Regeringen, Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-05-12 Er referens: M2015/1161/Ke Diarienr: SSM2015-2278 Yttrande över Greenpeace Nordens överklagande av beslut om godkännande av förnyad säkerhetsredovisning för Oskarshamn 2 och föreläggande om vidtagande av vissa åtgärder Strålsäkerhetsmyndighetens inställning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) anser att det kan ifrågasättas om Greenpeace Norden har talerätt och att överklagandet, för det fall det tas upp till prövning, bör avslås. Frågorna i ärendet Föreningen Greenpeace Norden har överklagat SSM:s beslut av den 30 januari 2015 om godkännande av OKG AB:s (OKG) förnyade säkerhetsredovisning (FSAR) för Oskarshamn 2 (O2) och föreläggande om vidtagande av vissa åtgärder (SSM2013-6056-86). Föreningen har anfört invändningar mot SSM:s bedömningar liksom mot de förelägganden om åtgärder som myndigheten har beslutat avseende OKG. I överklagandet har Greenpeace Norden tagit upp flera av SSM:s bedömningar i tidigare ärenden som inte har direkt koppling till det överklagande beslutet. Det gäller bl.a. särskild tillsyn av OKG, program för åldershantering och den återkommande helhetsbedömningen. SSM har valt att inte bemöta dessa frågor i detta yttrande. I detta yttrande behandlar SSM först den fråga om talerätt som väckts av Greenpeace Norden. Myndigheten bemöter sedan allmänt föreningens invändningar mot godkännandet av FSAR och de samtidigt meddelade föreläggandena. Slutligen bemöter SSM de specifika invändningarna som Greenpeace Norden har anfört i sitt överklagande, se bilaga 1. Greenpeace Nordens talerätt SSM har tidigare bedömt att Greenpeace Norden saknar rätt att överklaga det aktuella beslutet med stöd av miljöbalkens specialbestämmelser om vissa miljöorganisationers talerätt. Anledningen till den bedömningen är att beslutet är fattat med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) och inte enligt miljöbalken. Greenpeace Norden anför nu att föreningen har talerätt med stöd av konventionen (SÖ 2005:28) om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen). Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se
Sida 2 (4) Århuskonventionen får anses vara implementerad i svensk rätt i och med de ändringar som infördes med proposition 2004/05:65. I propositionen behandlades frågan om miljöorganisationers möjligheter att föra talan mot tillståndsbeslut enligt vissa lagar. Regeringen bedömde det tillräckligt att avseende kärnteknisk verksamhet införa en reglering av miljöorganisationers överklaganderätt i förordningsform, vilket också har gjorts i 29 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. SSM:s beslut i frågor om tillstånd att uppföra, inneha eller driva vissa kärntekniska anläggningar får alltså överklagas av sådana miljöorganisationer som uppfyller särskilda kriterier i vår nationella rätt. Utöver det har några ändringar på grund av Århuskonventionen inte gjorts i lag eller förordning för att göra det möjligt för ytterligare intressenter att överklaga SSM:s beslut. Greenpeace Norden hänvisar till bl.a. artiklarna 9.2 och 9.3 i Århuskonventionen. Artikel 9.2 i Århuskonventionen är dock inte aktuell eftersom verksamheten vid O2 redan har tillstånd och det alltså inte rör sig om någon föreslagen verksamhet eller någon omprövning eller uppdatering av villkoren för verksamheten. Av artikel 9.3 i Århuskonventionen framgår att varje land ska se till att den allmänhet som uppfyller eventuella kriterier i nationell rätt har rätt att få handlingar och underlåtenheter av personer och myndigheter som strider mot den nationella miljölagstiftningen prövade av domstol eller i administrativ ordning. I HFD 2014 ref. 8 gav Högsta förvaltningsdomstolen Svenska Naturskyddsföreningen rätt att överklaga Skogsstyrelsens beslut om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Domstolens bedömning grundade sig bl.a. på 22 förvaltningslagen (1986:223) och artikel 9.3 i Århuskonventionen. Det i det målet aktuella beslutet hade dock starka kopplingar till EU-rätten, något som helt saknas vad gäller sådana löpande tillsynsbeslut som ett godkännande av en säkerhetsredovisning. Även om Greenpeace Norden skulle uppfylla kraven för att få överklaga beslut enligt miljöbalken, anser SSM därför att det är tveksamt om föreningen därmed också uppfyller de generella kriterierna för att få överklaga ett beslut enligt 22 förvaltningslagen. SSM anser vidare att det aktuella beslutet inte strider mot den nationella miljölagstiftningen. Allmänt om godkännandet av den förnyade säkerhetsredovisningen och samtidigt beslutade förelägganden Greenpeace Norden anför att FSAR för O2 är undermålig och att SSM har meddelat OKG uppskov eller dispens med att genomföra kraven som ställs i föreskrifter som har utfärdats av myndigheten. Föreningen anför vidare att FSAR