Ekonomisk landrapport IRAK - februari 2009

Transkript

1 Sid. 1(19) BAGDAD Ekonomisk landrapport IRAK - februari 2009 Basfakta Officiellt namn: Republiken Irak Huvudstad: Bagdad (5,5 milj. inv.) Övriga större städer: Mosul (1,3 milj. inv.), Basra (0,8 milj. inv.), Najaf (0,5 milj. inv.) Statschef: President Jalal Talabani (sedan 6 April 2005) Premiärminister: Nuri al-maliki (sedan 20 Maj 2006) Folkmängd: 29,4 milj. (2008e) Yta: 438,317 km 2 ; [Sverige: 449,964 km 2 ] Språk (officiella): arabiska, kurdiska Befolkningsgrupper (% av bef.): shia-araber ca 60 %, sunni-araber ca 17 %, kurder (flertalet Sunni) ca 17 %, övriga ca 6 % Minoriteter: yezidier, assyrier, turkmener, armenier, mandéer, kaldéer, feili-kurder, shabaker, palestinier Officiell religion: islam Valuta: 1 irakisk dinar (ID) = 1,000 fils Valutakurs: 1 ID 0,0009 USD / 0,0071 SEK ( ) BNP: 84,6 mdr USD (2008e); [Sverige: 475,3 mdr USD (2008e)] BNP/capita: USD (2008e); [Sverige: USD (2008e)] BNP-tillväxt: 7,8 % (2008e); [Sverige: 0,6 % (2008e)] Inflation: 2,8 % (2008e); [Sverige: 3,5 % (2008e)] Viktigaste exportvara: råolja Oljeproduktion: 2,1 milj. fat/dygn ( ) Beräknad oljereserv: 155 miljarder fat ( ) (världens tredje största) 1 BP (2008), BP Statistical Review of World Energy June Ibid Anm. till Basfakta: e = estimering av Economist Intelligence Unit (EIU)

2 2(19) Geografi Irak ligger i Mellanöstern i västra Asien och gränsar i norr till Turkiet, i öster till Iran, i söder till Kuwait och Saudiarabien, i väster till Jordanien och Syrien. Namnet Irak betyder två ådror, vilket syftar på floderna Eufrat och Tigris. Irak kallas därför ibland tvåflodslandet. Området mellan floderna består av bördig jordbruksmark. De västra delarna av Irak är till stor del öken. Den norra delen av landet är till största delen höglänt med bergskedjor på över meter. Irak har mestadels ökenklimat med höga sommartemperaturer och milda vintrar. De norra bergstrakterna har kalla vintrar, ofta med snöfall. Demografi Iraks folkmängd är mycket svår att uppskatta. Ingen tillförlitlig statistik finns att tillgå. Detta gäller såväl perioden före 2003, som idag. Krigen och det fortsatt svåra säkerhetsläget har lett till omfattande migration såväl inom, som ut ur landet. FN och frivilligorganisationer beräknar att omkring 2,8 miljoner irakier är på flykt inom landet. Av dessa blev omkring 1,2 miljoner internflyktingar före 2006 och närmare 1,6 miljoner därefter 3. Ytterligare uppskattningsvis 1,5-2 miljoner flyktingar finns utomlands 4. Uppgifterna om antalet flyktingar, främst antalet utanför Irak, är mycket osäkra och varierar kraftigt mellan olika källor. Andelen yngre av Iraks befolkning är mycket stor. Hälften är under 20 år, 44 procent är under 15 år, medan endast fyra procent är över 65 år 5. Historia Irak betraktas som en av de tidigaste civilisationerna och landets namn under antiken var Mesopotamien. Spår av civilisation har konstaterats mer än år tillbaka. Folkgruppen sumererna bildade en högkultur (3200 f.kr f.kr.). Uppfinningar som hjulet, tidsindelningen, skriften och batteriet anses härstamma från denna kultur. Det Osmanska imperiet erövrade Bagdad från perserna år 1535, men först år 1831 infördes direktstyre från Höga Porten i Konstantinopel. Dagens Irak var under den osmanska perioden indelad i tre provinser (vilayet); Bagdad, Basra och Mosul. Det osmanska styret varade fram till Irak blev en självständig stat år 1932 när det brittiska mandatet, som bildades efter första världskriget, upphörde. Landet var en monarki fram 3 IDP Working Group (2008), Internally Displaced Persons in Iraq Update (June 2008) 4 IDMC, 5 UN-Habitat (2007), The state of Iraq cities report 2006/2007

