det är viktigt att bygga grönområden där människor får en funktion i grönskan. Där en plats skapas för människor att träffas, träna och utforska naturen vilket gör att grönområdet är mer levande och kan bidra till bättre hälsa. Mindre grönområden till ytan som Tuvanparken och Tornparken är båda väldigt attraktiva grönområden utifrån de sociala och aktiva kategorier däremot har dessa inte lika högt klimatvärde. Dessa grönområden är oerhört viktiga då de ligger i centrala och tätbebyggda delar av Sundbybergs stad och därför utgör de få grönytor i området och är en viktig del i den gröna infrastrukturen för stadsdelen. De grönområden som har minst poäng och kan anses minst attraktiva är oftast enformiga och erbjuder inte lika många funktioner. Exempelvis är grönområdet Ekbacken endast ett stort skogsparti vilket ger positiva klimat funktioner då ytan inte är hårdgjord däremot har grönområdet få funktioner. Detta grönområde är nummer fyra till storlek men är inte alls lika attraktivt trots sin storlek. Det är därför viktigt att göra ytan tillgängligt och erbjuda flera olika funktioner som kan locka fler användare. Marabouparken ett grönområde med många sociala och gröna värden, detta grönområdet har många ytor där människor kan mötas men inte nödvändigtvis ett grönområde skapad för aktivitet. Detta grönområdet kan anses vara bra för möten mellan människor. 34

Fortsättningsvis finns Duvboparken, detta grönområde har många aktivitetsbaserade funktion framförallt för barn då grönområdet har en stor lekplats men även ett mindre utegym vilket gör grönområdet attraktiv för både barn och vuxna. Detta grönområdet kan bidra till att människor möts både barn och vuxna. Detta kan bidra till ett mer jämställt samhälle då människor från olika sociala grupper kan mötas på en neutral plats. Grönområdets attraktivitet bedöms utifrån antalet faciliteter som erbjuds i grönområdet, vidare studie kan även ta fram enkäter för boende och undersöka efterfrågan på funktioner i grönområden. Att mäta hur attraktivt ett grönområde anses, är väldigt abstrakt då behovet och efterfrågan varierar mellan individer. En enkät skickad till boende i närområdet skulle kunna identifiera de behov som finns i området. 5.2 Klimat Många studier visar hur grönområden och grönska bidrar till människor välmående, klimatet, mångfalden och ekosystemens, däremot finns det begränsad mängd verktyg för implementering av grönska i våra urbana miljöer. Forskningen har visat att vi behöver grönska men inte hur den ska byggas, utformas för att samspela med de kraven om fler bostäder och höga incitament i fastighetsbranschen. Allt fler kommuner vill bygga mer hållbart men det ställs inga krav. Grönytefaktor, ESTER och olika stads certifieringar är ett startskott för den nya utvecklingen, tyvärr så tror jag att dessa inte kommer bidra till en billigare byggprocess utan snarare tvärtom då de system kräver många konsulttimmar som i slutändan hamnar på konsumenten. Vilket resulterar i att de områden som kommer ha en hållbarare stadsplanering kommer även vara dyrare. Detta kan resultera i större segregation mellan olika stadsdelar. Klimatet förändras och vädret blir mer extremt vilket utsätter våra samhällsfunktioner för högtryck. Detta gäller bland annat dagvattenhanteringen, värmeökning i städer och luftkvalitén, grönområden och växter hjälper våra funktioner och bidrar till en bättre miljö. Därför är det viktigt för kommuner och Sverige att bevara sina grönområden. Detta blir svårt då allt fler människor vill bosättas stadsnära, detta bidrar till alternativa lösningar på grön infrastruktur bestående av exempelvis gröna tak eller vertikal grön infrastruktur. Om denna struktur har samma effekt på samhällsfunktioner finns det inte mycket forskning kring då denna infrastruktur inte är väletablerad och har inte funnits i många år i större utsträckning. Enligt min studie kan större grönområden anses mer attraktiva då de innehåller 35

