PM Förste ambassadsekreterare Isam Salih Oljan: Iraks förbannelse och framtid 1 bilaga Många är de som i oljan sett en av de främsta orsakerna till krigens och krisernas Irak. En oskattlig tillgång blir lätt ett begärligt byte. Oavsett vilket är de flesta eniga om att oljan samtidigt utgör den bästa förutsättningen för framtida välfärd och ett återuppbyggt Irak. När oljepriset överskrider 110 USD/fat och hoppet finns om en långsamt men stadigt förbättrad säkerhetssituation åtminstone i vissa delar av landet, ökar samtidigt betydelsen av att öka kunskapen om förhållandena inom och förutsättningarna för den irakiska oljesektorn. Ambassaden har därför nedan försökt sammanfatta några grundläggande fakta om betydelsen, utvinningen, exploateringen, exporten och det legala ramverket kring den irakiska oljan. Oljan har utan tvivel potential att bidra till försoning och välstånd för ett flertal, men kan fel använd och fördelad också medverka till fortsatt konflikt och söndring. Oljeproduktionen Iraks oljeproduktion beräknades under 2007 i genomsnitt uppgå till 2,1 miljoner fat per dag och prognosen för 2008 ligger på 2,3 miljoner fat per dag 1 (jfr. tabell 1). I januari 2008 uppnåddes faktiskt en nivå om 2,4 miljoner fat/dag enligt vissa uppskattningar. Tabell 1: Råoljeproduktion, miljoner fat per dag, 2006-2009 2006 a) 2007 a) 2008 b) 2009 b) Oljeproduktion 1,9 2,1 2,3 2,4 Anm: a) uppskattning, b) prognos Källa: EIU, Iraq - Main report feb. 2008 1 Economist Intelligence Unit (EIU)
Sveriges Ambassad PM 2(8) År 2006 producerade Irak 1,9 miljoner fat råolja per dag, vilket motsvarade 2,5 procent av världens råoljeproduktion. Före invasionen 2003 var produktionen 2,5 miljoner fat per dag 2, men därefter föll den kraftigt. Oljeproduktionen i Irak har ännu inte återhämtat sig till nivåerna före invasionen, se figur 1. Främst beror detta på sabotage av oljerelaterade anläggningar, bristande investeringar i oljesektorn under många år, brist på utbildad arbetskraft och haltande lagstiftning. Figur 1: Iraks råoljeproduktion, 1965-2006, miljoner fat per dag 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Källa: BP (2007), BP Statistical Review of World Energy June 2007 Gigantiska oljereserver Enligt brittiska oljebolaget BP uppgick Iraks kända oljereserver till 115 miljarder fat vid slutet av 2006. Det motsvarar 9,5 procent av världens totala oljereserv (den tredje största, bara Saudiarabien och Iran, är större) 3. De kända oljereserverna finns på omkring 80 oljefält som ofta ligger tvärs över regionala gränser. De största oljereserverna, mer än 50 procent, finns i Basra (shia-kontrollerat) i söder. Men även runt Bagdad och Kirkuk finns mycket stora oljefält. Idag bedrivs endast produktion vid 27 av de 80 kända oljefälten 4. Uppskattningen av Iraks oljereserv varierar kraftigt mellan olika källor, vilket beror på att endast omkring tio procent av oljereserven har undersökts grundligt. 2 BP (2007), BP Statistical Review of World Energy June 2007 3 Ibid 4 CNN, 2008-02-22, Marketplace Middle East
Sveriges Ambassad PM 3(8) Import på grund av bristande raffinering Under 1990-talet hade Irak kapacitet att raffinera 603 000 fat per dag. Detta främst i tre större oljeraffinaderier som idag är nedslitna och gamla, se figur 2. Plundringen efter invasionen 2003 och nuvarande problem med elproduktionen och leveranser av råolja har inneburit att raffineringen är mycket liten. Produktionsproblemen har lett till att Irak har tvingats importera oljeprodukter, främst drivmedel, från sina grannländer; Turkiet, Kuwait, Iran och Syrien. Enligt US State Department importerades omkring 58 procent av bensinen i landet i mitten av 2007 5. Iraks regering har dock nyligen presenterat sina ambitioner att fördubbla kapaciteten av raffinaderering i landet. Oljeexport Oljeexporten står för nästan samtliga inkomster till Irak och har dominerat Iraks export sedan 1950-talet. Dess bidrag till BNP är omkring 60 procent 6. Fluktuationer i råoljeproduktionen och världsmarknadspriset på råolja spelar därför en avgörande roll för Iraks ekonomi. 