TPPE13 Produktionsekonomi Mathias Henningsson (mathias.henningsson@liu.se) Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Agenda Kurspresentation Produktion i Sverige Vad är produktionsekonomi? Företagets mål Företagets grundläggande problemställningar Målproblemet Planeringsproblemet Utvärderingsproblemet Sammanfattning Lärare, TPPE13 Mathias Henningsson - föreläsningar, examinator Helene Lidestam - lektioner (A, B) Ola Cederborg - lektioner (C) Amalia Knuuttila - lektioner (D), laborationer Peter Beckius - lektioner (E), laborationer Alexander Hübel - lektioner (F), laborationer 1
Kurslitteratur Lärobok: J. Olhager, Produktionsekonomi, Studentlitteratur, Lund, 2000. Kompletterande material Kan laddas ned från kursens hemsida Litteratur (artiklar mm) Övningsuppgifter o Förberedelse-, lektions- och hemuppgifter Laborationshandledning Föreläsningsmaterial Organisation Hemsidan Logga in på hemsidan med ert LiU-id Föreläsningar, lektioner, laborationer, kompletterande litteratur Anmälan till laborationer o Även redovisning av förberedelse till laboration 4 Senaste nytt Examination En skriftlig tentamen Fyra godkänt genomförda laborationer Kursinnehåll Produktionsekonomi är ett interdisciplinärt ämne som kopplar ihop teknik/naturvetenskap och ekonomi Ekonomiska insikter och slutsatser appliceras på ingenjörsmässiga produktionsproblem Kvantitativa ingenjörsmetoder används för att analysera ekonomiska frågeställningar 2
Kursens mål Kursen skall förmedla insikter i ekonomiska frågeställningar rörande industriell produktion Teknologen skall efter kursen kunna använda de vanligaste metoderna för prognostisering, utformning av produktionssystem och material- och produktionsstyrning Förståelse för relationerna mellan produktion, planering och industriföretagets övriga funktioner Avslutning Planeringssystem Fast position Fö 6a: Projektplanering (CPM, PERT, mm) Le 3: Projektplanering (CPM/ PERT, känslighetsanalys) Kursstruktur Fö 12: Avslutning och kurssammanfattning Le 8-9: Specialfall (produktval, kopplade lager, cyklisk planering, mm) Fö 11: Specialfall (produktval, kopplade lager, cyklisk planering, mm) Serietillverkning Funktionell verkstad (FV) Linjetillverkning Fö 8: Planering av FV (layout, MRP, Fö 10: Planering av lina (layout HP) balansering, kanban, mm) Le 5: MRP (Tablåer och partiformning) Le 7: Linjeplanering (linjebalansering och kanban) Fö 9: Planering av FV (partiformning under MRP, detaljplanering) Le 6: Detaljplanering (Sekvensering, orderstyrning) Lab 4: Lagerstyrning (BP; BP, LPC) Le 4: Lagerstyrning (EOQ, SL, BP/PB) Fö 7: Lagerstyrning (Partiformning, säkerhetslager, lagerstyrning) Lab 3: SVP (planeringsstrategier) Le 2: SVP (KOP och planeringsstrategier), samt laborationsintroduktion Fö 5b: Sälj- och verksamhetsplanering (planeringsstrategier) samt huvudplanering Fö 5a: Planeringssystem (hierarkisk planering och dess koppling till processvalet) Kontinuerlig tillverkning Fö 6b: Planering av kontinuerlig tillverkning (Process Flow Scheduling, PFS) Produkt- och Lab 2: Prognostisering (tidsserie - dekomposition) Le 1: Prognostisering (tidsserie enkel extrapolation) produktionssystem Fö 3: Prognostisering (efterfrågemodell, prognosprocessen, prognosmetoder, Fö 4: Produktionssystem (typiska produktionssystem, dess egenskaper och val av process) prognosverktyg) Intro Lab 1: ABC-analys (med ABC Tool) Fö 2: Produktegenskaper (produktutveckling, produktstruktur, P/L-kvot, KOP, lager vs. order, ABC-klassificering, mm) Fö 1: Introduktion (Produktion i Sverige, produktionsekonomiska grunder, kurspresentation) Industriproduktionen i Sverige, EU-15 och USA Industriproduktion* Index 1976=100 240 220 200 180 160 140 120 100 80 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 År Källa: OECD Main Economic Indicators Hämtat: 2007-10-19 *För samtliga länder exklusive byggproduktion Sverige EU-15 USA 3
Industriproduktionens sammansättning Utrikeshandelns betydelse i olika länder Sveriges exportmarknader 4