flera olika funktioner och därav kan det vara attraktivt och hållbart att bevara större grönområden i städerna. 5.3 Bostadspriser Avståndet till de olika grönområden kan analyseras utifrån gångtid och gångavstånd, detta ger olika resultat. Resultatet av avstånd i tid till grönområden visar att två områden är väldigt lika. Dessa är område 1 och 2 se tabell 6 i resultatet. Sedan kan en likhet mellan område 2 och 3 identifierats då dessa två områden har samma antal grönområden inom 10 min. Område 4 avviker väsentligt från resterande och kommer diskuteras separat. Bostadspriser skiljer sig mellan de olika områden vilket väcker frågan varför? Inga relationer mellan prissättning och avstånd till grönområden har identifierats i denna studie. Att en relation mellan bostadspriser och avstånd till grönområden är obefintlig kan inte antas då värdering av grön infrastruktur kan beror på utsikt och inte avstånd. Vidare om en jämförelse görs för priser under år 2017 blir resultatet annorlunda, området har ett högre medel kvadratmeterpris, detta kan vara eftersom bostadsmarknaden nådde en topp. Året därefter har priset gått ner. Att priset gått ner kan bero på exempelvis att fastigheter övervärderas, marknaden mättats eller att nya amorteringskrav infört år 2018. Att prisförändringen varit så stor kan bero på mängd data samt efterfrågan och utbudet på marknaden de året. Däremot kan inget samband mellan prissänkningen och grönområdet göras. Den här studien har inte hittat någon tydlig relation mellan prisutvecklingen och närhet till grönområden detta kan bero på studiens begränsade område och antal grönområden. Studien har inte behandlat hur grönt ett bostadsrättsområde anses vara inom synhåll och eventuella intervjuer hos de boende har inte genomfört. Fortsättningsvis kan resultatet visa att antal grönområden inom <10 min är den samma för område två och tre, grönområdets innehåll är jämförbart se tabell 6 i resultatet. Däremot skiljer sig medelvärdet av kvadratmeterpriset för de försäljningar som har använts i studien med 58 procent. Denna prisskillnad kan kopplas till två tydliga skillnader, avstånd till centrum och avstånd till vattnet, det finns även en skillnad mellan byggnadsåren område tre byggdes år 2006 och område två byggdes år 2009/2010 vilket kan ha påverkat standarden. Område två ligger i näraanslutning till vatten vilket i tidigare studier har visat stor prispåverkan. Därmed är det trovärdigt att framförallt närhet till vatten är orsaken 36

till stor prisskillnad. Område 4 har uteslutits från studien då dessa områden inte har tillräckligt med data för att genomföra en analys. 6.4 Flöden och datscha footfall Datschas nya verktyg footfall ger nya möjligheter att analysera attraktiva områden i en stadsdel. Verktyget är idag begränsat till större vägnät och därav kan det vara svårt att avgöra den verkliga mängd människor som faktiskt rör sig i grönområden, då det oftast inte finns några större vägar i grönområden. Rörelse flödet som tagit fram från Datscha Footfall baseras på det högsta medelvärdet av förbipasserande på en väg i anslutning till grönområdet. Antalet tas från en punkt i vägen. Framtaget data kan inte avgöra om någon av dessa grönområden besöks mer än annan då resultatet baseras på en enskild punkt. Denna punkt säger inte om personen gått in i grönområdet eller bara passerat förbi, den valda punkten kanske är en väg till kollektiv kommunikation för många boende. Datat säger endast att den valda punkten är den mest attraktiva punkten runt grönområdet. Resultatet visar att Kymlinge som är det största grönområdet i studien har minst snitt på förbipasserande per dygn. Det kan bero på att Kymlinge har flera entréer till naturreservatet vilket gör att de förbipasserande väljer olika vägar in till naturreservatet, se tabell 7 i resultatet. Personer som rör sig i Kymlinge kanske inte en telefon eller att det faktiskt inte är ett grönområde som besöks ofta. Lötsjön och Kymlinge har ett högre helg snitt vilken kan tyda på att människor gärna spenderar sin tid där på helgen. Vi kan konstatera att utvalda punkten på kartan besöks mer på helger jämfört med vardagar. Däremot kan vi inte påstå att människor är i grönområdet mer helger än på vardagar. Datat i tabell 8 visar att Tornparken har absolut högsta snittet för både vardag och helg. Detta kan exempelvis bero på att området är väldigt tätbefolkat, att personer passerar förbi punkten när de ska till jobbet eller att Tornparken besöks ofta. Det går inte att avgöra om grönområdet är destinationen för den förbipasserande. Vidare visar data i tabell 8 att Marabouparken är det grönområde av de fyra i tabellen som har ett högre helg snitt jämfört med vardags snitt. Det kan betyda att människor tycker om att röra sig på denna punkt mer på helgerna jämfört med vardagar. Att de förbipasserande går till Marabouparken kan 37

