Åtgärder för en begränsad användning av fluorerade växthusgaser

Åtgärder för en begränsad användning av fluorerade växthusgaser Rapport 5311. augusti 2003

Åtgärder för en begränsad användning av fluorerade växthusgaser NATURVÅRDSVERKET

BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen Box 1110 93 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln NATURVÅRDSVERKET Tel: 08-698 10 00 (växel) Internet: www.naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm ISBN 91-620-5311-6.pdf ISSN 0282-7298 Elektronisk publikation Naturvårdsverket

Förord Naturvårdsverket har av regeringen fått i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter ta fram underlag till en förordning som syftar till att begränsa användningen av fluorerade växthusgaser till områden där tekniskt tillgängliga, ekonomiskt rimliga och från miljösynpunkt bättre alternativ saknas samt för återstående användningsområden utveckla styrmedel i syfte att minska utsläppen. I klimatpropositionen 2001/02:55 bedömer regeringen att utsläppen av de fluorerade gaserna HFC, FC och SF 6 inte bör öka jämfört med utsläppen för år 2000 räknat i koldioxidekvivalenter. Användningen av de fluorerade gaserna bör begränsas till områden där alternativ saknas. Syftet med denna rapport är att ge en samlad bild över användningsområdena där fluorerade växthusgaser används och hur utsläppen kan minskas med olika styrmedel. Under utredningens gång har EU kommissionen den 11 augusti 2003 lagt ett förslag till en förordning (COM (2003) 492, Final). Naturvårdsverket har beaktat förslagen i arbetet och belyst konsekvenserna för svenska företag. Dessutom presenteras förslag till åtgärder för de användningsområden som inte omfattas av EU kommissionens förslag. Naturvårdsverket diarienummer för uppdraget är 501-1912-02 Rp. Rapport 5311 har utarbetats av Husamuddin Ahmadzai, Christian Haglund, Eva-Lotte Sandin, Åke Undén, Erik Westin och Maria Ujfalusi vid Naturvårdsverkets miljörättsavdelning. Synpunkter har dessutom lämnats av ytterligare personer på Naturvårdsverket. I arbetet har vi fått värdefull hjälp av olika organisationer och några företag Stockholm i augusti 2003 Naturvårdsverket 1

Innehållsförteckning FÖRORD...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER...5 1 UPPDRAGETS INNEHÅLL OCH BAKGRUND...7 1.1 UPPDRAGET...7 1.2 UPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET...7 1.3 KLIMATPOLITIKEN OCH DE FLUORERADE VÄXTHUSGASERNA...8 1.4 NATIONELLA MÅLET FÖR FLUORERADE VÄXTHUSGASER...9 1.5 KONTROLLSTATIONER FÖR KLIMATARBETET...10 1.6 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN OCH KEMIKALIERNAS GWP-FAKTOR...10 1.7 ANVÄNDNING OCH UTSLÄPP AV FLUORERADE VÄXTHUSGASER I SVERIGE..11 1.8 LÄSANVISNING TILL RAPPORTEN...13 2 KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL EN FÖRORDNING...14 2.1 BEGRÄNSNING AV UTSLÄPPEN (CONTAINMENT)...14 2.2 RAPPORTERING...15 2.3 SALU- OCH ANVÄNDNINGSFÖRBUD...15 3 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN SOM BERÖRS AV KOMMISSIONENS FÖRSLAG...17 3.1 ANVÄNDNING AV SF 6 VID PRESSGJUTNING AV MAGNESIUM...17 Användning...17 Alternativ...18 Emissioner...19 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...19 Konsekvenser för svenska företag...19 Naturvårdsverkets förslag...20 3.2 ANVÄNDNING AV HFC I MOBILA LUFTKONDITIONERINGS-ANLÄGGNINGAR 21 Luftkonditionering i personbilar...21 Luftkonditionering i lastbilar...22 Luftkonditionering i bussar...22 Kyl-frysanläggningar lastbil, släp (kyltransport)...23 Alternativ...23 Emissioner...24 Regler i andra länder...24 Emissioner från luftkonditioneringsanläggningar jämfört med dem i avgaser från personbilar...25 Konsekvenser för svenska företag...25 Bil Swedens kommentarer...25 2