2006 stod oljeexporten för 98 procent av exportintäkterna. Handelsbalansen visade ett negativt resultat 2003 då oljeproduktionen stannande av på grund av kriget. Därefter ökade importen mycket kraftigt vilket resulterade i ett än större handelsunderskott. Prisstegringen på oljan har dock lett till att handelsbalansen därefter visat positiva resultat. År 2006 var överskottet drygt 6 miljoner dollar eller 16 procent av BNP, se tabell 2. Med ett råoljepris i dagsläget på omkring 100 dollar per fat förväntas ett ännu kraftigare handelsöverskott under 2008 7. Importen ökade kraftigt efter Saddam-regimens fall 2003 och borttagandet av sanktionerna. Den inhemska produktionen är fortfarande låg och därför importeras många produkter, främst petroleum och kapitalvaror. Tabell 2: Iraks utrikeshandel, 2002-2006, miljoner US-dollar 2002 2003 2004 2005 2006 Export 12,219 9,711 17,782 22,039 29,343 - varav Råolja 11,479 7,571 17,329 21,45 28,617 Import -9,817-9,934-19,954-19,343-22,963 Handelsbalans 2,402-222 -2,172 2,696 6,38 Anm: 2006 uppskattning av EIU Källa: EIU 5 Ibid 6 EIU (2007), Iraq - Main report sept. 2007 7 EIU (2008), Iraq - Main report feb. 2008
Sveriges Ambassad PM 4(8) Oljan exporteras idag nästan uteslutande via hamnen i Basra. De norra oljefälten stod år 2007 för knappt sju procent av oljeexporten via pipelinen till Turkiet 8, se figur 2 och bilaga 1. Figur 2: Iraks oljeinfrastruktur (se även bilaga 1) Källa: www.bbc.com Oljeproduktion och säkerhet Enligt uppgifter från The Institute for the Analysis of Global Security (IAGS) har det sedan 2003 fram till och med januari 2008 rapporterats om totalt 466 attacker mot oljepipelines, oljeinstallationer och personal inom oljeindustrin i Irak. I en intervju med Iraks oljeminister Hussein al-shahristani som nyligen sändes på CNN 9 uppgav han att man nu för samtal med dem som tidigare attackerade oljeinstallationerna och övertygar dem till att byta sida och ingå i de styrkor som vaktar oljeinstallationerna istället. Turkiets militära operationer mot PKK i norra Irak under februari-mars 2008 har skapat viss osäkerhet på oljemarknaden. Enligt Iraks oljeministerium har detta dock inte påverkat Iraks export av omkring 300 000 fat olja per dygn som går genom Turkiet. Iraks oljefält i norra delarna av landet är via en oljeledning sammankopplade med hamnen Ceyhan i syd östra Turkiet. Oljeledningen passerar, enligt Iraks statsägda företag Northern Oil Company, inte konfliktområdet. Oljeexporten från norra Irak till Turkiet störs dock ofta av sabotage eller av tekniska problem 10. 8 Associated Press, 2008-02-27, Iraq s oil exports up 9 CNN, 2008-02-22, Marketplace Middle East 10 Reuters, 2008-02-24, Turk Incursion won t Hit Iraq Oil Exports,
Sveriges Ambassad PM 5(8) Oljelagarna Efter Saddam regimens fall saknas fortfarande en ny och omarbetad federal oljelag. Förseningen beror främst på meningsskiljaktigheter på två olika områden. Det första handlar om vem som skall ha kontrollen över oljan, centralregeringen i Bagdad eller det regionala styret. Kurdistan Regional Government (KRG) förespråkar en stark regional beslutanderätt, medan regioner (främst sunni-dominerade) utan olja förespråkar en stark central beslutanderätt. Iraks regering enades i februari 2007 om ett första utkast till en ny oljelag som förelades parlamentet. Utkastet har sedan dess skickats tillbaka och skrivits om minst fyra gånger. Senaste utkastet skickades till parlamentet i februari 2008, men återsändes till regeringen eftersom det inte ansågs vara ordentligt signerat. I utkastet till oljelagen ges det övergripande planeringsansvaret av oljeutvinningen till ett federalt olje- och gasråd samt till Iraq National Oil Company (INOC), ett