Arkeologisk undersökning av boplats Raä 158 o Adals-LIdens sn o Angerrnanland Länsmuseet Västemorriand Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation Internrapport m 1997:13
Rapport 1997:13 Länsmuseet Yästemorrland Avdelningen för ku1turrniljövärd och dokumentation rkeologisk undersökning av boplats Raä 158 Ådals-Lidens sn, Ångennanland augusti 1997 Härnösand augusti 1997 David Loeffier
Ra!t 158, Ådals-Lidens sn, Angennanland INNEHÅL l Tekniska och administrativa uppgifter l Undersökningstid och personal 1 Inledning 1 Terräng- och boplaisbeskrivning 4 Undersökningsmål 4 Undersökningsmetoder 5 Fixpunkten och koordinatsystemet 5 Resultatet 9 SlulSalS 9 12 Fynden Framtiden 13 Litterntur 14 Beskrivning av 1m2 rutornas lagerf6ljd (RN) 24 Artefakter 24 25 Lösfynd Avslag 26 Ben 27 Asbestkerarnik 27 Bränd lern 28 Skärvsten 28 Rödoclaa 29 Jordprover 29 Kolprov 30 Foto 32 Proftlrilningar
Raä 158, Ådals-Lidens sn, Ångermanland Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens <!nr 220-5472-96 Länsmuseets <!nr 344/96 Län Västernorrland Landskap Ångennanland Kommun Sollefteå Socken Ådals-Lidens Fastighet Näsåker 12: l Ekonomiskt kanblad 19H 6-7a-b Undersökningstid och personal Undersökning ägde rum mellan den 11 15 augusti 1997. Personal från Länsmuseet Västernorrland under f<i.liarbele var Ola George, David Loeffier och Lars-Göran Spång och fajtarbetstiden för dessa tre uppgick till sammanlagt 104 timmar. Kursdeltagare var Anders Frank, Svenstavik; KG. Nord, Sollefteå; Karin Furstenberg, Sollefteå; Dagmar Borin-Svensson, Näsåker; Lars Högberg, Härnösand; Einar Naucler, Solleftet, Gudrun Huldt, Sollefteå; Eva och Lennart Jonsson, Sollefteå samt Olle Östlund, Gävle. Inledning Boplatsen Raä 158, Ådals-Lidens sn, Ångennanland upptäcktes vid en begränsad kulturhistorisk inventering som genomfördes av Riksantikvarieämbetet år 1994 kring trakterna av Näsåkers by i Ådals-Lidens sno Utifrån spridningen av d skärvstenar som framkom då, ansågs boplatsen vara ca 240x40-70 meter stor (NY-SÖ). Inom området hinades enstaka till mycket rikligt med skärvsten, dels i dagens eroderade strandhak och dels i de tiotal mycket små provgropar (2Ox20x30 cm) som togs upp med spade. År 1996 genomförde Länsmuseet Västernorrland, i samarbete med Stiftelsen Nämforsen och Vuxenskolan i Sollefteå, en begränsade arkeologisk undersökning i fonn aven arkeologisk grävnings kurs. Ett 22 meter långt schakt togs upp i området mellan åkem/betesmarken och den steniga strandplanen. En rula (x125 y21o) på 1m' grävdes ned till en djup av 110 cm under dagens markyta (77.32-76.22 m.ö.h.). 1 profilen kunde man konstatera nio olika lager, varav minst tre var kulturpåverkade. Fyndmaterialet bestod bl.a. av avslag av kvans och kvartsit, asbest keramik. smidesslagg, brända ben, fragment av stenyxor. m.m. (George. O. 1997). Terräng- och boplatsbeskrivning. Ångennanälvens riktning intill undersökningsområdet är NVSÖ (se fig.l och 2). De N och S sidorna av älven är kantade av s.k. nipor, höjdområden med kraftigt sluttande branter som reser sig 45-55 meter ovanför älven. Längs vissa sträckor på N och S sidorna av älven har det bildats låga plana terrasser mellan älven och de branta niporna av älvsediment. Dessa terrasser är av varierande storlek och ligger ofta 5-10 meter ovanför älvens yta. Terrasserna är ständigt utsatta för vattenerosion. dänned har de fmaste jordanerna längs strandplanen spolats bon och kvar är i huvudsak grus och stenar..... Boplats Raä 158 ligger på en sådan terrass vid älvens N sida, nedströms och OSO om de stora hällristningslokalerna på Laxön, Bfådön och Notön. Detta terrassområde begränsas i S och V av älven och i NV, N och O av de brama sidorna av de omkringliggande höjdområdena. Jordmaterialet på denna terrass utgörs i huvudsak av mo och sand med inslag av grus och stora stenar. Terrassens strandplan består av framenxlerat grus och sten. Huvuddelen av det plana terrassområdet utgörs av igenväxande åker- och betesmark. Längs Y och!'y sidan a.v det plana terrassområdet (och boplatsområdet) växer enstaka björkar, i NO, Ö och SÖ växer en ung blandskog med gran, tall och björk. Mellan åker-betesmarken och dagens strandhak växer enstaka tallar. Terrassen har använts som åker- och betesmark fram till nyligen. Intill dagens strandhak och i kanten av åker-betesmarken finns sju lad.8årdar utplacerade. En högspänningslinje från kraftverket korsar området fråo SY mot NO. l
Raä 158, Adals-Lidens so, Angermanland 46 100 ][;t) Yf) oo 500...ter Fig.l. Utdrag ur ekonomisk! kanblad 19H 6-7a-b. Boplats Raäl58 innanför cirkeln. 2
Raä 158, Adals-Lidens sn, Angermanland o '00 1/)0 Fig.2. Kanskiss över Nämforsen. Boplatserna RaälO och Raä158 utsätt. De flesta hällristningarna ligger på Laxön, Brådön och NOlön nedanilir dammen och mitt i forsen. 3
Ra!! 158, Ådals-Lidens sn, ÅngClTTlanland På dagens strandplan, som i huvudsak består av grus och sten, hittades enstaka skärvstenar samt enstaka fynd, ett materialblock av grå kvartsit och ett avslag av samma material. I dagens strandhak hittades enstaka till rikligt med skärvsten som har eroderats fram på senare tid. Prov med spade visar enstaka skärvstenar upp till ca 70 meter bakom dagens strandhak d.v.s. mellan ca 75-81 m.ö.h. Undersökningsmål Undersökningsmålen var tre; l) att fastställa boplatsens utbredning. 2) an undef'öka hur välbevarade och mäktiga lämningarna var pil denna boplats, och 3) an finna lämplig placering för fombyns verksamheten utan risk för skadegärelse pil boplatsen. Undersökningsmetoder Det fris!aende koordinatsystem som uppränades 1996 i magnetisk N-S, byggdes ut mot Ö och N, d.v.s. från 19961lrs schakt upp mot åkern-belesmarken (se fig.4-6). Sju 1m2 rutor öppnades i åkern. Dessa grävdes i anificiella lager kallade rensningsnivå (RN). Plogsulan, oavsett tjockleken, togs upp som en enda rensningsnivå (RNl). Därefter Fig.3. Översikt av boplats Raä 158, Ådals-Lidens sn, Ångermanland taget uppe från höjden intill hotellet i Näsåker.; by, med utsikt mot S och V. Boplats Raä 158 syns pil ängen i bildens mitt. Ställverksboplatsen (RaälO) märkt med pil. Nämforsen och hällristningslokalerna syns till höger i bilden. Foto D. Loeffler. L.M.V. film Dr. 975F-147:1 I 4