Naturvårdsverkets kommentarer och förslag...25 3.3 BEGRÄNSNING AV HFC OCH FC I STATIONÄRA KYL-, FRYS- OCH VÄRMEPUMPANLÄGGNINGAR...27 Användningen...27 Emissioner...29 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...30 Alternativa åtgärder...31 Styrmedel...32 Konsekvenser för svenska företag...33 Naturvårdsverkets förslag...33 3.4 ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV SF 6 I LJUDREDUCERANDE FÖNSTER...34 Användning...34 Emissioner...34 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...34 Konsekvenser för svenska företag...34 Naturvårdsverkets förslag...35 3.5 ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV FC I BRANDSLÄCKNINGSSYSTEM OCH SLÄCKARE...36 Användningen...36 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...37 Emissioner...37 Konsekvenser för svenska företag...37 Naturvårdsverkets förslag...37 3.6 ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV HFC I S.K. NOVELTY AEROSOLSPRAYER...39 Användning...39 Medicinska aerosolsprayer...39 Tekniska aerosolsprayer...40 Importerade produkter...40 Nya aerosolsprayer Novelty sprayer...40 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...41 Konsekvenser för svenska företag...41 Naturvårdverkets förslag...41 3.7 ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV SF 6, FC OCH HFC I SPORTSKOR...42 Användning...42 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...42 Konsekvenser för svenska företag...42 Naturvårdverkets förslag...43 3.8 ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV SF 6 I FORDONSDÄCK...44 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...44 Konsekvenser för svenska företag...44 Naturvårdsverkets förslag...44 3.9 ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV SF 6, FC OCH HFC I ENGÅNGSBEHÅLLARE...45 Användning...45 Emissioner...45 Konsekvenser för svenska företag...45 Naturvårdsverket förslag...46 3

3.10 ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV HFC OCH FC I SJÄLVKYLANDE DRYCKESBURKAR...47 Användning...47 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...47 Konsekvenser för svenska företag...47 Naturvårdsverkets förslag...47 3.11 ANVÄNDNINGSFÖRBUD AV HFC I FOGSKUM...49 Användning...49 Emissioner...49 Regler i andra medlemsstater och EES-länder...49 Konsekvenser för svenska företag...49 Naturvårdsverkets kommentarer och förslag...50 4 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN OCH UTSLÄPPSKÄLLOR SOM INTE OMFATTAS AV KOMMISSIONENS FÖRSLAG...51 4.1 HFC VID PLASTTILLVERKNING OCH I PLASTPRODUKTER...51 Användning...51 Emissioner från XPS-produktion...52 Antagna regler i andra EES-länder...52 Alternativa åtgärder...52 Styrmedel...53 Naturvårdsverkets kommentarer och förslag...53 4.2 FC FRÅN ELEKTRONIKINDUSTRI...55 Användning...55 Emissioner...55 Alternativ...55 Styrmedel...56 Naturvårdsverket kommentarer och förslag...56 4.3 SF 6 I ELEKTRISK ISOLERING...57 Användning...57 Emissioner...57 Styrmedel...58 Naturvårdsverkets kommentarer och förslag...59 4.4 FC FRÅN ALUMINIUMTILLVERKNING...60 Utsläpp av växthusgaser från primär aluminiumtillverkning...60 Alternativa tillverkningstekniker och energieffektivitet...60 Styrmedel...62 Naturvårdsverkets kommentar och förslag...63 REFERENSER...64 4