3 3(19) till 1958 då kung Faisal störtades i en statskupp och landet utropades till republik ( 14 juli-revolutionen ). Efter en ny statskupp år 1968 övergick makten till det socialistiska Baath-partiet. Under 1970-talet ökade välståndet i landet tack vare de stora inkomsterna från den statliga oljeindustrin blev Baath-partiets starke man, Saddam Hussein, landets president. Irak utvecklades under Saddam Hussein till en hårdför diktatur med statsdirigerad planekonomi. Förtrycket mot oppositionella och minoriteter var omfattande. I Irak fanns under denna tid en rädsla för att den islamiska revolutionen i Iran skulle spridas till Iraks shiamuslimer. Dessutom fanns sedan gammalt flera gränskonflikter mellan Irak och Iran. Dessa faktorer bidrog till krigsutbrottet 1980 mellan de båda länderna. Västmakterna stödde Irak med vapen under kriget. Kriget kom att vara i åtta år, utan att någon sida gjorde några egentliga vinster. Förlusterna var däremot mycket stora på båda sidor. Sveriges statsminister Olof Palme var under en period medlare i konflikten mellan Iran och Irak. Kurderna lierade sig med Iran i hopp om att nå självständighet. De straffades brutalt av Saddam, bland annat med giftgasanfallet mot staden Halabja 1988 som dödade tusentals människor. Hela den s.k. Anfal-kampanjen mot kurderna varade i flera år och skördade långt fler offer. Efter krigsslutet var Irak ekonomiskt utarmat. Detta var en av orsakerna till Iraks invasion av det oljerika grannlandet Kuwait i augusti Det så kallade första Gulfkriget eller Kuwaitkriget möttes dock av en hård reaktion från omvärlden. FN:s säkerhetsråd fördömde nästan omgående invasionen av Kuwait och ett par dagar senare infördes ekonomiska sanktioner gentemot Irak. Detta i ett försök att förmå Irak att lämna Kuwait. När Saddam ändå vägrade skapades en USA-ledd FN-styrka vars mandat var att driva Irak ut ur Kuwait. Sverige deltog i operationen med ett krigssjukhus. Det tog endast 43 dagar för FN-styrkan att driva ut irakierna ur Kuwait våren På uppmaning av USA gjorde kurderna i norr och shiiterna i söder motstånd mot Saddam. Vedergällningen från Saddamregimen mot dessa grupper blev mycket blodig. De ekonomiska FN-sanktionerna bibehölls efter krigsslutet för att få Irak att gå med på FN-ledda vapeninspektioner. Inspektionerna syftade till att fastställa förekomsten av massförstörelsevapen. United Nations Special Commission (UNSCOM) leddes under perioden av svensken Rolf Ekéus. UNSCOM omvandlades senare till United Nations Monitoring, Verification and Inspection Commission (UNMOVIC), med i stort sett samma mandat. UNMOVIC leddes av svensken Hans Blix. FN-sanktionerna mot Irak innebar en isolering av landet och de humanitära och sociala effekterna blev förödande. I april 1995 infördes därför det s.k.

4 4(19) Olja-mot-mat programmet, som tillät Irak att sälja olja på världsmarknaden i utbyte mot mat, medicin och andra produkter som ansågs vara viktiga för Iraks befolkning och som var godkända av FN:s säkerhetsråd 6. År 2003, strax före USA:s invasion av Irak, lades olja-motmat programmet ned. Det framkom senare att korruptionen under programtiden varit omfattande. Efter den militära invasionen av en USA-ledd koalition i mars 2003 ( det andra Gulfkriget ) störtades Saddam Hussein och drevs på flykt. Senare samma år tillfångatogs Saddam och sattes i arrest i avvaktan på rättegång. Dom föll i början av november 2006 i vilken Saddam förklarades skyldig till brott mot mänskligheten. I december 2006 avrättades han. Den irakiska regionen Kurdistan Den autonoma regionen Kurdistan i Irak etablerades redan 1970 i ett avtal mellan den irakiska centralregeringen och ledarna för den kurdiska befolkningen. Regionen bestod av de tre provinserna Duhok, Erbil och Sulaymaniyah med en lagstiftande församling i Erbil. I praktiken styrde dock Saddam-regimen församlingen fram till det kurdiska upproret i samband med Gulfkriget Efter Gulfkriget upprättade Storbritannien och USA en flygförbudszon över Duhok och Erbil för att förhindra eventuella flygattacker från Saddams regim. Stora områden med kurdisk befolkning innefattades emellertid inte av flygförbudszonen och där blev vedergällningen från Saddam-regimen mycket kraftig. I slutet av 1991 drog Saddam-regimen tillbaka sina styrkor från Kurdistan efter att ha mött starkt motstånd av kurdiska styrkor. Styret övertogs av de två största kurdiska partierna, Kurdistan Democratic Party (KDP) och Patriotic Union of Kurdistan (PUK). De två partierna bildade Kurdistan Regional Government (KRG) år I samband med Saddam-regimens tillbakadragande infördes en irakisk ekonomisk blockad mot regionen som tillsammans med FN-sanktionerna mot hela Irak slog hårt mot Kurdistans ekonomi. Den svåra situationen var en bidragande orsak till att ett kortvarigt regionalt inbördeskrig bröt ut mellan KDP och PUK under mitten av 1990-talet. Inför utsikterna av en USA-ledd invasion av Irak slöt dock KDP och PUK fred år Under invasionen 2003 patrullerade den kurdiska armén, pershmergan, den kurdiska regionen som nu bestod av Duhok, Erbil och Sulaymaniyah och skötte gränsbevakningen. Saddam-regimens fall kom att befästa det kurdiska självstyret och kontrollen över territoriet. Inför parlamentsvalet 2005 gick KDP och PUK samman med ett antal mindre partier och bildade Democratic Patriotic Alliance of Kurdistan. Sammanslutningen fick närmare 90 procent av rösterna och dominerade därmed parlamentet och regeringen i regionen. Efter flera månaders förhandling i parlamentet 6 FN, Office of the Iraq Programme (OIP),

