Tänk tillgänglighet. så skapar du ett av Stockholms bästa ställen

Tänk tillgänglighet så skapar du ett av Stockholms bästa ställen

Det ska löna sig att göra Stockholm roligare för alla I Stockholm finns massor att göra för shoppingfrälsta, matintresserade och kulturkonsumenter. Men ibland ligger det hinder i vägen för upplevelsen. En svåröppnad dörr, en bullrig miljö eller oförstående personal kan göra skillnaden mellan ett ställe för alla eller bara för vissa. Stockholm har som mål att bli världens mest tillgängliga huvudstad senast år 2010. Som ett led i detta delar staden ut S:t Julianpriset till näringsidkare som använt kreativitet, kunskap och god service för att göra sin verksamhet tillgänglig för alla. Pristagarna får uppmärksamhet i annonser. Stockholms stad arbetar med att förbättra tillgängligheten på stadens gator, torg och parker. Trottoarkanter fasas av, busshållsplatser anpassas och stadens egna byggnader ses över. Men det räcker inte. För att Stockholm ska kunna nå målet att bli världens tillgängligaste huvudstad år 2010 måste all kommersiell verksamhet i staden också fungera för alla. S:t Julianpriset Det är här S:t Julian kommer in. Näringsidkare som har förbättrat sina lokaler eller sin verksamhet har chans att få denna hedersutmärkelse från Stockholms stad. Priset delas ut i klasserna restaurang/ bar/café, bio/teater/kultur, butik/bank/service och hotell/konferens. Juryn tar emot tips från allmänheten, nominerar tolv ställen och utser sedan vinnarna den 16:e februari. S:t Julian är en ren hedersutmärkelse inga prissummor förekommer. Kreativitet,kunskap och service För att komma i fråga för S:t Julianpriset ska du ha försökt avhjälpa fysiska hinder, som trappsteg och trånga passager. I en äldre miljö handlar det ofta om att kompensera för gamla brister. Om du bygger nytt, gäller det att tänka rätt från början. Tillgänglighet kan också handla om att hålla bakgrundsmusik på rätt nivå, att undvika heltäckningsmattor eller starka Höstkampanj för att få in tips om bra ställen i Stockholm. parfymer. Låter det svårt? Ingen är perfekt från början. Tillgänglighet skapar du med en kombination av kreativitet, kunskap och god service. Många kan överse med brister i miljön, om du ger dem ett riktigt bra bemötande. Möt vinnarna 2006 På de kommande uppslagen möter du vinnarna år 2006: Filadelfiakyrkan som jobbat med tillgänglighet sedan 1928, Scandic Sergel Plaza med sitt 93-punktsprogam, ICA Nära Axelsberg som vinner på bemötande och Bruno Café & Lounge där tillgänglighet är en naturlig del av arkitekturen. Borgarrådet Leif Rönngren delar ut priset i Stockholms stadshus.

Ett tips från Solveig Eriksson, astmatiker: Om du vill ha blommor eller starkt parfymerade produkter i butiken, kan du väl ställa dem längre in i lokalen? Då kan jag också shoppa hos dig!

Tillgänglighet för alla är en bra affärsidé, säger Torsten Andersson på Scandic Sergel Plaza. Torsten Andersson, hotelldirektör på Scandic Sergel Plaza: Utan stora visioner kommer man inte långt På hotellkedjan Scandic är tillgängligheten regel. Sedan våren 2005 ska alla Scandic pricka av en 93-punkters kravlista för tillgänglighet, som inkluderar allt från tvålhållare till parkeringsplatser. Egentligen är det bara en fråga om affärssinne. Det finns en miljon människor med funktionshinder i Sverige. 50 miljoner ute i Europa. Om vi är otillgängliga missar vi helt enkelt en massa affärsmöjligheter! Som alla kommersiella aktörer vill vi tjäna pengar, men vi vill göra det på rätt sätt, säger Torsten Andersson, hotelldirektör på Scandic Sergel Plaza. En viktig del av arbetet är att utbilda alla medarbetare i bemötandefrågor. När man vet hur man ska förhålla sig i kontakten med en gäst med personlig assistent, eller hur och när man får hälsa på en ledarhund, känner man sig trygg och kan ge god service. Många av förändringarna har varit lätta för Scandic att göra, eftersom de är en stor koncern som kan köpa in hjälpmedel centralt. Vad kan en liten aktör göra, som inte har Scandics muskler? Det är viktigt att göra upp planer och mål för förändringarna. Alla behöver inte göra 93-punktsprogram, men alla kan hjälpa till. Att Stockholms stad har bestämt sig för att bli världens tillgängligaste huvudstad är jättebra. Det är viktigt att ha stora visioner. Utan dem kommer man inte långt! Fakta Scandic har 130 hotell i 10 länder med tonvikt på Norden. Scandics tillgänglighetsprogram är implementerat på de 65 svenska hotellen och sprids vidare i kedjan. Scandic är en del av Hilton Hotels Corporation med 2700 hotell i 80 länder. I foajén på Scandic Sergel Plaza finns arbetsstationer av olika höjd, och möjlighet att sitta ned när man checkar in. Konferensutrymmena är tillgängliga för rullstol. På rummen finns möjlighet att få vibrerande väckning.