Sammanfattning och slutsatser Med begreppet växthusgaser avses en samling gaser vilka bidrar till växthuseffekten. Några av växthusgaserna utgörs av de fluorerade växthusgaserna och kan indelas i tre ämnesgrupper; ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC), fullständigt halogenerade fluorkarboner (FC) respektive svavelhexafluorid (SF6). De fluorerade växthusgaserna omfattas av Kyotoprotokollet och har en mycket stor växthuseffekt. För jämförelsens skull kan nämnas att koldioxids s k GWP-faktor (Global Warming Potential) är 1 medan de fluorerade växthusgasernas GWP-faktor varierar mellan 140 och 23 900. Därför är det viktigt att begränsa utsläppen av fluorerade växthusgaser för att vi ska nå våra uppsatta miljömål och fullgöra våra åtaganden enligt Kyotoprotokollet. År 2000 beräknas utsläppen av dessa gaser ha motsvarat cirka 770 000 ton koldioxidekvivalenter i Sverige. Avvecklingen av de ozonnedbrytande ämnesgrupperna CFC och HCFC har lett till en ökad användning av HFC som alternativ. En ökad användning av klimatanläggningar i bilar och byggnader har också bidragit till att utsläppen av fluorerade växthusgaser ökat under senare år i Sverige såväl som i övriga Europa. Utan särskilda utsläppsbegränsande åtgärder bedöms de årliga utsläppen i Sverige komma att öka till mer än en miljon ton koldioxidekvivalenter år 2010. Denna rapport beskriver de områden där utsläpp av fluorerade växthusgaser sker i Sverige idag och olika möjliga styrmedel som syftar till att begränsa användningen av fluorerade växthusgaser. Naturvårdsverket har utgått från den målformulering regeringen använder i klimatpropositionen (2001/02:55); att utsläppen av de fluorerade växthusgaserna HFC, FC och SF6 inte bör öka jämfört med utsläppen för år 2000 räknat i koldioxidekvivalenter. Inom ramen för detta uppdrag har Naturvårdsverket tagit fram underlag för nationella åtgärder och utvärderat möjliga styrmedel för att begränsa utsläppen, bl a har verket undersökt erfarenheterna av avgifter på vissa klimatgaser i Danmark och Norge. Naturvårdsverket anser dock att detta områdes karaktär och tyngdpunkt på produkter tillsammans med den allt mer integrerade europamarknaden gör att en övergripande reglering på europanivå är det bästa alternativet. I arbetet med att ta fram underlag för nationella åtgärder har Naturvårdsverket vägt in det förslag till EG-förordning med åtgärder för att begränsa såväl användning som utsläpp av fluorerade växthusgaser som EU-kommissionen presenterade den 11 augusti. Kommissionens förslag berör bl a magnesiumgjutning och luftkonditioneringsanläggningar i fordon. Följderna av en EGförordning för svenska förhållanden beskrivs i denna rapport. I huvudsak stödjer Naturvårdsverket EU-kommissionens förslag, men på vissa områ-den ger verket förslag på ytterligare nationella åtgärder. Om kommissionens förslag inte skulle genomföras föreslår Naturvårdsverket att ett nationellt användningsförbud övervägs för flera produktområden, vilka närmare preciseras i kapitel 3. Naturvårdsverket stödjer inte kommissionens förslag om rapportering. Parterna till klimatkonventionen 5

rapporterar årligen till klimatsekretariatet och EU utsläppen av HFC, FC och SF6. Rapporteringen sker enligt de beräkningsmetoder som framtagits av IPCC. Naturvårdsverket anser inte att ytterligare rapportering är nödvändig. De dominerande utsläppen av fluorerade växthusgaser i Sverige kommer idag från primär aluminiumtillverkning, från kyl- och luftkonditioneringsanläggningar, från plasttillverkning och från själva plastprodukterna. Huvuddelen av dessa utsläpp påverkas inte av den föreslagna EG-förordningen. Det krävs därför sannolikt ytterligare åtgärder i Sverige för att uppnå målet att utsläppen av fluorerade växthusgaser inte skall öka. Vad gäller tillverkningen av aluminium anser Naturvårdsverket att det finns en betydande potential för kostnadseffektiva utsläppsminskningar av fluorerade växthusgaser och att en integrerad prövning enligt miljöbalken och kraven i IPPC-direktivet är det bästa sättet att försöka reglera dessa utsläpp. Kyl-, frys, värmepump- och luftkonditioneringsanläggningar kan indelas i stationära och mobila. De mobila utgörs i huvudsak av luftkonditioneringsutrustningar i olika fordon. De omfattas av kommissionens förslag som innebär att luftkonditioneringsutrust-ning i personbilar och lätta lastbilar som marknadsförs efter 1 januari år 2009 måste ha köldmedium med betydligt lägre påverkan på växthuseffekten än den HFC som idag dominerar som köldmedium. När detta förbud träder i kraft kommer utsläppen av fluorerade växthusgaser från den mobila sektorn minska mycket kraftigt. Stationära kyl-, frys- och värmepumpanläggningar omfattas inte av kommissionens förslag. Naturvårdsverket anser här att en kombination av förbud mot användning och avgifter på tillåten användning liknande den som finns i Danmark bör övervägas, om inte HFC ersätts av köldmedier utan effekt på klimatet i den takt som kan anses rimlig. Naturvårdsverket föreslår också att Sverige agerar för att kommissionen förbjuder användningen av HFC i enhetsaggregat med köldmedium under 150 gram. Inom plastsektorn finns idag fullgoda alternativ till HFC för de flesta produkter, varför Naturvårdsverket föreslår att Sverige inom EU verkar för att ett förbud mot användning av HFC införs från och med 2008. Vad gäller utsläppen av FC-gaser från halvledartillverkning respektive SF6-gas från elektrisk utrustning anser Naturvårdsverket dock att ett användningsförbud inte är aktuellt för närvarande. Ett frivilligt åtagande från elbranschen för att minska utsläppen av SF6 vore dock önskvärt. Om de åtgärder som föreslås i denna rapport genomförs kan Sverige förväntas att med god marginal uppfylla målet att de fluorerade växthusgaserna inte bör öka jämfört med år 2000 räknat i koldioxidekvivalenter. Naturvårdsverket har i uppdrag att noga följa upp resultaten av det svenska klimatarbetet och utvecklingen mot det nationella målet, med kontrollstationer år 2004 och 2008. Om utsläppen av fluorerade växthusgaser då visar sig ha utvecklats mindre gynnsamt kan ytterligare åtgärder komma att föreslås 6