5 5(19) utsågs ledaren för KDP, Massoud Barzani, till president för regionen Kurdistan. År 2006 valdes den nuvarande regeringen med Nechervan Idris Barzani (KDP) som premiärminister. Iraks president är PUK-ledaren Jalal Talabani. Stabiliteten och säkerhetsläget i den kurdiska regionen har varit bättre än i övriga Irak de senaste åren. Detta har bidragit till en mer stabil ekonomisk utveckling i regionen Kurdistan. En stor del av importen från Turkiet, Iran och Syrien till övriga Irak går genom regionen Kurdistan. Många turkiska och iranska företag investerar i regionen. Den kurdiska ekonomin domineras av oljesektorn, jordbruket och turismen. Eftersom regionen anses som relativt säker har den lockat till sig människor från oroligare delar av landet vilket har lett till bostadsbrist. Därför pågår nu stora investeringar och planer på nya bostäder i regionen. Samtidigt saknar regionen en industriell bas och jordbrukssektorn är eftersatt. Ekonomin är kraftigt beroende av omvärlden. Iraks politiska ledning Irak styrdes av ockupationsmakten USA fram till den 28 juni 2004 då landet genom FN:s resolution 1546 återfick sin fulla suveränitet. En interimsregering installerades, nominerad genom en konsultationsprocess av USA och FN i samarbete med det dåvarande irakiska styrande rådet. Allmänna val hölls den 30 januari 2005 för att välja representanter till en nationalförsamling (parlament) om 275 medlemmar. Parlamentet fick i sin tur utse en övergångsregering och utarbeta ett förslag till en permanent konstitution som befolkningen skulle ta ställning till i en folkomröstning. I denna uppnåddes en majoritet för den nya konstitutionen. Den 6 april 2005 utsåg Iraks parlament kurdledaren Jalal Talabani till president. Även två vice-presidenter utsågs, Adel Abdul Mehdi (shiia) och Tariq al-hashemi (sunni). Efter ratificeringen av Iraks nya konstitution den 15 oktober 2005 utlystes allmänna val till 15 december Valdeltagandet var närmare 80 procent. Den första permanenta regeringen tillträdde dock först den 20 maj 2006 efter långdragna förhandlingar. Till premiärminister utsågs Nuri al- Maliki från den segrande Förenade irakiska alliansen, dominerad av shiamuslimska partier. Under 2009 äger både lokalval och parlamentsval rum. Lokalval hölls i 14 av Iraks 18 provinser den 31 januari I Kirkuk och regionen Kurdistans tre provinser kommer dock lokalvalen att äga rum senare under året. Nationella val till parlamentet är planerade till slutet av året. Under

6 6(19) valet 2005 bojkottade flertalet sunnipolitiska företrädare parlamentsvalet. I 2009 års val deltar dessa och sunnipolitikerna förväntas därför stärka sin politiska position både i lokalförsamlingarna och i parlamentet. Lokalvalen i januari 2009 blev en framgång för premiärminister Malikis Dawa-parti. Det största shia-dominerande partiet ISCI förlorade stort, medan sekulära partier vann ökat stöd. Valdeltagandet blev 51 procent. Viktiga näringsgrenar Oljesektorn Enligt en uppskattning gjord av det brittiska oljebolaget BP 7 uppgick Iraks kända oljereserver till 115 miljarder fat vid slutet av 2007, vilket motsvarar 9,3 procent av världens totala oljereserv (den tredje största, bara Saudiarabien och Iran, är större). Uppskattningen av Iraks oljereserv varierar kraftigt mellan olika källor, vilket beror på att endast omkring tio procent av oljereserven har undersökts grundligt. År 2007 producerade Irak 2,1 miljoner fat råolja per dag, vilket motsvarade 2,7 procent av världens råoljeproduktion (en produktionsökning med 7,3 procent jämfört med 2006). Både Iran-Irak-kriget i början av 1980-talet och Kuwaitkriget 1990 ledde till kraftiga störningar i oljeproduktionen. Före den USA-ledda invasionen 2003 var produktionen omkring 2,5 miljoner fat per dag, men därefter föll den kraftigt. Råoljeproduktionen i Irak har ännu inte återhämtat sig till nivåerna före invasionen, se figur 1. Främst beror detta på sabotage av oljerelaterade anläggningar, bristande investeringar i oljesektorn under många år, brist på utbildad arbetskraft och haltande lagstiftning. Figur 1: Iraks råoljeproduktion, , miljoner fat per dag 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Källa: BP (2008), BP Statistical Review of World Energy June BP (2008), BP Statistical Review of World Energy June 2008