statsägt företag som återbildas när lagen godkänts i parlamentet. Representanter från regionala styret kan vara deltagare i rådet och sitta i INOC s styrelse. Lagen inkluderar även en fördelning av oljevinsterna både från existerande och framtida oljefält baserat på regional folkmängd. De områden man inte kunde enas om i regeringen lades i bilagor till lagen. Bilagorna definierar bland annat vilka av Iraks oljefält som hamnar under regionalt styre och vilka som hamnar under det återetablerade INOC. Enligt Kurdiska politiker skulle 93 procent av de kända oljefälten i Irak hamna under INOC:s kontroll vilket är oacceptabelt enligt dem. Enligt Iraks oljeminister handlar det endast om 80 procent av de kända oljefälten 11. KRG anser att utkastet till oljelagen skulle kunna beslutas i parlamentet utan bilagorna, medan andra tunga makthavare ser det som en omöjlighet. Det andra viktiga området som det råder meningsskiljaktigheter om är de internationella oljeföretagens roll. Lagen tillåter utländska investeringar i outvecklade kända oljefält och i utvecklandet av nya oljefält. Däremot är det förbjudet med utländska investeringar i befintliga producerande oljefält och begränsar utländska företags kontroll i kända men ännu inte producerande oljefält. KRG motsätter sig detta och anser att utländska investeringar är det snabbaste sättet att öka produktionen och samtidigt minska kontrollen från centralregeringen. Andra, som t.ex. Iraqi Federation of Oil Unions, al-fadhilapartiet och National Dialogue Front, vill minimera den utländska kontrollen över irakisk olja. Enligt dem kan lagen tolkas så att så kallade Production- Sharing Agreements (PSA) tillåts. Dessa avtal ger oljeföretagen en andel av oljeproduktionen i utbyte mot investeringar. Detta skulle enligt vissa ge de utländska företagen för stor kontroll över oljetillgångarna. Förutom PSA finns även ett motstånd mot att sluta mer långsiktiga kontrakt med internationella 11 Washington Post, 2007-09-05, Missteps and mistrust mark the push for legislation
Sveriges Ambassad PM 6(8) oljeföretag 12. Oljeministern Hussain al-shahristani meddelade i början av februari 2008 att regeringen hade en plan vars mål var att mer än fördubbla Iraks oljeproduktion fram till 2013. Detta skulle nås med hjälp av avtal med utvalda internationella oljebolag. Planen kan ses som en väg runt dödläget med den federala oljelagen. Två licensrundor som täcker existerande oljefält och tre nya större oljefält skall enligt planen leda till att landets oljeproduktion ökar från nuvarande 2,4 miljoner fat per dag till 6 miljoner fat per dag år 2013. I planen ingår också att fördubbla landets raffineringskapacitet på medellång sikt, öka gasproduktionen och återuppbygga Iraqi National Oil Company (INOC) 13. Över 70 internationella oljeföretag har föranmält sig för att delta i första licensrundan. Däribland Royal Dutch Shell, Total, Repsol YPF, ConocoPhillips, BP och Statoil/Hydro. Under andra kvartalet 2008 kommer Iraks oljeministerium att offentliggöra vilka företag som får vara med i budgivningen. Oklarhet råder om vilka oljefält anbuden gäller och villkoren, men troligen handlar det om två till treåriga avtal för att förnya och utveckla oljeproduktionen vid redan producerande oljefält. I slutet av 2008 räknar regeringen med att skriva under de första avtalen. Därefter drar den andra licensrundan igång som inkluderar tre stora oljefält (s.k. super giant oil fields) som vardera beräknas innehålla mer än 5 miljarder fat olja. Denna plan ses av de internationella oljeföretagen endast som en del på vägen eftersom det till största delen handlar om att utveckla befintliga oljefält där produktionen redan är igång. De stora internationella oljeföretagen vill se långsiktiga lösningar och utveckling av nya oljefält och då krävs att en ny oljelag antas 14. Förutom avsaknaden av en ny oljelag så finns det, enligt oljeministern, en