Brandskyddshandbok System, metoder och produkter
och brandskydd Ett ventilationssystem ska vid brand inte tillåtas sprida brand och brandgas. Utifrån vår kunskap och långa erfarenhet har vi utvecklat en rad produkter och system för brandskydd i alla typer av byggnader och verksamheter. Med denna handbok vill vi ge en lättarbetad sammanställning av hur ventilationsprodukter kan användas i brandskydd. Handboken är producerad i samarbete med Fire Safety Design AB, ett brandkonsultföretag med mer än 25 års erfarenhet av brandsäkerhetslösningar. 3 Rätt till ändringar förbehålles.
En teknik i utveckling De svenska byggreglerna för brandskydd har utvecklats i takt med att kunskapen om bränder fördjupats. Detaljkrav och schablonlösningar överges till förmån för funktionskrav och en helhetssyn på brandskydd. För att på egen hand utvärdera om utförandet av brandskyddet uppfyller kraven behövs mer kunskap än för att använda gamla praxismetoder. Funktionskraven erbjuder större flexibilitet men ställer också högre krav på projektören. Personer med olika specialistkompetenser som samarbetar för att ta fram det optimala brandskyddet kan väntas bli det normala arbetssättet i framtiden. Erfarenheter visar att brandskyddet behöver förbättras. En helhetssyn på ventilationssystemet med krav från projektör, byggherre, beställare och nyttjare ger den bästa lösningen under byggnadens hela livslängd. Samarbete. Personer med olika specialistkompetenser som samarbetar för att ta fram det optimala brandskyddet blir det normala arbetssättet i framtiden. 4 Rätt till ändringar förbehålles.
Innehåll 1. INLEDNING...6 Handbokens syfte...6 Fyra viktiga frågor...6 Definitioner...7 5. SYSTEMLÖSNINGAR...26 Kontor...28 Bostäder...34 Skolor...40 Vårdanläggningar...46 2. SYSTEMLÖSNINGAR FÖR BRANDSKYDD I VENTILATION...8 Separata ventilationsystem...9 Brand-/Brandgasspjäll EI...10 Brandgasspjäll E...11 Fläkt i drift...12 Hotell...52 Mäss- och köpcentra...58 Teatrar och biografer...64 Trapphus...70 Hissar...74 Brandgasevakuering...78 Fläkt i drift eller spjäll...14 6. TESTNORMER...86 3. ÖVRIGA SYSTEMLÖSNINGAR...17 Brandgasevakuering...17 7. REFERENSLITTERATUR...88 Övertrycksättning...17 4. BRANDSKYDDSPRODUKTER I VENTILATION...18 Spjäll...19 Övervakningsystem för spjäll...21 Rökdetektorer...22 Brandventiler...22 Brandgasfläktar...23 Komponenter för övertrycksättning...24 På grund av fortlöpande utveckling och förbättring förbehåller vi oss rätten att leverera produkter som något kan skilja sig från i denna trycksak illustrerade och beskrivna produkter. Slutgiltiga dimensioner och mått meddelas på begäran vid erhållande av order. 5 Rätt till ändringar förbehålles.
Handbokens syfte Den här handboken vänder sig till dig som projekterar inneklimatsystem. Vårt syfte är att ge en översikt av systemlösningar och vägledning i vilket brandskydd som passar din anläggning bäst. Handboken är särskilt användbar under förprojektering, innan utformningen av ventilation och planlösningar är fastställd. De lösningar som föreslår i denna handbok, uppfyller samtliga krav som ställs i svensk bygglagstiftning (BBR). Lösningarna representerar både traditionella beprövade metoder och de nya synsätt som finns inom ventilationsbrandskydd. Fyra viktiga frågor Brandförlopp? Vid brand skapas ett övertryck i brandrummet. Luften expanderar när den värms upp och söker efter vägar ut till andra rum där trycket är lägre. Med den heta luften följer även toxiska brandgaser som är skadliga för människor. Branden fortsätter att utvecklas tills syret eller bränslet tar slut. Övertrycket är som störst precis innan fönster i brandrummet går sönder. Fönster spricker och rummet får då en naturlig tryckavlastning som minskar risken för spridning av brandgaser. Varför ventilationsbrandskydd? I byggnader med modern standard finns ventilationskanaler som förbinder olika brandceller. Dessa utgör en utmärkt väg ut för brandflödet, men brandgaser får inte spridas till utrymmen där människor vistas. För att begränsa skador på människor och egendom är det viktigt att ha ett aktivt skydd som förhindrar brand och brandgaser att sprida sig genom byggnaden. Ett bra brandskydd består av flera komponenter som samverkar, men är trots allt inte starkare än den svagaste länken. Ventilationsbrandskydd måste beaktas för att uppfylla de krav på personsäkerhet som ställs i BBR. Ekonomi? Ventilationsbrandskydd kostar alltid. Oavsett om man väljer lösningar med kostnader för projektering eller kostnader för teknisk utrustning måste ventilationsbrandskydd finnas med i kalkylerna. Brandskyddet betalar sig först vid en brand, med mindre skador på människor och egendom. För att hitta en kostnadseffektiv lösning krävs att man analyserar byggnad, verksamhet och prioriteringar. Vad är viktigt för beställaren? Hur kommer byggnaden att användas? Om detta steg görs korrekt och gärna i ett tidigt skede, blir systemlösningen för ventilationsbrandskydd den optimala, både ur kostnads- och säkerhetsmässig synvinkel. Vad är effektivast? Det finns ingen lösning som är optimal för alla fall. För olika verksamheter finns olika skyddsmål, för olika geometrier och ventilationssystem finns olika tekniska möjligheter osv. Det effektivaste ventilationsbrandskyddet är det som är bäst anpassat efter förutsättningarna. System med brand-/ brandgasspjäll uppfyller dock alltid krav på skydd mot brand- och brandgasspridning. 6 Rätt till ändringar förbehålles.