1 Uppdragets innehåll och bakgrund 1.1 Uppdraget Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att till den 15 augusti 2003 efter samråd med berörda myndigheter ta fram underlag till en förordning som syftar till att begränsa användningen av fluorerade växthusgaser till områden där tekniskt tillgängliga, ekonomiskt rimliga och från miljösynpunkt bättre alternativ saknas. För återstående användningsområden skall verket utveckla styrmedel i syfte att minska utsläppen samt redovisa kostnader för föreslagna åtgärder. Vidare skall verket redovisa behovet av och möjligheterna till att harmonisera begränsningen av användningen internationellt och avslutningsvis identifiera hinder för övergång till alternativ i återstående användningsområden. 1.2 Upplägg och genomförande av uppdraget Den 23 april 2003 inbjöds branschföreträdare och några företag till ett möte angående möjligheter till att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser genom att begränsa användningen. Vid mötet uppmanades de inbjudna att inkomma med skriftliga synpunkter och svar på nedanstående frågor senast den 1 juni. Följande frågor ville verket få besvarade: Beskriv branschen och hur många som berörs av åtgärder på området, t.ex. tillverkare, importörer, distributörer, användare. Finns det alternativ till de fluorerade växthusgaserna på marknaden idag? Finns det någon alternativ teknik på gång? Vad skulle införandet av Danmarks (miljöavgifter) respektive Österrikes förbud mot fluorerade växthusgaser få för konsekvenser för bransch, om de infördes i Sverige? Beskriv konsekvenserna av Danmarks och Österrikes förbud var för sig. För regler som redan har trätt i kraft, anta att reglerna skulle träda ikraft vid kommande årsskiftet i Sverige. Vilka kostnader skulle införandet av användnings- och saluförbud innebära? Beakta om möjligt både engångskostnader såsom utvecklingskostnader och extra investeringar, samt årliga kostnader såsom produktionskostnader och administrativa kostnader. Vilka utsläppsreduktioner uppskattar ni kan uppnås med införandet av sådana förbud? Ge gärna förslag på andra åtgärder som kan innebära att utsläppen av fluorerade växthusgaser reduceras från er bransch. 7

Övriga kommentarer, som t.ex. kritik mot den beräkningsmetodik som används för att uppskatta utsläppen från er bransch eller andra uppgifter i IVL-rapporten. Skriftligt underlag lämnades av flera branschorganisationer och företag. Branschföreträdarnas skriftliga underlag presenteras helt kort under respektive sakområde och återfinns i sin helhet i separat rapport som är en bilaga till denna utredning. Naturvårdsverket har dessutom haft samråd med Kommerskollegium. Under utredningens gång har EU-kommissionen lagt ett förslag till en förordning om fluorerade växthusgaser. Naturvårdsverket har beaktat förslagen i denna rapport. EUkommissionens förslag till förordning lades i ett sent skede i verkets arbete och förslaget har också påverkat kapitelindelningen i denna rapport. Läsanvisningen i kapitel 1.7 syftar till att underlätta läsningen. Naturvårdsverket anlitade dessutom Eco Management Environmental Consulting till att beskriva miljöavgifts/skattesystem på fluorerade växthusgaser i Danmark och Norge, hur systemen implementerats samt hur de administreras. Konsulten fick också i uppdrag att med stöd av data från miljöstyrelsen i Danmark och SFT i Norge analysera vilken styreffekt miljöavgifter hittills har haft för att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser. Erfarenheter av miljöskatter på fluorerade växthusgaser i Danmark och Norge redovisas i bilagan till denna rapport. 1.3 Klimatpolitiken och de fluorerade växthusgaserna Klimatkonventionens tredje partsmöte hölls i Kyoto 1997. Mötet resulterade i Kyotoprotokollet som undertecknades av 84 länder, däribland Sverige. Enligt protokollet åtar sig industriländerna att minska sina utsläpp av växthusgaser med drygt fem procent som ett genomsnitt under den första s.k. åtagandeperioden 2008-2012 jämfört med 1990 års nivå. Medlemsländerna i EU har som grupp åtagit sig att minska sina utsläpp med åtta procent. I enlighet med bördefördelningen mellan EU-länderna får Sveriges utsläpp öka med högst fyra procent under den aktuella perioden. År 1998 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med uppgift att arbeta fram en nationell klimatstrategi. Mot bakgrund av klimatkommitténs arbete föreslog regeringen en klimatstrategi, vilken antogs av riksdagen våren 2002. I regeringen proposition 2001/02:55 om Sveriges klimatstrategi skriver regeringen att delmålet för den svenska klimatpolitiken är att de svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyototprotokollets och IPPC:s definitioner. De sex växthusgaserna som omfattas av Kyotoprotokollet är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC), fullständigt halogenerade fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF 6 ). Ozonnedbrytande ämnen kan också vara klimatpåverkande, men regleras av ett annat miljöavtal (Montrealprotokollet). 8