Raä 158, Ådals Lidens so, Angennanland grävdes rensningsnivåerna som 10 cm tjocka lager ner till en nivå där de kulturella inslagen upphörde. Jordmaterialet togs upp med skärvslev eller i tunna skikt med spade. Jordmaterialet sållades i ett 4 mm stort såll. Varje rensningsnivå beskrevs i ord och eventuella kulturella material i fonn av avslag, fynd, rödockra, ben, keramik mm togs tillvara för varje enskild rensningsnivå. Skärvstenarna mättes i liter och vid undersökningens slut lades de ner i rutorna när dessa fylldes igen med jordrnassarna. Fixpunkten och koordinatsystemet Lantmäteriet erbjöd sig att upprätta en fixpunkt och mäta in vån fristående koordinatsystem i rikets nät. Fixpunkten mättes in på en jordfast sten och markerades med gul farg.följande punkter utställdes: Fristående koordinatsystem Rikets nät FixDunkten 7.37 m.ö.h. x7 7231.M v155432.2 x132 v224 x7037254.2 vi554j4.6 xl3l v244 x703725.77 vi554414. 6 Resultatet Vi förväntade oss att hina fynd i den omrörda plogsulan och hoppades även kunna hitta rester av anläggningar under plogsulan till ett djup av kanske 30AO cm. Vi misstänkte även, utifrån 1996 års resultat att vi kanske skulle kunna hitta avlagringar till ett djup av upp till 80 cm under dagens markyta. Plogsulan visade sig vara fyndförande. Däremot förekom inga klara, tydliga och väl avgränsade färgningar under plogsulan som kunde tolkas som rester av förhistoriska anläggningar. Istället upptäcktes en mängd stratigrafiska lager som innehöll spår av förhistoriska aktiviteter ner till en djup av 2.5 me'er under dagens markyta (se fig.7 och 8). Totalt öppnades sju 1m2 stora rutor i mitten av boplatsens S del. Det var tänkt au betydligt fler rutor skulle öppnas inom andra delar av området i syfte att avgränsa boplatsen. Men att gräva och dokumentera de djupa stratigrafiska avlagringarna inom varje 1m2ruta tog så mycket tid i anspråk att inga fler rutor öppnades. Dessutom kunde endast fem av de ursprungligen sju 1m2 rutorna avslutas inom angiven tid. Trots undersökningens blygsamma omfång är det möjligt att formulera en preliminär arbetshypotes angående avlagringarnas tillkomst och inbördes relationer samt belysa vilka konsekvenser detta kan ha haft på de rester av mänskliga aktiviteter som framkom inom området. Alla de stratigrafiska avlagringarna verkar vara olika typerav sediment som har avsatts av vattenströmmar av varierande styrka vid periodiskt återkommande översvämningar under olika tider. Dessa olika lager eller stråk är uppbyggda i huvudsak av antingen sot och kol, mo-fin sand, grov sand eller grus med stora stenar. I de olika avlagringarna. oavsett uppbyggnadsmaterial, förekommer mindre inslag av sot, kol och/eller sten samt även spår efter mänskliga aktiviteter, ex. föremål, asbestkeramik, avslag, brända och obrända ben, rödoclcra och skärvsten. l de sju 1m2 rutorna som öppnades kan man se att de olika lagren varierar i omfång, från någon centimeter till flera decimeter i tjocklek (se profilritningar och lagerbeskrivningar för varje 1m 2 ruta). Stratigrafm är i huvudsak följande (se fig.7): l) Överst förekommer plogsulan, 20-30 cm tjock, som består av ljus grå mo-fin sand med inslag av sot och kol. 2) Därefter följer ett 5-45 cm tjockt lager av ljus gul-grå mo-fin sand med inslag av rostjordshildning, so, och kol. 3) Där under kommer det s.k. första katastroflagret som består av ett 10-60 cm tjockt lager av grus med inslag av stora stenar. Detta lager har troligen bildats aven mycket stark vattenström, kanske genom en mycket kraftig och plötslig översvämning. 4) Under första katastroflageet kommer en 50-60 cm tjockt lager som dominerades av brun-grå flammig mo-fin sand., men som egentligen är uppbyggt av många olika och mer eller mindre sammanhängande lager av antingen brun-grå flammig mo-fin sand eller lager av ljusgrå grov sand, ibland tillsammans med lunna stråk av sot och kol. Dessa olika 5
Raa 158, Ådals-Lidens sn, Ångennanland \tv'uf,b ""1180,... ''"''>8,, '! l '., w g; ffi ro 11111 l l '! 'f N -o,...-o il; '" "'a> en (Xl,...... o - - -;& _Sl o -;I; '-\?W')8 - '1!'" ho - 1... 8 - ' - t9 _51 o N - l.! O -.,;... 18 O, N... 00 (// - - - - " --, _I'> N <l ",-- --- ##-'_#', w,..c -ll,.,,- 2'" -..., :iq!$ - -#--- z,., 8 I"'''' " --.if! 'll'th5hoi!,... e #... " '1!"'!9i,. - \ l 'tf'" H. 'W'I'H:.. -il!.,...st I I I I I I I I I I I I I I I I I o., l!: o i'l '" o g o o!il g g '" '",. Ij. o o o r< i Fig.4. Detalj kana över boplats Raä158 med höjdkurvor. 6
Raä 158. Ådals-Lidens!n, Ångennanland D Z. '0 I 3:'" >- D -ssz - osz o D o -Ohl o o, N o o o -Ofl "- 2.- - S<Z. - - /'" -OU et,/ - / " - srz.0 - OIZ; B D - SOZ -ooz -Stl Fig.5. Detalj kana som visar 1996 Ars schakt samt de sju 1m 2 meters rutor som öppnadesl997. Fyndplatsen for materialblocket och avslaget utsatt. 7
RaM 158, Adals-Lidens sn, Angermanland lager eller stråk har troligen bildats under många skilda tillfållen under en relativt lång tid genom vauenströmmar av varierande styrka. 5) Därefter följer ett 10-20 cm tjockt lager av grus, det s.k. andra katastroflagret. Det är troligt an även detta har bildats genom eu mycket kraftigt strömmande vattenflöde. 6) Under det andra kataso-oflagrel kommer ett 25-75 cm tjockt lager som dominerades av ljusgrå grov sand, men som egentligen är uppbyggt av många olika och mer eller mindre sammanhängande lager av ljusgrå grov sand eller lager av brun-grå flammig m<rfin sand, ibland tillsammans med tunna strm<. av sot och kol. Dessa olika lager eller stråk har troligen också bildats vid många skilda tillfällen under en relativt lång tid av vanenströmmar av varierande styrka. 7) Därefter ffiljer det s.k. tredje katastroflagret som består av ett 10-40 cm tjockt lager av grus och sten. Likt de två andra katastroflagren har även delta troligen bildats genom en kraftig översvämning. 8) Det tredje katastroflagret följs av finare sediment, antingen relativt tjocka lager av brungrå mo-fin sand med stråk av ljusgrå grov sand eller relativt tjocka lager av ljusgrå grov sand med stråk av brun-grå mo-fin sand. Fig.6. Öve"ikl av 1997 års unde"ökningsområde. Bilden laget från V och tinar mol Ö. Pilarna markerar de sju 1m 2 meters rutor som öppnades 1997. Foto D. Loeffier. L.M.V. film nr. 975F-147:3. 8