Definitioner Brand Brand är en oxideringsreaktion som utvecklar värme. Under reaktionen bildas t ex koldioxid, kväveoxider och vätecyanid. Dessa ämnen finns i brandgaserna och är skadliga för människor. Brandflöde Brandflöde kallas den expansion som sker då luften värms upp. Ju snabbare temperaturökningen sker desto högre blir brandflödet (l/s). Brandflöde ska ej förväxlas med plymflöde. Plymflöde Plymflöde kallas den volym brandgaser som utvecklas ur branden (l/s). Storleken på plymflödet varierar med material. Brandutveckling En naturlig brand utvecklas med olika hastighet beroende på hur benäget materialet är att brinna. Standardbrand, ISO 834 Standardbrand är ett standardiserat brandförlopp. Standardbranden är framtagen för att kunna prova och dimensionera byggnadsdelar på ett jämförbart sätt. Sambandet beskrivs enligt nedan: T t -T 0 = 345 log10 ( 8t + 1 ) T t = brandcellens gastemperatur i C vid tiden t. T 0 = brandcellens gastemperatur i C vid tiden t = 0. t = tiden i minuter efter upphettningens början. 1200 1000 Brandskyddsdokumentation En brandskyddsdokumentation beskriver brandskydd för ny- och ombyggnadsobjekt. Brandskyddsdokumentationen ska uppfylla krav i BBR. BBR Boverkets byggregler, föreskrift från Boverket där funktionskrav och detaljkrav avseende brandskydd beskrivs. Brandcellsgränser Brandcellsgränser avskiljer olika verksamheter, våningsplan, tekniska utrymmen osv. för att begränsa omfattningen av skador vid brand. Brandcellsgräns ska uppfylla EI 30/60/ 90/120/240. EI Byggnadsdelen ska upprätthålla täthetskrav (E) och isoleringskrav (I) under påverkan av en standardbrand i 30/60/90/120/240 minuter. Isoleringskravet (I) innebär att den ej brandutsatta sidans temperaturökning (ΔT) maximalt uppnår 140 C i medeltemperatur och 180 C i punkt. Eftersom funktionen ska uppfyllas finns underförstått även ett bärighetskrav på byggnadsdelen. Brandcellskrav utgår från verksamhet och byggnadsklass. Exempel: EI 240: Br1-byggnad, brandbelastning >400MJ/m 2. EI 120: Br1-byggnad, brandbelastning 200-400MJ/m 2, vissa arkiv. EI 60: Br1-byggnad, brandbelastning 200-400MJ/m 2, samtliga bostäder. EI 30: Br2- och Br3-byggnader. E30: Rökcellsgräns i vårdlokaler Indelning av byggnader enligt BBR 5:21 Byggnader med tre eller flera våningsplan bör utföras i klass Br1. Följande byggnader med två våningsplan bör utföras i klass Br1: Byggnader avsedda för sovande som inte har god lokalkännedom Byggnader avsedda för personer som har små möjligheter att själva sätta sig i säkerhet. Byggnader med samlingslokal på andra våningsplanet Följande byggnader med två våningsplan bör utföras i lägst klass Br2: Byggnader med fler än två bostadslägenheter där arbets- eller bostadsrum finns på vindsplanet. Byggnader med samlingslokal i markplanet. Byggnad med brandceller större än 200m 2. Byggnader med ett våningsplan med vårdanläggning (förutom förskola) eller samlingslokal bör utföras i klass Br 2. Övriga byggnader kan utföras i lägst klass Br 3. Temperaturstegring 800 600 400 200 0 0 15 30 45 60 75 90 105 120 Tid i minuter Byggnadsklasser Byggnader delas in i olika klasser beroende på våningsantal, verksamhet och storlek. Byggnadsklasser är Br1, Br2 och Br3. Br1 medför de högsta kraven på bärighet och avskiljande konstruktioner. Br3 medför de lägsta kraven. Råd enligt BBR 5:21 delar in byggnader. Se faktaruta till höger. * ) NO X = Kväveoxid HCN =Vätecyanid 7 Rätt till ändringar förbehålles.
Systemlösningar för brandskydd i ventilation Det finns en rad olika krav som ställs i BBR för ventilationssystem avseende brandskydd. Kraven ställs framförallt då ventilationssystem betjänar eller passerar flera brandceller. Ventilationskanaler ska förläggas och utformas så att de vid brand inte ger upphov till antändning utanför den brandcell som de är placerade i. Ventilationssystemet får inte heller bidra till brandgasspridning mellan brandceller. Luftbehandlingsinstallationer som går igenom brandcellsgränser ska utformas så att den avskiljande förmågan upprätthålls. Materialen i ventilationssystem ska vara obrännbara så att de inte bidrar till brandoch brandgasspridning. Det finns huvudsakligen tre olika metoder för att uppnå dessa allmänna krav. Dessa är: Separata ventilationssystem för varje brandcell. System som stänger in brandgaserna i brandcellen. System som drar ut brandgaserna ur byggnaden. 8 Rätt till ändringar förbehålles.
Separata ventilationssystem Metoden med separata ventilationssystem fungerar så att varje brandcell betjänas av en separat och avskild fläkt. Vid brand stängs fläkten av. Den enda faran för brand-/brandgasspridning uppstår då ventilationskanalerna bryter brandcellsgränser. I dessa fall ska kanalerna isoleras för stillastående brandgaser och utföras med korrekt upphängning för att förhindra brand- och brandgasspridning. Projektering Projekteringen av ventilationssystemet, med avseende på brandskyddet, omfattar kanalisolering och upphängning vid brandcellsgenombrott. Detta beror på utrymmet samt vilken brandteknisk klass det är på den aktuella byggnadsdelen. Om hela ventilationssystemet är förlagt inom en brandcell krävs ingen särskild brandprojektering. Användbarhet Systemet är användbart i stora lokaler med ett fåtal avskilda verksamheter som betjänas av egna aggregat. Separata ventilationssystem har ett mindre användningsområde och är tekniskt okomplicerat och berörs därför inte vidare i handboken. Separata ventilationssystem. Systemet är tillämpbart i stora lokaler med ett fåtal avskilda verksamheter som betjänas av egna aggregat. Separata ventilationssystem. Varje brandcell betjänas av en separat och avskild fläkt. Vid brand stängs fläkten av. Separata ventilationssystem har ett mindre användningsområde och är tekniskt okomplicerat och berörs därför inte vidare i handboken. 9 Rätt till ändringar förbehålles.
Brand-/brandgasspjäll EI Brand-/brandgasspjäll används där ventilationssystemet betjänar flera brandceller. Brand-/ brandgasspjället placeras i kanalen inuti eller intill brandcellsgränsen. Vid brand indikerar rökdetektorn och brand-/ brandgasspjället stängs. Detta gör att brandgaserna förhindras sprida sig till andra brandceller via ventilationssystemet. Isoleringen i brand-/brandgasspjället förhindrar också skadlig upphettning av byggnadsdelar utanför brandcellen. Om brand-/ brandgasspjället är monterat utanför vägg ska kanalen isoleras mellan spjäll och vägg. Spjällen ska alltid kopplas till övervakningssystem, som möjliggör automatisk funktionstest och styrning av spjällen. Avstängande spjäll aktiveras vanligen av rökdetektor i ventilationskanal. Spjäll kan även aktiveras av signal från automatiskt brandlarm, förutsatt att brandlarmet är godkänt enligt SBF 110:6 samt har rökdetektor placerad i brandrummet. Ventilationsaggregat stängs vanligen av för att skydda utrustningen, en förbikoppling av fläktaggregat direkt ut till fasad kan också vara lämpligt för att skydda aggregatet. För att säkerställa funktionen vid en eventuell brand krävs en kontinuerlig motionering av brand-/brandgasspjällen var 48:e timma. Krav på brand-/brandgasspjäll Brandteknisk klass EI Täthetsklass lägst 2 enligt VVS AMA 98 Fabriksmonterat ställdon Tryckklass lägst A (1000 Pa) Projektering Projekteringen av ventilationsbrandskyddet blir enkel om man använder brand-/brandgasspjäll som håller brandteknisk klass EI. Användbarhet Brand-/brandgasspjäll ger ett fullgott skydd för samtliga ventilationsanläggningar. Användbarheten är stor eftersom det är en komplett lösning med enkel projektering. Brandskydd med brand-/brandgasspjäll behandlas därför som en av två huvudlösningar i denna bok. Brand-/brandgasspjäll EI. Spjällen stänger när rökdetektor aktiverar. Brand-/brandgasspjäll ger ett fullgott skydd för samtliga ventilationsanläggningar. Användbarheten är stor eftersom det är en komplett lösning med enkel projektering. Brandskydd med brand-/brandgasspjäll behandlas därför som en av två huvudlösningar i denna bok. 10 Rätt till ändringar förbehålles.
