Förbundets utvecklingsplan Idrottslyftet år 4 Nuläget Svenska Karateförbundet är med sina 15 000 medlemmar och 325 klubbar den största kampsport i Riksidrottsförbundet. Karate tränas i alla åldrar - från barn i förskoleålder upp till pensionärer, med kvinnor och män tillsammans på lika villkor. Ca 7 % av medlemmarna tävlar. Kvinnliga förebilder är av yttersta betydelse och här finns en god utgångspunkt att jobba med, för att locka fler kvinnor till vår idrott såväl på motions- som elitnivå. I de flesta av våra klubbar är träningen integrerad åldersmässigt, så att ungdomar tränar tillsammans med vuxna. Det är en viktig poäng för att ge ungdomar en ovanlig chans att interagera med vuxna på ett naturligt sätt. Därför är det angeläget att även tillåta projekt som inte avskärmar sig mot de äldre. Karate betonar också personlig utveckling, lärdom och förståelse idrott som en skola för livet. Detta är en betydande anledning till att det redan nu är många som tidigare inte idrottat, och inte ser sig som idrottsintresserade, som ändå dras till karate. Här följer några anledningar till det: 1. I vår idrottsutövning är tävling ett marginellt inslag, som en bråkdel av våra medlemmar frivilligt ägnar sig åt. Övriga tränar karate meningsfullt och fullödigt utan tävlingsinslaget, som inte är centralt för idrotternas utövande. 2. Våra klubbar ställer sällan krav på sina medlemmars prestation, träningsflit, osv. Därmed är det fritt för varje enskild medlem att träna på egna villkor så ofta och så lätt eller hårt som hon eller han har lust med, utan att det inverkar menligt på träningsgruppens aktiviteter. 3. I karate tränar kvinnor och män tillsammans och på lika villkor, tävlingsträning på klubbarna gör kvinnor och män oftast tillsammans. 4. Många av våra klubbar leds av personer med utrikes härkomst. Detta gäller även en stor andel av vår elit och våra instruktörer på alla nivåer. 5. Vår idrott har sitt ursprung i främmande kultur, vilket i sig skapar en öppenhet gentemot olika bakgrunder och olika etnisk härkomst, karate har en komplexitet, en exotisk prägel och en rikedom, som lockar även dem med ringa intresse för de etablerade västerländska idrotterna. 6. I karate är den personliga utvecklingen och fördjupningen i den idrotten målet med träningen i ett perspektiv som omfattar många år för att nå även de mesta basala kunskaperna och färdigheterna. Det gör att vi behåller många av våra medlemmar i decennier, utan att de känner sig färdiga, eller att
idrotten är uttömd för deras del, vilket har visat sig vara särskilt lockande för ungdomar som är ointresserade av de vanliga västerländska sporterna. Det gör också att vi har en stor andel vuxna tränande, som fortsätter att vara aktiva ända in i pensionsåldern. Vision Svenska Karateförbundet är överens med RF om dess prioritering i Idrottslyftets satsningar på att utveckla förbund och föreningar: 1. Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer 2. Rekrytera och utveckla ledare 3. Samverka med skolan. Svenska Karateförbundets vision för arbetet med resurserna från Idrottslyftet är att förbundets klubbar ska kunna göra särskilda satsningar i enlighet med de grundläggande tankarna i Idrottslyftet, och därigenom framför allt: a. expandera, i synnerhet inom särskilt angelägna områden såsom orter med ringa lockande utbud för tonåringar eller platser med särskilt behov, och särskilt angelägna grupper såsom ungdomar i allmänhet och flickor i synnerhet, och grupper av dessa som är speciellt svåra att nå med föreningsverksamhet b. utvecklas, i synnerhet vad gäller kompetensen hos dess mest aktiva och lovande unga medlemmar såväl vad gäller deras idrottsliga kompetens som deras förmåga att bidraga till klubbarnas verksamhet med instruktion och ledarskap. Huvudinriktningen från RF är att öppna dörrarna till idrotten för fler barn- och ungdomar, samt att utveckla verksamheten så de väljer att idrotta längre upp i åldrarna. Allt arbete ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. RF har i information pekat på vilka grupper som är speciellt svåra att nå: a. Flickor med utländsk härkomst. b. Ungdomar, inte minst flickor i tonåren, som inte är beredda att satsa på en tävlingskarriär. c. Ungdomar vilkas idrottsintresse vaknat sent. Alla som har mångårig erfarenhet av karate vet att många av våra medlemmar passar in i ovanstående grupper. Här har vi alltså en god plattform att arbeta utifrån. Idealet för värvning till klubb är: a. tonårsflickor som härstammar från utomeuropeiska länder, därnäst b. tonårsflickor i allmänhet, därnäst c. tonåringar som inte har intresse för idrottsutövning, därnäst d. tonåringar på väg bort från idrotten.