inte på ett korrekt sätt avspeglar anläggningen som den är byggd och att det därför inte torde vara möjligt för SSM att godkänna den. Vidare anför Greenpeace Norden att de säkerhetstekniska driftförutsättningarna inte är färdiga med avseende på underliggande instruktioner och att SSM saknar lagliga förutsättningar för att göra undantag eller ge dispenser från sina föreskrifter. SSM:s beslut om att godkänna FSAR för O2 baseras på en granskning som myndigheten har genomfört (se granskningsrapporten, SSM2013-6056-44). SSM har tidigare prövat och godkänt den preliminära säkerhetsredovisningen (PSAR) för O2 (se SSM 2010/444-23). Både PSAR och FSAR är moment inom ramen för den stegvisa prövning som SSM tillämpar för denna typ av granskningsprocesser enligt 4 kap. 2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Vid tidigare granskningar och beslut i liknande ärenden har SSM förelagt tillståndshavare att vidta åtgärder för att rätta till de brister som har framgått av den tillhörande granskningsrapporten. SSM vill i detta sammanhang framhålla att myndigheten under hösten 2014 har börjat använda en ny mall för beslut som omfattar mer än ett fåtal förelägganden. Syftet är att göra det tydligare för samtliga intressenter vilka juridiska krav som SSM
Sida 3 (4) ställer på den tillståndshavare som i samma beslut föreläggs att vidta flera åtgärder. Det kan därför se ut som att myndigheten har börjat ställa fler och högre krav på tillståndshavarna än tidigare. Så är dock inte fallet, utan de bakomliggande bedömningarna är gjorda på samma sätt som förut och det aktuella ärendet utmärker sig inte i antalet identifierade brister. Den granskning som SSM har genomfört av FSAR har bland annat syftat till att följa upp de åtgärder som SSM krävt i samband med godkännandet av PSAR. Vidare har SSM granskat de tillkommande delar av säkerhetsredovisningen som inte var färdiga till PSAR. I samband med granskningen av FSAR har SSM gjort bedömningen att OKG har åtgärdat de brister som myndigheten förelade bolaget att åtgärda i samband med godkännandet av PSAR. Samtidigt har SSM identifierat ytterligare brister som OKG behöver åtgärda. Vissa av bristerna är enkla och snabba att genomföra medan andra är komplexa och tidskrävande. Gemensamt för samtliga brister är att de till övervägande del handlar om brister i dokumentation. Som ett led i tillsynsarbetet har SSM därför förelagt OKG att vidta åtgärder. Ett flertal av föreläggandena ska åtgärdas i den version av säkerhetsredovisningen (SAR) för O2 som ska tillämpas vid återkriticitet av anläggningen och har alltså inte direkt med godkännandet av FSAR att göra. Föreläggandena innebär inte att myndigheten har meddelat OKG dispens från någon författning. På förekommen anledning bör det också påpekas att säkerhetsredovisningar inte är detsamma som de helhetsbedömningar som regleras i 10 a kärntekniklagen och att den särskilda undantags- och dispensmöjlighet som regleras i 10 c samma lag och 20 b tredje stycket kärnteknikförordningen således inte är aktuell i detta sammanhang. SSM har inte har identifierat några tecken på oacceptabla brister i utformningen av O2 efter genomförd säkerhetsmodernisering. SSM har därför funnit att FSAR på ett tillräckligt sätt uppfyller kraven enligt 4 kap. 2 SSMFS 2008:1 och att de brister som ändå har konstaterats inte är av den art och omfattning att FSAR ska underkännas. Därtill har SSM förelagt OKG att ta hand om de förekommande bristerna. Hur dessa förelägganden hanteras av OKG kommer SSM att följa upp inom ramen för den ordinarie tillsynen. Vid åtgärdande av brister i dokumentationen kan det naturligtvis identifieras brister i anläggningens utformning. Baserat på de genomförda granskningarna av såväl PSAR som FSAR bedömer SSM dock att det är osannolikt att några sådana brister av större strålsäkerhetsbetydelse kommer att identifieras vid åtgärdandet av dokumentationsbristerna. Snarare anser SSM att O2 efter genomförd säkerhetsmodernisering har goda förutsättningar att uppfylla de krav som SSM ställer på utformningen av anläggningens konstruktion. För att säkerställa att så verkligen sker har SSM genomfört riktade och detaljerade tillsynsinsatser för vissa av de ändringar som genomförts inom ramen för säkerhetsmoderniseringen av O2. Bland annat har SSM värderat konstruktionen (se SSM2013-6056 och SSM2010-505) av det nya instrument- och kontrollsystemet, de nya elkraftsystemen, de vattenblåsande ventilerna, det fysiska skyddet, de nya kontrollrummens gränssnitt, den nya kylkedjan, samt ytterligare några ändringar. Resultaten från dessa tillsynsinstatser pekar i samtliga fall på att de ändringar som kommer att genomföras på O2 medför påtagliga och tillräckliga förbättringar av strålsäkerheten. Inte i någon av dessa tillsynsinsatser redogörs för brister av betydande karaktär.