Teamet bakom Brunogallerian: Anders Nyström, Newsec, och Robert Reuterhäll, FRAM Arkitekter. Robert Reuterhäll, arkitekten bakom Bruno Café och Lounge: Tillgänglighet är ingen specialgrej När den gamla lastkajen på Götgatsbacken byggdes om och blev Brunogallerian fanns tillgängligheten med som en naturlig del i arkitekturen redan från början. På så sätt kunde man skapa lösningar som passar alla, utan att peka ut någon som annorlunda. På krönet av Götgatsbackens shoppingstråk ligger Brunogallerian, bakom en lite småhemlig 1600-talsport. På det som förut var en asfalterad innergård finns numera Bruno Café & Lounge, årets S:t Julianpristagare i klassen restaurang/bar/café/. Juryn föll för hur man hade byggt om den äldre fastigheten till en modern och tillgänglig miljö. Ett exempel är nivåskillnaden mellan gatuplanet och butikerna i bortre änden av gallerian, som har lösts med ett mjukt sluttande plan. Sluttningen har också utnyttjats för att skapa sittbänkar av olika höjd runt caféet. På så sätt passar de människor av olika storlek. Golvet och bänkarna är täckta med engelsk sandsten, ett material som annars oftast används som gatubeläggning. Förutom att stenen är elegant, är den också halkfri, även om det skulle spillas vatten på golvet. Tillgängligheten gör inget väsen av sig, utan är en naturlig del av formen här, säger arkitekten Robert Reuterhäll från FRAM arkitekter. Ofta får tillgänglighet bli en liten extra grej som man först glömmer bort och sedan får lösa på slutet. Så ska det inte vara. Det är viktigt att skapa miljöer som från början fungerar för alla. Ingen ska behöva känna sig utpekad. Fakta Brunogallerian byggdes 2003-2004. Gallerian rymmer 10 butiker och 1 restaurang. Den ägs av SEB Trygg Liv och förvaltas av Newsec. Det är lätt att ta sig in på Brunogallerian. Sluttande plan löser höjdskillnaderna i caféet. Hissen är rymlig. Bankomaten utanför caféet sitter i rullstolsvänlig höjd.

Service, omtanke och leende är Daga Forsslunds modell. Daga Forsslund, butikschef på Ica Nära Axelsberg: Vi är sporrade att jobba ännu hårdare På ICA Nära i Axelsberg har S:t Julianpriset fått en hedersplats under en spotlight på charkdisken. Gratulationerna strömmar till från kunder som tycker att butiken är en sällsynt välförtjänt pristagare. Butikschef Daga Forsslund känner sig sporrad att fortsätta tillgänglighetsarbetet. Redan när Daga Forsslund och hennes man Bo startade butiken för drygt tjugo år sedan, märkte de att det fanns ett behov av lite extra god service. Många av kunderna var äldre, och uppskattade att få hjälp med att hitta och plocka varor eller bara få en liten pratstund med personalen. Daga och Bo bestämde sig för att satsa på service, omtanke och leende. De gick kurser i bemötande, något som de fortfarande bygger på när de rekryterar och utbildar sin personal. Resultatet märks tydligt i butiken. Våra kunder vet att de alltid får hjälp direkt de hinner inte ens fråga. Vi ser också till att ha tillräckligt mycket kassapersonal, så att ingen behöver köa länge. Dessutom är det lätt att ta sig fram i butiken. Hur gör man då för att skapa en tillgänglig butik? Daga pekar ut två viktiga områden: Börja med att fundera över hur ni arbetar. Hur stor personalstyrka behövs för att ge god service? Hur mår personalen? Om de trivs på arbetet, kan de göra ett bra jobb. Kolla hur butiken ser ut. Går det bra att ta sig fram med rullator, rullstol eller barnvagn? Tänk på att extraexponeringar av varor inte bara genererar pengar, utan också kostar pengar i form av ansträngd personal och missnöjda kunder. Så enkelt är det! Fakta ICA Nära Axelsberg startades 1984 av Daga och Bo Forsslund. Butiken har 27 anställda. ICA Nära Axelsberg har satsat på framkomlighet i butiken. Inga onödiga varuexponeringar ska få stå i vägen för kunden. En stor och serviceinriktad personalstyrka är den viktigaste tillgången.