Brandgasspjäll E Brandgasspjäll används där ventilationssystemet betjänar flera brandceller. Spjället placeras i kanalen inuti eller intill brandcellsgränsen. Vid brand indikerar rökdetektorn och spjället stängs. Detta gör att brandgaserna förhindras sprida sig till andra brandceller via ventilationssystemet. Brandgasspjäll måste kompletteras med isolering om det placeras i en brandcellsgräns med klass EI. Om spjället är monterat utanför vägg ska det även isoleras mellan spjäll och vägg. Brandgasspjällen ska alltid kopplas till övervakningssystem, som möjliggör automatisk funktionstest och styrning av spjällen. Brandgasspjäll aktiveras vanligen av rökdetektor i ventilationskanal. Spjäll kan även aktiveras av signal från automatiskt brandlarm, förutsatt att brandlarmet är godkänt enligt SBF 110:6 samt har rökdetektor placerad i brandrummet. Ventilationsaggregat stängs vanligen av för att skydda utrustningen, en förbikoppling av fläktaggregat direkt ut till fasad kan också vara lämpligt för att skydda aggregatet. Ventilationskanalerna måste isoleras vid brandcellsgenombrott för att klassen EI ska uppnås. För att säkerställa funktionen vid en eventuell brand krävs en kontinuerlig motionering av brand-/brandgasspjällen var 48:e timma. Krav på brandgasspjäll Brandteknisk klass E Täthetsklass lägst 2 enligt VVS AMA 98 Fabriksmonterat ställdon Tryckklass lägst A (1000 Pa) Projektering Projekteringen av brandgasspjäll omfattar dimensionering av hur mycket isolering som kanalerna måste kläs med. Detta beror på utrymmet samt vilken brandteknisk klass det är på den aktuella byggnadsdelen. Användbarhet Brandgasspjäll tillsammans med isolering ger ett fullgott skydd för samtliga ventilationsanläggningar. Användbarheten är stor eftersom det är en komplett lösning med enkel projektering. Brandskydd med brandgasspjäll utformas enligt samma princip som brand-/brandgasspjäll och behandlas därför inte vidare i denna bok. Brandgasspjäll E. Brandgasspjäll måste kompletteras med isolering. Spjällen stänger när rökdetektor aktiverar. Den enda metoden för att dra ut skadliga brandgaser som är relevant i denna handbok är fläkt som evakuerar brandgaserna. De övriga metoderna för att dra ut brandgaser har inte tillräckligt hög tillförlitlighet eller tillräckligt stort användningsområde utan beskrivs enbart i orienterande syfte. 11 Rätt till ändringar förbehålles.
Fläkt i drift Principen för fläktar i drift är att de varma brandgaserna transporteras ut ur rummet via ventilationssystemet. enbart frånluftssystem är det en användbar lösning eftersom systemet inte behöver balanseras mot ett tilluftssystem. Undertryck, brandgastemperatur och tilluft måste beaktas. Flöden samt tryckfall dimensioneras så att brandgaserna strömmar ut i det fria utan att spridas till övriga brandceller. Av presenterade metoder för fläkt i drift rekommenderar användning av separat brandfläkt. Allmänt gäller för fläktar i drift Aggregatrummet ska vara egen brandcell. Detta eftersom fläktarna måste skyddas från brandpåverkan för att kunna säkerställa brandgasevakueringen. Fläktarna och övriga komponenter ska vara godkända för den dimensionerande brandgastemperaturen. Strömförsörjningen ska säkerställas. Detektionssystem ska finnas. Användbarhet Av metoder som drar ut brandgaser är det endast förslaget med en brandfläkt som evakuerar brandgaserna som har tillräckligt hög tillförlitlighet och tillräckligt stort användningsområde för att vara relevant för denna handbok. Övriga metoder beskrivs endast i orienterande syfte. Metoder vid F-system Normal drift Vid brand fortsätter ventilationssystemet att gå som vanligt. Det fungerar dock endast om systemet betjänar stora lokaler som har stora normalflöden. System med normal drift rekommenderas ej generellt. Ökat flöde Vid brand varvas den vanliga fläkten upp för att öka flödet i systemet. I fall med Brandfläkt Vid brand förbikopplas den normala fläkten och en speciellt dimensionerad brandfläkt aktiveras. Detta är den överlägset mest okomplicerade och säkraste metoden eftersom brandfläkten kan dimensioneras enbart för brandfallet. Undertryck och tilluft måste beaktas. En brandfläkt är också driftsäkrare vid brand än en vanlig oklassad fläkt. Rökavluftning Vid brand stängs frånluftsfläkten av och förbikopplas. Frånluftskanalerna utnyttjas till att ta hand om brandgaser. Brandgaserna transporteras genom systemet med hjälp av termisk stigkraft varför detta endast fungerar i byggnader med flera plan. System med rökavluftning rekommenderas ej generellt. Rökavluftning är vanligt i äldre byggnader, och kan förbättras med en brandgasfläkt eller brandgasspjäll. Tryckavlastning Tryckavlastning kan exempelvis utformas med tryckavlastningsspjäll som öppnas automatiskt vid detektion. Det är viktigt att tryckavlastningen sker på båda sidor om en byggnad, detta då trycket utomhus kan variera stort mellan olika sidor av en byggnad. Tryckavlastningen ska aktiveras med ett detektionssystem och inte genom tryckpåverkan. Tryckavlastning kombinerat med fläktar i drift ger ett effektivt skydd, men enbart tryckavlastning rekommenderas inte. Fläkt i drift. Spjäll A stänger och spjäll B öppnar när rökdetektor aktiverar. 12 Rätt till ändringar förbehålles.