Raä 158, Ådals-Lidens sn, Ångermanland Slutsats Slutsatsen är au terrassen är uppbyggd av naturliga avlagringar som bildades genom periodiskt återkommande översvämningar. Varje ny översvämning har avsau ett nytt lager med material aven viss kornstorlek som motsvarar vattenströmmens styrka eller hastighet. Varje ny översvämning bör även, i någon grad, ha skadat, ändrat och/eller utplånat en eller flera av de föregående avlagringarna. Därmed kan de olika avlagringarnas utbredning och tjocklek förväntas vara osammanhängande och oregelbundnan inom området, dels p.g.a. vattenströmmens variation i styrka vid ett och samma översvämningstillfalle och dels p.g.a. de skador som varje ny översvämning orsakade de under liggande lagren. Trots detta antagande kan man identifiera åtminswne några av dessa lager i flera av de 1m 2 rutor som öppnades. De lager som är enklast au återfinna (förutom plogsulan och de lager som kommer omedelban därunder) är de relativt tjocka grusavlagringarna, de s.k. första, andra och tredje katastroflagren (fig.7). Det är även möjligt att följa vissa av de relativt tunna avlagringarna som består av antingen sot-kol, mo-fm sand samt grov sand mellan de olika rutorna. Vilken effekt de periodiskt återkommande översvämningarna har haft på de förhistoriska lämninr och fynd är inte klan. Tydliga och väl avgränsade färgningar som kan antas härröra från förhistoriska anläggningar av olika slag har inte konstaterats. Dock finns fargningar som verkar vara orsakade av mänskliga aktiviteter, se södra profiiritningen, ruta x142 y253, lager RN6. I samma profil finns även en bildning som möjligen kan vara rester aven nedgrävning, se RN 16 till RN2l. De olika svarta stråken av sot och kol kan antingen vara rester av äldre markytor eller rester av mänskliga aktiviteter. l vilken omfattning fynden har flyttats är svån au avgöra. Några är klart vattenslipade och kan därmed antas ha flyttats från sina ursprungliga lägen av vattenmassorna. Fynden Rester efter mänskliga aktiviteter (föremål, avslag, rödockra, brända ben, asbestkeramik och skärvsten) förekommer sporadiskt i l m 2 rutorna (se tig_8). Skärvsten är den vanligaste kulturindikerande fyndkategorin och förekommer i alla rutor och i de flesta rensningsnivåerna. Avslagen och de brända benen förekommer i sex av de sju 1m 2 rutorna De är sporadiskt utspridda mellan RN l och RN20. Små kulor av rödockra förekommer i två av de 1m 2 rutorna, fördelade mellan RNI och RN15. Föremålen är få och hittades i fyra av de 1m 2 rutorna, utspridda mellan lager RN 1 och RN6. Asbestkeramiken förekom i fem av de lm 2 rutorna, och nästan allt asbestkeramik hittades i RN1 (plogsulan) och någon enstaka bit i RN2. De kulturindikerande fynden är relativt få och de förekommer inte i alla rensningsnivåer i varje 1m2 ruta. Om man däremot betraktar alla sju 1m2 rutorna tillsammans så förekommer minst ett kulturindikerande fynd inom varje rensningsnivå ner till RN23, d.v.s. ca 2.5 meter under dagens markyta. Lagenöljden och fyndspridningen har kronologisk relevans trots att de i någon grad kan ha flyttats omkring i horisontellt led genom inverkan av de periodiskt återkommande översvämningarna. Asbestkeramiken hittades endast i RNl och RN2, d.v.s. endast ovanför det s.k. första katasttoflagret. De två avslagen av röd skiffer hittades i RN4 och RN13, d.v.s. nedanför del s.k. första katasttoflagret. Asbestkeramik i Västernorrland uppträder efter 2000-talet f.kr. (Baudou 1977 & 1978). Bruk av skiffer är vanligt mellan 4000-1500 f.ler., därefter avtar den i betydelse som redskapsmaterial (Baudou 1978). Utifrån denna fyndfördelning är det troligt att det s.k. första katastroflagret bildades mellan 2000-1000 f.kr. Det bör påpekas att detta kronologiska resonemang bygger på några få fynd från en mycket begränsad undersökningsyta och därmed bör ses som ytterligare en arbetshypotes. Slutligen kan man konstatera att de lägst liggande stratigrafiska lagren med boplatsintlikerande material från 1996 ligger på 76.22 m.ö.h. och från 1997 års undersökning pli 77.40 m.ö.h. Enligt landhöjningsförhållandet skulle detta betyda att den tidigaste bosättningsfasen skulle tillhöra perioden ca 3800 f.kr. (Lundqvist 1987:93). 9
Raä 158. Ådals-Lidens sn. Ångermanland 121-258 142-243 131-233 131-243 142-228 142-253 131 228 RNI RN2 RN4,,,,,,, ',','',, RNI ',',',',', '',''' RN2,,,,,»»> RN3, RN4 RN5 RN6 RN7 RN8 RN9 RNIO RNIJ,,,,,,,, '.',,, RN5... RN6 RN7 RN8 RN9 RNJO RNIJ RNI2 RNI3 RNI4 RNI5 RNI6 RNJ7 RNI8 RNI9 RN20 Ej Avslulat RNI2 RNI3 RNI4 RNI5 RNI6 RNI7 RNI8 RNI9 RN20 RN2! RN22 RN23 Avsluw RN21 RN22 RN23 Avslutat Brun-grå flammig mo-fm sand Pk>gsuJan RlrsIa kalastrof1agrel - grus och slel1 Sand Andnt kataslroflagret - grus och sten Sot och kol Avsluw Tredje kawtroflagrel- grus och slel1 Gul-gol mo-fin sand RN24 RN25 Fig.7. Schematiskt forenjdad profilritning av de stratigrafiska avlagringarna inom vaije meterruta. 10
Rall. 158. Ådals-Lidens sn. Ångcnnwlland 121-258 142-243 131-233 131-243 142-228 142-253 131-228 1 AV AJ( F AV AK BB AJ( V AK AV BB RN SS SS SS BB SS SS SSBBRO SS RNI 2 AV AJ( AJ( F RN SS AK BB SS F SS SS SS SS A I- 3 SS AV RO BB AV RN SS SS F SS SS SS BB BB AV RN4 SS SS SS SS SS RO SS RN4 AV AV RN5 BB SS SS RN5 RN'6 F BB F SS SSs7 SS SS SS SS RN6 RN7 BB SS SS EJ / BB SS SS Avslutat RN7 SS / BB AV BB SS RO SS RN8 RN9 BB SS SS/ SS Andra ka SS BB SS SS /si RNIO RNI 1 SS RO '/s SS RN11 Ej RNl 2 Avslutat SS BB SS SS RNl 3 RN 14 AV SS BB AV SS SS RO SS SS SS BB AV SS BB SS RN 15 AV BB BB RO AV SS SS SS SS SS RN 16 SS SS SS SS RN 17 BB AvslUtal AV SS SS RN 18 SS SS RN 19 -I RN2O RN2 I RN22 AvslUlal SS AV SS SS Avslutit SS SS SS Första kalasu'onagret RN3 lasltoflagret RNI2 RNI3 Tredje ka RNI4 tastroriagret RNI5 RNl6 RNI7 RNI8 RNI9 RN20 RN21 RN22 RN23 SS RN23 AV avslag AK asbetkeramik BB- b<anda ben RO- lod oclaa F- r<nmål SS-skarv_ Avslutat Avslutat RN24 RN2S Fig.S. Schematiskt förenklad profilrirning som visar fyndfördelningen inom varje meterruta. 11