stark inhemsk opposition mot s.k. production-sharing agreements (PSA) som även förhindrat mer långsiktiga lösningar. På grund av motståndet mot dessa avtal försöker man hitta andra modeller som kan godkännas av parlamentet och som kompenserar företagen för investeringarna samtidigt som ägandet och kontrollen av oljan stannar i irakiska händer 15. Med hjälp av tvååriga s.k. tekniska serviceavtal (TSA) hoppas oljeministern utveckla fem av de producerande oljefälten och därigenom öka produktionskapaciteten med 0,5 miljon fat/dag. I december 2007 lämnade fyra stora oljebolag (Royal Dutch Shell, BP, Chevron och ExxonMobil) in anbud på TSA för dessa fem oljefält. På grund av de meningsskiljaktigheter och förseningar som råder kring utkastet av den federala oljelagen beslöt KRG att själva anta en regional oljeoch gaslag för Kurdistan. Den 6 augusti 2007 godkändes denna Oil and gas law of the Kurdish region - Iraq. Lagen ger KRG rätten att administrera sina oljetillgångar i de tre guvernoraten Erbil, Sulaimaniyah och Dohuk samt i 12 EIU (2007), Iraq - Main report sept. 2007 13 Middle East Business Intelligence, 2008-02-08, Baghdad plans to double oil production 14 Reuters, 2008-02-19, More than 70 firms bid for Iraq oil deals 15 Financial Times, 2008-02-06, Iraq sidesteps oil law impasse
Sveriges Ambassad PM 7(8) omtvistade territorier, med det åsyftas Kirkuk som är ett av Iraks viktigaste områden för oljeutvinning. Enligt KRG är lagen förenlig med Iraks konstitution. Enligt lagen får irakiska regionen Kurdistan behålla 17 procent av alla oljevinster i Irak, medan resten skall fördelas till den federala regeringen och övriga regioner i landet. Förväntan är att dessa i sin tur delar med sig deras oljevinster till den kurdiska regionen. Genom s.k. production-sharing agreements (PSA) med internationella oljeföretag hoppas KRG snabbt kunna öka produktionen och nå produktionsmålet om 200 000 fat per dag under 2008. Enligt Ashti Hawrami, oljeministern i irakiska regionen Kurdistan, finns även ett långsiktigt mål om att nå en produktion om 1 miljon fat per dag fram till 2012 16. I början av februari 2008 hade KRG slutit 15 PSA med 20 internationella oljeföretag. Bland oljeföretagen finns norska DNO, kanadensiska Addax, Dana Gas från U.A.E., brittiska Sterling Energy, kanadensiska Western Oil Sands och amerikanska Hunt Oil. Centralregeringen har hela tiden hävdat att dessa avtal är olagliga eftersom lagen inte godkänts på federal nivå. I december 2008 klargjorde oljeministeriet i Bagdad att man avbryter samarbeten med oljeföretag som sluter avtal med KRG och företagen svartlistas inför kommande upphandlingar. Fyra företag hade då både avtal med oljeministeriet och KRG; Crescent (Förenade Arabemiraten), West Oil Sands and Heritage Oil (Kanada), Reliance Industries (Indien) och OMV (Österrike). Den 31 december 2007 vägrade SK Energy (Sydkorea) avbryta sitt exploateringsarbete i Kurdistan som bedrivs som en del i ett konsortium av statsägda Korea National Oil Corp. Detta ledde till att oljeministeriet avbröt kontraktet att leverera 90 000 fat olja per dag till företaget. I februari 2008 meddelade oljeministeriet att man även avbryter kontraktet av leverans av 10 000 fat olja per dygn till Österrikiska OMV på grund av företagets avtal med KRG 17. De stora internationella oljeföretagen har än så länge undvikit att investera i irakiska regionen Kurdistan. Oljeföretagen vill inte riskera att svartlistas från möjligheterna att utvinna de enorma oljefyndigheter som finns i mellersta och södra delarna av landet och som till stora delar ännu inte är kända. 16 The Times, 2007-03-27, Kurdish oil move could signal start of Iraqi energy rush 17 The New Anatolian, 2008-02-03, Iraq retaliates against South Korea and Austrian company for oil deal with Kurds
Sveriges Ambassad PM 8(8) Bilaga 1: Iraks oljesektor Källa: The Washington Institute (2004)