Produktivitetsutveckling Produktivitetsutvecklingen i näringslivet Årlig procentuell förändring 10 8 6 4 2 0-2 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 År Källa: SCB Hämtat: 2007-10-19 Näringslivet Varuproduktion Tjänsteproduktion Är Sverige på hugget? Investeringar i näringslivet - internationell jämförelse Procent av BNP, 2005 Lettland Estland Litauen Slovakien Slovenien Spanien Tjeckien Grekland Danmark Ungern Österrike Belgien Portugal Tyskland Italien Nederländerna Irland Storbritannien Frankrike Finland Luxemburg Malta* Polen Cypern Sverige 0 5 10 15 20 25 30 35 Procent Källa: Eurostat Hämtat: 2007-10-19 * Avser 2004 års siffror Vad är produktionsekonomi? Produkt Vara Ekonomiskt/finansiellt system Tjänst Produktionssystem Kund/ Marknad 5
Produktionssystemet Informationsflöde Leverantör Producent Distributör Fysiskt flöde Produktionen i centrum Arbetsmarknad Kapitalmarknad Finans Personal Faktormarknad Inköp Produktion Marknadsföring FoU Teknologimarknad Produktmarknad Produktionsekonomiskt perspektiv Kundmedverkan Input Arbetskraft Kapital Naturtillgångar Anläggningar Maskiner Material Energi Transformation (Bearbetning) Operationer Output Varor Tjänster Bi- och/eller restprodukter Information 6
Förändringar i den industriella strukturen Ideér och förbättringar kan uppkomma i olika steg i värdekedjan Marknadsföring Design Produktion Stegen har ofta olika ägare Global efterfrågan ökar Distribution Service Design - Apple Ett ingenjörsteam designade och byggde den första ipoden på mindre än ett år Relativt enkla teknologier förpackade i ett estetiskt och funktionellt paket Produktionen fullständigt outsourced Produktion - Toyota Tillverkning av bilar komponenter Krav Zero errors Zero waste Industriledande inom kontinuerlig förbättring JIT (Just In Time) Idiotsäker design Överdriven uppmärksamhet för detaljer och förbättringar Jul 04, J.Srai 7
Distribution - Dell Produkten är inte bättre än andra Dell föregångare inom storskalig direktdistribution Tillåter kundanpassning on-line av produkter Produktion- och leveransstatus kan följas av kunden On-line diagnostik och efter service minimerar support kostnaderna Nya ideér Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka Einstein Zara modekläder Spanskt klädföretag Använder egna fabriker Främst i Europa Produkterna i de egna butikerna kan ändras inom 2 veckor Produktion är mycket flexibel mot efterfrågan Konkurrenter har svårt att hänga med 8
ARM microcircuit design ARM design används i 75% av världens mobiltelefoner Nära de globala kunderna Stark processkunskap Vad är produktionsekonomi? Produktionsekonomi behandlar metoder och modeller rörande hushållning med ett tillverkande företags resurser Produktion + Ekonomi = Produktionsekonomi Restriktioner Maskiner, Tid, Pengar Mål Vinst, kostnad, tillväxt Optimeringsproblem Optimum eller näroptimal lösning Företagets mål Att tjäna pengar nu, såväl som i framtiden! Tillfredställa kunden Tjäna pengar 9
Hur tillfredsställs kunden? Försörjningsfrågor Efterfrågebehov Vad? Hur mycket? När? Var? Formvärde Tidsvärde Platsvärde Värde (Nytta) Kund Produkten skall svara upp mot en kombination av form-, plats- och tidsnytta för konsumenten rätt produkt, på rätt plats i rätt tid Slutprodukten skall vara värd mer för konsumenten än summan av insatsresurserna kostnaden för insatsmaterial och förädling Tidsvärde Platsvärde Producent 1 Konkurrens Kundens önskemål Vilka andra aspekter påverkar kundens val? Formvärde Producent 2 Formvärde Kopplat till produktens fysiska egenskaper Vad? Hur mycket (många)? Platsvärde Kopplat till produktens spatiala egenskaper Var? Tidsvärde Kopplat till produktens temporala egenskaper När? Företagets grundläggande problemställningar A. Målproblemet Hur skall företaget uppnå målet så att kundens efterfrågebehov tillgodoses? Platsvärde Tidsvärde Formvärde B. Planeringsproblemet Hur skall företaget strukturera och planera verksamheten för att kunna svara på de fyra försörjningsfrågorna? Vad? Hur mycket? När? Var? 10