7 7(19) Oljeexporten står för nästan alla inkomster till Irak och är således mycket viktig. Dess bidrag till BNP är omkring 60 procent 8. De omkring 80 kända oljefälten ligger ofta tvärs över regionala gränser. De största oljereserverna, mer än 50 procent, finns i Basra (shia-kontrollerat) i söder. Men även runt Bagdad och Kirkuk finns mycket stora oljefält. Irak är medlem av oljekartellen OPEC och var tillsammans med Iran, Kuwait, Saudiarabien och Venezuela en av grundarna av organisationen vid en konferens i Bagdad år Irak är idag, trots medlemskapet, inte delaktig i OPEC:s kvotsystem. Irak hade under 1990-talet kapacitet att raffinera fat per dag. Detta främst i tre större oljeraffinaderier som idag är nedslitna och gamla. Plundringen efter invasionen 2003 och nuvarande problem med elproduktionen och leveranser av råolja har inneburit att raffineringen är mycket liten. Produktionsproblemen har lett till att Irak har tvingats importera oljeprodukter, främst drivmedel, från sina grannländer; Turkiet, Kuwait, Iran och Syrien. Enligt US State Department importerades omkring 58 procent av bensinen i landet i mitten av Oljelicenser I februari 2008 meddelade oljeministern Hussain al-shahristani att regeringen hade en plan vars mål var att mer än fördubbla Iraks oljeproduktion fram till Detta skulle nås med hjälp av internationella oljebolag och planen var en väg runt dödläget med den federala oljelagen (se nedan). Två licensrundor som täcker existerande oljefält och tre nya större oljefält skulle enligt planen leda till att landets oljeproduktion ökade till 6 miljoner fat per dag år I planen ingick även att fördubbla landets raffineringskapacitet på medellång sikt, öka gasproduktionen och återuppbygga Iraqi National Oil Company (INOC). De internationella oljeföretagen hade hoppats på mer eftersom planen till största delen handlar om att utveckla befintliga oljefält där produktionen redan var igång. De stora internationella oljeföretagen vill se långsiktiga lösningar och utveckling av nya oljefält, vilket kräver att en ny oljelag antas. Den första licensrundan lanserades i oktober 2008 och 35 företag förkvalificerade sig för denna och kan därmed lägga bud på utvecklingen av sex oljefält och två gasfält. Kontrakten väntas vara klara i mitten av Den andra licensrundan lanserades i december 2008 och innefattar 10 oljefält och ett gasfält. De förkvalificerade företagen från första rundan 8 EIU (2008), Iraq - Main report august Ibid

8 8(19) får delta, men även nya företag kan kvalificera sig att delta. Dessa kontrakt förväntas vara klara i slutet av Oljelagarna Efter Saddam-regimens fall saknas fortfarande en ny och omarbetad federal oljelag. Förseningen beror främst på meningsskiljaktigheter på två olika områden. Det första handlar om vem som skall ha kontrollen över oljan, centralregeringen i Bagdad eller det regionala styret. Kurdistan Regional Government (KRG) förespråkar en stark regional beslutanderätt, medan regioner utan olja större oljetillgångar förespråkar en stark central beslutanderätt. Iraks regering enades i februari 2007 om ett första utkast till ny oljelag som man förelade parlamentet. Utkastet har sedan dess skickats tillbaka och skrivits om ett antal gånger. I utkastet till oljelagen ges det övergripande planeringsansvaret för oljeutvinningen till ett federalt oljeoch gasråd samt till Iraq National Oil Company (INOC), ett statsägt företag som återbildas när lagen godkänts i parlamentet. Lagen inkluderar även en fördelning av oljevinsterna både från existerande och framtida oljefält baserat på regional folkmängd. Svårigheterna att enas om en ny oljelag beror bland annat på oenigheter om vilka av Iraks oljefält som skall hamna under regionalt styre och vilka som skall hamna under det återetablerade INOC. Även de internationella oljeföretagens roll är en tvistefråga. Vissa anser att de utländska oljeföretagen bör få utökad rätt till investeringar och kontroll över oljan för att på detta sätt påskynda återuppbyggnaden av Iraks oljesektor, medan andra anser att man inte bör släppa kontrollen eller ägandet av Iraks oljetillgångar till de internationella oljeföretagen. På grund av de meningsskiljaktigheter och förseningar som råder kring utkastet av den federala oljelagen beslöt Kurdistan regional government (KRG) att anta en egen regional olje- och gaslag. Den 6 augusti 2007 godkändes Oil and gas law of the Kurdish region - Iraq. Lagen ger KRG rätten att administrera sina oljetillgångar i de tre guvernoraten Erbil, Sulaimaniyah och Dohuk samt i omtvistade territorier, vilket bland annat åsyftar Kirkuk som är ett av Iraks viktigaste områden för oljeutvinning. Enligt KRG är lagen förenlig med Iraks konstitution. Enligt lagen får irakiska regionen Kurdistan behålla 17 procent av alla oljevinster i Irak resten skall fördelas till den federala regeringen och övriga regioner i landet. Förväntan är att dessa i sin tur delar med sig deras oljevinster till den kurdiska regionen. Ett flertal avtal med mindre internationella oljeföretag har därefter slutits om oljeutvinning i regionen. Centralregeringen har hela tiden hävdat att dessa avtal är olagliga eftersom lagen inte godkänts på federal nivå och oljeföretag som skrivit avtal med KRG efter lagens tillkomst svartlistas inför kommande upphandlingar med centralregeringen. Den olja som har utvunnits i regionen Kurdistan har inte