Raa 158, Ådals-Lidens so, Ångermanland Om dessa kronologiska resonemang är korrekta betyder dena au denna boplats erbjuder eu 2.5 meter tjockt stratigrafiskt lager med vilket man kan i detalj studera kulturella förändringar över en ca 4(X)() är lång period. Framliden Undersökningen har visal au det finns naturligt avsatta stratigrafiska avlagringar med lämningar från förhistorisk tid. Dessa är betydelsefulla för förståelsen av kronologiska frågor blide inom och utanför Väslernorrland. Vidare arbele med att klargöra de stratigrafiska förhåjlandena inom området, och därmed även de mycket viktiga kronologiska frågorna, måste ske i samarbete med miljöarkeologisk och geologisk kompetens. Undersökningen har visat au det finns anledning au tro att de förhistoriska lämningarna är, i någon grad. omrörda i horisontellt led genom de periodiskt återkommande översvämningarna. De sju Im 2 rutorna som öppnades ligger 35-65 meter från älven. Det är viktigt att undersöka hur långt upp från älven boplatsen sträcker sig. Möjligheten finns att de stratigrafiska avlagringarna tillsammans med eventuella boplatslämningar är betydligt bättre bevarade ju längre ifrån älven och de periodisk återkommande översvämtl.ingarna man kommer. De flesta resonemangen kring Närnforsens hällristningar på senare tid har uppehållet sig vid typologiska frägor. Dessa stilistiska indelningar och järnf6relser har, tillsammans med strandlinjeförskjutning. använts som dateringsmelod och/eller för att hitta paralleller med och bevisa kontakter mellan olika omrmen (Baudou 1993, Forsberg 1993, Lindqvist 1994, Malmer 1992 och Ramqvist 1992). Andra har använl de stilistiska analyserna for att belysa de sociala och ideologiska sliukturer som låg bakom hällristningarna {Tilly 1991 och Wennstedt-Edvinger 1993). Baudou och Forsberg har båda använl sig av de ristningar som återfinns på daterbara föremål av skiffer med syfte att utnyttja dessa föremål som kronologiska hållpunkter för att datera hällristningarna. Baudou har även använt sig av annat dalerban lösfyndsmaterial inom hällristningarnas omedelbara närhet i försöken att hitta kronologiska hållpunkter. Båda Baudou och Forsberg har också använt ett hypotetiskt boplatsmönster, grundat på kända boplalser i och utanför Västernorrland. för au vidare belysa hällristningarnas ekonomiska och sociala funktion (Baudou 1992 och 1993 samt Forsberg 1993). Baudou har betonat vikten av den s.k. "Ställverksboplatsen" (RaälO) genom att påpeka au man måste ta hänsyn till den när man studerar hällristningarna (Baudou 1992:71-72). Ställverksboplatsen ligger på Angermanälvens södra sida inom synhåll för både hällristningslokalerna och Raä 158 (se fig.3). Boplatsen upptäcktes och undersöktes 1944 i samband med byggandet av kraftverket vid Närnforsen. Den är en av de fyndrikaste boplatserna i Norrland med ett material som sträcker sig från 3000 f.kr. fram till 500 e.kr. med tyngdpunkten under senneolitisk tid och bronsålder (Baudou 1977 och 1992). Femtio är efter undersökningen är materialet från denna viktiga boplats varken analyserat eller publicerat De flesta som har skrivit om hällristningarna på senare tid brukar nämna Ställverksboplatsen. men ingen har hittills verkligen använt sig av de möjligheter detta boplatsmaterial erbjuder. Undersökningen av Raä 158 är av stor betydelse for tolkning och forslåelse av både Raä 10 och hällristningarna. En bearbetning av malerialet från Raä 10 tillsammans med fonsatta undersökningar av Raä 158 bör vara en självklarhet. Tack Jag vill rikta ett hjänligt tack till Helena Johansson, Lars-Göran Spång och Ola Geroge samt till alla härliga kursdeltagare för allt hjälp, inspiration och glädje som ni så frikostig erbjöd mig i samband med både grävningen och rapport skrivningen. 12
Raä 158, Ådals-Lidens sn, Ångcnnanland Litteratur Baudon, E. 1977. Den förhistoriska fångstkulturen i Västernorrland. Västernorr/ands förhistoria. Baudon, E. 1978. Kronologi och kulturutveckling i mellersta Norrland under stenåldern och bronsåldern. Acta 80thniensia Occidenca/is l. Skri/ter i Västerbottnisk kulturhistoria. Baudou, E. 1992. Boplatsen vid Nämforsen. Arkeologi i Mrr, nr 3 sid 71 82. Baudau, E. 1993. Ekonomi och Narings/ormer i Nordisk Bronsdlder. Studia Archaeologica Universitatis Umensis Nr. 3. Reds; Forsberg, Lars & Larsson, Thomas B. Forsberg, L. 1992. De norrländska hällristningarnas sociala kontext - alternativa tolkningar. Arkeologi i norr, nr 3, sid 55-70. Forsberg, J!.. 1993. En kronologisk analys av rismingama vid Nämforsen. EkoMmi och Närings/ormer i Nordisk Bronsdider. Studia Archaeologica Universitatis Umensis Nr. 3. Reds; Forsberg, Lars & Larsson, Thomas B. George, O. 1997. Arkeologisk Huvudundersökning av Raä 158, Näsåker 12:1, Ådals Lidens sn, Sollefteå Kommun, Ångermanland. Länsmuseet Västernorrland Internrapport 1997: lo. Lindqvist, C. 1994. Fdngst/olkets bilder. En studie av de nord/ennoskandiska kusranknulluljägarhällrislningarlul. Theses and Papers in Archaeology. N.S.A. 5. Stockholm. Loeftler, D & Westfal, U. 1985. A Well-preserved S'one Age Dwelling Si'e. Preliminary Presentation of the Investigations at VuolIerim, Lapland, Sweden. In HOMrem Evert Baudou. Archaeology and Envirorvnellt 4. Lundqvist, J. 1987. Beskrivning till ]ordartskarta över Västernorrlands Län och förutvarande Fjällsjö k:n. Sveriges Geologiska Undersökning Ser. Ca, Nr. 55. Malmer, M. P. 1992. Har nordlig och sydlig hällristnings tradition påverkat varandra så fall hur, och varför? Arkeologi i Mrr nr. 3, sid 7-18. i Ramqvist, P.H. 1992. Hällbilder som utgångspunkt vid tolkningar av jägarsamhällei. Arkeologi i norr nr. 3, sid 31-54. Tilly, C. 1991. Mareriai Culrure anlitexl. AnofAmbiguiry. Wennstedt-Edvinger, B. 1993. Genus och Djursymbo/ik; om den norrländska fdngskujturens organisation med avseende pd kön. Arkeologiska Studier vid Umeå Umiversitet. Nr l. 13
Raa 158, Ådals-Lidens sn, Angennanland Beskrivning av 1m2 rutornas lagerföljd (RN) Rutax121 y258 RNl 79.74-79.45 m.ö.h. Plogsulan 25 cm tjock. Ljus brun-grå mo-fin sand med fläckar av sot och kol samt 1.5 liter skärvsten, asbest keramik och 1 avslag av kvarts. RN2 79.45-79.35 m.ö.h. Ljus röd-orange färgning, tro.igen med rester av rostjorden, bestående av mo-fin sand med fläckar av sot och kol. A ven ljus gul-grå mo-fin sand med fläckar av sot och kol Totalt hittades 0.5 liter skärvsten samt asbestkeramik, l skrapa av flinta, l avslag av kvarts och l materialblock av kvarts. RN3 79.35-79.25 m.ö.h. Översta delen består av gul-grå mo-fin sand med fläckar av sot och kol samt enstaka inslag av större stenar. Inga skärvstenar. RN4 79.25-79.15 m.ö.h. Det s.k. första katastroflagret bestående av sand, grov sand, grus och stenar. Inga skärvstenar. Jordprov taget. RN5 79.15-79.05 m.ö.h. Fortsättning på det s.k. första katasuoflagret bestående av sand, grov sand, grus och stenar samt 0.5 liter skärvsten och l vattenslipat avslag av kvartsit. RN6 79.05-78.95 m.