Strategi Förbundets strategi för fördelningen av medel från Idrottslyftet baserar sig på grundtanken att våra klubbar inte ska belastas ekonomiskt för sina ambitioner att driva igenom projekt med hjälp av Idrottslyftet, vilket riskerar att försvaga eller rentav förstöra deras befintliga normala verksamhet. Därför skär vi ogärna i de av klubbarna begärda projektmedlen, utan har som grundförutsättning att vi godkänner eller avslår projekt i sin helhet. Detta baserar förbundet på en helhetssyn där vi inte vill vara en belastning för klubbarnas ideellt arbetande ledare, utan en ren tillgång, så att de också ska våga experimentera och satsa djärvt. Vi har också en långsiktig syn på hur resultaten av projekt ska värderas, på så vis att klubbarna även långt efter att deras projekt är avslutade ska fortsätta att få goda resultat av dem. Vi är generellt angelägna om att prioritera projekt som ligger i linje med vår vision. Förbundets föreningar Merparten av Idrottslyftets medel är det klubbarna som ska ansöka om, för egna lokala projekt. Detta ser vårt förbund som en god metod att föra ut resurserna dit där de kan få en reell och varaktig effekt. Det är dock mycket olika med hur klubbar är rustade för att hantera dylikt. De allra flesta av våra klubbar är tämligen små, ofta med under hundra medlemmar, och har varken egna kontor eller anställda. De flesta ledarna ägnar sig åt klubben på en begränsad fritid, där det ordinarie klubbarbetet redan tar så gott som all deras tillgängliga tid. Eftersom de har haft det så under hela sin verksamma tid har de heller ingen vana vid eller förvärvad kunskap om de snårigheter det kan innebära att planera och sätta igång projekt, eller ens att söka medel för dem. Genom Idrottslyftet kommer vi därför att utarbetat projektidéer i viss mallform, som lätt kan appliceras lokalt och därmed locka klubbledare som annars skulle skygga för den obekanta arbetsbördan. Naturligtvis vill vi också se projekt komma till stånd på initiativ utanför förbundet, men för att nå ut till de mindre klubbarna är det av största vikt att vi har former för att underlätta deras arbete med Idrottslyftet. Förbundet kommer att samarbeta med RF vad det gäller ansökningsförfarandet, utbetalning, kontroll och redovisning. Detta görs genom den nya idrottslyftsapplikationen i IdrottOnline som RF har tagit fram. Klubbarna uppmanas att satsa på följande fyra områden: 1. Öppna för fler/rekrytera och utveckla ledare 2. Satsa på flickor 3. Hålla nere avgifterna 4. Arbeta med skolan Idrottslyftet syftar till att stärka idrottsföreningar för att de ska kunna ta emot fler barn och unga och utveckla verksamheten så att fler väljer att idrotta längre upp i åldrarna. Inom Svenska Karateförbundet görs detta genom att välja inriktning på den satsning som föreningen anser fungera bäst och därmed avser att genomföra om projektet får anslag.
