tema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

Relevanta dokument
KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

Kraftvärme. - Powered by Swebo.

den kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw kw

by Lindquist Heating

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

UTGIVNINGSPLAN OCH ANNONSPRISLISTA FÖR 2013

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB

Oceanen - Kraftvärmeverk

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme.

Företagspresentation Produktöversikt. Vi gör allt för att svenskarna ska bli ett varmare folk

Gunnesboskolan, miljövänlig? Energi och Miljö tema VT-10

Osby PB2 350 till 3000 kw

Bruksanvisning EuroFire mod

PRIVATA OCH MINDRE KOMMERSIELLA UPPVÄRMNINGSANLÄGGNINGAR FRÅN BIO MOBITEK BIO HEATING TECHNOLOGY. BMT PowerCont KW.

Årsrapport-Miljö för Älvkarleby biobränslepanna år 2009

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Växthusets nya värme. Spara och bevara med modern värmepumpteknik

Ny prissättning Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2014

Icke-teknisk sammanfattning

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015

PM Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot

Fastighetsägare. i en klass för sig själva!

Tekniska krav och anvisningar. Rörsystem. Biobränslesystem 1 (10)

NIBE MÖTER VITRE. Susanne Ek och Marie Christoffersson

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Fettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Information och Instruktion bastutunna

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2015

INSTALLATION- OCH DRIFTANVISNING. ARIMAX TPYM Skrapförråd

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Osby P till 1000 kw

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Den ändrar sig hela tiden och därför är det viktigt att gå in och kolla när det händer.

Solenergigrossist för alla

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Installations- och skötselanvisning

Och vad händer sedan?

ProduktBladet. Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt

Att vårda ett gammalt teakdäck. ( )

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Solvärme Teknik och olika applikationer och system. Mats Johansson KanEnergi Sweden AB

Drift och underhåll AgroTec-brännaren

TEMA: UKRAINAKRISEN och ENERGI OCH NATURRESURSER. (

Nu kommer solen

Energieffektivisera och behålla elvärmen Hur väljer jag?

Robotgräsklippare från Zomax

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.

FÖR UPPVÄRMNING OCH MATLAGNING VID NÄTBORTFALL M M

Årsrapport-Miljö för Mackmyra biobränslepanna år 2015

Förklaringar till produkter i grisstallar UTFODRING/FODERBEREDNING

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna.

PRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN

NATURLIG & MILJÖVÄNLIG CELLULOSAISOLERING

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Värme från Pellets. Skogen ger oss naturlig och miljövänlig värme till våra hus. Perfektion aus Leidenschaft.

Remissvar avseende Boverkets byggregler

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar

GILLES INDUSTRIPANNOR. - Högkvalita va och helautoma ska biopannor.

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Energikartläggning Värmbols FC

Trumkompostering lönsamhet i avfallet

Ved Veden skall vara torr

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:

Södra Kedum kyrka Klimatmätningar vid snabb uppvärmning med varmluft

EL FRÅN SOLEN. Sverige Johan Nilsson

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

Tillsynskampanj närvärmeanläggninga r

Guidelines Rädda världen lite grann varje dag 2016, Svanen

Dnr Mbn Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Mjukare gång Halverat effektbehov

Optensys ENERGIANALYS

JULMARKNAD i Jakriborg

Vedeldning Miljöförvaltningen informerar

Säkerhetsutrustning För varmvattenpannor och värmeväxlare enligt AFS 2002:1 och VVA 1993

Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent!

Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå?

Ta den smidiga vägen från idé till färdig inredning

1 PF mål, budskap och ledning VAD? HUR? VEM? KOMMENTAR. formulera om vison & misson till en kort tydlig målformulering

Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning

Installations- och användningsmanual. Zaragoza

Växjö krandagar Tema hydraulik

Preliminära Provningsresultat för sol- och pelletvärmesystem. Framtaget inom projekten Biosol och SWX-Energi

HANDÖL 50-SERIE NYHET

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet

Kristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8

Information om bidrag till förbättrad vedeldning i småhus

Allt du behöver veta om slam

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

Information till dig som bor i Grums som drabbats av nedfallet som skedde från Gruvöns bruk den 28 april 2016

HEMABinfo. Festivalsommar i Härnösand NYA. Älands avfallsanläggning. Temadag med Ehrenberg. Fler får tillgång NR

Ariterm Flisfakta 2007

Många bäckar små. En informationsskrift från Teknisk förvaltning/fastighet om energi