ö.h. Fortsätrning på det s.k. försra katastroflagret bestående av sand, grov sand, grus och stenar samt 0.3 liter skärvsten och l skrapa av hälleflinta. RN7 78.95-78.85 m.ö.h. Fortsättning på det s.k. första katastroflagret bestående av sand, grov sand, grus och stenar samt 0.3 liter skärvsten. RN8 78.85-78.75 m.ö.h. Fortsättning på det s.k. första katastroflagret bestående av sand, grov sand, grus och stenar samt 0.1 liter skärvsten. Därunder brun-grå flammig mo-fin sand. RN9 78.75-78.65 m.ö.h. Överst ett lager av brun-grå flammig mo-fin sand. Därefter ett osammanhängande lager av grov sand. Där under en svart sträng av sot och kol följt av ett lager av brun-grå flammig mo-fin sand. Därefter ett lager med grov sand och slutligen ett lager av brun-grå flammig mo-fin sand med ett svart stråk av sot och kol. Totalt hittades 0.2 liter skärvsten i RN9. RNlO 78.65-78.55 m.ö.h. Överst ett lager av grov sand, där under ett osammanhängande svart stråk av sot och kol följt av brun-grå flammig mo-fin sand som innehåller flera osammanhängande stråk av sot och kol Ingen skärvsten. Inslag av rödockra och obränd benmassa inom RNIO. RNll 78.55-78.45 m.ö.h. Översr brun-grå flammig mo-fin sand med fläckar av sot och kol. Därunder ett lager av grov sand följt av brun-grå flammig mo-fin sand. Ingen skärvsten. Rutan är inte fardig grävd. 14
Rall 158. Ådals-Lidens sn. Ångermanland Rut. xl31 y228 RNI 79.70-79.44 m.d.h. Plogsulan 24 cm tjock. Ljus brun-grå mo-fin sand med fläckar av sot och kol samt 4 liter skärvsten, brända ben, 2 avslag av kvans, 2 avslag av kvartsit och 1 avslag av hälleflinla. RN2 79.44-79.34 m.ö.h. Ljus röd.-orange fargning, troligen rester av rostjorden. Mo-fin sand med fläckar av sot och kol samt 3 liter skärvsten, l avslag av kvans och l splitter av kvartsit(?). RN3 79.34-79.24 m.d.h. Dels ljus röd-orange fargning. troligen rester av rostjorden och dels ljus gul-grå fårgning, både av mo-fin sand med fläckar av SOt och kol samt 2 liter skärvsten, 2 avslag av kvansit och l avslag av hälleflinta. RN4 79.14-79.14 m.d.h. Brun-grå flammig mo-fin sand med fläckar av sot och kol samt 0.1 liter skärvsten. RN5 79.14-79.04 m.d.h. Brun-grå flammig mo-fin sand med fläckar av sot och kol samt fickor av grov sand. Ingen skärvsten. RN6 79.04-78.94 m.ö.h. Brun-grå flammig mo-fin sand med fläckar av sot och kol, enstaka brända ben, fickor av gtov sand och 0.5 liter skärvsten samt l bryne(?) av sandsten. Rutan är inte fardiggrävd. Ruta x13i y233 RNI 79.77-79.42 m.d.h. Plogsulan 30-34 cm tjock. Ljus brun-grå mo-fin sand med fläckar av sot och kol. En liter skärvsten, 3 bitar bränd lera, l obränt ben, asbestkeramik, l avslag av kvans, 2 avslag av hälleflinta och 1avslag av kvartsit. RN2 79.42-79.32 m.d.h. Ljus gul-grå mo-fin sand med fläckar av sot och kol. Fläckar av rödorange fargning, möjligen rester efter rostjord. En liter skärvsten och l skrapa av flinta. RN3 79.32-79.22 m.d.h. Ljus gul-grå mo-fin sand med fläckar av sot och kol samt l liter skärvsten, l avslag av kvans och 1 avslag av kvansit. RN4 79.22-79.12 m.d.h. Ljus gul-grå mo-fin sand med fläckar av sot och kol samt 0.3 liter skärvsten. RN5 79.12-79.02 m.d.h. Ljus gul-grå mo-fm sand med fläckar av sot och kol samt 0.5 liter skärvsten och 1 avslag av kvartsit(?). RN6 79.02-78.92 m.d.h. Ljus gul-grå mo-fin sand med inslag av grus ovanfor en lager av grov sand. samt fläckar av sot och kol samt 0.3 liter skärvsten. hrända hen och 5 avslag av kvansit(?). Det s.k.. första katastroflagret som vanligen består av sand, grov sand, 15
Raä 158. Adals+Lidens sn. Angennanland grus och sten är enbart representerate med en tiotal 10 J5 cm stora stenar i plan men in i profilen. RN7 78.92-78.82 m.ö.h. Först kommer ett lager med brun-grå flammig mo-fin sand med fläckar av SOl och kol. Därefter kommer ett Jager med grov sand. Därefter återkommer eo lager av brun-grå flammig mo--fin sand som följs av ett lager grov sand. Brända ben och 0.4 liter skärvsten hillades i RN7. Jordprov taget 85 cm under dagens markyta. RN8 78.82-78.72 m.ö.h. Först kommer ett lager med brun+grå flammig mo--fin sand. Därefter kommer ett lager med grov sand. Sedan återkommer en Jager av brun-grå flammig mo-fm sand med delvis rikliga inslag av SOl och kol. Därunder kommer elllager grov sand med delvis rikliga inslag av SOl och kol. Totall hittades 0.1 lirer skärvsren i RN8. RN9 78.72-78.62 m.ö.h. Först kommer ett lager av brun-grå flammig mo--fin sand med delvis rikliga inslag av sot och kol. Därefter kommer ett lager av grov sand som följs aven lager brun-grå flammig mo-fin sand med svarta stråk av SOl och kol. Ingen skärvsten. Jordprov taget 110 cm under dagens markyul RNIO 78.62-78.52 m.ö.h. Brun-grå flammig m<>-ftn sand med ftckor av grov sand samt rikligt med fläckar av sot och kol samt en enda skärvsten. RNll 78.52-78.42 m.ä.h. Översta halvan består av brun-grå flammig mo-fin sand med svarta stråk av so[ och kol. Nedersta halvan utgörs av det s.k. andra katastroflagret som består av grov sand, grus och sten med enstaka SOt- och kolfläckar och en enda skärvsten. RN12 78.42-78.32 m.ö.h. Översta halvan utgörs av det s.k. andra katastroflagret som består av grov sand, grus och sten. Därefter kommer ett lager av brun-grå flammig mo-fin sand med fläckar av sot och kol. Detta följs aven lager av grov sand. Brända ben och 0.1 liter skärvsten hittades i RN 12. Jordprov taget 140 cm under markytan. RNI3 78.32-78.22 m.ä.h. Översta halvan utgörs av grov sand med enstaka fläckar av sot och kol. Därunder kommer brun-grå flammig mo-fin sand med fläckar av sot och kol. Totalt hittades 0.1 liter skärvsten i RN13 och l avslag av röd-gron skiffer. RNI4 78.2-78.12 m.ä.h. Brun-grå flammig mo--fin sand med fickor eller osammanhängande lager av grov sand och en ca 10 cm stor fläck av rödockra. Totalt hittades 0.3 liter skärvslen i RN14. RNI5 78.12-78.02 m.ö.h. Brun-grå flammig m<>-fm sand med små stråk av sot och kol, varvad med fickor eller osammanhängande lager av grov sand. Underst en lager av grov sand med fläckar av sot och kol Brända ben och 0.2liler skärvsten hittades i RN15. Jordprov taget 165 cm under markytan. RNI6 78.02-77.92 m.ö.h. Översl ett lager av gtov sand med fläckar av sot och kol. Därefter ett lager brun-grå flammig mo--fin sand. Under detta kommer en osammanhängande lager grov sand med fläckar av sot och kol som följs aven lager brun-grå flammig mo--fin sand. Totalt hittades 0.2 liter skärvsten i RN16. t6