9 9(19) gått att exportera, eftersom centralregerigeringen vägrade utfärdade exportlicenser, utan oljan har endast kunnat säljas på den lokala marknaden. I slutet av november 2008 nåddes dock en överenskommelse om att ansluta två oljefält i Irakiska regionen Kurdistan till pipelineledningen som går till Turkiska hamnen Ceyhan och fortsatta samtal om exportlicenser skall enligt uppgift äga rum. De stora internationella oljeföretagen har än så länge undvikit att investera i irakiska regionen Kurdistan. Oljeföretagen vill inte riskera att svartlistas från möjligheterna att utvinna de enorma oljefyndigheter som finns i mellersta och södra delarna av landet och som till stora delar ännu inte är kända. Naturgassektorn Den kända naturgasreserven i Irak uppgick år 2007 till 3,17 biljoner kubikmeter eller 1,8 procent av världens naturgasreserv 10. Omkring 70 procent av naturgasen finns i anslutning till Iraks oljefält. Idag förbränns en stor del av gasen redan vid oljefälten utan att användas för energiutvinning. År 2003 producerade Irak 1,56 miljarder kubikmeter naturgas och troligen har inte produktionen ökat sedan dess 11. Irak exporterade tidigare naturgas till Kuwait, men sedan Gulfkriget 1991 har exporten varit avbruten. Det har även funnits planer på export till Turkiet. Naturgasen används idag till att driva elkraftverk och/eller återförs för att underlätta oljeutvinningen. Jordbrukssektorn Irak har omkring åtta miljoner hektar odlingsbar mark, men endast 4-5 miljoner hektar används till produktion. Jordbrukssektorn står för det näst största bidraget till BNP och sysselsätter flest människor, uppskattningsvis 25 procent av arbetskraften. Jordbruksproduktionen föll kraftigt i samband med införandet av Olja-motmat programmet Efterfrågan tillgodosågs istället av billigare importerade produkter. Många lokala producenter slogs ut på grund av de statliga matransonerna som delades ut till befolkningen. Enligt World Food Program (WFP) kan jordbrukssektorn i Irak fortfarande inte tillgodose efterfrågan på livsmedel i landet. Irak importerar främst vete och ris för att täcka behovet. Dessutom hade år 2007 tre procent eller knappt en miljon personer av Iraks befolkning svårt att få tag på tillräckligt med baslivsmedel och var i behov av humanitär hjälp, trots att de erhöll matransoner. Ytterligare 9,4 procent av befolkningen eller 2,8 miljoner var beroende av matransoner BP (2008), BP Statistical Review of World Energy June EIU (2007), Iraq - Main report sept WFP (2008), Comprehensive food security & vulnerability analysis (CFSVA) - Iraq

10 10(19) Enligt det officiella amerikanska biståndsorganet USAID importerar Irak baslivsmedel för omkring 3 miljarder dollar årligen och utan en kraftig ökning av jordbruksproduktionen kommer denna import att behöva fortsätta under överskådlig framtid 13. Byggsektorn Efter invasionen 2003 har återuppbyggnaden av grundläggande infrastruktur varit ett prioriterat område, liksom byggnation av bostäder. I november 2008 beslutade Iraks regering att satsa 510 miljoner dollar på ett sexårigt nationellt bostadsprogram med syfte att bygga nya bostäder. Enligt Byggnations- och bostadsministeriet måste det byggas 3,5 miljoner nya bostäder i Irak fram till år Nuvarande byggnationstakt är omkring 9500 nya bostäder per år, vilket är långt ifrån den årstakt som krävs för att uppfylla behovet av nya bostäder 14. Återuppbyggnaden efter 2003 har dragit ut på tiden, delvis beroende på bristande finansiering, men framförallt till följd av det svåra säkerhetsläget. Undantaget är den irakiska regionen Kurdistan där ett flertal större byggprojekt pågår. Utrikeshandel Oljan har dominerat Iraks export sedan 1950-talet. Fluktuationer i råoljeproduktionen och världsmarknadspriset på råolja spelar därför en avgörande roll för Iraks ekonomi stod oljeexporten för över 97 procent av exportintäkterna. Handelsbalansen visade ett negativt resultat då oljeproduktionen stannande av på grund av kriget. Prisstegringen på oljan har dock lett till att handelsbalansen därefter visat positiva resultat. År 2008 uppskattas handelsöverskottet till 24 miljarder dollar (28 procent av BNP) se tabell 1. Importen ökade kraftigt efter Saddam-regimens fall 2003 och borttagandet av sanktionerna. Den inhemska produktionen är fortfarande låg och därför importeras många produkter, främst petroleum, kapitalvaror och livsmedel. Tabell 1: Iraks utrikeshandel, , miljarder US-dollar Export 17,8 23,7 30,5 38,1 61,3 Import 20,0 20,0 18,7 25,7 37,2 Handelsbalans -2,1 3,7 11,8 12,5 24,1 Anm: 2008 uppskattning av EIU Källa: EIU 13 USAID, 14 MEED ( ), Baghdad to invest $150m in nationwide homes initiative

