Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika Helander

uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika Helander 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel. 010-480 81 40 Fax 010-480 81 73 uvost@raa.se www.arkeologiuv.se Omslagsbild Linden i rundeln med flerbostadshuset i bakgrunden. Foto Annika Helander. Produktion/grafisk form Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Foto Annika Helander Utskrift UV Öst, Linköping 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. 2008 Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2008:18 ISSN 1404-0875 2

Innehåll Inledning 5 Kort sammanfattning 5 Området idag 6 Området under historisk tid 7 Från ca 1850 fram till idag 7 Under 1700-talet 9 Under förhistorisk tid 9 Förslag till åtgärder 10 Kartor 11 Referenser 15 Litteratur 15 Kartor 15 Register 15 Administrativa uppgifter 15 Motala Norrköping Motala ström Vadstena Skänninge Svartån Linköping Söderköping Stångån Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med utredningsområdet markerat. 3

Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med platsen för utredningen markerad. Skala 1:50 000. 4

Kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Inledning På uppdrag av Fred Kindstrand, Låsblecket AB, har Riksantikvarieämbetet, UV Öst tagit fram ett kulturhistoriskt planeringsunderlag inom del av Agneshög 3:23, 3:41 och Räkan 1 i Motala stad och kommun. Anledningen är att Motala kommun har för avsikt att planlägga och exploa tera området för bostadsändamål. Området, som är ca 23 000 m 2 stort, är beläget i anslutning till befintlig bebyggelse vid småbåtshamnen i Tegelviken och utgörs idag av parkliknande mark. Avsikten med arbetet är att klarlägga de kulturhistoriska förutsättningarna inom det aktuella området, och att detta motsvarar en arkeologisk utredning, etapp 1, enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m (KML). Arbetet har utförts med sikte på att beskriva och värdera de kulturhistoriska karaktärsdragen inom området, samt att bedöma om det förekommer dolda fornlämningar. Det material som ligger till grund för utredningen är: Fornminnesregistret Ortnamnsregistret Historiskt kartmaterial Jordartskarta Litteratur Arbetet inleddes med genomgång av relevant material i registren, rektifiering och analys av kartmaterial över berört område samt begränsad litteratursökning. Därefter utfördes en besiktning i fält, den 9 april 2008. Kort sammanfattning Utredningen har mynnat ut i följande: Området har i historisk tid, sedan mitten av 1800-talet fram till år 1921, varit platsen för Bispmotala tegelbruk med tillhörande byggnader och dammar. År 1921 brann tegelbruket ned. På platsen för en av tegelbrukets byggnader finns idag ett flerbostadshus, på Tegelviksgränd 22, som enligt planen kommer att kringgärdas av nya bostadshus. På 1948 års ekonomiska karta finns ett hus markerat med tillhörande park och flera alléer. Under 1700-talet fanns här ett torp, Fågelsången, som troligen hört till byn Wahra. Under tegelbrukstiden fanns en arbetarbostad med samma benämning, Foglasången. Platsen har topografiskt sett utgjort ett gynnsamt läge för en strandbunden stenåldersboplats. Det är inte sannolikt att några spår från en eventuell boplats kan finnas kvar idag. 5

Fig 3. Vägen i en av alléerna kan forfarande skönjas i marken. Foto Annika Helander. Området idag Kvarteren som är aktuella för planläggning ligger i ett område väster om Motalas centrala delar. Området kallas Tegelviken och ligger invid småbåtshamnen som anlagts i Motalaviken under andra hälften av 1900-talet. Västerut ligger Råssnäs och ungefär 1 kilometer österut ligger Bispmotala. Idag utgörs området av parkmark med en del äldre, högväxta träd i alléform och en del yngre björkar (se fig 3). Området inramas av en cykelväg i söder, där även en samling fiskebodar finns i anslutning till hamnen. I väster leder Tegelviksvägen fram till hamnens parkeringsplats och i öster finns befintlig villabebyggelse. Planområdets norra sida följer delvis en mindre väg, Tegelviksgränd. Ett befintligt flerbostadshus ligger utmed denna väg och kommer enligt planen att kringgärdas av fem nya tomter för bostadsändamål. 6