S:t Julianpriset är en bekräftelse på vår kvalitet, säger Lars Bergman. Lars Bergman, Filadelfiakyrkan: Viktigast är att vara tillgänglig som människa Redan när kyrkan byggdes, 1928-1930, gjordes entrén från Birkaplan tillgänglig för rullstolar. Men kyrkans tillgänglighetsarbete handlar inte bara om sänkta trösklar, utan också om att möta människor och erbjuda god service. Filadelfiakyrkan i Stockholm har arbetat med tillgänglighet i tre steg, säger Lars Bergman, ansvarig för administration och personal. Det började med originalarkitekturen, där man var noga med att göra entréerna rätt. Steg två är vårt handikappråd, som arbetat med tillgänglighetsfrågorna under många år. Steg tre är ombyggnaden från år 2000, då vi fick en handikappanpassad förbindelse mellan kyrkan och Rörstrands slott och en ny hiss. Verksamheten i kyrkan har kompletterats med olika slags service: hörslingor, teckentolkade gudstjänster, Dövkyrkan med sin egen pastor samt inläsning av bibliotekets böcker och tidningar. Allt detta kräver förstås resurser. Men det Lars Bergman betonar är den mänskliga faktorn: Vad är det vi egentligen önskar? Jo, att människor ska ha tillgång till oss. Det är inte bara en fråga om byggnaden, utan om att möta människor. Alla som kommer hit ska känna: Jag fick ut något av detta! Inte bara församlingens medlemmar har tillgång till lokalerna. Kyrkan hyrs ofta ut till olika arrangemang, som Karolinska institutets examensceremonier och Rönningekörens framträdanden. Fakta Filadelfiakyrkan invigdes 1930. Salen rymmer 2.300 sittplatser. Arkitekt Birger Jonson. Här låg tidigare Rörstrands porslinsfabrik. Tomten, inklusive Rörstrands slott (1600-tal), köptes på 1920- talet av Filadelfia. Filadelfiakyrkans pelarförsedda fasad är välkänd. Några exempel på kyrkans tillgänglighet: gott om plats för rullstolar i salen, en taktil modell av det gamla Jerusalem och den nya hissen som går direkt in i Slottsvåningen.

Tillgänglighet så funkar det Enligt plan- och bygglagen är fastighetsägare och lokalinnehavare skyldiga att avlägsna enkelt avhjälpta hinder. Det går alltså ut på att kompensera för saker som inte fungerar så bra för alla, som svåröppnade dörrar, trappsteg, dåliga kontrast- och varningsmarkeringar för hissdörrar, ringklockor, trappsteg, stora glasytor och så vidare. Det allra bästa är förstås lösningar som från början passar alla, och inte kräver någon kompensation. Tillgänglighet är inte alltid sådant man kan ta på. Luftkvalitet, ljud, materialval, belysning, bemötande och utformning av tjänster är också viktiga delar. Om du vill veta hur S:t Julianjuryn bedömer en lokal, finns deras checklista på www.stockholm.se/tillganglig. Här kommer en liten kurs i tillgänglighet som utgår ifrån kundens eller gästens förväntningar på din lokal: Hitta rätt, komma in, använda och bli bemött.

1Hitta rätt Om din verksamhet ska vara tillgänglig måste kunderna veta var den finns, vad den har att erbjuda och hur man hittar den. Det handlar alltså om att information, öppettider, vägbeskrivning och skyltning ska göras så att den blir tillgänglig för alla. Det finns idag bra webblösningar som gör att personer med nedsatt syn kan lyssna på hemsidor, eller förstora upp dem. Information via radio och tv når de flesta. Vanliga skyltar kan kompletteras med skyltar i relief, ljudande och talande information. Det är också bra om ingången markeras tydligt i fasaden och att stora glaspartier markeras så att ingen råkar gå in i dem. På www.hi.se/tillganglig får du tips om hur du kan göra din hemsida tillgänglig. Information kan också förmedlas taktilt. 2Komma in Ofta finns det en liten nivåskillnad, ett eller ett par trappsteg vid entrén som gör det omöjligt för en person i rullstol att komma in. Det kan också vara en tung dörr, eller för trång öppning som ställer till det. I de flesta fall går det att bygga om entrén så att den blir tillgänglig. Det finns många exempel på bra ramper. Ibland finns också möjligheten att ordna ingången på ett ställe som ligger mer i nivå med golvet. Där det är möjligt kan man också göra mindre justeringar av höjden på trottoaren. Titta på www.stockholm.se/tillganglig. Där finns flera exempel på tillgängliga entréer. Enkla ramper av aluminium som läggs ut vid behov är en provisorisk lösning. Mjuk övergång från den förhöjda trottoaren in i butiken.