Metoder vid FT(X)-system Normal drift Vid brand fortsätter ventilationssystemet att gå som vanligt. System med normal drift rekommenderas ej för FT(X)-system. Ökat flöde Vid brand varvas de vanliga fläktarna upp för att öka flödet i systemet. Med FT(X)- system är det en mindre användbar lösning. Undertryck, brandgastemperatur och tilluft måste beaktas. Brandfläkt Vid brand förbikopplas de normala fläktarna och en speciellt dimensionerad brandfläkt aktiveras. Detta är den överlägset mest okomplicerade och säkraste metoden eftersom brandfläkten kan dimensioneras enbart för brandfallet. Undertryck och tilluft måste beaktas. För FT(X)- system innebär detta att samtliga kanaler i brandfallet används som frånluftskanaler. Rökavluftning Vid brand stängs fläktar av. Till- och frånluftskanalerna utnyttjas till att ta hand om brandgaser. Det är med hjälp av termisk stigkraft som brandgaserna transporteras genom systemet varför detta endast fungerar i byggnader med flera plan. System med rökavluftning rekommenderas ej generellt. om en byggnad, detta då trycket utomhus kan variera stort mellan olika sidor av en byggnad. Tryckavlastningen ska aktiveras med ett detektionssystem och inte genom tryckpåverkan. Tryckavlastning ger ett effektivt skydd tillsammans med fläktar i drift. Komponenter Detektionssystem som styr fläktsystemet Tryckavlastningsspjäll Fläktarna ska vara godkända för den dimensionerande brandgastemperaturen. Strömförsörjningen ska säkerställas. Isolering av ventilationskanaler vid brandcellsgenombrott Aggregatrummet ska vara egen brandcell. Detta eftersom fläktarna måste skyddas från brandpåverkan för att kunna säkerställa brandgasevakueringen. Projektering Vid projektering av ett system som ska vara i drift i händelse av brand måste beräkningar utföras. Detta för att säkerställa att tryckförhållanden och flöden är sådana att brandgasspridning inte kommer att ske mellan brandceller i byggnaden. Tryckavlastning Tryckavlastning kan exempelvis utformas med tryckavlastningsspjäll som öppnas automatiskt vid detektion. Det är viktigt att tryckavlastningen sker på båda sidor Av presenterade metoder för fläkt i drift rekommenderar användning av separat brandfläkt. 13 Rätt till ändringar förbehålles.
Fläkt i drift eller spjäll För är människors säkerhet alltid den avgörande faktorn vid val av system. Systemen måste alltid minst uppfylla de lagkrav som finns. Ventilationsbrandskydd ska förhindra eller begränsa spridning av brand och brandgaser mellan brandceller. Detta sker enligt två huvudprinciper: Stänga in: Brandrummet förseglas med typgodkända brandklassade spjäll i ventilationskanaler. Dra ut: Brandflöde evakueras i kontrollerad form med fläktar eller tryckavlastning. Kostnad Vid beräkning av kostnad för brand-/brandgasspjäll och fläkt i drift jämförs ofta endast materialkostnader. Det är viktigt att komma ihåg att ett systems kostnad bestäms av flera delar; projekteringskostnad, materialkostnad, drift- och underhållskostnad samt restvärde vid eventuell brand. Projekteringskostnad Projektering av brandskydd med fläktar i drift kräver systemkunskap och är dessutom tidskrävande. Vanligen används datorsimuleringar och uppskattningar av brandförlopp för att bedöma om systemet fungerar. Detta resulterar i att fläktar i drift bara är en möjlighet när det finns tid och kunskap för att dimensionera systemet. Projektering av brandskydd med typgodkända spjäll är enklare och mindre tidskrävande, det lämpar sig därför väl för projekt med snäva tidsramar. Totalkostnad. Det är viktigt att komma ihåg att ett systems kostnad bestäms av flera delar; projekteringskostnad, materialkostnad, drift- och underhållskostnad samt restvärde vid eventuell brand. Instängningssystem med brand-/brandgasspjäll kan användas oavsett byggnadens geometri eller ventilationssystemets uppbyggnad. Övriga system har begränsningar för när de kan användas. Underlag för systemval Generellt kan man säga att fläktar i drift har ett fåtal fördelar jämfört med spjällade lösningar, varav den största är den låga byggkostnaden. Detta är en mycket viktig fördel eftersom man alltid strävar efter att få så låga kostnader som möjligt, med bibehållen funktion. Det krävs dock att projektör och beställare är medvetna om vilka begränsningar man tillför byggnaden samt vad som krävs för att få det att fungera. Nedan listas faktorer som påverkar valet, både ekonomiska och tekniska begränsningar redovisas. Om det är osäkert vilket system som kan fungera för byggnaden rekommenderar brandskyddssystem med brand-/brandgasspjäll eftersom detta passar samtliga byggnader och verksamheter. Materialkostnad Materialkostnad för ett system som stänger in brandgaserna är kostnader för brandgasspjäll. Materialkostnad för ett system som drar ut brandgaser är kostnad för brandklassad fläkt, isolering och extra stark upphängning av kanaler. Skillnaden i materialkostnader kan även minskas av kostnad för eventuella brandventiler, styrsystem och tryckavlastande spjäll. Drift- och underhåll Kostnad för skötsel av de två systemen blir ungefär densamma. När man anpassar valet av fläkt till brandfallet kan fläkten ge en lägre verkningsgrad i det normala driftsfallet. Detta kan medföra större energiförbrukning än i ett system med brand-/brandgasspjäll som är optimerat för normalfallet. Människors säkerhet. För är människors säkerhet alltid den avgörande faktorn vid val av system. Systemen måste alltid minst uppfylla de lagkrav som finns. 14 Rätt till ändringar förbehålles.