Transkript:

nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI nr 6 2012 1 på rätt spår

Innehåll Bioenergi Nr 6 2012 3 Redaktionellt 7 Svebio tema: Närvärme 8 Hästgödsel blir värme på Menhammar Stuteri 11 Biobränsle ökar från 5 till 37 procent i svenska växthus 13 Salix mer än bara bränsle 15 Sveriges samtliga leverantörer av utrustning för närvärme 300 kw - 3 MW 19 Fokus: 30 leverantörer av utrustning för sönderdelning och sortering 27 HSP Gripen presenterar uppdaterad serie av solida flisskopor 8 Sveriges vinstrikaste hästuppfödare finns på Ekerö utanför Stockholm. Det är Menhammar Stuteri som föder upp travhästar med stor framgång. En biprodukt av verksamheten är en stor mängd hästgödsel, som nu ersätter olja och el för att ge värme. 13 Den 29 september arrangerade nystartade Hjälmarebygdens Bioenergi en informationsdag om salix i Åbytorp. Ett närvärmesystem med säsongslagrade helskott som bränsle visades. Även möjligheten att göra kvävegödsel av salix presenterades. 28 Mellanår för flisentreprenörer 29 Jönköping Energi väljer BMH Technology för bränslehantering 29 Maskincity representerar Eschlböck Biber 31 Effektiva skivsiktar för allt avfall 31 Furuhill Maskin ny återförsäljare för ABAB 32 Bränsle: Skogsbränsle på rätt spår 34 Nya standarder för mätning av biobränsle 36 Full fart i bioenergiindustrin 39 Värme & el: Förnybar olja från skog kan bli verklighet 2015 41 Forskning & utveckling: Imano utvecklar ny IT-lösning för bioenergisektorn 42 Priser & marknad: Sverige och Polen intressanta marknader för biodiesel 43 Priser och marknad 45 Besök Sveriges största pelletskonferens i Falun 47 Nyheter 50 STPF: Okunskap om torv gynnar fossila bränslen 50 PelletsFörbundet: Höga kvalitetskrav för att klara nya PF-märket 51 Baff: Bra samarbete inom branschen 51 Svenska Trädbränsleföreningen: Upp och ner i EU-ländernas ambitioner för trädbränsle 53 Nytt från Svebio 54 Första Inblick Bioenergi gav mersmak 58 Debatt: Klarar Anders Borg sitt klimatlöfte? 29 Jönköping Energi väljer finska BMH Technology som leverantör av yttre bränslehantering till sitt nya andra kraftvärmeverk på Torsvik. Systemet kommer att hantera 550 000 kubikmeter biobränsle per år. 42 Biodieselproducenterna i Europa är under press, men växande marknader i Sverige och Polen inger förhoppningar. Vi presenterar här ett referat från konferensen Argus European Biofuels & Feedstock Trading som hölls i London i slutet av oktober. 32 Den 26 oktober gick vinterns första tåg med skogsbränsle från Sveg till Söderenergis biokraftvärmeverk i Södertälje. Skogsbränsle från avverkningar och hyggen i Härjedalen kommer därmed att omvandlas till varmvatten och el i lägenheter i södra Storstockholm. 45 Pellets 2013 den 29-30 januari är den 19:e upplagan av Svebios och PelletsFörbundets populära pelletskonferens. Denna gång finns möjligheten att besöka Falu Energi & Vatten, som nyligen integrerat pelletsproduktion med kraftvärmeproduktion. 4 BIOENERGI nr 6 2012