Öppna för fler/rekrytera och utveckla ledare Öppna för fler kombineras med rubriken Rekrytera och utveckla ledare, eftersom dessa två satsningar är närstående. Föreningen intensifierar arbetet för att öppna dörrarna för fler utövare, framförallt bland de yngre, barn och ungdomar, och för att behålla de redan befintliga utövarna. Detta kan göras bland annat genom någon av följande åtgärder: a. Ledare för barn och ungdom Förbundet har ett mycket stort behov av barn och ungdomsledare, då vår målgrupp blir allt yngre. Allt fler klubbar har idag särskilda barngrupper. Det kräver kunniga ledare. För att möjliggöra mer utbildning vill förbundet kunna förbilliga dessa ledares satsning. Strategin är att arbeta med en kraftfull ledarrekrytering för barn/ungdom.. b. Uppvisningstrupper Karate brukar möta stor uppskattning från i synnerhet tonårspublik, som är en särskilt angelägen grupp att locka till klubbarna. Med ganska små medel blir det möjligt för klubbar att samla en trimmad uppvisningstrupp, som sedan turnerar lokalt på fritidsgårdar, skolor, köpcentra och andra platser där tonåringar finns. c. Utveckla hemsida Barn och ungdom använder Internet mer än de äldre, och börjar oftast sitt sökande där. En del av våra klubbar är fortfarande antingen frånvarande på Internet, eller otillräckligt presenterade där. Det är inte särskilt kostsamt, men betingar ändå ett visst belopp initialt, likaså kräver det viss kunskap och vägledning. Det bör vara möjligt för klubbar att söka medel för att utveckla hemsidor i synnerhet om de vill göra dem flerspråkiga, eller rikta sig speciellt till angelägna målgrupper, eller göra dem särskilt attraktiva för tonåringar. d. Ledarutbildning Engagerande och kunniga idrottsledare är helt avgörande för vår idrott för att alla som vill ska kunna vara med. Det behövs ledarutveckling, arbete med attityder och värderingar, satsning på motionsverksamhet och utveckling av nya tävlingsformer. Det stora behovet av ledare i våra klubbar ger ledarutbildning hög prioritet. Att ge de befintliga medlemmarna i klubben en extra morot i form av utbildning gör förhoppningsvis chansen att de stannar kvar som seniorer större. Satsa på flickor Föreningen satsar för att öka antalet kvinnliga utövare och/eller på att lyfta fram de kvinnliga utövare som redan finns. Detta kan till exempel göras genom åtgärderna nedan: a. Kvinnlig elit Klubbarna ska uppmuntras att för sina talangfulla flickor söka medel som gör att de kan intensifiera sin träning och utbildning inom karate exempelvis genom att åka på läger, delta i fler tävlingar, gå kurser, erhålla kostsamt träningsmaterial, och så vidare. En sådan satsning bör löpa över viss tid för att ha mening, inte bara gälla enstaka evenemang. Klubbar som på detta vis har ordnat särskild träning och utveckling åt några av sina flickor är därmed också betydligt mer benägna att göra dem till instruktörer på klubben.
b. Träningsläger med kvinnliga instruktörer Vi har förstås ett stort antal mycket avancerade kvinnliga utövare i vårt förbund, som dock ibland för en ganska undanskymd tillvaro när de inte tar medaljer i tävlingar. Vi vill att dessa ska engageras för träningsläger runt om i landet, gärna på orter som normalt inte skulle ha resurser för ett sådant evenemang. Dessa läger ska förstås, i vanlig ordning, vara öppna för såväl kvinnor som män, flickor och pojkar, för att alla ska se att kvinnor kan. Hålla nere avgifterna Vi accepterar inte ansökningar som enbart läggs på att finansiera en sänkning av medlemsavgifterna i klubbarna. Dock finns det framför allt en stor kostnad för många klubbar, som riskerar att leda till en orimlig avgiftshöjning: Karate kräver speciella mattor för träningen, och dessa betingar höga initiala kostnader. a. Mattor för nya träningslokaler Det är vår erfarenhet att många klubbar under bildande stupar vid denna startsvårighet, likaså att befintliga klubbar förhindras från att expandera sin verksamhet till större eller fler lokaler av samma skäl. Med pengar från anläggningspotten i Idrottslyftet elimineras denna höga tröskel. Mattinköp för att starta träning i eftersatta områden, såsom vissa stockholmsförorter och småorter med begränsat utbud för ungdomar, ska prioriteras. Arbeta med skolan Skolan är den plats där vi kan möta samtliga barn och ungdomar, och skapa kontakt mellan dem och våra klubbar. Därför är en satsning inom detta fält av särskilt värde, i synnerhet om det också kan vara av värde för skolan i dess