Företagets grundläggande problemställningar, forts C. Utvärderingsproblemet Hur skall företaget utvärdera om de har styrt verksamheten väl, d.v.s. om beslut fattats så att företaget har svarat styrt mot målet? Målproblemet Hur skapas lönsamhet? Finansiellt netto Resultaträkning + Försäljning - Vinst / Täckningsbidrag - Vinstmarginal Resultat Rörliga kostnader Förråd + PIA + lager Fasta kostnader Omsättningstillgångar Försäljning Försäljning x Lönsamhet Intäkter - Kostnader = Kapital + + / Kapitaloms.hast. Fordringar Anläggningstillgångar Totalt kapital + Likvida medel Balansräkning Hur skapas lönsamhet? Leveransservice Lönsamhet = Intäkter - Kostnader Kapital Q Kostnadseffektivitet Kapitaleffektivitet Q = Kvalitet (quality) 11
Hur möter vi kunden? 1 Målkonflikt 1 3 Q Q = Kvalitet (quality) Leveransservice Kapitaleffektivitet Kostnadseffektivitet 2 Konflikt 2 3 Företag måste välja vad de vill vara bra på! Situationsberoende, produkt, marknad, befintlig utrustning, ägarstruktur etc. påverkar vad som passar bäst. Varför skall vi utvärdera vad vi gjort? Come on! It can t go wrong every time... Vad som mäts blir också gjort Man kan styra genom utformningen av sitt uppföljningssystem På vilken nivå skall man mäta? Funktionell nivå Företagsnivå Nätverksnivå Målnedbrytning Hur väl uppnås de uppsatta målen? ÖVERLEVNAD Lönsamhet Kundvärde Kvalitet Leveransförmåga Kostnadseffektivitet Flexibilitet Prestanda Leveranstid Produktivitet Volymflexibilitet Funktionalitet Leveransprecision Inre effektivitet Produktmixflexibilitet Tillförlitlighet Hållbarhet Lagertillgänglighet Yttre effektivitet Produktintroduktionsflexibilitet Upplevd kvalitet 12
Målproblemet i kursstrukturen Platsvärde Formvärde Q Kostnadseffektivitet Leveransservice Tidsvärde Kapitaleffektivitet Lab 2: Prognostisering (tidsserie - dekomposition) Le 1: Prognostisering (tidsserie enkel extrapolation) Fö 4: Produktionssystem (typiska produktionssystem, dess egenskaper och val av process) Fö 3: Prognostisering (efterfrågemodell, prognosprocessen, prognosmetoder, prognosverktyg) Lab 1: ABC-analys (med ABC Tool) Fö 2: Produktegenskaper (produktutveckling, produktstruktur, P/L-kvot, KOP, lager vs. order, ABC-klassificering, mm) Planeringsproblemet i kursstrukturen Vad? Q Kapitaleffektivitet Var? Le 8-9: Specialfall (produktval, kopplade lager, cyklisk planering, mm) Fö 11: Specialfall (produktval, kopplade lager, cyklisk planering, mm) Serietillverkning Funktionell verkstad (FV) Linjetillverkning Fö 8: Planering av FV (layout, MRP, Fö 10: Planering av lina (layout HP) balansering, kanban, mm) Le 5: MRP (Tablåer och partiformning) Le 7: Linjeplanering (linjebalansering och kanban) Fö 9: Planering av FV (partiformning under MRP, detaljplanering) Le 6: Detaljplanering (Sekvensering, orderstyrning) Lab 4: Lagerstyrning (BP; BP, LPC) Le 4: Lagerstyrning (EOQ, SL, BP/PB) Fö 7: Lagerstyrning (Partiformning, säkerhetslager, lagerstyrning) Lab 3: SVP (planeringsstrategier) Le 2: SVP (KOP och planeringsstrategier), samt laborationsintroduktion Fö 5b: Sälj- och verksamhetsplanering (planeringsstrategier) samt huvudplanering Fö 5a: Planeringssystem (hierarkisk planering och dess koppling till processvalet) Kostnadseffektivitet Hur mycket? När? Produkt- och produktionssystem Planeringssystem Fast position Fö 6a: Projektplanering (CPM, PERT, mm) Le 3: Projektplanering (CPM/ PERT, känslighetsanalys) Leveransservice Kontinuerlig tillverkning Fö 6b: Planering av kontinuerlig tillverkning (Process Flow Scheduling, PFS) Utvärderingsproblemet i kursstrukturen Avslutning Fö 12: Avslutning och kurssammanfattning Intro Fö 1: Introduktion (Produktion i Sverige, produktionsekonomiska grunder, kurspresentation) 13
Sammanfattning Produktionsekonomi syftar till att hjälpa tillverkande företag att åstadkomma en effektiv produktförädling Det primära målet för ett vinstdrivande industriföretag är att skapa lönsamhet och överlevnad genom att erbjuda kundvärde Sammanfattning, forts Tre centrala problemställningar Målproblemet, trade-off mellan leveransförmåga, tillverkningskostnad och kapitalbindning i material Planeringsproblemet, hur skall man strukturera och planera sitt produktionssystem Utvärderingsproblemet, vad skall man mäta och hur? Kursen fokuserar på det industriella företaget som tillverkar fysiska produkter (varor) till både industriella kunder och konsumenter. 14