De fluorerade växthusgaserna, HFC, FC och SF 6 är alla kraftiga växthusgaser. Flera fluorföreningar är så stabila att de har en livslängd i atmosfären på tusentals år, d.v.s allt vi släpper ut ackumuleras och finns kvar under överskådlig tid. Miljöeffekterna blir därigenom irreversibla. Kännetecknande för de ämnen som tas upp här, HFC, FC, och SF 6 är att de har en mycket stor växthuseffekt jämfört med koldioxid räknat per kilo. Deras Global Warming Potential (GWP) är mycket hög. 1.4 Nationella målet för fluorerade växthusgaser Regeringen ställde upp målet att utsläppen av HFC- och FC-föreningar, liksom övriga närbesläktade gaser bör begränsas till att år 2000 motsvara högst 2 procent av Sveriges koldioxidutsläpp år 1990, räknat som koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar ett utsläpp av ca en miljon ton koldioxidekvivalenter. Naturvårdsverket konstaterar att Sverige klarat det fastställda målet år 2000. Enligt IVL:s 1 beräkningar uppgick utsläppen år 2000 till ca 722 000 ton koldioxidekvivalenter. Den uppgiften har Naturvårdsverket använt som utsläppsuppgift för Sverige år 2000 vid den internationella rapporteringen. I samband med arbetet med denna rapport har verket emellertid uppmärksammat att utsläppsuppgifterna för år 2000 från aluminiumproduktion och från magnesiumgjutning bör korrigeras uppåt. Sammantaget innebär det att de samlade svenska utsläppen av fluorerade växthusgaser år 2000 bör anges till cirka 770 000 ton koldioxidekvivalenter. Fortsättningsvis kommer Naturvårdsverket att använda sig av denna utsläppssiffra för år 2000. Sveriges riksdag har antagit ett delmål för de svenska utsläppen som omfattar de sex växthusgaserna. Något specifikt delmål för fluorerade växthusgaser har inte tagits fram. Regeringen säger dock i klimatpropositionen 2001/02:55 att utsläppen av de fluorerade gaserna HFC, FC och SF 6 inte bör öka jämfört med utsläppen för år 2000 räknat i koldioxidekvivalenter. Regeringen anser också att användningen av de fluorerade gaserna bör begränsas till områden där alternativ saknas. Användningen av fluorerade växthusgaser har ökat de senaste åren i takt med att användningen av CFC (fullständigt halogenerade klorfluorkarboner), HCFC (ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner) och andra ozonnedbrytande ämnen har avvecklats. HFC togs fram direkt av kemikalieindustrin för att så snabbt som möjligt avveckla användningen av CFC, HCFC, haloner och andra ozonnedbrytande ämnen som regleras under Montrealprotokollet. CFC, HCFC, HFC, FC och SF 6 är alla kemiskt framställda substanser. Substanserna är stabila och har en lång livstid i atmosfären, detta gäller speciellt fullt halogenerade substanser som CFC, FC och SF 6. 1 IVL Svenska Miljöinstitutet AB:s underlag till Naturvårdsverket Swedens s National Inventory 2003 9

1.5 Kontrollstationer för klimatarbetet Den nationella klimatstrategin är utformad så att det svenska klimatarbetet och utvecklingen mot det nationella målet successivt skall följas upp. Särskilda kontrollstationer har lagts in år 2004 och 2008, då klimatarbetet skall utvärderas. Om utsläppsprognosen då visar sig vara mindre gynnsam kan nya åtgärder föreslås och/eller målen omprövas. Naturvårdsverket har gemensamt med Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag inför kontrollstation 2004. Uppdraget skall redovisas den 30 juni 2004. 1.6 Användningsområden och kemikaliernas GWP-faktor Den vanligast förekommande HFC-föreningen är HFC-134a som används inom de flesta applikationsområden såsom köld- medium, isoleringsskum, brandsläckningsmedel och lösningsmedel. HFC används även som drivgas i astmainhalatorer. GWP-faktorn för olika HFC-gaser varierar mellan 1 300 och 3 300 (GWP-faktorn för koldioxid är som jämförelse 1) och uppehållstiden i atmosfären varierar mellan 5 och 50 år för HFCföreningar. FC har mycket liten användning i Sverige. Däremot bildas FC vid tillverkningen av aluminium. Dessa utsläpp från den svenska aluminiumtillverkningen är så stora att de är den enskilt största typen av utsläpp av fluorerade växthusgaser. Små mängder FC används vid tillverkning av halvledare och är en aktuell spårgas. FC-föreningar har GWP-värden mellan 6 000 och 9 000 och atmosfäriska uppehållstider mellan 2 000 och 50 000 år. SF 6 är den kraftigaste kända växthusgasen. GWP-värdet är 23 900 och den atmosfäriska uppehållstiden är 3200 år. Gasens största användningsområde är som isolationsmaterial i högspänningsanläggningar, men mindre mängder används även som ljudisoleringsmaterial i fönster och vid gjutning av magnesium. Nya användningsområden har introducerats; t.ex. som gaskudde i joggingskor och som fyllnadsgas i bildäck. 10

Tabell 1: Syntetiska växthusgaser och deras viktigaste användningsområden Ämne Livslängd (år) i atmosfären Växthuspåverkan enligt IPCC 2001 (CO 2 = 1) Användningsområden HFC 1,2-260 140 11 700 Köldmedium, skummade plaster, brandsläckning FC 2 600 50.000 7 000 9 200 Framställning av halvledare, lösningsmedel, bildas vid aluminiumtillverkning SF 6 3 200 23 900 Framställning av elektriska brytare, ställverk, gjutning av magnesium Källa: Intergovernmental Panel on Climate Change (IPPC) Climate Change 2001 The Scientific Basis 1.7 Användning och utsläpp av fluorerade växthusgaser i Sverige Utsläppen av s.k. fluorerade växthusgaser har ökat under 1990-talet. Aluminiumtillverkning tillsammans med användningen av HFC i kyl-, frys- och klimatanläggningar samt värmepumpar utgör de främsta källorna till utsläpp av fluorerade växthusgaser. Utsläppen av fluorerade växthusgaser har ökat under senare år till motsvarande cirka 770 000 ton koldioxidekvivalenter år 2000. Den ökningen beror till största delen på att HFC ofta ersätter ozonnedbrytande ämnen som t.ex. CFC och HCFC, vars användning skall upphöra enligt Montrealprotokollet om skyddet av ozonskiktet, enligt lagstiftning inom den europeiska unionen och enligt svensk lagstiftning. Ökningen beror också på ett ökat antal klimatanläggningar i bilar och byggnader. HFC har också kommit att bli ersättare för CFC och HCFC inom andra användningsområden, såsom blåsning av expanderad polystyrenplast och som drivgas i aerosolsprayer. Avvecklingen av CFC och HCFC är inne i sitt slutskede i Sverige och ökningstakten av användningen av HFC torde nu börja minska. En faktor av betydelse som också kan bidra till den tämligen begränsade ökningen på senare år kan vara att hårdare krav rörande läckage i kylanläggningarna börjar slå igenom. Även om ökningen har varit stor under de senaste 10 åren bör man hålla i minnet att utsläppen av de fluorerade växthusgaserna endast motsvarar cirka 1 % av Sveriges totala CO 2 utsläpp under ett år. 11