11 11(19) Irak importerar främst från sina grannländer Syrien och Turkiet, följt av USA. Se tabell 2. Iran är en av de större exportörerna till Irak, men en stor del av denna handel registreras inte officiellt. USA:s export till Irak ökade kraftigt från 35 miljoner US dollar till 1,6 miljarder US dollar mellan USA är även Iraks främsta marknad för oljeexporten. Tabell 2: Iraks största handelspartners 2007 Export till: % av totalen Import från: % av totalen USA 40,6 Syrien 30,0 Italien 34,2 Turkiet 19,3 Spanien 14,0 USA 10,8 Kanada 13,5 Jordanien 4,9 Källa: EIU Iraks statsbudget Irak hade en statsbudget på 69 miljarder dollar år Inför budgetåret 2009 lades i september 2008 ett första budgetförslag på 79 miljarder dollar, vilket beräknades utifrån ett genomsnittligt oljepris på 80 dollar per fat. I takt med att oljepriset föll tillbaka kraftigt från höga nivåer har sänkta budgetförslag tvingats tas fram. I november 2008 sänktes budgetförslaget till 69 miljarder dollar och i januari 2009 skedde ytterligare en sänkning av budgetförslaget till 60 miljarder dollar. I det senaste budgetförslaget från januari 2009 räknar man med statsintäkter på endast 43 miljarder dollar varav närmare 90 procent kommer från oljeintäkter. De beräknade oljeintäkterna baseras på ett genomsnittligt oljepris på 50 dollar per fat och en oljeexport på 2 miljoner fat per dag. Underskottet på 17 miljarder dollar skall täckas upp med de ospenderade medel som finns kvar från förra årets budget. Under 1990-talet, efter Gulfkriget, fördes en i huvudsak reaktiv finans- och penningpolitik av Saddam-regimen vars främsta syfte var att stanna kvar vid makten och ge utvalda grupper ekonomiska fördelar. Tillförlitlig makroekonomisk data från denna tid saknas. Även information om statsbudgeten före 2003 saknas. Än idag råder betydande osäkerhet kring de makroekonomiska indikatorerna. Enligt Internationella valutafonden (IMF) uppvisade statsbudgeten ett kraftigt underskott motsvarande 40 procent av BNP Under 2005 och 2006 skedde en kraftig förbättring och budgeten gick med överskott, 10 procent respektive 14 procent av BNP. Budgetöverskottet berodde delvis på ett kraftigt stigande oljepris men särskilt under 2006 på att man inte

12 12(19) lyckades spendera tidigare års budget som planerat. En amerikansk myndighet, Special Inspector General for Iraq Reconstruction, har uppskattat att endast omkring 15 procent av Iraks budget spenderades skedde en viss förbättring och uppskattningsvis 30 procent av budgeten spenderades 15. Endast en liten del av budgeten används för nya investeringar. Enligt en rapport från den amerikanska motsvarigheten till Riksrevisionen, Government Accountability Office, GAO hade Irak under perioden 2005 till och med 2007 en statsinkomst på 96 miljarder dollar. Av detta stod oljeexporten för omkring 90,2 miljarder dollar eller 94 procent. Irakiska inkomster från skatter, räntor och övriga intäkter uppskattades till omkring 5,7 miljarder. Från hade Irak utgifter på 67 miljarder fördelat på drift och investeringsaktiviteter, men 90 procent gick till driftsutgifter och endast omkring 10 procent till investeringsutgifter 16. Sedan 2003 har en viktig utmaning för Iraks regering varit att minska subventionerna på raffinerade oljeprodukter. Dessa subventioner har under många år varit en stor utgift i statsbudgeten. I mitten av 2007 togs flertalet av subventionerna på bränsle bort. Kvar finns subventioner på fotogen, som används av många som bränsle, samt på lokalt raffinerade produkter. Irak importerar många oljeprodukter eftersom den inhemska produktionen av raffinerade produkter inte är tillräcklig. Eftersom subventionerna har tagits bort säljs nu flertalet oljeprodukter till marknadspris och från och med 2007 tillåts även privata importörer av oljeprodukter. Sammantagna kommer dessa åtgärder att stärka statsbudgeten. Statsskulden Efter Saddam-regimens fall har Irak försökt minska sin stora utlandsskuld som uppgick till omkring 120 miljarder dollar år I november 2004 beslutade Parisklubbens 19 medlemsländer att skriva av 80 procent av de närmare 37 miljarder dollar som Irak var skyldig länderna. Sverige, som är medlem av Parisklubben, hade fordringar på omkring 1,5 miljard kronor som främst bestod av förfallna exportkreditgarantier som svenska företag fått av Exportkreditnämnden fram till Iraks invasion av Kuwait. Sverige skrev år 2006 av den tidigare irakiska utlandsskulden. Motkravet till skuldavskrivningen som beslutades av Parisklubben var att Internationella Valutafonden (IMF) fick ökat inflytande över det ekonomiska reformarbetet. Irak hade även omkring miljarder dollar upplånade från ett antal arabländer. Dessa skulder härstammar främst från tiden för Iran-Irak-kriget Det tvistas dock om huruvida dessa 15 Economist intelligence unit (2008), Iraq - Main report august GAO (2008), Stabilizing and rebuilding Iraq - Iraqi Revenues, Expenditures, and Surplus