inte konstateras. Data för Tuleparken är högst se tabell 9, antal personer avviker inte mycket från andra grönområden i samma grupp. Tuleparken fick sämst poäng i rangordningen av attraktiva grönområden, trots detta är antalet förbipasserande i närheten av grönområdet hög. Framförallt på helgen, orsaken till detta kan exempelvis vara att det finns en tennisplan i grönområdet. Eller att det finns någon populär restaurang. Datscha footfall möjliggör en analys av rörelse flöden som i framtiden kan hjälpa identifiera de olika behov som finns bland olika målgrupper samt hur stadsdelar brukas av människor. Verktyget kan även se hur användningen av stadsdelar förändras genom året. Verktyget kan hjälpa identifierar attraktiva vägnät och en undersökning av dessa väggstrukturer kan jämföras med andra med färre förbipasserande. Genom detta identifiera skillnader på strukturen och utformningen av dessa platser. Datscha footfall kan användas för att identifiera vägar som används av människor kvällstid och en undersökning av dessa vägar kan ge svar på om hur vägnät ska utvecklas. Genom att se verkliga flöden kan stadsdelar analyseras och människors preferenser identifieras. Skulle datan visa fler mått på användaren till exempel ålder eller kön skulle detta kunna kopplas till andra beteende mönster och stadsutvecklingsmöjligheter kopplade direkt till mer specifika målgrupper. 38

6. Slutsats och Rekommendationer 6.1 Slutsats Slutsatsen för denna studie är att grönområden uppfyller flera viktiga funktioner och det är viktigt att identifiera vilka dessa är för respektive område. Studien visade att större grönområden tenderar att vara mer attraktiva då de innehåller flera funktioner som bidrar till stadsklimatet, människor välmående och interaktion mellan människor. Det kan finnas fördelar för kommuner att bevara större grönområden som bidrar till mer aktivitet och är ett säkerhetsnät i extrema väderlek. Denna studie kunde inte konstatera att de finns någon relation mellan bostadspriser och avstånd till attraktiva grönområden. Detta kan bero på att bostadspriser beror på många olika faktorer som värdesätts beroende på preferenser som är individuella. Försäljningsdata för bostadsområden som tagits fram är begränsad och kan ha bidragit till otydliga resultat och därmed inte funnit några tydliga samband. Avstånd till grönområden kanske inte är avgörande för bostadspriset, det kan exempelvis vara utsikten och synen av grönska som värdesätts. Denna studie har inte berört utsikten av grönska utan endast tittat på avstånd till grönområden större än 1,4 hektar. Verktyget Datscha Footfall öppnar dörrar för en helt ny analys av stadsstrukturen och ger en större möjlighet för återkoppling av de olika funktioner som olika stadsdelar erbjuder. Datscha Footfall ger möjligheten att hitta statistik på enkelt sätt för att bedöma befintliga stadsdelar och jämföra olika funktioner och utformningar av stadsstrukturer. Verktyget har stor potential till vidare utveckling och analyser. Datatillgången är idag begränsad då verktyget är nytt och saknar data från tidigare år, framöver kan verktyget användas över tid för att bedöma förändringar i strukturer som tillförts i stadsdelar. 39

6.2 Rekommendationer Vidare studier på värdering av grönska i stadsdelar kan göras genom att analysera bostadsområden och grönskan vid syn räckhåll. Detta kan göras genom att analysera grönskan i framförallt bostadsområden. Utförd metod i denna studie kan återanvändas på andra bostadsområden med större datamängd och enkäter kan tilläggas för att undersöka de boendes upplevelser och värdering av grönska i deras närområde. Analys av människors flöden kan göras på infrastruktur och utformning av gator med hjälp av Datscha Footfall, detta för att undersöka olika utformningar av nya stadsdelar. Grönområdets funktioner kan vidare undersökas och bedömas utifrån mekanismer som bidrar till bättre stadsklimat. Olika bidragande mekanismer till stadsklimat kan jämföras mellan konstgjorda grönytor och naturliga grönområden. Detta kan vara en intressant studie då konstgjorda grönytor byggs allt mera i våra städer. 40