Restvärde Efter en brand i ett system med fläktar i drift har varma förorenade brandgaser passerat genom ventilationskanalerna. Komponenter i fläktaggregatet och ventilationskanaler kan behöva bytas ut efter värmepåverkan från brandgaserna. Vid användning av typgodkända spjäll för att stänga in brandflödet i en brandcell blir restvärdet i regel högre eftersom merparten av ventilationssystemet i regel inte utsätts för brandgaser. Flexibilitet Ett system med fläktar i drift är endast dimensionerat för ett fall. I beräkningen beskrivs hela ventilationssystemet med kanaldragningar, brandcellsgränser och luftflöden. Om verksamheten ändras, t.ex. med fler människor och högre luftflöden eller med mer brännbart material, krävs att systemet räknas igenom med nya värden. Detta medför att fläktar i drift blir komplicerat i lokaler där det ofta sker förändringar. Ett system med fläkt i drift kräver en kontinuerlig kontroll och framförallt en organisation med ett tydligt ansvar för brandsäkerheten. Även små ombyggnader som inte kräver bygganmälan kan påverka utgången vid en brand. Ett system med brand-/brandgasspjäll är mer flexibelt än fläktar i drift eftersom man inte behöver utföra nya beräkningar. Brand-/brandgasspjäll är en bra lösning i lokaler där det ofta sker förändringar. Undertakshöjder Ett system med fläktar i drift kan bli relativt utrymmeskrävande eftersom isolering krävs av kanaler som passerar andra brandceller. Användning av brand-/brandgasspjäll tar vanligen mindre plats. Tekniska begränsningar Utöver beställarens önskemål om användning och kostnad finns det ytterligare en aspekt att ta hänsyn till: Är det tekniskt möjligt? Generellt är det alltid möjligt att spjälla av brandceller vid ny- och tillbyggnader. Vid ombyggnation där ventilationskanaler är ingjutna är det fortfarande möjligt med brand-/brandgasspjäll, men till högre kostnader eftersom ventilationssystemet då måste byggas om. Användning av fläktar i drift ställer stora krav på utformning av ventilationssystem för att det ska vara tekniskt möjligt. Det krävs ett större antal jämnstora brandceller och höga tryckfall över don jämfört med kanaltryckfall. Frånluftssystem med tilluft via fönsterventiler, tryckavlastande spjäll i fasad samt sprinkler gör det mer tekniskt gynnsamt att dimensionera för fläkt i drift. SBA I räddningstjänstlagen från 2004 beskrivs hur räddningstjänsten kommer att gå från uppsökande brandsyn till en granskande verksamhet. Fastighetsägaren upprättar dokument och rutiner som räddningstjänsten tar del av. Denna verksamhet kallas Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och har olika krav beroende på byggnadens storlek och verksamhet. En byggnad med systematiskt brandskyddsarbete är lämpligare för ett system som kräver kontroll och uppdatering av beräkningar. Finns ej SBA bör byggnaden utformas med brand-/brandgasspjäll. Val av ventilationssystem Då det är svårt att exakt bedöma hur en brand utvecklar sig är det viktigt att välja rätt system. Vilket system som är rätt måste beaktas från fall till fall. Såväl lösningar med spjäll som fläktar i drift används i dag och det är inte helt ovanligt att de båda metoderna kombineras. På följande sida har vi kort sammanfattat för- och nackdelarna med de olika systemen. Det viktigaste är att människors säkerhet kommer i främsta rummet. Om det är osäkert vilket system som kan fungera för byggnaden rekommenderar brandskyddssystem med brand-/brandgasspjäll eftersom detta passar samtliga byggnader och verksamheter. 15 Rätt till ändringar förbehålles.
Sammanställning av beslutsunderlag/kriterier Dra ut brandgaser Stänga in brandgaser Kostnad för tekniska system Låga Höga Projekteringstid Lång/dyr Kort/billig Kunskap hos projektör Beräkningar krävs Projektering vanligen okomplicerad Flexibilitet Låg Hög Restvärde efter brand Lågt Högt Begränsa brandgasspridning Bra Mycket bra Hindra brandgasspridning Mindre lämplig Mycket bra Systemval F-system, höga krav på FT(X)- system Samtliga system Uppbyggnad av ventilationssystem Jämnstora flöden över en kanal Inga krav Höga flöden vid varje stick Många uttag och intag över en kanal Inga krav Inga krav Utrymme för isolering av kanaler Kräver plats för isolering av kanaler Kräver plats för B/BG-spjäll, mindre behov av isolering Sprinkler Gynnsamt Bra Brandutveckling Långsamma brandförlopp gynnsamma Generellt inga krav Behov av brandklassad fläkt Om temperatur vid fläkt >70 C Inga krav krävs brandklassad fläkt 16 Rätt till ändringar förbehålles.
Övriga systemlösningar Brandfläktar kan användas för andra syften än att förhindra brandgasspridning i ventilationssystemet. Fläktar används också för brandgasevakuering och övertrycksättning av trapphus. Brandgasevakuering Brandgasevakuering används i stora byggnader, vindar, källare och trapphus. Brandgasevakuering kan utformas med luckor eller brandgasfläktar. Brandgasfläktar dimensioneras då för att underlätta räddningstjänstens insats. Det är relativt enkelt att dimensionera brandgasevakuering för att underlätta räddningstjänstens insats i vindar, källare och trapphus. Brandgasevakueringen beror i dessa fall på storlek av golvarea och takhöjd. Brandgasevakuering används även för att hjälpa till vid utrymning. Fläktar ventilerar då ut de farliga brandgaserna. Stomme i tak kan skyddas genom att det varma brandgaslagret ventileras ut. Dessa sätt att använda brandgasfläktar är ovanligare och ingår inte i standardutförandet av brandskydd. De är också mer komplicerade att dimensionera. Se vidare kapitel Brandgasevakuering, kapitel Trapphus eller kapitel Hissar. Övertrycksättning av trapphus För höga byggnader eller byggnader med endast ett trapphus kan det bli aktuellt att höja kraven på skydd mot brandgasspridning. För att förhindra brandgasspridning till trapphus kan man med hjälp av tilluftsfläkt skapa ett högre tryck i trapphus och trapphallar än i övriga huset. Branden förhindras då att sprida sig och utrymningsvägen är skyddad. Övertrycksättning dimensioneras utifrån trapphusets storlek, termisk stigkraft och luftläckage. Se vidare kapitel Trapphus. Övertrycksättning av trapphus. För att förhindra brandgasspridning till trapphus kan man med hjälp av tilluftsfläkt få ett högre tryck i trapphus och trapphallar än i övriga huset. Brandgasevakuering används i exempelvis källargarage för att underlätta räddningstjänstens insats och för att förhindra att människor utsätts för skadliga brandgaser. 17 Rätt till ändringar förbehålles.
Brandskyddsprodukter i ventilation har ett brett produktsortiment för brandskydd. För ventilationsystem finns det EI-klassade brand-/brandgasspjäll, E-klassade brandgasspjäll och typgodkända brandgasfläktar. För automatisk motionering av spjällen finns kontrollsystem FICO och FCM. För att göra räddningsinsatser behövs det ofta brandgasventilation. erbjuder ett stort urval av olika brandgasfläktar. I sortimentet finns takfläktar, axialfläktar och radialfläktar. Rökdetektering är oftast den enda metoden för att tidigt upptäcka brand. har rökdetektorer för både kanalmontage och rumsplacering. Brandgasfläktar. erbjuder ett stort urval av olika brandgasfläktar. 18 Rätt till ändringar förbehålles.