arbete med eleverna och detta är just vad vi upprepade gånger fått besked om från de skolor där våra klubbar deltagit i verksamheten: En skolsatsning har stort värde både för klubben och för skolan. Den kan bland annat ske på följande sätt: a. Inriktning Föreningen inriktar sig på att barn och ungdomar provar karate genom samverkan mellan idrotten och skolan med syftet att de ska börja träna på fritiden. Det är ett krav att det i ansökan framgår vilken eller vilka skolor som föreningen kommer att samarbete med. b. Karate som redskap Föreningarna skall också uppmuntras att i nära samarbete med skolorna utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet med karate som redskap. c. Samarbeten över stil- och artgränser Svenska Karateförbundet vill också genom Idrottslyftet uppmuntra medlemsklubbarna till breda samarbeten över stil- och artgränser, gärna då i samarbete med skolan. Jämställdhet Karate utövas på sådant sätt att inga skillnader görs mellan könen i normal träning, som alltid bedrivs i mixade grupper. Det finns inga hinder för kvinnor att avancera och utvecklas i samma tempo som männen. Detta till trots måste vi konstatera att kvinnorna är underrepresenterade bland ledare och
instruktörer, samt bland höggraderade utövare även om vi tar i proportionellt beaktande att vårt förbund har ungefär en tredjedel kvinnliga utövare. Att många kvinnor plägar prioritera så, att de lämnar idrotten för andra verksamheter eller för barnafödande, som kräver en lång tids bortovaro och konvalescens, i alla fall för kvinnliga idrottare på elitnivå är ett faktum som vi inte tror oss om att enbart inom förbundet kunna ändra på. Däremot är vi säkra på att det finns mycket att göra för att ytterligare stimulera de flickor och kvinnor som faktiskt fortsätter att utöva vår idrott, så att de avancerar i våra led med allraminst samma hastighet som pojkar och män. Vi är övertygade om att en av de viktigaste ingredienserna i en lyckad satsning på att förbundets flickor och kvinnor ska sträva efter framskjutna roller i verksamheten, är att vi kan visa upp goda föredömen. Vi behöver en synlig kvinnlig elit, synliga kvinnliga instruktörer och fler höggraderade kvinnor. Detta är så angeläget att det förtjänar särskild satsning. Därför vill vi med Idrottslyftet satsa så att flickorna i våra led får den extra stimulans som behövs för att de i högre grad än nu ska nå långt inom karate. Detta ser vi som en viktig satsning för att locka fler flickor till vår idrott. Jämlikhet I vårt förbund är förstås jämlikheten lika angelägen som jämställdheten. Våra medlemmar ska kunna deltaga i verksamheten på lika villkor, oavsett social bakgrund eller andra förutsättningar. Vi gläder oss åt att ledare såväl på klubb- som förbundsnivå kommer från alla möjliga samhällsfält och har mycket olika utbildningsbakgrund. Centralt i förbundet verkar vi även genom Idrottslyftet för att klubbledare ska känna sig bekväma med vår administration och kontakterna med förbundets organ, även om de saknar exempelvis administrativ utbildning. Det är ett av skälen till att vi har utformat särskilda projektmallar för att göra ansökningsförfarandet smidigt även för personer som är otränade i dylikt. Det är också bland annat av jämlikhetsskäl som vi anser det särskilt angeläget att stödja projekt i områden som kan anses eftersatta eller belastade, och riktade till grupper som inte har hela den valfrihet som borde finnas för oss alla. Samarbete med specialdistriktsförbund (SDF) När det gäller våra distrikt så har förbundet inte ett fullt så utvecklat samarbete med dem som vi kunde önska det är ett fält inom vilket vi med egna medel står i begrepp att inleda en särskilt satsning. I nuläget samarbetar vi dock effektivare och smidigare direkt med våra projektdrivanden klubbar vad gäller Idrottslyftet. Under 2010 och efter förbundsstämmans beslut ska förbundet genomföra en omorganisation av förbundets SDF. Från tidigare 21 distriktsförbund ska endast sju större distrikt bildas och organiseras. Trånga sektorer och hinder för förbundet Lokaler Karate kräver en matta för kastteknikernas skull. Detta är en initial kostnad som står i vägen för många klubbar under bildande, likaså när klubbar önskar expandera. Om vår idrott ska kunna växa till den grad som de har potential för, behövs lösningar för inskaffandet av matta. Denna stora initiala kostnad är större än vad Idrottslyftets medel klarar av idag, annat än för ett urval av särskilt angelägna fall.