7. Referenser och Källor Adair, A., Berry, J., Mcgreal, S., 1996. Valuation of residential property: analysis of participant behaviour. J. Prop. Valuat. Invest. 14, 20 35. https://doi.org/10.1108/14635789610107453 Agenda 2030 och globala hållbarhetsmålen - Naturvårdsverket [WWW Document], n.d. URL https://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/agenda-2030-och-globala-hallbarhet smalen/ (accessed 5.28.20). Amorteringskrav - Regeringen.se [WWW Document], n.d. URL https://www.regeringen.se/artiklar/2016/03/slutligt-forslag-till-utformning-av-amorteringskrav / (accessed 5.26.20). Andersson, I., 2018. Närmiljöns betydelse vid tillfrisknande från psykisk ohälsa: Om funktioner, miljöer och dess betydelse för invånare i en mindre ort. Aronsson, A., Ekström, P., Kjellin, Y., Parment, M., Pettersson, N., 2017. Riktlinjer för Grönytefaktor på kvartersmark 12. Björk, C., Reppen, L., Nordling, L., 2000. Så byggdes staden. Svenskbyggtjänst, Stockholm. Blomgren, H., Ullmark, P., 2008. Hur påverkas fastighetsinvesteringar av konjunkturen? 92. Bostadsbyggandet stabiliseras [WWW Document], 2019.. Boverket. URL https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/indikatorer/ (accessed 5.26.20). Bostadspriser i Stockholms län» Svensk Mäklarstatistik [WWW Document], 2019.. Sven. Mäklarstatistik. URL https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/stockholms-lan/ (accessed 5.26.20). Bråmå, Å., 2006. Studies in the dynamics of residential segregation, Uppsala universitet. Kulturgeografiska inst. Geografiska regionstudier 67. Diss, Uppsala. Carlsson, K., Berglund, L., Ericsson, E., Kyllingstad, H., Pädam, S., Tornberg, P., WSP, 2015. Styrning av bebyggelseutveckling Förtätning och utglesning. Ceccato, V., 2015. Rural crime and community safety. J. Rural Stud. 39, 157. christiansson, samuel, 2010. Traditionell ekologisk kunskap i en framtid med lokala, självförsörjande och urbana samhällen. Citylab Manual- manual för certifiering av en stadsdels hållbarhet, 20191104. Cohen, D.A., Marsh, T., Williamson, S., Derose, K.P., Martinez, H., Setodji, C., McKenzie, T.L., 2010. Parks and physical activity: Why are some parks used more than others? Prev. Med. 50, S9 S12. https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2009.08.020 41

Dai, Z., Guldmann, J.-M., Hu, Y., 2018. Spatial regression models of park and land-use impacts on the urban heat island in central Beijing. Sci. Total Environ. 626, 1136 1147. https://doi.org/10.1016/j.scitotenv.2018.01.165 Daly, J., Gronow, S., Jenkins, D., Plimmer, F., 2003. Consumer behaviour in the valuation of residential property. Prop. Manag. 21, 295 314. https://doi.org/10.1108/02637470310508653 Danell, J., Olausson, M., 2014. Follow-up of environmental certifications A study of the four most widely used systems in Sweden. Emanuelsson, K., Persson, J., Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, 2014. En kontextanpassad grönytefaktormodell. Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. ESTER - verktyg för kartläggning av ekosystemtjänster - PBL kunskapsbanken - Boverket [WWW Document], n.d. URL https://www.boverket.se/sv/pbl-kunskapsbanken/allmant-om-pbl/teman/ekosystemtjanster/ verktyg/ester/ (accessed 5.24.20). Evangelio, R., Hone, S., Lee, M., Prentice, D., 2019. What Makes a Locality Attractive? Estimates of the Amenity Value of Parks for Victoria. Econ. Pap. J. Appl. Econ. Policy 38, 182 192. https://doi.org/10.1111/1759-3441.12259 Förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån Finansinspektionen [WWW Document], n.d. URL https://www.fi.se/sv/publicerat/nyheter/2016/forslag-till-nya-foreskrifter-om-krav-pa-amorteri ng-av-nya-bolan1/ (accessed 5.26.20). Google Earth [WWW Document], n.d. URL https://www.google.se/intl/sv/earth/ (accessed 5.24.20). Grönplan Sundbyberg- Handlingsprogram för planering, utveckling och skötsel av Sundbybergs parker och grönområden, 2011. GRÖNYTEFAKTOR FÖR ALLMÄN PLATSMARK 2.0, 2010. Hagström, E., 2016. Utveckling av metod för att synliggöra och värdera ekosystemtjänster i öppen dagvattenhantering. UPTEC W. Historia - Sundbybergs stad [WWW Document], n.d. URL https://www.sundbyberg.se/kommun-politik/kommunfakta/historia.html (accessed 5.28.20). Hui, E.C.M., Zhong, J.W., Yu, K.H., 2012. The impact of landscape views and storey levels on property prices. Landsc. Urban Plan. 105, 86 93. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2011.12.002 Ignatieva, M., Eriksson, F., Eriksson, T., Berg, P., Hedblom, M., 2017. The lawn as a social and cultural phenomenon in Sweden. Urban For. Urban Green. 21, 213 223. https://doi.org/10.1016/j.ufug.2016.12.006 42