Spjäll Brand-/brandgasspjäll ETPS-EI och ETPR-EI Spjället används som skydd mot spridning av både brand och brandgas. ETPS-EI är ett rektangulärt spjäll och ETPR- EI är ett cirkulärt spjäll. Spjällen är försedda med fabriksmonterade elektriska ställdon med fjäderåtergång och ändlägeskontakter. Spjällen kan levereras med termisk sensor med tryckknapp för manuell funktionstest. Spjällets chassi har en sandwichkonstruktion bestående av två skikt varmförzinkad stålplåt med mellanliggande keramisk isolering. Spjällbladet är utfört av brandisolerande kalciumsilikat. Spjället får monteras vid genombrott av brandavskiljande gipsväggar eller massiva byggnadsdelar i brandteknisk klass EI 60/EI 120. Aktuell brandteknisk klass framgår av monteringsanvisningarna. Spjället kan monteras både för horisontell eller vertikal luftström, och alltid med spjällaxeln i horisontellt läge. Brandgasspjäll ETPS-E och FSD Spjället monteras i ventilationskanalsystem för att förhindra brandgasspridning (BBR 5:563) mellan brandceller. ETPS-E är ett rektangulärt spjäll och FSD är ett cirkulärt spjäll. Spjällen är försedda med fabriksmonterade elektriska ställdon med fjäderåtergång och ändlägeskontakter. Spjällets stomme och plåtdetaljer är tillverkad av varmförzinkad stålplåt, spjällbladen är isolerade med mellanliggande brandisoleringsmaterial. Spjället får monteras vid genombrott av brandavskiljande byggnadsdelar i brandteknisk klass E 30 t.o.m. E 120. Vid genombrott av byggnadsdelar i brandteknisk klass EI ska kanalsystemet isoleras och skyddsavståndet beaktas. Aktuell brandteknisk klass framgår av monteringsanvisningarna. Spjället kan monteras både för horisontell eller vertikal luftström, och alltid med spjällaxeln i horisontellt läge. ETPR-EI. Skyddar mot spridning av både brand och brandgas. ETPS-EI. Skyddar mot spridning av både brand och brandgas. SITAC typgodkännandenummer 0352/01 (ETPS-EI) och 0351/01 (ETPR-EI). Miljöklassen är M2 (C3 enligt EN ISO 12944-2:1998). Spjället kan även levereras i syrafast utförande SS 2343 för högre miljöklass. Spjället uppfyller täthetsklass 3, höljet klass C enligt VVS AMA 98. Tryckklass är B (2,5 kpa). För att uppfylla typgodkännandets krav på driftsäkerhet ska funktionstest utföras automatiskt minst en gång var 48:e timme av övervakningssystem FICO eller likvärdigt. Ytterligare teknisk information: www.flaktwoods.se SITAC typgodkännandenummer 0282/02 (ETPS-E) och 0281/02 (FSD). Miljöklassen är M2 (C3 enligt EN ISO 12944-2:1998). Spjället kan även levereras i syrafast utförande SS 2343 för högre miljöklass. Spjället uppfyller täthetsklass 3, höljet klass C enligt VVS AMA 98. Tryckklass är B (2,5 kpa). För att uppfylla typgodkännandets krav på driftsäkerhet ska funktionstest utföras automatiskt minst en gång var 48:e timme av övervakningssystem FICO eller likvärdigt. Ytterligare teknisk information: www.flaktwoods.se FSD. Förhindrar brandgasspridning mellan brandceller. ETPS-E. Förhindrar brandgasspridning mellan brandceller. 19 Rätt till ändringar förbehålles.
Evakueringsspjäll ETES och ETER Spjället används för brandgasevakuering/ tryckavlastning av ventilationskanalsystem eller brandcell i syfte att avsevärt försvåra brandgasspridning mellan brandceller (BBR 5:653). Syftet kan även vara att underlätta utrymning och/eller släckningsarbete. Spjället monteras i ventilationskanal, gemensam evakueringskanal eller används som luftdon och ska vid förekomst av brandgas öppnas mot det fria. Evakueringen/tryckavlastningen kan ske i kombination med fläkt. ETES är ett rektangulärt spjäll och ETER är ett cirkulärt spjäll. Spjällen är försedda med fabriksmonterade elektriska ställdon med fjäderåtergång och ändlägeskontakter. Spjällets stomme och plåtdetaljer är tillverkad av varmförzinkad stålplåt, spjällbladen är isolerade med mellanliggande brandisoleringsmaterial. Spjället kan monteras både för horisontell eller vertikal luftström, och alltid med spjällaxeln i horisontellt läge. SITAC typgodkännandenummer 0284/02 (ETES) och 0283/02 (ETER). Miljöklassen är M2 (C3 enligt EN ISO 12944-2:1998). Spjället kan även levereras i syrafast utförande SS 2343 för högre miljöklass. Spjället uppfyller täthetsklass 3, höljet klass C enligt VVS AMA 98. Tryckklass är B (2,5 kpa). För att uppfylla typgodkännandets krav på driftsäkerhet ska funktionstest utföras automatiskt minst en gång var 48:e timme av övervakningssystem FICO eller likvärdigt. Ytterligare teknisk information: www.flaktwoods.se ETER. Spjäll för brandgasevakuering och tryckavlastning av ventilationskanalsystem eller brandcell. ETES. Spjäll för brandgasevakuering och tryckavlastning av ventilationskanalsystem eller brandcell. 20 Rätt till ändringar förbehålles.
Övervakningssystem för spjäll Övervakningssystem FICO Fico-128 innehåller alla viktiga funktioner som krävs för en säker och pålitlig installation. Systemet är uppbyggt med kontrollenhet och multiboxar. Kontrollenheten klarar av att hantera upp till 128 spjäll med individuell indikering. Multiboxen kan hantera 2 st spjäll och 2 st rökdeckare. Genom att systemet på detta sätt byggs upp med hjälp av moduler är det väldigt enkelt att bygga ut och komplettera befintlig anläggning. Både kontrollenhet och multibox matas med 230V. Till systemet ansluts 24V spjällställdon som spänningsmatas från multibox. Dessutom finns möjlighet att ansluta systemet till ett överordnat system via den inbyggda Mod- Bus-kommunikationen. Kontrollenheten kan hantera upp till tio grupper med separat fläktförregling. Två reläer till denna funktion finns inbyggda i kontrollenheten. Om man behöver fler grupper kompletterar man systemet med reläboxar. Med hjälp av den steg för steg uppbyggda installationsmanualen är systemet snabbt och enkelt att installera och konfigurera. Kontrollenheten består av en panel med display, LED-indikatorer och navigerings-/ snabbvalstangenter. Alla funktioner, inställningar och avläsningar nås via menysystemet. Brandspjäll har till uppgift att hindra att brand och brandgasspridning sker via ventilationssystemet. För att säkerställa att spjällen fungerar i händelse av brand skall dessa i normala fall motioneras var 48:e timme. Fico har till uppgift att övervaka och motionera alla brandspjäll i en anläggning. Fico- 128 kan hantera upp till tio separata fläktförreglingsgrupper. Vid rökdetektering stänger alla spjäll i berörd grupp och A-larm utgår. Fico kan även styras från externt brandlarm. Övervakningssystem Fico-128 är modulbaserat och kan hantera små, såväl som stora anläggningar. Upp till 128 st spjäll med individuell indikering. Möjlighet till kommunikation via ModBus, är inbyggt som standard. För anläggningar med högst två spjäll finns ett enklare alternativ, övervakningssystem Fico-2. Kontrollenhet FCLA-128 kan hantera upp till 128 spjäll tillsammans med multibox FCBA-2.Till varje multibox kan 1-2 spjäll och 1-2 rökdetektorer kopplas in. 21 Rätt till ändringar förbehålles.