tema: NÄRVÄRME Hästgödsel blir värme på Menhammar Stuteri Sveriges vinstrikaste hästuppfödare finns på Ekerö utanför Stockholm. Det är Menhammar Stuteri som föder upp travhästar med stor framgång. En biprodukt av verksamheten är en stor mängd hästgödsel, som nu ersätter olja och el för att ge värme. beroende på årstid finns det mellan 80 till 240 hästar på Menhammar Stuteri. Hanteringen av hästgödsel innebär förutom en kostnad också en miljörisk, eftersom anläggningen ligger nära Mälaren och kan läcka lakvatten som bidrar till övergödning. Menhammar Stuteri har valt att investera i en ny värmecentral från Swebo Bioenergy. Hästgödsel blir huvudbränsle. Dessutom kommer eget skogsbränsle och pellets att användas som bränsle. Generation 3 Swebo Bioenergy har under många år utvecklat och sålt förbränningsteknik speciellt för användning av hästgödsel som bränsle. Vi har en kontinuerlig utveckling både hårdvarumässigt men framför allt av mjukvaran, förklarar Mikael Janson, vd för Swebo Bioenergy. Den nya anläggningen på Menhammar är av modellen Biotherm generation 3. Den första Biotherm-anläggningen av generation 3 startades 2010 på Häggebylunds Gård i Bålsta. Efter att ha studerat denna anläggning valde ägarna till Menhammar att investera i en något utvecklad version av Biotherm 3. Fakta Driftstart: vecka 47, 2012 Bränsle: Hästgödsel, skogsbränsle, pellets (ersätter olja och bergvärme) Effekt: 500 kw Den gröna bygganden innehåller förbränningsutrustningen och pannan. Till vänster finns ett skärmtak som skyddar bränslet innan det matas in i anläggningen. Den stora skillnaden från generationen 1 och 2 är att generation 3 har en helt ny styrning samt en funktion kallad EKS, eller pelletsbooster. Den innebär att anläggningen med automatik känner av temperaturen i förbränningsutrymmet och tillför pellets med högt värmevärde om hästgödseln är för fuktig. Det ger en snabb effektökning och pelletsboostern gör att systemet klarar både de effektbehov och emissionskrav som ställs. Anledningen till att pelletsboostern kom till var att vi märkte att nästan ingen hästägare sköter om sin gödsel, de tycker oftast bara att gödsel är ett problem. De mockar och gör fint i boxarna, det kan vara som ett skurat matsalsgolv inne hos varje häst. Men direkt när gödseln har körts ut med skottkärran så har det blivit ett problem, även om det egentligen ligger många kilowattimmar i varje skottkärra. Pelletsboostern kom till efter problem i tidigare leveranser, där jag blev varse att systemet måste klara att förbränna hästgödsel oberoende om den har ett bra, dåligt eller urdåligt värmevärde. Det var en vändpunkt, förklarar Mikael Jansson. Krav på hantering av hästgödsel Kraven på hantering av hästgödsel varierar stort mellan olika kommuner. Det finns så otroligt många idéer kring detta både från kommuner och myndigheter. Det skulle behövas en övergripande utredning som jämför olika möjligheter att hantera hästgödsel. Det saknas ett enhetligt synsätt idag, menar Mikael Jansson. Vi säljer in de här anläggningarna baserat på resultat i universitetsrapporter från de projekt som vi genomfört från 1998 och framåt tillsammans med Luleå Tekniska Universitet. Vi har även ett stort antal emissionsmätningar från anläggningar som finns i drift, och vi har mätningar som Metlab har gjort. Med dessa fakta som grund kan vi visa hur hästgödsel fungerar som bränsle för att göra värme. Hästgödsel klassificeras inte som biobränsle och det är inte heller vegetabiliskt eller annat avfall, utan är en sorts jordbruksrestprodukt. Myndigheterna har inte riktigt bestämt sig för exakt vad det är får något, säger Mikael Jansson. Jordbruksverket ställer vissa krav. Man kräver att gårdar av en viss storlek ska ha en 8 BIOENERGI nr 6 2012

Närvärme gödselplatta av en viss storlek, där all gödsel ska lagras och sedan transporteras till återvinning eller annan användning. Vid lagring på gödselplattan uppstår en nedbrytning av materialet med emissioner till luften. När det regnar på gödselplattorna bildas lakvatten som bidrar till övergödning. Nu diskuteras krav på tak över gödselplattorna, vilket blir ytterligare en kostnad. Sedan tillkommer kostnader och miljökonsekvenser av transport av gödsel. En annan lösning Vi vill visa på en annan lösning genom att bygga anläggningar som här på Menhammar. När hästboxarna har mockats klart lämnas gödseln i en tre kubikmeter stor container, som tippas under ett skärmtak bredvid pannan eller direkt ner i matarfickan. Gödsel som innehåller halm sönderdelas i en foderblandare som bearbetar den långstråiga halmen så att den kan användas i värmesystemet. Askan efter förbränningen kan sedan användas som gödning på åkermark. Hästgödsel klassificeras inte som biobränsle och det är inte heller vegetabiliskt eller annat avfall, utan är en sorts jordbruksrestprodukt. Till vänster syns sekundärkammaren som leder förbränningsgaserna in till pannan, till höger i bilden. Klarar emissionskraven Jag får ofta frågor om vad som kommer ut ur skorstenen. Nu kan vi ställa den raka motfrågan till våra kunder; vad vill ni ha? Vill ni ha 20 milligram stoft, vill ni ha 80 ppm CO och120 PPM NOx? Budskapet är att vi klarar alla krav och håller emissionerna under fastbränslenormen, tack vare pelletsboostern och sedan tidigare den speciella förbränningsteknik vi använder oss av i Biotherm. Med hästgödsel upp till 70 procent fukthalt har jag aldrig haft en volymmässig åtgång på mer än 3-10 procent pellets. Det är en väldigt liten del pellets som behövs för att klara både effekt- och emissionskraven, säger Mikael Jansson. Så här fungerar förbränningen» Mikael Jansson är vd för Swebo Bioenergy och har under många år utvecklat förbränningsteknik för användning av hästgödsel som bränsle. BIOENERGI nr 6 2012 9