Tabell 2: Beräknade emissioner från respektive sektor/bransch 1990-2001, kton CO 2 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Metallproduktion Aluminiumproduktion 440 427 413 399 386 380 331 302 292 322 264 259 Magnesiumgjutning NO NO NO 18 26 19 31 41 31 31 41 48 Användning Kyl- och 2.6 5.1 8.0 29 67 119 156 185 206 238 247 246 luftkonditioneringsanl. Plaster och NO NO NO NO NO NO 12 77 84 99 111 110 plastprodukter Brandsläckning NO NO NO NO NO NO NO 0.9 2.3 3.7 5.3 5.1 Aerosolsprayer 1.3 1.3 1.3 1.6 3.1 6.7 8.3 7.1 8.5 9.2 9.2 10 och astmainhalatorer Lösningsmedel NE NE NE NE NE NE NE NE NE NE NE NE Elektronikindustri NE 3.1 3.1 5.1 8.4 18 28 31 21 12 11 15 Elektrisk 81 81 81 69 69 93 70 103 50 50 26 37 isolering Övrigt Joggingskor NO NO NO NO NO NO NO NO 2.1 3.0 4.0 3.8 Ljudisolerade glas 2.5 2.5 2.3 2.3 2.3 3.4 3.5 3.5 3.3 3.6 3.7 6.1 Summa 527. 4 520 508. 7 524 561. 8 Källa: Sweden s National Inventory 2003, Naturvårdsverket NO = not occurring = förekommer inte NE = not estimated = inte uppskattat 639. 1 639. 8 750. 5 700. 2 771. 5 722. 2 740 12

1.8 Läsanvisning till rapporten I de följande kapitlen gör Naturvårdsverket en kartläggning av användningsområden och utsläppskällor för de fluorerade växthusgaserna. Möjliga åtgärder för begränsningar skisseras. Vid avsiktlig användning av någon av de fluorerade växthusgaserna är ett salu-, installations- eller användningsförbud ofta det mest effektiva styrmedlet. Sverige har på flera områden, exempelvis inom kylsektorn, redan genomfört åtskilliga begränsningsåtgärder. Det kan därför visa sig svårt att komma längre nationellt och särskilt när det gäller produktreglering kan internationellt harmoniserade begränsningsregler vara önskvärda. Sent under arbetets gång med denna rapport, den 11 augusti 2003, presenterade EG kommissionen ett förslag till EG-förordning för reglering av fluorerade växthusgaser för vissa användningsområden. Naturvårdsverket välkomnar detta förslag som i hög grad underlättar vår nationella strävan att inte öka utsläppen av fluorerade växthusgaser inte ska öka. I detta sammanhang kan det vara viktigt att erinra om att en EG-förordning när den träder ikraft omedelbart gäller, lika i alla medlemsstater och således även som svensk författning. Förslaget till EG-förordning får därför stor betydelse för hur en svensk reglering kan utformas, exempelvis dess omfattning och ambitionsnivå. Därför har också redovisningen i denna rapport följt samma struktur och ordningsföljd som i förslaget till EG-förordning. Ytterligare ett argument för den indelningsgrund som valts är att för den händelse att EG-förordningen inte antas, eller om ambitionsnivån sänks, anser Naturvårdsverket att Sverige bör överväga en nationell reglering i de delar detta är möjligt. Även i ett sådant scenario är rapportens kapitelindelning användbar. I kapitel 2 redogörs sålunda översiktligt för innehållet i EU kommissionens förslag till förordning. I kapitel 3 redovisas kartläggningen av de användningsområden som också berörs av EU kommissionens förslag till förordning. I varje redovisning återges även hur förslaget till EG-förordning ser ut i denna del, liksom verkets ställningstagande till olika alternativa utsläppsbegränsande åtgärder. I kapitel 3 beskrivs också olika framtida utsläppsscenarier för respektive användningsområde. Dessa scenarier är framtagna år 2001 av IVL Miljöinstitut AB på Naturvårdsverkets uppdrag. De bygger på de begränsningsåtgärder som då kunde förutses. Scenarierna tar alltså inte hänsyn till effekterna av EU kommissionens förslag till EG-förordning. I kapitel 4 redovisas kartläggningen av de användningsområden och utsläppskällor som inte berörs av förslaget till EG-förordning, liksom Naturvårdsverkets förslag till utsläppsbegränsande åtgärder. Bilagorna till denna rapport slutligen, återfinns som en särskild och fristående pdf-fil. I bilagorna återfinns de skriftliga underlag som branschorganisationer och företag inlämnat, EU kommissionens förslag till förordning om vissa fluorerade växthusgaser samt den beskrivning verket låtit utföra av de miljöavgifts- och skattesystem som införts i Danmark och Norge för att begränsa utsläppen av de fluorerade växthusgaserna. 13