Sida 4 (4) SSM:s bedömning bygger på förutsättningen att fel inte introduceras i samband med installation och att fel som av misstag förs in upptäcks i samband med idrifttagningen. För att säkerställa detta bedriver SSM ett tillsynsarbete för att följa upp hur installationen och idrifttagningen av ändringarna genomförs (se SSM2015-341). I detta arbete har hittills inga brister identifierats. Ulf Yngvesson Chefsjurist Bilagor 1. Bemötande av specifika invändningar
Bilaga 1 Bemötande av specifika invändningar Nedan följer Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) bemötanden av Greenpeace Nordens specifika invändningar från överklagandet av SSM:s beslut om att godkänna den förnyade säkerhetsredovisningen (FSAR) för Oskarshamn 2 (O2) och föreläggande om vidtagande av vissa åtgärder (SSM2013-6056-86). Myndighetens bemötanden bygger på slutsatser som har dragits i samband med SSM:s granskning av FSAR (se granskningsrapporten, SSM2013-6056-44). Preliminära säkerhetsanalyser OKG AB (OKG) har i sin säkerhetsanalys inte värderat hur den slutgiltiga utformningen av O2 påverkar resultatet av säkerhetsanalyserna. Analyserna är enligt SSM av denna anledning ofullständiga och de resultat som redovisats är endast preliminära. Ändå godkänner SSM säkerhetsredovisningen. OKG har för O2 genomfört säkerhetsanalyser för ett stort antal händelser. För samtliga av dessa händelser (förutom analyser av rumshändelser samt probabilistiska analyser) har SSM bedömt att analyserna i tillräcklig utsträckning uppfyller de krav avseende säkerhetsanalyser som följer av 4 kap. 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. SSM bygger denna uppfattning på genomförd granskning av såväl den preliminära som den förnyade säkerhetsredovisningen som OKG har anmält till SSM. Samtliga säkerhetsanalyser i dessa säkerhetsredovisningar (inklusive analyser av rumshändelser och probabilistiska analyser) grundar sig på den tänkta utformningen av O2 efter genomförd säkerhetsmodernisering. Den tänkta anläggningsutformningen baseras på en teoretisk och praktisk nedbrytning av bland annat de krav som SSM anger i sina föreskrifter. I projekt av Plex-projektets storleksordning kan det ibland uppstå behov av att korrigera den ursprungliga tanken och göra justeringar i den tänkta utformningen. Detta kan t.ex. innebära att en kabel förläggs på ett något annorlunda sätt än vad som har tagits i beaktande i säkerhetsanalyserna. Ändringar av betydelse för säkerheten jämfört med den ursprungliga planen är i huvudsak ändringar av just kabeldragningar. Även om ändringar i kabeldragningar görs så ändras inte kravbilden. Detta medför att även den nya vägen att dra kablar ska uppfylla den av OKG redovisade kravbilden. Dock har inte dessa ändringar i kabeldragningar beaktats i säkerhetsanalyserna och det är därför viktigt att man gör en översyn av hur genomförda ändringar (jämfört med den ursprungliga planen) påverkar analysernas resultat. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se
Sida 2 (9) Baserat på SSM:s kännedom om säkerhetsanalyser gör SSM bedömningen att det är högst osannolikt att resultat av andra analyser än de ovan angivna undantagen (avseende undantagen så återkommer SSM med en bedömning längre ner som svar på specifika punkter från Greenpeace Norden) kommer att påverkas av de ändringar i kabeldragningar som görs. Bakgrunden till denna bedömning är att positionen av kablar inte är en avgörande faktor för resultaten i dessa analyser. SSM bedömer därför att en eventuell påverkan troligen kommer att vara försumbar. Bristen är inte av den strålsäkerhetsbetydelse som krävs för att föranleda SSM att inte godkänna FSAR. SSM har dock beslutat om åtgärdande av bristen enligt föreläggandepunkten 1 och att bristen ska vara åtgärdad innan en återkriticitet. Trycket i reaktorn kan fortsätta att öka SSM bedömer, till skillnad från OKG, att en händelse inte bör betraktas som avslutad om trycket i reaktorn fortsätter att öka och förelägger OKG att redovisa vilket det maximala trycket under den specifika händelsen kan bli. Trots att denna riskfaktor inte framgår väljer SSM att godkänna säkerhetsredovisningen. Vid händelsen uppstyrning av samtliga matarvattenpumpar 1 (samtliga matarvattenpumpar börjar samtidigt leverera maximalt flöde) utlöses ett automatiskt snabbstopp som gör reaktorn säkert underkritisk. Snabbstoppet sker på grund av en hög vattennivå i reaktortanken. Vidare kan det utläsas att isolering av reaktorinneslutningen sker, vilket innebär att tillförsel av vatten från matarvattenpumparna till reaktortanken samt avbördning av ånga från reaktortanken till turbinanläggningen upphör. Detta innebär att den vattenmängd som finns i reaktortanken kommer att värmas upp av den resteffekt som finns kvar efter det automatiska snabbstoppet. Trycket i reaktortanken kommer att öka och de reglerventiler som finns i reaktorns tryckavsäkringssystem kommer att öppna upp maximalt i sin strävan att försöka bibehålla det önskade trycket 70 bar. Eftersom reglerventilernas kapacitet är för liten då deras funktion enbart syftar till att kunna hantera små ändringar i tryck vid de situationer då turbinanläggningen finns tillgänglig för att ta emot den ånga som bildas vid processen, kommer detta att misslyckas. OKG fullföljer inte sitt resonemang kring denna händelse vilket SSM anmärker på. Baserat på SSM:s kännedom om O2:s anläggningsutformning bedömer SSM att trycket i reaktortanken kommer att stiga till dess att aktivering av trycknedtagning med vattenblåsare sker (att inte andra säkerhetsventiler antas öppna beror på att de inte fullt ut är kvalificerade för att öppna vid de fall där vatten finns i ångledningarna även om det är högst troligt att så sker). Följden av en sådan aktivering är att ventiler som kan avbörda vatten till kondensationsbassängen öppnar samtidigt som spädmatning till reaktortanken påbörjas. Dessa funktioner kommer sedan att vara i drift tills reaktortrycket är i det närmaste atmosfärstryck, då andra funktioner tar vid. Detta framgår inte av FSAR men SSM gör bedömningen att det är högst troligt att bristen enbart är en dokumentationsbrist och inte en brist i den faktiska utformningen av O2. Bedömningen baseras bland annat på den tillsyn som SSM har gjort av genomförda ändring- 1 Greenpeaces kommentar berör SSM:s värdering avseende säkerhetsanalysen av händelsen uppstyrning av samtliga matarvattenpumpar.
Sida 3 (9) ar i reaktorns tryckavsäkringssystem (se SSM2013-6056-8). Bristen är inte av den strålsäkerhetsbetydelse som krävs för att föranleda SSM att inte godkänna FSAR för O2. SSM har dock beslutat om åtgärdande av bristen enligt förläggandepunkten 6 och att bristen ska vara åtgärdad innan en återkriticitet sker. Oklart skydd mot brand I OKG:s redovisning framgår enligt SSM att man genomfört brandanalyser utan att samtliga kabelarbeten varit genomförda. SSM kan därmed i detta skede inte slutligt bedöma om man uppfyller föreskrifternas krav angående separation och tålighet mot brand. OKG har vidare antagit att frånluftsfläktar kan användas för att förhindra brandspridning m.m. Men det framgår inte ur redovisningen om fläktarna har elmatning vid nätbortfall. Fastän SSM inte kan bedöma om man uppfyller säkerhetskriterierna vid brand så väljer man att godkänna säkerhetsredovisningen. OKG:s ansökan om godkännande av FSAR för Oskarshamn 2 innehåller brandanalyser. Dessa brandanalyser bygger som ovan angivits på en tänkt anläggningsutformning av O2 efter genomförd säkerhetsmodernisering. Detta innebär att brandanalyserna bygger på att vissa krav kommer att uppfyllas, såsom exempelvis krav avseende avstånd mellan kablar tillhörande olika stråk, avstånd mellan kablar och pumpar samt inkapsling av objekt och kablar. Förutsatt att den slutgiltiga utformningen av O2 uppfyller dessa krav så kommer resultaten för de redovisade säkerhetsanalyserna att vara giltiga. Tilläggas kan att den kravbild som OKG redovisar i vissa avseende är mer långtgående än de krav som SSM ställer i nuvarande föreskrifter. Exempel på detta är att OKG implementerar en separation av kraftkablar till den diversifierade reaktivitetskontrollen. Som tidigare har beskrivits så uppstår det i stora projekt ibland behov av korrigeringar av den ursprungliga tanken. I säkerhetsmoderniseringen av O2 har sådana korrigeringar av betydelse för säkerheten varit vissa ändringar i kabeldragningen. Ändringar i dessa kabeldragningar ska dock fortsatt medföra att, den av OKG redovisade, kravbilden kommer att uppfyllas. Detta medför att resultaten från brandanalyserna med största sannolikhet kommer att vara giltiga även framöver. SSM ser heller inte några indikationer på att avsteg från att kravbilden kommer att ske och av den anledningen så anser SSM att bristen inte är av den strålsäkerhetsbetydelse som krävs för att föranleda SSM att inte godkänna den förnyade säkerhetsredovisningen för O2. För att säkerställa att den slutliga anläggningsutformningen av O2 kommer att uppfylla den kravbild som säkerhetsanalyserna bygger på, har SSM beslutat om föreläggandepunkt 11.1 och att denna ska vara genomförd innan en återkriticitet sker. Avseende att OKG:s analyser av brand i fyrkantschaktet (ett utrymme i direkt anslutning till utsidan av reaktorinneslutningen som samtliga av de varandra funktionellt oberoende stråken behöver passera för att komma in i reaktorinneslutningen) med frånluftsfläktar i drift så är detta ett förfarande som inte följer etablerad praxis avseende metodik för säkerhetsanalyser. I denna etablerade praxis så ska objekt som inte tillhör säkerhetsklass 1 3 (frånluftsfläktarna tillhör säkerhetsklass 4) inte tillgodoräknas i säkerhetsanalyserna om dess inverkan är positiv för det totala förloppet. Denna praxis finns för att påvisa ett tillräckligt mått av oberoende i djupförsvaret. I frånluftsfläktarnas fall så har de högst troligt en positiv påverkan på resultatet i händelse av en brand i fyrkantschaktet.
Sida 4 (9) Av OKG:s redovisning framgår att brandbelastningen inom fyrkantsschaktet är relativt låg och har höga luftflöden samt att bränder omges av stora omslutande konstruktioner. Detta medför att brandgastemperaturer begränsas vid brand och att temperaturer som kan orsaka skador på kablar därför endast överstigs i brandplymen och i områden i nära anslutning till branden. Detta är beaktat i brandanalysen och redundanta stråk kommer därför att installeras på ett sådant sätt att enbart ett stråk riskerar att slås ut av en brand. Baserat på detta och vad som anges ovan avseende att anläggningens utformning kommer att uppfylla kravbilden på kabeldragning, gör SSM bedömningen att den positiva påverkan som driften av frånluftsfläkten har är begränsad och att en brandanalys utan frånluftsfläkten i drift med största sannolikhet skulle påvisa acceptabla resultat. godkänna FSAR för O2. För att åtgärda denna brist och för att säkerställa att frånluftsfläktarna inte har en för stor påverkan på resultaten har SSM beslutat föreläggandepunkten 11.2 och att denna ska vara åtgärdad innan en återkriticitet sker. Inaktuell och ofullständig säkerhetsvärdering Den studie för så kallad probabilistisk säkerhetsanalys (PSA) som OKG har redovisat är enligt SSM i många fall inaktuell och ofullständig. Den bristfälliga studien avser PSA för nivå 1, dvs. sannolikheter för att en incident kan accelerera till en härdsmälta. Syftet med PSA-studier är att identifiera och rangordna svaga punkter i en anläggnings säkerhetsutformning. Trots att den bedömda risken för härdsmälta sålunda är okänd väljer SSM att godkänna säkerhetsredovisningen. I OKG:s ansökan om prövning och godkännande av FSAR för Oskarshamn 2 så ingår probabilistiska säkerhetsanalyser. Detta i enlighet med rådande krav i 4 kap. 2 SSMFS 2008:1. I dessa PSA-studier ingår uppskattningar om den bedömda risken för härdskada. SSM:s bedömning avseende bristande fullständighet baseras på att underlag har saknats. Här avses den kabeldatabas som utgör indata till rumshändelseanalyserna. Utan detta underlag är analyserna mycket förenklade då endast huvudkomponenterna beaktas. Kartläggningen av rumsberoenden är mycket tidskrävande och OKG anser inte att det är meningsfullt att utföra en fullständig analys när underlaget är ofullständigt. SSM:s uppfattning är att ett av syftena med PSA har gått förlorat då PSA-verktyget inte tycks användas som underlag vid beslutsfattande. Dock är SSM:s föreskrifter utformade så att de deterministiskt analyserade kraven utgör grunden för anläggningens drifttillstånd. Anläggningens utformning bör enligt de allmänna råden till SSMFS 2008:1 verifieras med probabilistiska metoder så att en säkrare grund för utformningen uppnås. Således är användandet av PSA-verktyget inte ett absolut krav i konstruktionsarbetet. Då en kvalitetssäkrad preliminär PSA-modell för nivå 1, enligt föreläggandepunkt 16, ska tas fram i syfte att kunna användas som underlag vid säkerhetsvärderingar och vid riskinformerade beslut, anser SSM att det inte är nödvändigt att vidare påskynda arbetet med PSA-dokumentationen. Med en preliminär och kvalitetsäkrad PSA-modell avses en studie som har tagit hänsyn till den slutgiltiga anläggningsutformningen av O2 och som med en hög konfidens är korrekt. Att det inte är en slutgiltig PSA-studie som efterfrågas baseras på de tidsaspekter