Raä 158. Ådals-Lidens sn, Ångermanland RNI7 77,92-77.82 m.ö.h. Brun-grå flammig mo-fin sand följd aven lager grov sand, både med fläckar av SOl och kol. [ngen skärvsten. RN18 77.82-77.72 m.ö.h. Först kommer elt lager med brun grä flammig mo-fin sand. Därefter kommer eu osammanhängande lager av grov sand som följs av brun-grå mo-fin sand. Inslag av 5-15 cm stora stenar, fragment av brända ben samt fläckar av rödockra. Ingen skärvsten. Underst kommer det s.k. tredje katastroflagrel som består av sand, grov sand, grus och sten. RNI9 77.72-77.62 m.ö.h. Det s.k. rredje katastroflagret som består av sand, grov sand, grus och sten. I översia delen av delta lager hiuades 0.1 liler skärvsten. RN20 77.62-77.52 m.ö.h. Översta delen av dena lager utgörs av det s.k. tredje kalaslroflagrel som bestar av sand, grov sand, grus och sten. Där under kommer en lager av brun-grå flammig mo-fin sand. I delta lager hiltades l avslag av hälleflinta som är färgat av rödockra och 0.2 liter skärvsten. Därefter följer ett lager av grov sand. RN21 77.52-77.42 m.ö.h. Dels grov sand, dels brun-grå flammig mo-fin sand. Båda med enstaka fläckar av sot och kol samt en enda skärvsten. RN22 77.42-77.32 m.ö.h. Dels grov sand, dels brun-grå flammig mo-fin sand. Båda med enstaka fläckar av sot och kol. Ingen skärvsten. RN23 77.32-77.22 m.ö.h. Överst grov sand med inslag av grus. Därefter brun-grå flammig mofin sand. Båda innehåller enstaka fläckar med sot och kol. Kolprov 7 taget ca 258 cm under dagens markyta i gränsen mellan grov sand och den brun-grå flammiga mofin sanden. Ingen skärvsten. Ruta,131 y243 RN 1 79.68-79.44 m.ö.h. Plogsulan 20-22 cm tjock. Ljus-grå-brun mo med fläckar av sot och kol. En liter skärvsten. RN2 79.44-79.34 m.ö.h. Ljus-gul-grå flammig mo-fin sand med fläckar av sot och kol. Asbestkeramik och en enda skärvsten. RN3 79.34-79.24 m.ö.h. Översla delen av RN3 ljus-gul-grå flammig mo-fin sand med fläckar av sot och kol, därefter kommer det s.k. forsta katastroflagret som består av sand, grov sand, grus och sten med enstaka fläckar av sot och kol. En enda skärvsten. RN4 79.24-79.14 m.ö.h. Första kalastroflagret som består av sand, grov sand, grus och sten med enstaka fläckar av sot och kol och 0.3 liter skärvsten. RN5 79.14-79.04 m.ö.h, Fonsättning av första katastroflagret som beslår av sand. grov sand, grus och sten. Mer sand än grus vid slulet/bonen av RN5. Inga skärvstenar eller fynd. t7
Raä 158. Ådals-Lidens sn, Ångermanland RN6 79.04-78.94 m.ö.h. Brun-grå. flammig mo-fin sand med fickor av ljusgrått fint grus, ett tunt osammanhängande lager av Sot och kol samt fläckar av rödockra. Två skärvstenar i lagrets översta del strax under det s.k. första katastroflagret. Kolprov I och jordprov taget från det tunna lagret av sot och kol, se rutans S profil. RN7 78.94-78.84 m.ö.h. Brun-grå flammig mo-fin sand samt fin och ljus-grå grov sand, båda med fläckar av SOt, kol, rödoclcra och små flisor av brända ben. Ingen skärvsten. RN8 78.84-78.74 m.ö.h. Brun-grå flammig mo-fin sand saml ljus-grå fin och grov sand, båda med fläckar av sot, kol, rödoclcra och stora bitar brända ben. Ett avslag av kvartsit. Ingen skärvsten. RN9 78_74-78..64 m.ö.h. Brun-grå flammig mo-fin sand saml ljus-grå fin och grov sand, båda med fläckar av sot, kol och brända ben. En enda skärvsten. RNIO 78.64-78.54 m.ö.h. Brungrå flammig mo-fin sand med enstaka fläckar av sot och kol. Ingen skärvsten. RNll 78.54-78.44 m.ö_h. Översta delen av lagret består av brun-grå flammig mo-fin sand med enstaka fläckar av sot och kol. I nedersta delen av lagret börjar det s.k. andra katastroflagret som består av grov sand och grus med stenar 1-5 cm diameter. Kolprov 2 togs i gränsen mellan lagret som utgörs av mo-fin sand och andra katastroflagret, se rutans S profil. Ingen skärvsten. RN12 78.44-78.34 m.ö.h. I översta delen fickor av brun-grå flammig mo-fin sand, men i huvudsak. grov sand och grus med 0,2 liter skärvsten. Därunder återkommer ett lager med brun-grå flammig mo-fin sand med enstaka fläckar av SOl och kol utan skärvsten eller fynd. RN13 78.34-78.24 m.ö.h. Brun-grå flammig mo-fin sand med enstaka fläckar av sot, kol, rödockra samt 2 stycken skärvstenar. RN14 78.24--78.14 m.ä.h. l översta delen grov sand och smågrus, därefter brungrå flammig mo-flo sand med enstaka fläckar av sot, kol och rödockra. Ingen skärvsten. RN15 78.14-78.04 m.ö.h. I översta delen grov sand, därefter brun-grå flammig mo-fin sand, båda med inslag av fläckar av SOl och kol samt 2 stycken skärvstenar. RN16 78.04-77.94 m.ö.h. Brun-grå flammig mo fin sand med fickor av grov sand samt enstaka fläckar av sot, kol, fragment av brända ben och 0.3 liter skärvsten. Jordprov tagen 170 cm under dagens markyta. RNI7 77.94--77.84 m.ö.h. I översta delen brun-grå flammig mo-fin sand, därefter grov sand med inslag av grus och l-s cm stora stenar med enstaka fläckar sot och kol samt brända ben och 0.2 liter skärvsten. 18
Ra!! 158, Ådals-Lidens sn. Ångermanland RN18 77,84-77,74 m.ö.h. Skiftande lager med brun-grå flammig mo-fin sand och grov sand med inslag av grus och stenar samt enstaka fläckar av sot och kol samt större fläckar av ihopbränd sotig sand. Inga skärvsten. RNI9 77.74-77.64 m.ö.h. Det s.k. tredje kata?troflagrel som består av sand. grov sand, grus och stenar 5-10 cm i diameter. I rutans O sida ca 198 cm under dagens markyta hittades en IOx8 cm Stor fläck av rödockra med svan ihopbränd sand med enstaka kolbitar (se Kolprov 3), samt en obränd bit benmassa. Ingen skärvsten. RN20 77.64-77.54 m.ö.h. Blå-brun-grå flammig mo-fin sand med ett 'io tal stenar 5-10 cm stora och enstaka kolbitar. Ingen skärvsten. RN21 77.54--77.44 m.ö.h. Blå-brun-grå flammig mo-fin sand med fickor av sand och smågrus och en tiotal stenar 5-10 cm stora. En osäker skärvsten. Ruta xl42 y228 RNI 79.80--79.47 m.ö.h. Plogsulan, 35 cm 'jock, av ljus brun-grå mo-fin sand med fläckar av sot och kol samt 2 liter skärvsten, brända ben. asbestkeramik och 33 bitar bränd lera. RN2 79.47-79.37 m.ö.h. Ljus gul-grå flammig mo-fin sand med inslag av grov sand och en enda skärvsten. RN3 79.37-79.27 m.ö.h. Överst ljus gul-grå flammig mo-fin sand med inslag av grov sand och en enda skärvsten. Därunder början av det s.k. första katastroflagret som består av sand, grov sand, grus och 10-25 cm stora stenar. RN4 79.27-79.17 m.ö.h. Överst det s.k. första kataslroflagret bestående av sand, grov sand, grus och 10-15 cm stora stenar. Därunder alternerande lager av brun-grå flammig mo-fin sand och grov sand. Brända ben och 3 skärvstenar hittades i RN4. Jordprov taget från den flammiga mo-fin sanden i en mörkfårgning i anslutning till rödbrun färgning 63 cm under dagens markyta. RN5 79.17-79.07 m.ö.h. Alternerande lager av brun-grå flammig mo-fin sand och grov sand, båda med fläckar av so, och kol sam' brända ben. Ingen skärvsten. RN6 79.07-78.97 m.ö.h. A1'ernerande lager av brun-grå flammig mo-fin sand och grov sand, båda med fläckar av sot och kol. Små mängder skärvsten. RN7 78.97-78.87 m.ö.h_ A1'ernerande lager av brun-grå flammig mo-fin sand och grov sand, båda med fläckar av sot och kol samt brända ben. Små mängder skärvsten. RN8 78.87-78.77 m.ö.h. Brun-grå flammig mo-fm sand med fläckar av sot och kol. Ingen skärvstenar. En skrapa av flinta. 19
R.aä 158. Ådals-Lidens sn, Ångermanland RN9 78.77-78.67 m.d.h. Brun-grå flammig mo-fin sand med svarta stråk av sot och kol med inslag av rödockra och två 25 cm stora stenar. Små mängder skärvsten. RNIO 78.67-78.57 m.ö.h. Överst brun-grå flammig mo-fin sand med fläckar av sot och kol och två 25 cm stora stenar. Därunder kommer sand med grus och sten, enstaka fläckar av sot och kol och enstaka fläckar rödocknt samt 3 liter skärvsten. RNll 78.57-78.47 m.d.h. Sand och grus med inslag av småsten och 0.5 liler skärvsten. RN12 78.47-78.37 m.d.h. Sand och grus med inslag av småsten och 0.5 liter skärvsten. RN13 78.37-78.27 m.d.h. Sand och grus med inslag av småsten sami obelydliga mängder skärvsten RN14 78.27-78.17 m.d.h. Grov sand och grus med 10-25 cm stora stenar samt 0.1 liter skärvsten. RNI5 78.17-78.07 m.d.h. Grov sand och grus med 10-25 cm stora stenar saml brända ben och 0.1 liter skärvsten. RNI6 78.07-77.97 m.d.h. Grov sand och grus med 10-25 cm stora stenar. Ingen skärvsten. Ruta xl42 y243 RNl 79.94-79.62 m.d.h. Plogsulan, 25-30 cm tjock, av ljus brun-grå mo-fin sand med fläckar av sot och kol samt obrända ben och 0.5 liter skärvsten. RN2 79.62-79.52 m.d.h. Ljus gul-grå flammig mo-fin sand med fläckar av sot och kol och bränd lera(7) samt 0.4 liter skärvsten, asbest keramik och l bearbetat avslag av skiffer(7). RN3 79.52-79.42 m.d.h. Ljus gul-grå flammig mo-fin sand med små stenar och fläckar av sot och kol. Rester av sorkhål och gångar som syns som bruna färgningar med sot och kol. Totalt 0.2 liter skärvsten. RN4 79.42-79.32 m.d.h. Dels ljus gul-grå flammig mo-fin sand, dels rester efter sorkhål och gångar och dels brun-grå flammig mo-fin sand med fläckar av SOl och kol. Totalt 0.1 liter skärvsten. RN5 79.32-79.22 m.d.h. Överst eu osammanhängande lager av brun-grå flammig mo-ftn sand med fläckar av sot och kol. där under ett lager av grov sand med fläckar av sot och kol. Ingen skärvsten. Jordprov taget 62cm under dagens marlcyta. RN6 79.22-79.12 m.d.b. Överst eulager av grov sand med fläckar av sot och kol följt av brun-grå flammig mo-fm sand med fläckarav SOl och kol. Ingen skärvsten. 20
Raä 158. Ådals-Lidens sn, Ångermanland RN7 79.12-79.02 m.ö.h. Överst ett lager av brun-grå flammig mo-fin sand med svarta stråk av sot och kol, där under grov sand med små sten. Ingen skärvsten. RN8 79.02-78.92 m.ö.h. Övers, ett lager av brun-grå flammig mo-fin sand med stråk av SOt och kol följt av grov sand med småsten. Ingen skärvsten. RN9 78.92-78.82 m.ö.h. ÖversI en lager av brun-grå flammig mo-fin sand med fläckar av SOl och kol, där efter ett osammanhängande lager av grov sand följt av ett lager osammanhängande brun-grå flammig mo-fin sand med fläckar av sot och kol, som f6ljs aven osammanhängande lager av grov sand, och där under ett lager av brun-grå flammig mo-fin sand. Ingen skärvsten. RNIO 78.82-78.72 m.ö.h. Överst ett lager av brun-grå flammig mo-fin sand, därunder det s.k. andra katasrroflagret bestående av sand, grov sand och grus och 10 cm stora stenar. Ingen skärvsten. RNlI 78.72-78.62 m.ö.h. Fonsäuning på det s.k. andra katastroflagre' med sand, grov sand, grus och sten. Därefter, i rutans S halva, fortsätter det s.k. andra katastroflagret med sand, grov sand, grus och 10-50 cm stora stenar. I rutans N halva finns ett osammanhängande lager av grov sand och småsten. I gränsen meuan de två lagret aven 5 mm tjock lager rödockra funnet tillsammans med 0.5 liter skärvsten, se rutans V profil. RNI2 78.62-78.52 m.ö.h. Mest grov sand med små sten och fläckar av sot och kol. Ingen skärvsten. RNI3 78.52-78.42 m.ö.h. Överst ett lager av grov sand, därunder i rutans S halva en osammanhängande lager av brun-grå flammig mo-flo sand med svana stråk: av sot och kol. I rutans N halva ett lager med grov santk och småsten. En stycke slipade?) sands,en(?). Ingen skärvsten. RNI4 78.42-78.32 m.ö.h. Grov sand och småsten. TOtalt 0.2 liter skärvsten. RNI5 78.32-78.22 m.ö.h. Överst ett lager av grov sand och småsten. Där under en lager av brun-grå mo-fin sand med svarta stråk av sot och kol samt 0.2 liter skärvsten och 1 vattensvallat avslag av kvartsit. Kolprov 6 taget från dessa svarta stråk av sot och kol, 168 cm under dagens markyta. RNI6 78.22-78.12 m.ö.h. Överst ett lager av brun-grå mo-fin sand med svana stråk av SOl och kol samt rödockra och 4 stycken skärvstenar. Under detta ett lager av grov sand med småsten och enstaka 10-20 cm stora stenar med fläckar av svan sotig ihopbränd grov sand. RN17 78.12-78.02 m.ö.h. Grov sand med små stenar och enstaka 10-20 cm stora stenar samt fläckar av sot och kol. Ingen skärvstenar. 21