13 13(19) skulder var bidrag eller lån. I juli 2008 nåddes dock en uppgörelse med Förenade arabemiraten om att skriva av sju miljarder dollar. Ytterligare en del av utlandsskulden härstammar från Sovjetunionen och dess allierade under 1970-talet för inköp av militär utrustning och pengar till utvecklingsprojekt. Denna del har uppskattas till miljarder dollar. I början av 2008 nåddes dock en uppgörelse med Ryssland och 12 miljarder dollar skrevs av. Även Kina har stora utestående fordringar 17. Irak har fortfarande ersättning att betala för invasionen av Kuwait. Enligt FN:s kompensationskommission (UNCC) skall Irak betala drygt 52 miljarder dollar i kompensation till drabbade. Fram till och med oktober 2008 hade hälften betalats av, men fortfarande återstår 26 miljarder dollar att betala 18. Omkring fem procent av Iraks årliga oljeintäkter överförs löpande för att betala av denna skuld. Inflationen Efter invasionen 2003 och Saddam-regimens fall var infrastrukturen i Irak sönderslagen och man hade ett snabbt inflöde av amerikanska dollar för att bygga upp landet igen. Detta ledde till ett ökat inflationstryck som uppskattades till 33,6 procent för år Under var inflationen i genomsnitt 32 procent. Inflationen tog sedan ytterligare tagit fart 2006 och nådde då 53 procent. Främst berodde detta på stigande offentliga löner som drev upp köpkraften, speciellt i storstäderna. En annan orsak var borttagandet av bränslesubventionerna vilket drev upp bränslepriserna. Efter att Iraks centralbank kraftigt höjde styrräntan och övervakade en kraftig appreciering av den irakiska dinaren minskade inflationen år 2007 till 31 procent, se figur 2. För 2008 uppskattas inflationen till 2,8 procent, vilket beror på en stabil valuta, förbättrad säkerhetssituation och minskade importpriser Economist intelligence unit (2008), Iraq - Main report august UNCC, 19 Economist intelligence unit (2009), Country Report - Main report: January 16th 2009

14 14(19) Figur 2: Inflationen , genomsnitt per år, procent Anm: 2008 uppskattning av EIU Källa: EIU Iraks ekonomiska reformarbete och internationellt bistånd I slutet av 2004 presenterade interimsregeringen, i nära samarbete med Världsbanken och FN, en National Plan of Action för perioden Planen gick ut på att genomföra omfattande strukturella förändringar inom alla samhällsområden. Det politiska systemet skulle förändras i demokratisk riktning och det ekonomiska systemet skulle gå från statskontroll och centralstyrd ekonomi till privatisering och marknadsekonomi. Den privata sektorn skulle ses som den primära motorn i den ekonomiska diversifieringen. Regeringen avsåg att genomföra institutionella och lagliga förändringar samt underlätta processen vad gäller licenser för nya företag. En annan viktig reform, för såväl dåvarande som nuvarande regering, var att minska på de statliga subventionerna till konsumenter och företag. Då fattigdomen och arbetslösheten är utbredd är det emellertid en svår uppgift för regeringen att drastiskt minska på subventionerna framförallt vad avser livsmedelsransoner. Priserna på raffinerade oljeprodukter var också kraftigt subventionerade. Sedan 2006 har dock Iraks regering trots ett hårt initialt motstånd höjt priserna på raffinerade oljeprodukter. Skatteinkomsterna från dessa prisjusteringar har varit stora. Målet är att gradvis ta bort de statliga subventionerna och föra över resurser till investeringar i oljeindustrin,

15 15(19) hälsovården, utbildning och på ökad säkerhet i landet genom stärkandet av det irakiska polisväsendet och armén 20. I Irak fanns omkring 200 statliga företag som under den förra regimen hade ca anställda. Efter april 2003, då många av företagen plundrades, har flertalet slutat fungera. Regeringen har vid en genomgång av företagen funnit att de företag som är en finansiell börda för staten bör likvideras eller införlivas i andra företag. Företag som är beroende av inhemskt råmaterial och där det finns en ökad efterfrågan för dess produkter såsom gödningsmedel, cement och petrokemiska produkter bör, enligt regeringen, kunna privatiseras. Iraks långa isolering har också resulterat i föråldrade institutioner, omfattande ineffektiv byråkrati och bristande teknisk kunskap vilken i sin tur inneburit ineffektiva produktionsmetoder. Detta vill regeringen förändra genom att satsa stort på högre utbildning. Korruption Ett stort problem är den utbredda korruptionen och enligt organisationen Transparency International är Irak ett av länderna med störst problem. Enligt 2008 års undersökning av korruptionen i 180 av världens länder återfanns Irak på 178:e plats (Sverige återfanns på delad förstaplats) 21. IRFFI I början av 2004 etablerades International Reconstruction Fund Facility for Iraq (IRFFI) av United Nations Development Group (UNDG) och Världsbanken för att hjälpa givarländer att kanalisera och koordinera deras bistånd för återuppbyggnad och utveckling i Irak. Sedan bildandet av IRFFI har 25 givarländer donerat 1,7 miljarder dollar till organisationen. Sverige har bidragit med 16,4 miljoner dollar 22. IRRFI håller nu långsiktigt på att fasas ut. Svenska insatser Det svenska biståndet till Irak uppgick under perioden till närmare 560 miljoner svenska kronor, varav en stor del kanaliserades via IRFFI. Insatser har också gjorts genom FN och enskilda organisationer bl.a. med fokus på demokratiutveckling och infrastruktur. Sverige har också bidragit genom EU:s omfattande biståndsprogram till Irak som uppgick till sammanlagt 933 miljoner euro. 20 IMF (2007), IMF Country Report No. 07/ Transparency international, 2008 Corruption Perceptions Index, 22 IRFFI,

