nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI nr 6 2012 1 på rätt spår
Innehåll Bioenergi Nr 6 2012 3 Redaktionellt 7 Svebio tema: Närvärme 8 Hästgödsel blir värme på Menhammar Stuteri 11 Biobränsle ökar från 5 till 37 procent i svenska växthus 13 Salix mer än bara bränsle 15 Sveriges samtliga leverantörer av utrustning för närvärme 300 kw - 3 MW 19 Fokus: 30 leverantörer av utrustning för sönderdelning och sortering 27 HSP Gripen presenterar uppdaterad serie av solida flisskopor 8 Sveriges vinstrikaste hästuppfödare finns på Ekerö utanför Stockholm. Det är Menhammar Stuteri som föder upp travhästar med stor framgång. En biprodukt av verksamheten är en stor mängd hästgödsel, som nu ersätter olja och el för att ge värme. 13 Den 29 september arrangerade nystartade Hjälmarebygdens Bioenergi en informationsdag om salix i Åbytorp. Ett närvärmesystem med säsongslagrade helskott som bränsle visades. Även möjligheten att göra kvävegödsel av salix presenterades. 28 Mellanår för flisentreprenörer 29 Jönköping Energi väljer BMH Technology för bränslehantering 29 Maskincity representerar Eschlböck Biber 31 Effektiva skivsiktar för allt avfall 31 Furuhill Maskin ny återförsäljare för ABAB 32 Bränsle: Skogsbränsle på rätt spår 34 Nya standarder för mätning av biobränsle 36 Full fart i bioenergiindustrin 39 Värme & el: Förnybar olja från skog kan bli verklighet 2015 41 Forskning & utveckling: Imano utvecklar ny IT-lösning för bioenergisektorn 42 Priser & marknad: Sverige och Polen intressanta marknader för biodiesel 43 Priser och marknad 45 Besök Sveriges största pelletskonferens i Falun 47 Nyheter 50 STPF: Okunskap om torv gynnar fossila bränslen 50 PelletsFörbundet: Höga kvalitetskrav för att klara nya PF-märket 51 Baff: Bra samarbete inom branschen 51 Svenska Trädbränsleföreningen: Upp och ner i EU-ländernas ambitioner för trädbränsle 53 Nytt från Svebio 54 Första Inblick Bioenergi gav mersmak 58 Debatt: Klarar Anders Borg sitt klimatlöfte? 29 Jönköping Energi väljer finska BMH Technology som leverantör av yttre bränslehantering till sitt nya andra kraftvärmeverk på Torsvik. Systemet kommer att hantera 550 000 kubikmeter biobränsle per år. 42 Biodieselproducenterna i Europa är under press, men växande marknader i Sverige och Polen inger förhoppningar. Vi presenterar här ett referat från konferensen Argus European Biofuels & Feedstock Trading som hölls i London i slutet av oktober. 32 Den 26 oktober gick vinterns första tåg med skogsbränsle från Sveg till Söderenergis biokraftvärmeverk i Södertälje. Skogsbränsle från avverkningar och hyggen i Härjedalen kommer därmed att omvandlas till varmvatten och el i lägenheter i södra Storstockholm. 45 Pellets 2013 den 29-30 januari är den 19:e upplagan av Svebios och PelletsFörbundets populära pelletskonferens. Denna gång finns möjligheten att besöka Falu Energi & Vatten, som nyligen integrerat pelletsproduktion med kraftvärmeproduktion. 4 BIOENERGI nr 6 2012
tema: NÄRVÄRME Hästgödsel blir värme på Menhammar Stuteri Sveriges vinstrikaste hästuppfödare finns på Ekerö utanför Stockholm. Det är Menhammar Stuteri som föder upp travhästar med stor framgång. En biprodukt av verksamheten är en stor mängd hästgödsel, som nu ersätter olja och el för att ge värme. beroende på årstid finns det mellan 80 till 240 hästar på Menhammar Stuteri. Hanteringen av hästgödsel innebär förutom en kostnad också en miljörisk, eftersom anläggningen ligger nära Mälaren och kan läcka lakvatten som bidrar till övergödning. Menhammar Stuteri har valt att investera i en ny värmecentral från Swebo Bioenergy. Hästgödsel blir huvudbränsle. Dessutom kommer eget skogsbränsle och pellets att användas som bränsle. Generation 3 Swebo Bioenergy har under många år utvecklat och sålt förbränningsteknik speciellt för användning av hästgödsel som bränsle. Vi har en kontinuerlig utveckling både hårdvarumässigt men framför allt av mjukvaran, förklarar Mikael Janson, vd för Swebo Bioenergy. Den nya anläggningen på Menhammar är av modellen Biotherm generation 3. Den första Biotherm-anläggningen av generation 3 startades 2010 på Häggebylunds Gård i Bålsta. Efter att ha studerat denna anläggning valde ägarna till Menhammar att investera i en något utvecklad version av Biotherm 3. Fakta Driftstart: vecka 47, 2012 Bränsle: Hästgödsel, skogsbränsle, pellets (ersätter olja och bergvärme) Effekt: 500 kw Den gröna bygganden innehåller förbränningsutrustningen och pannan. Till vänster finns ett skärmtak som skyddar bränslet innan det matas in i anläggningen. Den stora skillnaden från generationen 1 och 2 är att generation 3 har en helt ny styrning samt en funktion kallad EKS, eller pelletsbooster. Den innebär att anläggningen med automatik känner av temperaturen i förbränningsutrymmet och tillför pellets med högt värmevärde om hästgödseln är för fuktig. Det ger en snabb effektökning och pelletsboostern gör att systemet klarar både de effektbehov och emissionskrav som ställs. Anledningen till att pelletsboostern kom till var att vi märkte att nästan ingen hästägare sköter om sin gödsel, de tycker oftast bara att gödsel är ett problem. De mockar och gör fint i boxarna, det kan vara som ett skurat matsalsgolv inne hos varje häst. Men direkt när gödseln har körts ut med skottkärran så har det blivit ett problem, även om det egentligen ligger många kilowattimmar i varje skottkärra. Pelletsboostern kom till efter problem i tidigare leveranser, där jag blev varse att systemet måste klara att förbränna hästgödsel oberoende om den har ett bra, dåligt eller urdåligt värmevärde. Det var en vändpunkt, förklarar Mikael Jansson. Krav på hantering av hästgödsel Kraven på hantering av hästgödsel varierar stort mellan olika kommuner. Det finns så otroligt många idéer kring detta både från kommuner och myndigheter. Det skulle behövas en övergripande utredning som jämför olika möjligheter att hantera hästgödsel. Det saknas ett enhetligt synsätt idag, menar Mikael Jansson. Vi säljer in de här anläggningarna baserat på resultat i universitetsrapporter från de projekt som vi genomfört från 1998 och framåt tillsammans med Luleå Tekniska Universitet. Vi har även ett stort antal emissionsmätningar från anläggningar som finns i drift, och vi har mätningar som Metlab har gjort. Med dessa fakta som grund kan vi visa hur hästgödsel fungerar som bränsle för att göra värme. Hästgödsel klassificeras inte som biobränsle och det är inte heller vegetabiliskt eller annat avfall, utan är en sorts jordbruksrestprodukt. Myndigheterna har inte riktigt bestämt sig för exakt vad det är får något, säger Mikael Jansson. Jordbruksverket ställer vissa krav. Man kräver att gårdar av en viss storlek ska ha en 8 BIOENERGI nr 6 2012
Närvärme gödselplatta av en viss storlek, där all gödsel ska lagras och sedan transporteras till återvinning eller annan användning. Vid lagring på gödselplattan uppstår en nedbrytning av materialet med emissioner till luften. När det regnar på gödselplattorna bildas lakvatten som bidrar till övergödning. Nu diskuteras krav på tak över gödselplattorna, vilket blir ytterligare en kostnad. Sedan tillkommer kostnader och miljökonsekvenser av transport av gödsel. En annan lösning Vi vill visa på en annan lösning genom att bygga anläggningar som här på Menhammar. När hästboxarna har mockats klart lämnas gödseln i en tre kubikmeter stor container, som tippas under ett skärmtak bredvid pannan eller direkt ner i matarfickan. Gödsel som innehåller halm sönderdelas i en foderblandare som bearbetar den långstråiga halmen så att den kan användas i värmesystemet. Askan efter förbränningen kan sedan användas som gödning på åkermark. Hästgödsel klassificeras inte som biobränsle och det är inte heller vegetabiliskt eller annat avfall, utan är en sorts jordbruksrestprodukt. Till vänster syns sekundärkammaren som leder förbränningsgaserna in till pannan, till höger i bilden. Klarar emissionskraven Jag får ofta frågor om vad som kommer ut ur skorstenen. Nu kan vi ställa den raka motfrågan till våra kunder; vad vill ni ha? Vill ni ha 20 milligram stoft, vill ni ha 80 ppm CO och120 PPM NOx? Budskapet är att vi klarar alla krav och håller emissionerna under fastbränslenormen, tack vare pelletsboostern och sedan tidigare den speciella förbränningsteknik vi använder oss av i Biotherm. Med hästgödsel upp till 70 procent fukthalt har jag aldrig haft en volymmässig åtgång på mer än 3-10 procent pellets. Det är en väldigt liten del pellets som behövs för att klara både effekt- och emissionskraven, säger Mikael Jansson. Så här fungerar förbränningen» Mikael Jansson är vd för Swebo Bioenergy och har under många år utvecklat förbränningsteknik för användning av hästgödsel som bränsle. BIOENERGI nr 6 2012 9
Tema: Närvärme (Forts. från s. 9) Minskade kostnader En hästgård betalar först för att köpa in allt strö till stallarna. Sedan tillkommer en kostnad på 2 500-9 000 kr per häst och år för transport och hantering av gödsel. På Menhammar kommer cirka 70 procent av all hästgödsel att användas som bränsle och resten går ut på egna åkrar. Kostnaden för strö får de tillbaka som värme. De sparar in kostnader för transport och återvinning. Pellets kostar ungefär 50 öre per kwh och innehåller 4 800 kwh per ton. Om det går åt 3-10 procent pellets så blir den kostnaden marginell, förklarar Mikael Jansson. Rökgaskondensering kan ge mer Vi driver just nu ett projekt tillsammans med Luleå Tekniska Universitet med rökgaskondensering och rökgasrening för mindre värmeanläggningar. LTU/Swebo har fått pengar från Norrbottens forskningsfond till ett nytt projekt för att förbereda en kommersiell lansering. Målsättningen är att rökgaskondensering ska kunna installeras till de befintliga anläggningarna inom 1-2 år, förklarar Mikael Jansson. n Text: Anders Haaker Så fungerar förbränningen av hästgödsel Förbränningen sker i en primärkammare och en sekundärkammare. Värmeöverföringen sker i efterföljande panna. Bränslehantering Huvudcontainern för hästgödsel och skogsbränsle kan fyllas antingen via en foderblandare som används för att riva sönder gödsel som innehåller långstråig halm, eller direkt med gödsel som innehåller spån. Bredvid huvudcontainern står ett pelletsförråd från Mafa, som matar pellets till pelletsboostern. Gödseln matas från containern in i en omrörardel som blandar och river sönder materialet och fördelar det på de två skruvar som matar in bränslet i pannan. Det är viktigt att skruvarna är täckta med gödsel så att inmatningen ger rätt form på bränslebädden i primärkammaren. Primärbrännkammaren I primärbrännkammaren finns det först en avkondenseringszon, en hylla omsluten av keramik. Efterhand som skruvarna trycker in mer bränsle faller det så småningom ner på nästa zon, primärbädden. Primärbrännkammaren har en plan botten utan rörliga roster. Istället finns en skrapa under bädden som rör sig fram och tillbaka med olika intervall beroende på vilket bränsle som används. Om gödseln innehåller mycket torr halm kan smältpunkten på askan vara så låg att askan riskerar att smälta ihop. Då matar skrapan ut askan snabbare till askutmatningen. Genom att inte använ- 10 BIOENERGI nr 6 2012 da rosterteknik undviks risken för att små partiklar lyfter från bädden, vilket annars kan ge en stor del oförbränt material i stoftreningen. Skrapan i botten trycker askan mot en kant, som askan faller över och ner i askutmatningen, som ligger lägre ner i en svalare zon. Bränslebädden ska vara 300-350 millimeter hög på mitten. All primärluft trycks från sidorna rakt ner i bädden med ett ganska lågt flöde för att jämna ut temperaturvariationerna i förbränningsgaserna, vilket gör det lättare att mäta rätt temperatur i primärkammaren. Brännkammaren är utformad för att få en temperaturvariation i olika zoner som ger en bra förbränning, låg emissionsbildning och bra askhantering. Ett termoelement mäter temperaturen i primärgaserna i primärkammaren. Om temperaturen sjunker så stannar skruvarna som matar in gödsel och istället matas pellets in till dess temperaturen återhämtat sig, då växlar styrsystemet mjukt över till mer gödsel igen. Pelletsboostern styrs med en modulerande effektkurva mellan 0-100 procent. Sekundärkammaren Luften som tillförs i sekundärkammaren förvärms till cirka 600 grader innan den trycks in i kammaren med ett högt luftflöde. Här sker slutförbränningen innan förbränningsgaserna leds in i pannan och värmeväxlas över till vatten. Efter pannan renas rökgaserna från stoft via dubbla stoftcykloner. Styrning och reglering Pannan är utrustad med webbkamera, vilket innebär att anläggningen under hela intrimningsfasen kan övervakas på distans, både via information från styrsystemet och genom att visuellt se vad som händer i primärbrännkammaren. Värmen från pannan laddas i en mindre ackumulatortank som används för att jämna ut svängningar i effektbelastningen i nätet. Det hjälper till att få en lugnare reglering av förbränningen, vilket är viktigt för att det ska fungera bra. Eftersom pannan innehåller relativt mycket keramik så blir den också trög att reglera. n Text: Anders Haaker En foderblandare används för att riva sönder gödsel som innehåller långstråig halm, innan hästgödseln matas in i pannan.