2 Kommissionens förslag till en förordning I rådsslutsatserna från juni 1998 sägs att EU-kommissionen bör inrätta ett ramverk för fluorerade växthusgaser som medlemsländerna sedan kan bygga vidare på. Ramverket bör ta upp en förbättrad övervakning, god hushållning, regler om läckage, återvinning och förbättring av effektiviteten vid kylning och uppvärmning. Det europeiska programmet mot klimatförändringar, ECCP (European Climate Change Programme) har sedan år 2000 arbetat med att utveckla en klimatstrategi med konkreta åtgärder som ett komplement till medlemsländernas nationella strategier. Programmets syfte är att identifiera de mest verkningsfulla och kostnadseffektiva åtgärder som kan vidtas på EU-nivå för att säkerställa att åtagandena under Kyotoprotokollet uppnås. I juni 2001 presenterade ECCP en rapport, i vilken bl.a. lyftes fram möjligheten att arbeta med ett direktiv/en förordning för att begränsa utsläppen av fluorerade växthusgaser inom EU Kommissionen har efter två års omfattande arbetet presenterat den 11 augusti 2003 ett förslag till förordning om fluorerade växthusgaser, COM (2003)492 Final, 2003/0189 (COD). Förslaget återfinns i bilagan till denna rapport. Kommissionens förslag innebär att några användningsförbud av fluorerade växthusgaser samt saluförbud av vissa produkter och utrustning innehållande fluorerade växthusgaser kommer att träda ikraft. Vissa förbud kommer att träda ikraft den dag förordningen träder ikraft och andra 2006. Kommissionens förslag till ny förordning innehåller tre komponenter: begränsning av utsläppen ( containment ), rapportering och salu- och användningsförbud. 2.1 Begränsning av utsläppen (containment) Förslagets artikel 3 handlar om begränsning av utsläppen. Bestämmelserna innebär bl.a. krav ställs på stationära kyl/frys-, luftkonditionerings och värmepumpsanläggningar och brandsläckningssystem. Begränsning av utsläppen har fyra huvudpunkter: skyldighet att minimera och förebygga läckare obligatoriska läckagekontroller krav på att ha läckdetektor samt krav på journalföring. I artiklarna 4-7 ställs dessutom krav på utbildning och certifiering av berörd personal, obligatorisk återvinning från de flesta anläggningar, obligatorisk regenerering eller 14

destruktion. Kommissionen föreslår dessutom att fluorerade växthusgaser som finns i andra produkter och system skall om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt återvinnas, återanvändas eller destrueras. 2.2 Rapportering Kommissionen avser att införa liknande rapporteringskrav som finns för ozonnedbrytande ämnen, nämligen att årligen till kommissionen rapportera produktion, import, export, återvinning och destruktion av fluorerade växthusgaser. Varje producent som tillverkar mer än 1 ton, importör som importerar mer än 1 ton samt exportör som exporterar mer 1 ton skall senast den 31 mars varje år rapportera till kommissionen. 2.3 Salu- och användningsförbud Kommissionen föreslår ett antal användningsförbud för de fluorerade växthusgaserna samt saluförbud av vissa produkter och utrustning innehållande fluorerade växthusgaser. Förslaget framgår av tabellen nedan. Tabell 2.1 Sammanfattning av Kommissionens förslag (2003-08-11) till reglering av fluorerade växthusgaser Gas Typ av förbud Område Datum SF 6 Användning Magnesium produktion/smältning/gjutning 1 januari 2007 Undantag: magnesiumgjutning där den årliga konsumtionen understiger 500 kg SF 6 Användning Bildäck Omgående*) HFC, FC Nyinstallation Luftkonditioneringsanläggning I personbilar och lätta fordon 1:a påfyllningen efter produktion HFC, FC, SF 6 Saluförbud Engångsbehållare Undantag: Astmainhalatorer och engångsbehållare som används för kemiskt analysarbete i laboratorier HFC, FC Saluförbud Engångsbehållare t.ex. självkylande dryckesburkar FC Saluförbud Brandsläckningssystem och Brandsläckare Undantag: existerande system 1 januari 2009 köldmediet får endast ha en GWPfaktor på 150 eller mindre Ett år ikraftträdande av förordningen Omgående Omgående 15

SF 6, FC, HFC Saluförbud Isolerade fönster Två år efter förordningens ikraftträdande SF 6 HFC, FC Saluförbud Saluförbud Sportskor Sportskor Omgående 1 juli 2006 HFC, FC, SF 6 Saluförbud Fogskum Undantag: där HFC krävs för Omgående att tillgodose nationella säkerhetsstandarder HFC Saluförbud S.k. Novelty aerosol-sprayer Tre år efter förordningens ikraftträdande HFC Användningsförbud Överlåtbara kvoter Mobila luftkonditioneringsanläggningar med GWP > 150 2009 2013 *) Omgående = den dag förordningen träder ikraft 16