16 16(19) NDS År 2005 presenterade Iraks regering den första treåriga National Development Strategy (NDS) för Strategin är tänkt som ett övergripande ramverk för den irakiska regeringens rekonstruktions- och utvecklingsarbete. NDS är även en bas för koordinering och harmonisering av biståndet till Irak. Dessutom kan regeringen hållas ansvarig gentemot sina medborgare om inte utpekade reformer i NDS genomförs. I maj 2007 presenterades den andra strategin för perioden Strategins huvudsyften är att: 1. Stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt; 2. Vitalisera den privata sektorn; 3. Förbättra levnadskvalitén; 4. Stärka god samhällsstyrning och säkerhet. Under respektive pelare finns uppsatta mål som skall uppfyllas genom framtagande av detaljerade planer och investeringsprogram av ansvarigt irakiskt ministerium 23, 24. ICI I maj 2007 lanserade Iraks regering tillsammans med FN och Världsbanken The International Compact with Iraq (ICI) vars syfte är att skapa ett ramverk för Iraks samarbete med det internationella samfundet. Ett antal mål har satts upp kopplade till hur målsättningarna med NDS skall uppnås, och hur arbetet skall bedrivas för att uppnå dessa mål. Bland de övergripande målen i ICI finns bland annat att förverkliga strävan för Irak att bli en enad federal demokrati med säkerhet och stabilitet där alla invånare har lika rättigheter och skyldigheter. Landets ekonomi skall stärkas med en diversifierad produktionsbas som kan tillgodose behoven för en hållbar utveckling för Irak baserat på en öppen marknadsekonomi, speciellt genom handel med grannländerna. Irak skall bli en aktiv medlem i regionala och internationella organisationer. Den privata sektorn skall spela den ledande rollen i landets ekonomi och statens roll är att reglera marknaden och skydda den från externa faktorer. De fattiga och sårbara grupperna i samhället skall skyddas och irakiska medborgare skall ha tillgång till bra samhällsservice Ministry of planning and development coordination (2005), National development strategy Ministry of planning and development coordination (2007), National development strategy Gov. of Iraq, UN and IMF (2007), The international compact with Iraq - a shared vision a mutual commitment

17 17(19) I maj 2008 hölls den första internationella översynskonferensen för ICI i Stockholm. Stora delar av den irakiska regeringen och högnivådeltagare från ett nittiotal länder samt FN:s generalsekreterare deltog. Svensk-irakiska ekonomiska förbindelser Irak var under 1980-talet en viktig svensk exportmarknad, se figur 3. Flera stora svenska företag gjorde affärer med Irak och byggde därmed upp god kunskap om förhållandena i landet och fick samtidigt ett gott rykte och kända varumärken. I och med sanktionslagstiftningen beskars Iraks ekonomiska förbindelser med omvärlden. Endast handel godkänd av FN:s säkerhetsråd förekom. För Sverige gällde under denna tid att bevaka de möjligheter till export som fanns inom ramen för FN-systemet. Figur 3: Svensk import och export till Irak, , miljarder SEK 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Import Export Källa: SCB Huvuddelen av den svenska exporten till Irak de senaste åren har, enligt SCB, bestått av verkstadsprodukter. Den svenska exporten till Irak uppgick till 368 miljoner kronor år Importen från Irak är fortfarande liten och består främst av verkstadsprodukter, men har ökat senaste åren och uppgick 2007 till närmare 5,6 miljoner, se tabell 3. Under de tre första kvartalen 2008 ökade Sveriges export till Irak med omkring 80 procent jämfört med samma period Importen från Irak mer än tredubblades under samma period.

18 18(19) Tabell 3: Svensk handel med Irak, , SEK, löpande priser Jan-Sept Jan-Sept Export 159,2 665,7 433,4 363,9 338,1 193,6 353,2 (miljoner) Import (tusental) Källa: SCB Svenska handelsdelegationer I slutet av 2008 ledde handelsminister Ewa Björling en handelsdelegation till Bagdad, vilket var den första handelsdelegationen på ministernivå sedan Under handelsdelegationen knöts ett antal viktiga kontakter för deltagande företag och Scania skrev under ett kontrakt för att återuppta sammansättningen av fordon i Irak och en initial order på 500 fordon. Ambassaden anordnade 2006 och 2007 två företagsdelegationer till irakiska regionen Kurdistan. De svenska företagen fick möjlighet att utveckla och knyta nya kontakter med irakiska företag och den statliga sfären. I samband med den stora Irakkonferensen (ICI) i Stockholm i maj 2008 anordnades också ett rundabordsmöte med en rad svenska företag följt av enskilda överläggningar mellan olika företag och irakiska ministerier. Sveriges ambassad för Irak Vid Sveriges ambassad för Irak finns en särskild handläggare vars uppgift är att främja svensk handel med Irak. Ambassaden har också ett nära samarbete med Exportrådets regionkontor för Irak. Ambassaden står gärna till tjänst med upplysningar och tjänster till svenska företag, liksom synpunkter på och förslag till uppdateringar av denna rapport. Vid halvårsskiftet 2009 invigs det nya svenska ambassadkomplexet i Bagdad. Detta kommer att förbättra möjligheterna att stödja svenska företags exportsatsningar på den irakiska marknaden. Under andra halvåret 2009 har Sverige dessutom det lokala EU-ordförandeskapet.

19 19(19) Sveriges ambassad för Irak Telefon: Fax: Ambassadör Niclas Trouvé, E-post: Handelsfrämjare Isam Salih, E-post: