Miljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad



Relevanta dokument
Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället

Miljöfysik. Föreläsning 7

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Energi och arbete. Vad innebär energiprincipen? Hur fungerar ett kylskåp? Vad menas med energikvalitet?

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Miljöfysik. Föreläsning 4

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek.

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

Teknisk termodynamik repetition

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

OMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0

Energieffektivisering

Termodynamik (repetition mm)

Projektarbete Kylskåp

Denna utrustning får endast demonstreras av personal.

Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

FAQ Gullberg & Jansson

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Många vill vara med och spara energi men få vet hur de ska göra. I den här trycksaken har vi samlat enkla, konkreta energispartips rum för rum.

Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

I 400V, 3N~ / 230V, 1N~ / 230V, 3~ Compress EW. Användarhandledning (2015/09)

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) i V-huset

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

** Bil med bränslecell

Grundläggande energibegrepp

Beskrivning avseende Mediamätning

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten

Solen är grunden för livet på jorden

Namn Födelsedatum Mailadress Susanne Almquist Oliver Eriksson

Kap 6: Termokemi. Energi:

Energideklaration av fastigheten Umeå Röbäck 30:30 Grusåsvägen 13

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson

Temperatur. Värme är rörelse

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna.

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Komplement till användarhandledning. IVT Nordic Inverter. Tips för bästa besparing med din nya värmepump

Luftkylt vätskekylaggregat

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Handbok Byggavfuktare modell Attack

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Luftkylda Kylaggregat VANGUARD DRIFT & SKÖTSEL ANVISNINGAR

Fysikaliska modeller

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kalvsvik 11:453

Helmaltsbryggning med minimalt bryggverk

Projektarbete "Kylskåp"

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Miljöfysik. Föreläsning 13 Sammanfattningsföreläsning

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Håvra 6:16

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Luftbehandling Funktion och underhåll

Fördelar... 2 Ekologisk köksvecka Dosering och planering Frihet från fåfänga... 4 Besparing... 4

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Elbro Vad gör vi nu?

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

Kvantfysik - introduktion

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vibrafonen 2

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Tvättmaskinen är svår att klara sig utan, det tar tid och kraft - som kan användas till något bättre - att tvätta för hand men här är några tips.

Energi- och klimatrådgivning.

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats

Transkript:

Miljöfysik Föreläsning 3 Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad Värmekraftverk

Växthuseffekten https://phet.colorado.edu/en/simulations/category/physics Simuleringsprogram för olika områden

Fråga O För att värma en liter rumstemperat vatten till 100 C behöver man 300 kj som oordnad molekylrörelse. Antag att vi kunde ordna så att alla vattenmolekylerna plötsligt fick sin rörelse i samma riktning. Vad är kastrullens hastighet? Man får försumma kastrullens massa. Termisk energi oordnad rörelse Om vi kan förvandla oordnad rörelse till ordnad blir det användbart om vi vill t.ex. flytta på någonting eller driva en motor. Vi kan göra dessa omvandlingar (t.ex. i en ångturbin i ett värmekraftverk).

Värmekraftverk Värmekraftverk Man omvandlar termisk energi till kinetisk energi. Vattenånga med högt tryck sätter ett turbinhjul i rotation. Turbinhjulet sitter på samma axel som en elektrisk generator. Varför skulle värmekraftverket (ovan) inte fungera?

Värmekraftverk En tryckskillnad behövs för att driva hjulen. Trycket måste sänkas på turbinens utloppssida. Man måste kyla ångan med en värmeväxlare (vattnet från havet kan användas). För att få ett värmekraftverk som funkar måste vi förlora energi (spillvärme)

Verkningsgraden Man kan bara omvandla en del av den termiska energin den användbara kinetiska energin W. Resten omvandlas till oanvändbar spillenergi Q 2. Q 1 till W Verkningsgraden η= ; Q Q η= Q 1 2 Q 1 1 W = Q Q 1 2

Carnotverkningsgraden Ju större temperaturskillnaden T T 1 2 mer kinetisk energi som man kan få ut. är desto större tryckskillnad Den teoretiskt högsta möjliga verkningsgraden : Carnotverkningsgraden η max T T T T T 1 2 = = 1 1 (temperaturer i kelvin)

Fråga O Ett kärnkraftverk har typiska värden T = 285 C och T = 100 C. Vad är carnotverkningsgraden? O 1 2

Energikvalitet och exergi Betrakta enenergimängd på 100 J från ångpannan genom turbinen. Antag att η=0.3. Q = 100 J, W = 30 J, Spillvärmen Q = 70 J 1 2 Exergi X: Den del av ångans energi som kan omvandlas till kinetisk energi. Anergi A: Resten av energin som bara kan bli spillvärme.

Energikvalitet och exergi Den totala energin: Q= X + A Kinetisk energi kan omvandlas till andra energityper. Kinetisk energi har en hög "kvalitet". Kvalitetsfaktor: q = X Q 1 Carnotverkningsgraden T T T T T 1 2 q = = 1 1 η max hur mycket ordnad kinetisk energi man maximalt kan få ut av en viss energimängd. hur mycket exergi som ryms i en viss energimängd.

Kvalitetsfaktor Energiform Mekanisk (potentiell, kinetisk) energi Kvalitetsfaktor (omgivningstemp.=27 O C) 1.00 Elektrisk energi 1.00 Solstrålning 0.95 Kemisk energi 0.85-0.90 Termisk energi vid 285 O C 0.46 Termisk energi vid 70 O C 0.13

Fråga Ge exempel som visar kvalitetsfaktorer för de olika energityperna.

Hushållning med exergi och energi 50% av Sveriges energianvändning går till uppvärmningen av bostäder. Hur hög kvalitet behöver vi på denna energi? O O För att upprätthålla rumstemperaturen 20 C vid utetemperaturen -10 C T q = = T 1 1 ( 273+ 20) ( 273+ [ 10] ) ( 273+ 20) ( 273+ 55) ( 273+ 5) ( 273+ 55) T q = = = 0.15 T = 0.1 O O För att värma vatten till 55 C från kallvatten 5 C Lågkvalitets energi kan användas t.ex. varmluft från en värmepump.

Hushållning med exergi och energi Kvantitativt är direktverkande elvärme mycket effektiv. I motståndstråden är processen bara el värme 100% omvandling. Vi bör välja energikälla med en kvalitetsfaktor som är anpassad till energianvändningen. Varför??? Energitillgångar ordnade från högre till lägre kvalitet Vattenenergi, vindenergi Kärnenergi Bränslen Solvärme Omgivningsvärme Energianvändning ordnad från högre till lägre kvalitet Transporter, mekanisk bearbetning Dator, radio, TV Kemiska processer Belysning Bostadsvärme

Exergihushållning

Exergihushållning

Fråga Antag att jag har 20 2 m solfångare på mitt villatak. De ger varmvatten O vid 70 C motsvarande i medeltal 1000 W värmeeffekt. Jag får på så sätt varmvatten till bostadsuppvärmning och disk- och badvatten. Jag har också ett vindkraftverk som ger mig 1000 W eleffekt till min dammsugare (jag dammsuger ständigt!). Antag nu att jag vill ha elvärme istället. Jag köper elelement och elektrisk varmvattenberedare, kopplar till vindkraftverket och får precis lika stor värmeeffekt som från solfångaren, 1000 W. Hur skall jag nu få el till dammsugaren? Jag bygger några små värmekraftverk som via turbin och generator ger mig el från solvärmen. O Medeltemperaturen i omgivningen är T 2 = 0 C och mitt kraftverk har en termisk effekt som är 1000 W. Räcker det?

Vi behöver vara försiktiga! Frågan visade att efter bytet till elvärme uppstod exergibrist trots tillräcklig tillgång på energi. Detta är inte ett problem om vi skulle ha obegränsad tillgång till el. Vi måste använda energi av lägsta möjliga kvalitet. Spara den högkvalitativa energin till ändamål där den verkligen behövs.

Värmetransport Husvägg α är värmeövergångskoefficient λ är värmekonduktiviteten P är värmeflödet A är arean

Värmetransport Husvägg α är värmeövergångskoefficient λ är värmekonduktiviteten P är värmeflödet A är arean

Värmepumpen Värmepumpen ger möjlighet att överföra värme från ett område med en låg temperatur till ett område med en hög temperatur. För att värma upp ett hus tar man värme från uteluft, mark, berg osv. Värmepump - egenskaper Mängden termisk energi man får ut är större än mängden energi man matar in. Man kan värma sitt hus till behaglig temperatur genom att ta energi från den kalla omgivningen. Strider detta mot termodynamikens huvudsatser?

Värmepump och värmekraftverk Samma princip men olika riktning En sida med låg och en med hög temperatur En sida med lågt och en med högt tryck

Hur en värmepump fungerar Kokande vätska ångbildningsvärme tas bort Vätskan tar upp energi från omgivningen (t.ex. kokande vatten på spisen tar energi från elplattan) Om vi inte skulle tillföra mer energi skulle vätskans temperatur sjunka när vätskan förångas. Förångning, avdunstning är avkylande. Kylskåpet och frysen (värmepumpar) använder denna princip. so Värmeenergi skickas ut till baksidan.

Hur en värmepump fungerar Värmepumpen bygger på att man kan flytta kokpunkten för en vätska genom att ändra trycket. O Vattnet kokar vid t.ex. 80 C vid lågt tryck uppe på ett högt berg men O inte förrän långt över 100 C vid högt tryck (t ex tryckkokare). I värmepumpen använder man ett ämne, t.ex. tetrafluoretan, som O O arbetsmedium/köldmedium, vars kokpunkt kan förflyttas mellan -20 C + 50 C.

Värmepump

Värmepumpens fyra delar (1) Kompressorn, pumpen, komprimerar gasen (köldmediet) till högt tryck. Samtidigt ökar temperaturen. (2)Vid högt tryck kondenserar gasen till vätska. Värme frigörs. Temperaturen stiger på det som omger kondensor-rörslingan (3)Vätskan får pysa ut genom ett tunt kapillär-rör eller en expansionsventil. På andra sidan är trycket lågt. Temperaturen och trycket sjunker. (4)Vid lågt tryck kan vätskan koka fastän den har låg temperatur. Vid förångningen åtgår energi. Temperaturen sjunker på det som omger förångar-rörslingan. https://phet.colorado.edu/en/simulation/legacy/gas-properties

Högt/lågt tryck och vätska/gas Kompressorn och ventilen skapar en skiljelinje mellan högt och lågt tryck. Förångaren och kondensorn upprätthåller en skiljelinje mellan gas och vätska.

Entropi Ett system som mottar värmemängden Q vid temperaturen T får en entropiändring 20 C 0 C S = Q T Vattentank på 2x1 liter Värme leds tills temperaturen utjämnats (här 10 C Q = m c T Medeltemperaturer T 1 = 15 ; T 2 = 5

Entropi 20 C 0 C 10 C 10 C

Energirelaterade begrepp

Materialegenskaper Vad gör vatten så speciellt? https://phet.colorado.edu/en/simulation/legacy/energy-forms-and-changes

Sammanfattning Värmekraftverk Carnotverkningsgraden Energikvalitet, exergi Kvalitetsfaktorn bör anpassas till energianvändningen.