Sida 5 (9) som krävs för att uppnå detta. Det som skiljer en preliminär PSA-modell från en slutgiltig PSA-studie är till allra största del mängden granskning och dokumentation av indata och resultat. En PSA-studie innehåller stora mängder data (ca 500 dokument som beskriver metodik, analys och värderingar) och tidsåtgången som krävs för att dessa data ska passera samtliga gransknings- och dokumentationssteg är avsevärd. SSM har förståelse för att detta tar tid. En preliminär och kvalitetssäkrad PSA-modell ger enligt SSM en tillräcklig grund för en bedömning av anläggningsutformningen och vilka svagheter denna har för att kunna accepteras under en begränsad tid fram till dess att granskning och dokumentation av indata och resultat är färdig. Vidare har OKG på SSM:s begäran redogjort för och värderat återstående PSA-modellering och gör bedömningen att resultatpåverkan är marginell och att slutsatser inte kommer att ändras efter en uppdatering (se SSM2013-6056-10). SSM tillstyrkte denna bedömning i granskningen av FSAR. Således kan konstateras att PSA-studien och värderingen av denna i stor utsträckning avspeglar anläggningens riskbild. godkänna FSAR för O2. Säkerhetsanalyser återspeglar eventuellt inte verkligheten SSM skriver att om OKG identifierar att säkerhetsanalyserna inte återspeglar O2 som den är byggd behöver säkerhetsanalyserna uppdateras. Trots att det är oklart huruvida säkerhetsanalyserna är tillämpliga på de faktiska förhållandena för reaktorn, så tillåter SSM att driva O2 i ett helt år efter återkriticitet. Se SSM:s bemötande under rubriken Preliminära säkerhetsanalyser. SSM gör där bedömningen att resultaten inte kommer påverkas nämnvärt. SSM gör vidare bedömningen att det är rimligt, ur ett strålsäkerhetsperspektiv, att en eventuell uppdatering av säkerhetsanalyserna inte behöver ske innan återkriticitet sker. Bristen är inte av den strålsäkerhetsbetydelse som krävs för att föranleda SSM till att inte godkänna FSAR för O2 eller kräva åtgärdande av bristen innan återkriticitet. SSM har dock beslutat om bristens åtgärdande enligt föreläggandepunkten 2 och att bristen ska vara åtgärdad senast ett år efter att en återkriticitet sker. Värt att notera är att SSM bedömer det som troligt att några behov av uppdateringar av säkerhetsanalyserna inte kommer att föreligga efter genomförd värdering enligt föreläggandepunkt 1. OKG vill göra undantag från brandregler OKG har anslutit sig till de amerikanska kraven för brandskydd Fire protection for Nuclear Power Plants. Men OKG vill bara tillämpa delar av kraven, något som SSM ifrågasätter. Myndigheten kräver därför att man ska undersöka om man verkligen efterlever dessa brandskyddskrav, eller i annat fall uppgradera systemet till att uppfylla erforderliga krav för brandskydd i enlighet med svenska föreskrifter. SSM väljer emeller-
Sida 6 (9) tid att godkänna att reaktorn drivs i hela två år trots att OKG vill ange mildare krav för brandskydd och inte lever upp till svenska brandskyddskrav. Amerikanska krav för Fire protection for Nuclear Power Plants innehåller krav för äldre amerikanska tvåstråkiga (säkerhetsstråk) anläggningar där fel i form av en brand endast kan tillåtas påverka ett av säkerhetsstråken utan att det ska finnas risk för härdskada. Moderniseringen av O2 syftar bland annat till att bygga anläggningen med brandcellsindelning så att en brand i ett säkerhetsstråk inte ska påverka övriga säkerhetsstråk. Mot denna bakgrund har O2 valt att ställa mildare krav på kraftförsörjning av brandsläckningsanläggningen eftersom anläggningsutformningen av O2 kommer att vara sådan att bränder inte riskerar att slå ut mer än ett säkerhetsstråk oberoende av en aktiv släckinsats i form av exempelvis brandsprinkling. SSM har dock vid brandanalyser bedömt att det i vissa fall finns funktioner där brandsläckning enligt plan måste tillämpas då separationen mellan de redundanta stråken har begränsningar. T.ex. gäller det en föreslagen konstruktionslösning i det utrymme där hjälpmatarvattenpumpar finns placerade. SSM bedömer att sannolikheten för en brand i ett utrymme med begränsad separation och dessutom en samtida störning på kraftförsörjningen är liten. Trots detta förväntar sig SSM att de aktiva funktioner för brandsläckning/brandskydd som införs och tillgodoräknas också