Tema: Närvärme (Forts. från s. 9) Minskade kostnader En hästgård betalar först för att köpa in allt strö till stallarna. Sedan tillkommer en kostnad på 2 500-9 000 kr per häst och år för transport och hantering av gödsel. På Menhammar kommer cirka 70 procent av all hästgödsel att användas som bränsle och resten går ut på egna åkrar. Kostnaden för strö får de tillbaka som värme. De sparar in kostnader för transport och återvinning. Pellets kostar ungefär 50 öre per kwh och innehåller 4 800 kwh per ton. Om det går åt 3-10 procent pellets så blir den kostnaden marginell, förklarar Mikael Jansson. Rökgaskondensering kan ge mer Vi driver just nu ett projekt tillsammans med Luleå Tekniska Universitet med rökgaskondensering och rökgasrening för mindre värmeanläggningar. LTU/Swebo har fått pengar från Norrbottens forskningsfond till ett nytt projekt för att förbereda en kommersiell lansering. Målsättningen är att rökgaskondensering ska kunna installeras till de befintliga anläggningarna inom 1-2 år, förklarar Mikael Jansson. n Text: Anders Haaker Så fungerar förbränningen av hästgödsel Förbränningen sker i en primärkammare och en sekundärkammare. Värmeöverföringen sker i efterföljande panna. Bränslehantering Huvudcontainern för hästgödsel och skogsbränsle kan fyllas antingen via en foderblandare som används för att riva sönder gödsel som innehåller långstråig halm, eller direkt med gödsel som innehåller spån. Bredvid huvudcontainern står ett pelletsförråd från Mafa, som matar pellets till pelletsboostern. Gödseln matas från containern in i en omrörardel som blandar och river sönder materialet och fördelar det på de två skruvar som matar in bränslet i pannan. Det är viktigt att skruvarna är täckta med gödsel så att inmatningen ger rätt form på bränslebädden i primärkammaren. Primärbrännkammaren I primärbrännkammaren finns det först en avkondenseringszon, en hylla omsluten av keramik. Efterhand som skruvarna trycker in mer bränsle faller det så småningom ner på nästa zon, primärbädden. Primärbrännkammaren har en plan botten utan rörliga roster. Istället finns en skrapa under bädden som rör sig fram och tillbaka med olika intervall beroende på vilket bränsle som används. Om gödseln innehåller mycket torr halm kan smältpunkten på askan vara så låg att askan riskerar att smälta ihop. Då matar skrapan ut askan snabbare till askutmatningen. Genom att inte använ- 10 BIOENERGI nr 6 2012 da rosterteknik undviks risken för att små partiklar lyfter från bädden, vilket annars kan ge en stor del oförbränt material i stoftreningen. Skrapan i botten trycker askan mot en kant, som askan faller över och ner i askutmatningen, som ligger lägre ner i en svalare zon. Bränslebädden ska vara 300-350 millimeter hög på mitten. All primärluft trycks från sidorna rakt ner i bädden med ett ganska lågt flöde för att jämna ut temperaturvariationerna i förbränningsgaserna, vilket gör det lättare att mäta rätt temperatur i primärkammaren. Brännkammaren är utformad för att få en temperaturvariation i olika zoner som ger en bra förbränning, låg emissionsbildning och bra askhantering. Ett termoelement mäter temperaturen i primärgaserna i primärkammaren. Om temperaturen sjunker så stannar skruvarna som matar in gödsel och istället matas pellets in till dess temperaturen återhämtat sig, då växlar styrsystemet mjukt över till mer gödsel igen. Pelletsboostern styrs med en modulerande effektkurva mellan 0-100 procent. Sekundärkammaren Luften som tillförs i sekundärkammaren förvärms till cirka 600 grader innan den trycks in i kammaren med ett högt luftflöde. Här sker slutförbränningen innan förbränningsgaserna leds in i pannan och värmeväxlas över till vatten. Efter pannan renas rökgaserna från stoft via dubbla stoftcykloner. Styrning och reglering Pannan är utrustad med webbkamera, vilket innebär att anläggningen under hela intrimningsfasen kan övervakas på distans, både via information från styrsystemet och genom att visuellt se vad som händer i primärbrännkammaren. Värmen från pannan laddas i en mindre ackumulatortank som används för att jämna ut svängningar i effektbelastningen i nätet. Det hjälper till att få en lugnare reglering av förbränningen, vilket är viktigt för att det ska fungera bra. Eftersom pannan innehåller relativt mycket keramik så blir den också trög att reglera. n Text: Anders Haaker En foderblandare används för att riva sönder gödsel som innehåller långstråig halm, innan hästgödseln matas in i pannan.