Institutet för värdering av fastigheter, ASPECT, 2011. Fastighetsekonomisk analys och fastighetsrätt: fastighetsnomenklatur. Fastighetsnytt, Stockholm. Jörnmark, J., n.d. miljonprogrammet. Knapp, M., Gustat, J., Darensbourg, R., Myers, L., Johnson, C., 2018. The Relationships between Park Quality, Park Usage, and Levels of Physical Activity in Low-Income, African American Neighborhoods. Int. J. Environ. Res. Public. Health 16, 85. https://doi.org/10.3390/ijerph16010085 Lau, W., 2017. Idén om miljonprogrammet: En jämförande studie av dåtida och nutida stadsbyggnadsideal för framtida utveckling. Legeby, A., 2008. Ses vi på gatan? Mål 11: Hållbara städer och samhällen - Globala målen [WWW Document], n.d. URL https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/ (accessed 5.28.20). Manner, K., 2007. Fickparker, liten yta stora kvaliteter. Med fokus på Karlstad. Översiktsplan för Stockholms stad, n.d. 182. Översiktsplan för Sundbyberg. Sundbyberg 2030-urbant och hållbart, 2018. Rm, M.J., n.d. Grönytor och grönområden i tätorter 2015 42. Rumsliga förutsättningar för ekosystemtjänster i den byggda miljön- förslag på metod för uppföljning, indikatorer och dataunderlag, 2019. Ståhle, A., 2005. Mer park i tätare stad: teoretiska och empiriska undersökningar av stadsplaneringens mått på friytetillgång, Trita-ARK. Forskningspublikation. Arkitekturskolan, KTH, Stockholm. Stockholms Parkprogram. Handlingsprogrammet 2005-2009 för utveckling och skötsel av Stockholms parker och natur, 2006. Sverige, Boverket, 2010. Plats för trygghet: inspiration för stadsutveckling. Boverket, Karlskrona. Valueguard [WWW Document], n.d. URL https://valueguard.se/ (accessed 5.28.20). Värdering av stadskvaliteter Spacescape, n.d. URL http://www.spacescape.se/v%c3%a4rdering-av-stadskvalitet/ (accessed 5.26.20). Wahlgren, A., 2019. Bo (i) staden. Zinko, U., Nordisk Ministerråd, 2018. Grön infrastruktur i urbana miljöer. Nordisk Ministerråd, Kbh. Valuegard 2019. Information om tjänsten, dataunderlag 2019. www.valuegard.se 43

8. Bilagor Bilder tagna under fältstudien 8.1 Bilaga 1-Kymlinge naturreservat 8.2 Bilaga 2 - Lötsjö-Golfängarna 44

(Bild tagen av Dominika Biel 2020-01-03). 8.3 Bilaga 3-Rissneängarna (Bild tagen av Dominika Biel 2020-01-03). 45

8.4 Bilaga 4-Ekbacken (Bild tagen av Dominika Biel 2020-01-03). 8.5 Bilaga 5-Duvbo Mossen 46

(Bild tagen av Dominika Biel 2020-01-03). 8.6 Bilaga 6-Storskogen (Bild tagen av Dominika Biel 2020-01-03). 8.7 Bilaga 7-Marabouparken 47

(Bild tagen av Dominika Biel 2020-01-03). 8.8 Bilaga 8-Tornparken (Bild tagen av Dominika Biel 2020-01-03). 8.9 Bilaga 9-Tuvanparken 48

(Bild tagen av Dominika Biel 2020-01-03). 8.10 Bilaga 10- Tuleparken (Bild tagen av Dominika Biel 2020-01-03). 8.11 Bilaga 11-Kyrkparken (Bild tagen av Dominika Biel 2020-01-03). 49

8.12 Bilaga 12- Duvboparken (Bild tagen av Dominika Biel 2020-01-03). 50