värderas uppfylla tillämpliga krav i huvudsak. För den speciella konstruktionslösningen i utrymmet med hjälpmatarvattenpumpar så har SSM krävt åtgärder enligt föreläggandepunkt 11.2 i syfte att säkerställa denna konstruktionslösnings tillräcklighet. Avseende föreläggandepunkt 11.2 så kan det noteras att SSM vid en tillsynsinstats den 5 mars 2015 erhållit muntlig information från OKG som innebär en justering i konstruktionslösning i utrymmet med hjälpmatarvattenpumpar. Istället för att förlita sig på brandsprinkling kommer OKG att installera brandavskiljande väggar som förhindrar att en brand påverkar mer än ett säkerhetsstråk. Denna ändring i anläggningsutformning var inte föreslagen när SSM godkände FSAR. OKG kommer att anmäla ändringen och SSM kommer att värdera den enligt normal praxis för hur ändringar enligt 4 kap. 5 SSMFS 2008:1 hanteras. godkänna FSAR för O2 eller kräva att bristen åtgärdas innan återkriticitet. SSM har dock beslutat om bristens åtgärdande enligt föreläggandepunkten 13 och att den ska vara åtgärdad senaste två år efter en första återetablering av kriticitet. Oklar hantering av svåra haverier OKG hänvisar i sin säkerhetsredovisning till en rapport som sägs visa hur man ska hantera kravet på tillräcklig så kallad instrumentering i samband med svårare kärnkraftshaverier. Enligt SSM står dock denna rapport inte att finna. Utan att veta hur OKG ska hantera ett svårt kärnkraftshaveri på O2 så godkänner SSM att reaktorn drivs i ett helt år. SSM bedömer detta som en dokumentationsbrist och inte en brist i anläggningens faktiska utformning. I den referens som anger hur kraven på instrumentering vid svåra haverier uppfylls hänvisar OKG vidare till en referens som i sin tur hänvisar till ytterligare en
Sida 7 (9) referens. Hänvisningar i flera led för att hitta information är något som SSM anser vara otillräckligt och därför behöver åtgärdas men som inte direkt relaterar till anläggingens faktiska utformning. godkänna FSAR för O2 eller kräva bristens åtgärdande innan återkriticitet. SSM har dock beslutat om att bristen ska åtgärdas enligt föreläggandepunkten 14 och att den ska vara åtgärdad senaste ett år efter en första återetablering av kriticitet. Ytterligare motiv till bedömningen att detta är en dokumentationsbrist är att genomförda analyser av händelsen totalt elbortfall visar att kraven i regeringsbeslutet avseende konsekvenslindrande funktioner är uppfyllda. Inaktuell och ofullständig riskbedömning för stora utsläpp Den PSA-studie som OKG har redovisat är enligt SSM i många fall inaktuell och ofullständig. SSM kräver därför att OKG utarbetar en uppdaterad och aktuell PSA för nivå 1 och 2, dvs. sannolikhet för härdsmälta respektive sannolikhet för stora utsläpp. Trots att dessa analyser saknas godkänner SSM att reaktorn drivs i ett till två år. SSM:s bedömning är att genomförda analyser är tillräckliga. Analyserna är dock i vissa fall ofullständiga Bristerna är delvis kopplade till tidigare punkter avseende PSA-studier. Inom ett år efter återkriticitet är det rimligt att de preliminära resultaten (exklusive rumshändelseanalyser) är slutgiltiga. Baserat på SSM:s kännedom om PSA-studier och de arbetsprocesser som finns för att ta fram dessa så kommer skillnaderna i resultat mellan den preliminära och slutgiltiga med stor sannolikhet att vara marginella. Bakgrunden till denna bedömning är att PSA- modellerna kommer att vara tillgängliga tidigare men att de dokumentations- och granskningskrav som följer för att presentera analyserna i en slutgiltig version är omfattande och tidskrävande. Avseende analyserna av rumshändelserna är dokumentations- och granskningsdelarna extra omfattande då kilometervis av kablar ska dokumenteras och dokumenten ska genomgå granskning etc. godkänna FSAR för O2. SSM har dock beslutat om åtgärdande av bristen enligt föreläggandepunkten 17 inklusive de åtgärdstider som följer av denna föreläggandepunkt. OKG vill öka reaktorpåfrestningarna vid svåra incidenter OKG vill kunna öka trycket på reaktortanken i samband med svåra incidenter till en högre nivå än vad reglerna stadgar. SSM kan dock inte finna något stöd för att detta medges för de höga påfrestningar av reaktortanken som OKG vill kunna tillämpa. Ursprungligen krävde SSM att detta skulle åtgärdats innan återkriticitet, men i beslutet ändrar man sig och ger OKG ett helt års tidsfrist att vidta de erforderliga åtgärderna.
Sida 8 (9) SSM har i föreläggandepunkt 19 förbjudit OKG att använda acceptanskriteriet 130 procent och enbart i speciella fall tillåtit OKG att tillämpa acceptanskriteriet 120 procent av reaktortankens konstruktionstryck. Motivet till detta är att SSM inte finner något stöd för att tillämpa 130 procent och att det är internationell praxis, med stöd i bland annat ASMEnormerna (American Society of Mechanical Engineers), att 120 procent kan användas vid osannolika händelser i speciella fall. För analyser som bedöms ha en högre inträffandefrekvens så använder OKG acceptanskriteriet 110 procent av reaktortankens konstruktionstryck. För de analyser där OKG tillämpar acceptanskriteriet 130 procent resp. 120 procent kan det anses vara just sådana speciella händelser som bedöms vara extremt osannolika. I samtliga fall är det analyser av vissa händelser med ett osannolikt och tillkommande oberoende multipelt fel på samtliga styrstavar eller samtliga tryckavsäkringsventiler. Inte i något fall så påvisar resultat från dessa analyser att 120 procent reaktortryck överskrids. Frågan är därför oväsentlig för O2. Att SSM har beviljat OKG att först ett år efter återkriticitet ha uppdaterat kravbilden till att följa SSM:s föreläggande beror på de administrativa dokument och granskningsrutiner som finns och som i detta fall bygger på omfattande utredningsunderlag som behöver uppdateras innan den nya kravbilden kan implementeras i säkerhetsredovisningen. Om något av resultaten i analysen påvisat att 120 procent reaktortryck överskrids hade SSM med allra största sannolikhet krävt att åtgärder skulle ha vidtagits innan återkriticitet. godkänna FSAR för O2 eller kräva att bristen ska åtgärdas innan återkriticitet. SSM har dock beslutat om bristens åtgärdande enligt föreläggandepunkt 19 inklusive de åtgärdstider som följer av denna föreläggandepunkt. Diffus bild av djupförsvaret Enligt SSM begränsar OKG dokumentationen av reaktorns system för djupförsvar i förhållande till vad som krävs enligt föreskrifterna. Detta leder till en icke komplett bild av O2:s djupförsvar enligt SSM. Trots att det alltså inte klart framgår om systemen har en väsentlig roll i djupförsvaret av anläggningen väljer SSM att godkänna drift i hela två år till dess att detta har åtgärdats. I O2:s systembeskrivningar redovisas de säkerhetsuppgifter och driftuppgifter som varje enskilt system har. Med säkerhetsuppgifter avser OKG sådana uppgifter som kan hänföras till någon av djupförsvarsnivåerna 3 eller 4. Med driftuppgifter avser OKG sådana uppgifter som kan hänföras till någon av djupförsvarsnivåerna 1 eller 2. Detta tydliggörs inte i respektive systemdel, utan bygger på att läsaren av dokumenten har en god kännedom om grundläggande säkerhetsprinciper för att förstå denna indirekta koppling mellan det som redovisas i systembeskrivningarna för O2. Vidare så syftar det som redovisas i säkerhetsanalyserna till att påvisa styrkan i det som kan beskrivas som djupförsvarsnivå 3 och 4. Några direkta säkerhetsanalyser av styrkan i
Sida 9 (9) övriga djupförsvarsnivåer finns inte redovisade i säkerhetsanalyserna. Sådana analyser finns, men ingår inte som en del av säkerhetsredovisningen och är heller inte kravställda av SSM. SSM efterfrågar att OKG tydliggör kopplingen mellan det som benämns som driftuppgifter och den roll som dessa funktioner har i kärnkraftsreaktorns djupförsvar. SSM efterfrågar således enbart förtydligande i dokumentationen och förväntar sig inte någon påverkan på anläggningens utformning. godkänna FSAR för O2 eller kräva att bristen åtgärdas innan återkriticitet. SSM har dock beslutat om bristens åtgärdande enligt föreläggandepunkt 21 inklusive de åtgärdstider som följer av denna.