Rall 158. Adals-Lidens sn, Angcnnanland RN18 78.02-77.92 m.ö.h. Brun-gr.! flammig mo-fin sand med fickor av grov sand och 0.5 liter skärvsten. RN19 77.92-77.82 m.ö.h. Rester av föregående lager av brun-grå flammig mo-fin sand med fickor av grov sand tillsammans med det s.k. tredje katastroflagret som består av sand, grov sand, grus och 10 cm srara stenar. Ingen skärvsten. R 20 77.82-77.72 m.ö.h. Fonsätlning av det s.k. tredje ka,astroflagre, med sand, grov sand, grus och 10 cm stora stenar samt sotig bränd sand. Ingen skärvsten. Ruta.142 y253 RN1 79.97-79.71 m.ö.h. Plogsulan, 25 cm tjock, av ljus brun-grå mo-fin sand med fläckar av sot och kdl samt rödoc!cra, brända ben, 0.5 liter skärvsten, asbestkeramik, l bryne av sandsten, l avslag av kvans, avslag av hälleflinta och l avslag av kvartsit. RN2 79.71-79.61 m.ö.h. Ljus-gul-gr.! flammig mo-fin och grov sand med ett tiotal stenar, fläckar av sot och kol samt fläckar aven svag rosenröd bränd färgning, brända ben och 0.3 Liter skärvsten. RN3 79.61-79.51 m.ö.h. Det s.k. första katastroflagret bestående av sand, grov sand, grus och stenar med fläckar av so kol, rödockra, brända ben och 0.5 liter skärvsten. RN4 79.51-79.41 m.ö.h. Brun-grå flammig mo-fin sand med fläckar av sot och kol, rödockra, brända ben, l avslag av kvartsit, l avslag av röd skiffer samt 0.1 liter skärvsten. Kolprov 3 tage, från ett svart stråk 52 cm under dagens markyta. RN5 79.41-79.31 m.ö.h. Översta lagret bestar av fin sand, där under brun-grå flammig mo-fin sand med enstaka fläckar av SOl och kol. Ingen skärvsten. RN6 79.31-79.21 m.ö.h. Brun-grå flammig mo-fin sand med fickor av grov sand och fläckar aven rosenröd bränd färgning, fläckar av sot, kol och rödockra samt en enda skärvsten. Jordprov taget. RN7 79.21-79.11 m.ö.h. Överst ett lager av grov sand, därunder kommer ett lager av brun-grå flammig mo-fin sand med fläckar av sot och kol med en enda skärvsten. RN8 79.11-79.01 m.ö.h. Överst ett lager av grov sand med fläckar av sot och kol, där under kommer eu lager brun-gr.! flammig mo-fin sand med fläckar av so, och kol, följt av ett lager bestående av sand, grov sand, grus och småsten, de' s.k. andra katastroflagrel. I RN8 hittades,otal, 0.3 liter skärvsten. RN9 79.01-78.91 m.ö.b. Det s.k. andra katastroflagret som består av sand, grov sand, grus och småsten med enstaka fläckar av rödockra och 0.2 liter skärvsten. 22
Raä 158. Ådals-Lidens sn, Ångennanland RNIO 78.91-78.81 m.ä.h. Överst ett lager av brun-grå mo-fin sand med enstaka fläckar av sot. kol och rödockra. Därunder eu lager av grov sand med enstaka fläckar av sot och kol Ingen skärvsten. RNll 78.81-78.71 m.ä.h. Lager av fin och grov sand med lite grus samt ett svart stråk bestående av rikligt med sot och kol samt rödockra. Kolprov 4 taget från detta svarta stråk, se rutans S profil. Jordprov taget 118 cm under dagens markyta. Totalt hiuades 3 skärvstenar i RN l L RN12 78.71-78.61 m.ä.h. Översta delen består av ett mycket ojämn( lager brun-grå mo-fin sand med svarta stråk av sot och kol. Därunder det s.k. rredje katastroflagret bestående av sand. grov sand. grus och småsten med en enda skärvsten. RN13 78.61-78.51 m.ä.h. Det s.k. rredje katasttoflagret bestående av sand, grov sand, grus och smlsten med 0.3 liter skärvsten, l stycke slipade(?) sandste(?) och 1 bränd benbit RNI4 78.51-78.41 m.ä.h. Översta delen utgärs av det s.k. tredje katasrroflagret bestående av sand, grov sand, grus och småsten. Därefter kommer ett lager av brun-grå mo-fin sand med svarta stråk av sot och kol samt rödockra, brända ben och 2.5 liter skärvsten. Kolprov 5 togs från detta svarta stråk av sot och kol. se rutans S profil Jordprov taget 150 cm underclagens markyta. RN15 78.41-78.31 m.ä.h. Fonsättning på det s.k. tredje katasrroflagret bestående av sand, grov sand och grus med enstaka stenar 5-20 cm stora, samt med fickor av mo-fin sand, fläckar av sot, kol, rödockra, l avslag av hälleflinta och 3 liter skärvsten. RNI6 78.31-78.21 m.ö.h. Dels brun-grå flammig mo-fin sand, dels brun-grå flammig mo-fin sand med inslag av sand, grov sand och grus och dels material från det s.k. tredje katastroflagret bestående av grov sand, grus och sten. Inom hela RN16 förekom enstaka SQt- och kolfläckar och totalt l liter skärvsten. RNI7 78.21-78.11 m.ö.h. Rutans Ö halva består av blå-brun-grå flammig mo-fin sand med enstaka 5-7 cm stora stenar. fläckar av sot, kol och rödockra samt l bearbetate avslag av hälleflinta och l avslag av flinta. Rutans V halva består av material från det s.k. tredje katastroflagret. sand, grov sand, grus och stenar samt 2.5 liter skärvsten. RN18 78.11-78.01 m.ö.h. Rutans Ö halva består av blå-brun-grå flammig mo-fin sand med enstaka 5 cm stora stenar samt enstaka fläckar av SOt och kol Rutans V halva utgörs av materialet från det s.k. tredje katastroflagret, grov sand, grus och Sten samt 0.2 liter skärvsten. RNI9 78.01-77.91 m.ö.h. Rutans Ö halva består av blå-brun-grå flammig mo-fin sand med enstaka fläckar av sot och kol Rutans V halva utgärs av materialet från det s.k. tredje katastroflagret, grov sand, grus och sten samt 0.2 liter skärvsten. 23
Raa 158. Adals+Lidens sn, Angennanland RN20 77.91-77.81 m.ö.h. Ru'ans Ö halva beslår av blå-brun-grå flammig mo-fin sand med enstaka fläckar av SOl och kol. Rutans V halva utgörs av materialet från det s.k. tredje katastroflagret, grov sand, grus och sten samt 2 stycken skärvstenar. RN21 77.81-77.71 m_ö.h. Lager av blå-brun-grå flammig mo-fin sand med enslalea 5-10 cm stora stenar samt 3 stycken skärvstenar. RN22 77.71-77.61 m.ö.h. Lager av blå-bron-grå flammig mo-.fin sand med fickor av grov sand med enstaka 1-3 cm stora stenar samt enstaka fläckar SOt och kol. logen skärvsten. RN23 77.61-77.51 m.ö.h. Lager av blå-brun-grå flammig mo-fin sand med enslalea 3 cm Slora stenar samt enstaka fläckar av sot och kol samt 1 skärvsten. RN24 77.51-77.41 m.ö.h. Lager av blå-bron-grå flammig mo-fin sand med enstaka 2-5 cm stora stenar samt enstaka fläckar av sot och kol. Ingen skärvsten. RN25 77.41.77.31 m.ö.h. Lager av blå-brun-grå flammig mo-fin sand med enstaka 5-10 cm stora stenar. Ingen skärvsten. Artdakter Artefakterna har inte försetts med fyndnummer eftersom alla är sållfynd och kan inte närmare preciseras än till en viss bestämd rensnlngsnivå i en bestämd 1m 2 ruta. x y z RN typ material SLI. st.br. suj. vikt g mm mm mm 121 258 79.45-79.35 2 _na ninta? 20 15 5 l 121 258 79.05-78.95 6 _na ninta 27 23 7 6 131 228 79.04-78.94 6 """"? sandsten 93 21 17 46 131 233 79.42-79.32 2 _na ninta 18 16 9 3 142 228 79.37-79.27 3 _na ninta 20 17 12 3 142 243 79.62-79.52 2 rel avsla sandsten? 37 33 9 14 142 253 79.91-79.71 1 b<vne sandsten 109 58 22 201 Lösfynd Dessa två fynd hittades nedanför dagens strandhak på den grusiga och steniga strandplanen. De mättes in enligt rikets koordinatsystem. Det bearbetade avslaget togs tillvara (se fig.5), malerial blockellämnades kvar påplatsen. x Z 'VD anmllrlrninll rikets nät 7037260.82 1554371.00 77.17 mlllerialblock Illm":" Icvar på frisiående lcooniinats"',"", 136 194 av kvansit alsen rikets nlll 7037257.18 1554371.15 77.04 bearb. avslag - fri_lcooniinats",,"", 133 194 av kvansit... SKRAl'A RuTA 121-258 RH 6 St<'RAl'I\ RuTA RHl '2\-258 24