Fig 4. Stenarna från piren är synliga i hamnen. Foto Annika Helander. Området under historisk tid Från ca 1850 fram till idag Bispmotala var en medeltida bytomt som var omtalad första gången år 1374. Bispmotala herrgård finns än idag och ligger söder om Bispmotalagatan. Under mitten av 1800-talet blev efterfrågan stor på tegel, och Bispmotala tegelbruk anlades invid Motalaviken med tillgång till bra lera. Det är inom detta tegelbruksområde som Motala kommun nu planerar för bostäder (se karta, fig 7). Till tegelbruket hörde ett flertal byggnader, dammar och arbetarbostäder. Inom det aktuella området fanns även ett båtskjul (se karta, fig 8). Två av arbetarbostäderna finns markerade på häradskartan från 1870-talet, Foglasången och Moss-stugan. Flera av arbetarbostäderna revs under 1960-talet. Leran som användes vid tillverkningen av tegel grävdes upp för hand i lertäkter invid bruket. Oxar eller hästar drog därefter lerfyllda vagnar fram till bruket. Oxhagstorget i Hyddmarken har fått sitt namn av att brukets oxar betade där. År 1890 var Bispmotala tegelbruk en betydande industri, och var nu kombinerat med en sågverksrörelse. Sågen drevs med ångmaskin, och veden fraktades delvis hit med båtar vilka lade till vid en lång stenpir nedanför tegelbruket. Stenpiren utgör idag småbåtshamnens östra sida (se fig 4). År 1921 brann hela industrianläggningen med tillhörande byggnader ner. De kvarvarande murarna revs och skorstenen sprängdes bort. Området bär spår efter tegelbruket i form av en mängd tegelstenar som ligger på och under markytan. Någon gång mellan tiden för branden och år 1945 48 uppfördes ett bostadshus på platsen för en av tegelbrukets byggnader. Huset revs och ersattes under 1990-talet med det befintliga flerbostadshuset i norra delen av planområdet. På ekonomiska kartan från 1945 48 syns även markeringar för de alléer som återfinns än idag (se karta, fig 9). 7

Fig 5. Trappan inramas av två resta stenar. Foto Annika Helander. Fig 6. Tegelmuren och jordkällaren. Foto Annika Helander. 8

Alléerna har lett från det som idag är cykelväg i söder, fram till bostadshuset. Mellan de två dominerande alléerna i nordost-sydvästlig riktning finns tydliga spår efter en entré. Utmed cykelvägen i söder finns en krafig lind i mitten av en rundel (se omslagsbilden). Vid rundelns norra sida finns en trappa med tre steg vilken avslutas med två resta stenar, en på var sida av trappan. Troligen hör rundeln och trappan till 1940-talets parkanläggning (se fig 5). Inom planområdets västra del finns en ca 30 meter lång tegelmur som löper parallellt med Tegelviksvägen. Murens norra ände avslutas med en jordkällare vars framsida är av tegel. Murens placering stämmer väl överens med den struktur som återfinns på 1945-48 års karta, vilket innebär att muren troligen tillhör denna tidsperiod (se fig 6). Under 1700-talet Enligt kartmaterial från år 1722 utgjordes huvuddelen av aktuellt område av mark till torpet Fågelsången. Arbetarbostaden Foglasången som tillhörde tegelbruket är sannolikt samma byggnad. Troligen var Fågelsången ursprungligen ett torp under byn eller gården Wahra (se karta, fig 10). Gården är skriftligt belagd åtminstone från 1400-talet men avvecklas någon gång före år 1722. Enligt material från 1699 hette gårdens utmark Varamon. Vara har betydelsen sandig strand. Motalavikens gamla namn var Varviken medan det som idag kallas Varamoviken hette Sandviken. Var byn eller gården Wahra exakt har legat är okänt. Den ungefärliga platsen är en kilometer norr om aktuellt planområde, det vill säga i norra Agneshög vid Delfinvägen. Under förhistorisk tid Enligt Fornminnesregistret finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Inga äldre uppteckningar om eventuella fynd finns i arkivmaterialet. De topografiska förutsättningarna har troligen utgjort ett gynnsamt boplatsläge under förhistorisk tid. Belägenheten i sydsluttningen vid Vätterns strand, ca 90 meter över havet, har varit gynnsamt för bosättningar framför allt under stenåldern. Förutom lera, som användes vid tegelbruket, utgörs marken av sand och morän i sluttningen ned mot vattnet vilket också är goda förutsättningar för förhistoriska bosättningar. Under senare år har arkeologiska undersökningar och utredningar visat att det funnits stenåldersboplatser i och invid Motala. Närheten till antingen Motala ström eller Vättern tycks ha varit en avgörande faktor för boplatsernas placering. En omfattande boplats från äldre stenåldern har funnits vid Strandvägen, på södra sidan av Strömmen. Boplatsen undersöktes under åren 2000 2003 inför den planerade utbyggnaden av järnvägen. Boplatslämningar har också dokumenterats på Råssnäsudden, någon kilometer väster om aktuellt område. Lämningarna har dock inte daterats. De topografiska förutsättningarna på Råssnäsudden är jämförbara med de som föreligger inom aktuellt planområde. Om det funnits en boplats i området är det dock osannolikt att några lämningar kan finnas kvar efter att tegelbruket med tillhörande byggnader anlagts under 1800-talet. Vid besiktningstillfället användes en jordsond för att undersöka markens beskaffenhet. Den jord som finns inom området är uppblandad med krossat tegel och kolpartiklar från branden. 9