Rökdetektorer Det viktigaste syftet är att nå en tidigt detektering för god utrymningstrygghet och för att begränsa skadeverkningarna. I brandens inledande skede är brandgastemperaturerna mestadels låga och rökdetektorer är därför lämpliga. Det finns två olika sätt att placera rökdetektor; i kanal eller i rummet. Valet av detektorplacering beror på många olika faktorer och bedömning ska göras beroende på applikation i varje enskilt fall. Även detektortyp optisk eller joniserande väljs enligt applikation. rekommenderar följande rökdetektortyper: FDKC. Rökdetektor för kanal. Finns både som joniserande och optisk. FDRC. Rökdetektor för rum. Finns både som joniserande och optisk. FDKS. Optisk rökdetektor för rum. Ytterligare teknisk information: www.flaktwoods.se www.calectro.se www.siemens.se Brandventiler Brandventil är en typ av brandspjäll som används i slutet/början av kanal i sektionerande byggnadsdel med relativt låg brandklassning. Ventilen är försedd med smältsäkring och ingår inte i övervakningssystemet. Brandventil KSO-P är en frånluftsventil, som används för att minska spridning av brand och rök till kanalsystem. Ventilen är typgodkänd i brandklass E 60. En fjäderbelastad smältsäkring stänger ventilen när temperaturen överstiger säkringens smältpunkt, +70 C. Brandventil ska inte förväxlas med brandgasspjäll eller brand-/brandgasspjäll, eftersom dessa även har krav på automatisk detektering och motionering. Ytterligare teknisk information: www.flaktwoods.se KSO-P. Brandventil som hindrar spridning av brand och rök till kanalsystem. 22 Rätt till ändringar förbehålles.
Brandgasfläktar Brandgasfläkt STEF STEF är en tyst fläkt som är enkel att installera och serva. Den klarar luftflöden upp till 5 m 3 /s och finns i sju storlekar. STEF finns även i brandgasutförande. Brandgastakfläktarna har testats enligt normen EN 12101-3 av Statens tekniska forskningscenter (VTT) i Finland och de uppfyller kraven enligt klass F400 (400 C/2h). Fläktar i brandgasutförande kan även användas för normal ventilation. Tekniska data är samma som i standardutförandet. Fläktkåpan är isolerad med mineralull som är skyddad av glasfiberväv och perforerad plåt. Motorutrymmets sidopaneler och motorhyllan är isolerad med panelkonstrution av förzinkad stålplåt och mineralull. Motorn, som är placerad utanför luftströmmen, är försedd med en kylfläkt av metall. Motorn förses med kylluft via automatiskt öppnande luckor. Om brandgastakfläkten förses med frekvensomriktare måste det utföras enligt lokala normer och med speciella kablar. Brandgastakfläkten levereras med säkerhetsbrytare SAFE som standard. SAFE monteras på utsidan av takfläkten (inte inbyggd som i standardutförandet). Ytterligare teknisk information: www.flaktwoods.se Brandgasfläkt JM HT Axialfläkt JM HT är en tyst fläkt som är enkel att installera och serva. Den är varvtalsreglerad med frekvensomriktare och klarar luftflöden upp till 35 m 3 /s. JM HT finns i 9 olika storlekar med olika motoralternativ. Brandgasfläktarna har testats enligt normen EN 12101-3 av LPC (F.I.R.T.O.) och de uppfyller kraven enligt klass F400 (400 C/2h). JM HT kan även användas för normal ventilation. Fläktens hölje är tillverkad av varmförzinkad stålplåt, skovlar och fläktnav av röntgeninspektad gjuten aluminium. Motorn är placerad i luftströmmen. Om brandgasfläkten förses med frekvensomriktare måste det utföras enligt lokala normer och med speciella kablar. Ytterligare teknisk information: www.flaktwoods.se Brandgasfläkt GT Radialfläkt CENTRIMASTER GT är en fläkt i brandgasutförande som är enkel att installera och serva. Den klarar luftflöden upp till 30 m 3 /s och finns i 21 storlekar. Brandgasfläktarna har testats av det franska CTICM-institutet och de uppfyller klass F400 (400 C/2h). GT kan även användas för normal ventilation. Fläktens hölje är tillverkad av varmförzinkad stålplåt, fläkthjul är av pulvermålad eller varmförzinkad stålplåt. Motorn är placerad utanför luftströmmen. Om brandgasfläkten förses med frekvensomriktare måste det utföras enligt lokala normer och med speciella kablar. STEF. Takfläktsserie som även fi nns i brandgasutförande. Finns i sju storlekar. JM HT. Axialfläkt i brandgasutförande. GT. Radialfläkt i brandgasutförande med motorn utanför luftströmmen. Ytterligare teknisk information: www.flaktwoods.se 23 Rätt till ändringar förbehålles.
Komponenter för övertrycksättning har lång erfarenhet av att projektera olika typer av anläggningar med övertrycksättning. Under årens lopp har vi tagit fram produkter som är speciellt anpassade för övertrycksättning. Systemet består av axialfläkt JM, frekvensomriktare, tryckdifferensgivare och evakueringspjäll. Produkter för övertrycksättning JM HT. Axialfläkt i brandgasutförande för den som söker komfort i flera avseenden. ETES. Spjäll för brandgasevakuering och tryckavlastning av ventilationskanalsystem eller brandcell. ETER. Spjäll för brandgasevakuering och tryckavlastning av ventilationskanalsystem eller brandcell. Frekvensomriktare Tryckdifferensgivare Ytterligare teknisk information: www.flaktwoods.se 24 Rätt till ändringar förbehålles.
Anteckningar 25 Rätt till ändringar förbehålles.
Systemlösningar Gör så här: 1. Välj den byggnadstyp som bäst motsvarar det aktuella projektet, och slå upp det kapitlet. 2. Under kapitlet finns förutsättningar för den aktuella byggnadstypen och rekommendationer om ventilationsbrandskydd. Om du behöver hjälp med att sammanställa dina krav kan du gå till kapitel Fläkt i drift eller spjäll på sidorna 14-16. 3. Om du behöver mer information om de olika brandskyddslösningarna gå till översikt i kapitel 2 och 3. 4. För en mer detaljerad beskrivning av de olika brandskyddsprodukterna hänvisar vi till kapitel 4. Kontor sidan 28 Bostäder sidan 34 Skolor sidan 40 Vårdanläggningar sidan 46 Hotell sidan 52 26 Rätt till ändringar förbehålles.
Mäss- och Köpcentra sidan 58 Teatrar och biografer sidan 64 Trapphus sidan 70 Hissar sidan 76 Brandgasevakuering sidan 80 27 Rätt till ändringar förbehålles.