3Använda När kunden väl kommit in, gäller det också att lokalen kan användas av alla. Det bör finnas plats så att barnvagnar, rullatorer, rullstolar och kundvagnar kan komma fram. Receptioner, kassadiskar och inredning bör placeras och utformas med hänsyn till olika funktionsförmågor. Om lokalen är bullrig, bör du försöka ljuddämpa den. Bakgrundsmusik kan vara jobbigt för personer med nedsatt hörsel. Parfym (även rumsspray, rökelse och annat), pälsdjur, heltäckningsmattor och starkt doftande blommor kan vara till besvär för personer med astma och allergi. Ett parti av disken har gjorts lägre, för att passa sittande. Oparfymerad tvål är vänligare mot människor med allergi. 4Bemötande Personalens attityd och bemötande är avgörande för alla kunder. Ett bra bemötande är särskilt viktigt för personer med funktionsnedsättning och kan många gånger kompensera en del brister i lokalerna. Många uppskattar att det är lätt att få hjälp med till exempel plockning och hemkörning av varor. Ännu viktigare är att personalen har rätt kunskap. Den som möter kunderna ska till exempel veta att en personlig assistent eller en ledarhund ska betecknas som ett hjälpmedel, och att det är kunden man ska vända sig till. En utbildad personal känner sig trygg i sin roll, och kan ge bra service. Ett bra bemötande är avgörande för om kunden vill komma tillbaka. Hjälp med att hitta, plocka och köra hem varor uppskattas av många.

Så kommer du igång Behöver du hjälp att komma igång med ditt tillgänglighetsarbete? Genom Stockholms stad kan du få information om tillgänglighetsfrågor, hjälp att analysera vilka behov som finns för din lokal och verksamhet samt tips om hur andra gjort. Du kan också boka tid för ett möte med någon av våra tillgänglighetsexperter, som gör en bedömning av din lokal. Vill du och dina medarbetare kanske prova hur lokalen upplevs ur ett rullstolsperspektiv? Vi lånar gärna ut en av Stockholms stads stolar. På Boverket hittar du information om lagen om enkelt avhjälpta hinder. Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning, har specialkompetens i bl a bemötandefrågor. Kontaktinformation: Tillgänglighetsprojektet i Stockholm stad Tel: 08-508 272 00 www.stockholm.se/tillganglig Boverket Tel: 0455-353 000 www.boverket.se Gå in på sök och beställ publikationer eller sök på enkelt avhjälpta hinder. Handisam Tel: 08-600 84 00 www.handisam.se

Är det din tur att vinna S:t Julianpriset 2007? Den 16 februari, åren 2006 till 2010, delar Stockholms stad ut ett pris S:t Julianpriset till den butik/bank/service, restaurang/bar/café, biograf/teater/kulturlokal och hotell/konferenslokal som gjort förtjänstfulla insatser för att förbättra tillgängligheten i sina lokaler eller verksamheter. Alla kan lämna tips på 08-508 266 99 eller på Mer information: Tillgänglighetsprojektet, Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon: 08-508 272 00 Tipstelefon: 08-508 266 99 www.stockholm.se/tillganglig www.stockholm.se/tillganglig. Efter en nomineringsomgång kommer en jury att utse pristagarna som får ta emot priset under festliga former i Stadshuset. S:t Julian är värdshusvärdarnas och gästfrihetens skyddshelgon, vilket gör honom till den perfekta symbolen för ett stadsliv där alla är välkomna. Har du svårt att läsa broschyren? På vår hemsida www.stockholm.se/tillganglig kan du ladda ned broschyren som pdf. Om du vill ha broschyren i Daisy-format, kontaktar du Tillgänglighetsprojektet. Hemma Annonsbyrå.Tryck:AB Danagårds grafiska. Fotografer: Conny Ekström, Pysse Holmberg, Lennart Johansson, Göran Sehlstedt, Mathias Bogren/Scanpix, Sven-Olof Ahlgren/Scanpix, Lars Wittrock/Scanpix och Trafikkontoret.