Förslag till åtgärder Planområdet har ett kulturhistoriskt intressant förflutet. Under 1720-talet fanns här ett torp som hade namnet Fågelsången. Bispmotala tegelbruk anlades på platsen under mitten av 1800- talet och torpet användes som arbetarbostad. Tegelbruksperioden, som avbröts abrupt år 1921, har lämnat spår i form av en mängd tegel i markytan. Strukturen som finns idag inom det parkliknande området med alléer, rundel, trappa och tegelmur, kan snarare jämföras med ekonomiska kartan från 1940-talet. Den struktur som upprättades på platsen för det nedbrunna tegelbruket påminner dock starkt om det mönster och de linjer som kan ses på kartmaterialet över brukets huvudbyggnad. Vid planläggningen för bostadsändamål i området rekommenderas att bevara och integrera vissa element som visar och tillgängliggör platsens historik. Det mest iögonfallande och lättillgängliga kulturhistoriska inslaget i området är tegelmuren som leder parallellt med Tegelviksvägen. Vid en omdisponering av tomterna skulle muren kunna bevaras och utgöra tomtgräns. Trappan med de två resta stenarna skulle kunna integreras med den närmast liggande tomten eller ligga i parkmark. I syfte att göra den kulturhistoriska miljön tillgänglig för de boende kan informationsskyltar med bilder och text sättas upp på lämpliga platser i området. Riksantikvarieämbetet UV Öst bedömer att det inte finns förhistoriska lämningar inom området och att inga arkeologiska insatser krävs inför en exploatering. Det är dock Länsstyrelsen i Östergötlands län som fattar beslut om tillstånd enligt KML. Linköping i april 2008 Annika Helander 10

Fig 7. Utdrag ur Häradskartan med markering för planområdet. Skala 1:1500. 11

Fig 8. Karta från tegelbrukstiden, från 1800-talets mitt fram till 1921. Ur Gårdar och tegelbruk på Motala Väster, M Spels, 1996. Skala 1:1500. 12

Fig 9. Ekonomiska kartans blad från år 1945 48 med markering för planområdet. Skala 1:1500. 13

Fig 10. Utdrag ur Ägomätning över Motala år 1722. Akt D71-8:2. Skala 1:1500. 14

Referenser Litteratur Carlsson, T. 2003. Arkeologisk utredning, etapp 2. Skepparpinan, Rv 50 och väg 1088, Motala socken, Motala kommun, Östergötland. Rapport UV Öst 2003:10. Carlsson, T. 2004. Arkeologisk slutundersökning. Mesolitikum och yngre järnålder på Strandvägen 1. Östergötland, Motala stad och kommun, RAÄ 173. UV Öst DAFF 2004:2. Konsmar, A. 2007. Arkeologisk utredning. Boplatslämningar på Råssnäsudden, RAÄ 280, Råssnäs, Motala stad och kommun, Östergötland. UV Öst Rapport 2007:1. Peterzén, I., Bolinder, J. 1981. Motala 100 år. Motala. Spels, M. 1996. Gårdar och tegelbruk på Motala Väster. Motalabygd 1996. Årsskrift för Motala Musei- och hembygdsförening. Tagesson, G. 2006. Arkeologisk utredning. Kvarteret Munken, Bispmotala medeltida bytomt, Motala stad och kommun, Östergötland. UV Öst Rapport 2006:52. Kartor D71-8:2 ägomätning över Bispmotala, 1722. LMV. D71-49:1 Mätning över Bispmotala, 1712. LMV. Jordartskartan Linköping NV. SGU. Ekonomiska häradskartan Motala, J112-54-20 LMV. Ekonomiska häradskartan Hagegyhöga, J112-54-25 LMV. Ekonomiska kartans blad 085 80 från år 1948 samt 1983. Register Fornminnesregistret FMIS. Ortnamnsregistret SOFI. Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Motala Socken: Motala Plats: Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Riksantikvarieämbetet dnr: 421-605-2008 Projektnummer: 10878 Rapportnummer: 2008:18 Ansvarig arkeolog: Annika Helander Beställare: Fred Kindstrand, Låsblecket AB 15