Det finns också klubbar som fått en så pass omfattande verksamhet att de skulle gagnas av egen lokal, särskilt inredd för karateutövande men de är ofta förhindrade att ta ett sådant steg, eftersom de initiala kostnaderna är för tunga att bära, även om de hittar lokaler med överkomliga hyror. Dylika kostnader är ändå för karate betydligt möjligare än för idrotter som kräver spatiösa och specialiserade anläggningar. Därmed finns det en potential bland våra klubbar att öppna verksamhet mitt i områden som annars så gott som saknar idrottsanläggningar, exempelvis små tätbebyggda bostadsområden eller glest befolkade landsorter. Kostnaden som detta medför och som kan vara en stor tröskel att ta sig över initialt, kan komma att prioriteras i vissa projekt. Mätpunkter Svenska Karateförbundet I vår uppföljning av detta första år vill vi samla på oss erfarenheter för framtida arbete i samma eller liknande former som de genomförda projekten. Därför är det angeläget att vi under året prövar inte bara uppenbara vägar till framgång enligt ovan beskrivna intentioner, utan också hjälper till att få igång en viss uppfinningsrikedom, experimentlusta och djärvhet. Det är blott om vi också vågar chansa på oprövade former, som vi kan hitta nya vägar till de resultat vi eftersträvar. Givetvis får vi i och med klubbarnas utvärderingar en pejling på hur olika projektformer fungerat, men att omsätta detta till generella mätvärden är svårt om vi samtidigt eftersträvar variation och lokal anpassning. I stället räknar vi med att inriktningen på vår strategi med Idrottslyftet ska visa sig i siffror och konkreta värden på längre tid. Likaså är det vår förhoppning att vi genom denna erfarenhet ska ha funnit nya vägar, som är hållbara och genomförbara också efter Idrottslyftet. Följande områden ska användas som mätpunkter på Idrottslyftets inverkan inom vårt förbund: a. Medlemsutvecklingen inom förbundet Det bör dock understrykas att detta är en siffra som förmodligen inte kommer att förändras på kort sikt, till följd av klubbarnas projekt. Även på de enskilda klubbarna är det vanskligt att dra slutsatser av medlemsutvecklingen på några få år. Vi avser att följa upp medlemsutvecklingen långsiktigt. b. Antalet utbildade ledare Förhoppningen är att antalet medlemmar som genomgått förbundets och andra relevanta ledarutbildningar ska öka som en följd av idrottslyftets medel. Vad gäller förbundets kurser är denna mätning lätt att genomföra, och torde vara rättvisande även för klubbarnas utbildningssatsning generellt. Genom Idrottslyftets resurser räknar vi med en ökning av utbildningar på kort tid, men vår förhoppning är att detta också ska vara en långsiktig effekt av Idrottslyftet, om klubbarna förstår att fortsätta prioritera detta och utbildningarna under den här perioden även utvecklas. c. Könsfördelning i förbundet som helhet Här förväntar vi oss inte heller någon markant kortsiktig förbättring. Men förändringar ska förhoppningsvis med tiden synas på både idrottslig elitnivå och ibland förbundets ledare. Vår förhoppning är att det även sker en ökning av antalet kvinnliga utövare som är högt graderade. Könsfördelningen i förbundet följer vi förstås ständigt, och behöver vad gäller Idrottslyftet se över en flerårig period för att kunna dra några pålitliga slutsatser. Utvecklingen av kvinnlig elit och kvinnor med högre grader i våra idrotter behöver ses under en längre tid, men vi hoppas att redan på några år få
indikationer på att den går åt önskat håll. Genomslagskraften i våra åtgärder via Idrottslyftet är avgörande för hur tidigt sådana framgångar går att avläsa, men vi har ringa jämförelsematerial så vi måste avvakta för att få en bild av hur lätt eller svårt det kan bli att dra entydiga slutsatser. På längre sikt, dock, ska vår jämställdhetssatsning på alla sätt vara tydligt läsbar men med förbehållet att det kan visa sig vara svårt att särskilja effekter av Idrottslyftets projekt från andra satsningar för jämställdheten vi gör i vårt förbund.