Kontor Krav på att begränsa brand- och brandgasspridning i kontor är den lägre skyddsnivån i Boverkets Byggregler. Kravnivån är anpassad till att personer i kontorsmiljö är vakna samt känner till utrymningsvägar och därför har goda möjligheter att själva utrymma. Skyddsmål Avsevärt försvåra brand- och brandgasspridning till kontor. Den mängd brandgaser som tillåts spridas får ej förhindra utrymning. Begränsning av brandgasspridning går inte att översätta till ett exakt antal liter som får spridas, men ett skyddsmål kan vara att personer i angränsande brandceller ej får utsättas för kritiska förhållanden. Riktvärde på täthet för ventilationen kan vara samma som för övrig konstruktion, t ex genom väggar, tak och dörrar. I kontorsbyggnader finns ofta delar med högre skyddsmål. Det kan vara utrymningsvägar, butiker eller restaurang för fler än 150 personer samt förskolor. Till dessa delar ska brandgasspridning helt förhindras. 28 Rätt till ändringar förbehålles.
Om kontorsdelarna betjänas av fläkt i drift bör övriga delar med högre skyddsmål avskiljas med brand-/brandgasspjäll och ej utformas med fläkt i drift. Utformning av brandgasventilation av hissar och trapphus beskrivs i egna kapitel. Systemval Kontor är vanligen indelat i stora brandceller, ofta ett helt våningsplan i en brandcell. Ett fåtal brandceller med stora flöden och lägre skyddskrav gör att systemet går att lösa med fläkt i drift. Det som talar för brand-/brandgasspjäll är att planlösningar och verksamheter ofta ändras. Kontorsbyggnaden kräver därför ett flexibelt system med brand-/brandgasspjäll som tillåter ombyggnation. Få brandceller gör också att alternativet med fläkt i drift inte sänker byggkostnaden så mycket, det är oftast ett mindre antal spjäll som ska monteras. Ytterligare en faktor som talar för brand-/ brandgasspjäll är att kontorsbyggnader ofta nyttjas av ett flertal olika verksamheter, ansvar för kontroll och uppföljning av brandskydd blir därför mer diffust. Ett system med fläkt i drift kräver att kunskap om systemet förvaltas och att även mindre ombyggnader följs upp med beräkningar. rekommenderar brand/ brandgasspjäll för att alltid säkerställa att skyddsmålet uppnås och att skyddet anpassas till kontorsbyggnadens krav. FAKTA KONTOR Skyddsmål Begränsa brandgasspridning Ventilationssystem FT(X) vanligast Skyddsmetod Brand-/brandgasspjäll eller fläkt i drift Brandcellskrav Brandteknisk klass EI 30 eller EI 60 Brandcellsindelning Trapphus för utrymning Olika verksamheter Teknikutrymmen Datarum (egendomsskydd) Utrymningsväg Två eller flera separata trapphus Ytskiktsklass i tak I Utrymningsväg B-s1,d0 I Kontor B-s1,d0 (Br 1) eller C-s2,d0 (Br 2) Brandskydd Utrymningslarm (krav om samlingslokal) Automatiskt brandlarm (krav om samlingslokal) Skyddsmålet är att avsevärt försvåra brand- och brandgasspridning till kontor. Den mängd brandgaser som tillåts spridas får ej förhindra utrymning. Persontäthet 0,1 personer/m 2 0,7 personer/m 2 i konferensrum Dimensionerande brandflöde 1000 l/s Dimensionerande brandtryck 1000 Pa Brandbelastning 200 MJ/m 2 omslutningsyta 29 Rätt till ändringar förbehålles.
Kontor med brand-/brandgasspjäll Brandcellsgräns För brandskydd i trapphus se sidan 70 FDKC. Rökdetektor för kanal som placeras i närhet av spjällen. ETPR-EI. Spjäll för placering vid brandcellsgränser. FDRC. Rökdetektor för placering i tak. FDKC. Rökdetektor för kanal som placeras i närhet av spjällen. 30 Rätt till ändringar förbehålles.
Placering av brand-/brandgasspjäll Varje brandcell som betjänas av ventilationssystemet förses med brand-/ brandgasspjäll vid genomföring i brandcellsavskiljande byggnadsdel. Infästning och utformning görs enligt typgodkänd lösning för aktuellt spjäll och väggtyp. Om brand-/ brandgasspjäll ej monteras i väggen isoleras kanalen fram till spjället i EI 60. Spjäll ska alltid monteras med horisontell axel. Brand-/brandgasspjäll ska uppfylla täthetskrav klass 2. ETPR-EI. Skyddar mot spridning av både brand och brandgas. Utformning av system utgår ifrån en kontorsbyggnad med en eller flera verksamheter per plan. Utformning med brand-/brandgasspjäll följer en enkel princip. Från brandcellen till fläkten ska skydd mot brand- och brandgasspridning uppfylla brandteknisk klass EI 30 eller EI 60. Brandteknisk klass EI 60 ska användas om byggnaden är i tre eller fler plan, eller om byggnaden är i två plan med samlingslokal på plan två. I detta avsnitt anges generellt krav EI 60 samt R60 på avskiljning och upphängning. Skydd mot brand- och brandgasspridning ställer krav på placering av spjäll, detektorer, motionering samt upphängning och infästning. Även placering i schakt och utformning av schakt omfattas. Utformning av upphängning Infästning och upphängning ska uppfylla klass R60 så att nedböjning ej orsakar brott på ventilationskanal. Utformning av schakt Brandcellsavskiljning mellan våningsplan ska totalt uppnå brandteknisk klass EI 60. Detta kan uppnås med schaktväggar i EI 30 och igengjutning i bjälklag. Alternativt utförs schakt öppet utan igengjutning men schaktväggar måste då uppfylla brandteknisk klass EI 60. Till- och frånluftsinstallationer bör vara åtskilda i lägst brandteknisk klass EI 15 enligt råd i BBR 5:652. Detta kan uppnås med isolering i EI 15 av endera från- eller tilluftskanal, avskiljning med vägg i EI 15 eller med ett skyddsavstånd på 0,1 meter. Utformning av detektionssystem Brand-/brandgasspjäll måste stänga för att de ska utgöra ett skydd, placering och utformning av detektorer är därför mycket viktigt. Om kontoret är försett med automatiskt brandlarm (enligt SBF 110:6) kan detta med fördel användas som signal för att aktivera spjäll. Enbart signal från sprinkler är ej att rekommendera eftersom sprinkler aktiverar senare. Typ av detektor och placering i kanal är viktigt eftersom turbulens och utspädning kan fördröja aktivering. Som riktvärde kan nämnas en utspädning på maximalt 10 ggr. Brand-/brandgasspjäll ETPS-EI. Skyddar mot spridning av både brand och brandgas. Brandgasspjäll FSD. Förhindrar brandgasspridning mellan brandceller. Brandgasspjäll ETPS-E. Förhindrar brandgasspridning mellan brandceller. 31 Rätt till ändringar förbehålles.