ENERGI 2020 ENERGIPLAN FÖR REGION GOTLAND - REMISSVERSION Remissversion av Energi 2020 - energiplan för Region Gotland Godkänd för remiss av Regionstyrelsen
Energiplan för Region Gotland - förord Förordet i den slutliga versionen skrivs senare av regionstyrelsens ordförande. Citat nedan påminner om att energifrågorna måste hanteras på internationell nivå, men det samlade utfallet är resultatet av en mängd beslut och händelser på nationell, regional och individuell nivå. Energiläget år 2011 sammanfattades av Internationella Energibyrån, IEA: Om vi inte lyckas med en mycket snabb undanmanöver, så hamnar vi i det läge som vi försöker att styra bort ifrån. Ändå har världssamfundets klimatmöten inte gett de resultat som behövs i form av internationella överenskommelser för att begränsa klimatförändringarna. Enligt IEA finns nästan inga tecken som tyder på att det absolut nödvändiga trendbrottet för världens energianvändning verkligen är på gång. Primärenergianvändningen i världen ökade med anmärkningsvärda fem procent under 2010, vilket ledde till att koldioxidutsläppen nådde nya högstanivåer. IEA påpekar också att händelser som kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi och oroligheter bland annat i Mellanöstern och Nordafrika skapar tvivel på tillförlitligheten i energileveranserna. Samtidigt leder oro för tillståndet hos statsfinanserna uppmärksamheten hos världens regeringar bort från energipolitiken och begränsar dessutom deras handlingsutrymme. I november 2012 publicerade Världsbankens sitt fyragraders-scenario Skruva ner värmen motiv till att en 4ºC varmare värld måste förhindras, en rapport som Potsdam-institutet för klimatforskning och klimatanalys producerat i samverkan med Världsbankens globala expertteam för anpassning till klimatförändringarna. Rapporten belyser, med stöd i dagens kunskap om klimat och ekosystem, de kraftigt försämrade förutsättningar ifråga om försörjning med livsmedel och vatten, hälsa och säker livsmiljö som det globala samhället står inför när jordens ekosystem ställer om till ett fyra grader varmare klimat. Detta är vad klimatforskarna förutspår innan slutet av detta sekel, om inte snabba och nödvändiga policybeslut fattas i världen. Världsbanken hoppas att rapporten väcker insikter och säger sig vara ledande förespråkare för ambitiösa klimatåtgärder; inte enbart av moraliskt tvingande skäl utan också för att de behövs av ekonomiska skäl. Rapporten påpekar att uppvärmningen med fyra grader ännu kan undvikas, det finns flera studier som visar på tekniskt genomförbara och ekonomiskt bärkraftiga sätt att minska klimatpåverkan och huvudsyftet med rapporten är att understryka vikten av mycket snabba beslut och åtgärder. Om inte ens de beslut som redan fattats står fast, utan dagens utvecklingstendens fortgår, så kommer 4ºC- scenariot sannolikt att bli verklighet redan 2060. Men trots världssamfundets intentioner att begränsa klimatförändringarna till högst två grader, kommer de åtgärder som hittills beslutats, enligt forskarna bara att begränsa temperaturökningen till 3,5-4ºC. Det scenariot är förödande: Kustnära befolkningscentra och världens låglänta nationer drabbas hårt. Livsmedelsproduktionen i världen blir osäkrare, med ökad risk för svält och undernäring som följd. Många redan torra områden blir torrare och våta områden blir våtare. Svåra värmeböljor, kraftigare tropiska cykloner och irreversibla förluster av biologisk mångfald är andra delar av ett varmare scenario. Jordens medelklimat är nu 0,8 ºC varmare än under förindustriell tid. Det låter inte mycket, men effekterna syns; en fyra grader varmare värld är så annorlunda än den värld vi känner idag, att bristen på åtgärder för att begränsa klimatförändringarna inte bara ställer välfärd utom räckhåll för miljontals människor i världens utvecklingsländer, utan också hotar att orsaka tillbakagång av att flera årtiondens utveckling runtom i världen. Rapporten slår fast att alla regioner påverkas av klimatförändringarna. Fördelningen av hur världens energiresurser används sätter mycket av ojämlikheterna i världen på sin spets. Ökat välstånd ökar också de klimatpåverkande utsläppen och de som drabbas hårdast av klimatförändringarna är sällan de som har varit med och orsakat dem. Kapitel: Energiplan för Region Gotland - förord 1
Innehåll Energiplan för Region Gotland - förord... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Syfte och avgränsningar... 4 1.2 Lokal och regional energiplanering... 6 2. Energianvändningen år 2020... 8 2.1 Målsättningar i Sverige och inom EU... 8 2.2 Planens målbild för energisystemet på Gotland år 2020... 9 2.3 Framgångsfaktorer och styrtal för energiplanen till år 2020... 10 2.4 Energistrategi till år 2020 vägval för att nå målen... 13 2.5 Aktiviteter för att nå målen till 2020... 14 2.6 Utveckling av energitillförseln till Gotland 1990-2010... 16 3. Omställning till förnybar energi på Gotland... 19 3.1 Biobränsle från skogen... 19 3.2 Strategisk satsning på biogas... 20 3.3 Utbyggnad av vindkraft... 23 3.4 Effektivare transporter... 24 4. Säkerhet i energitillförseln till Gotland... 25 4.1Eltillförselns tillförlitlighet... 25 4.2 Beredskap för att undvika och åtgärda störningar i energidistributionen... 26 5. Ansvar för energiomställningen... 29 5.1 Energifrågorna finns i alla delar av samhället... 29 5.2 Regionens olika ansvarsområden i energifrågor... 30 6. Framtidsscenarier... 38 7. Påbörjad energiomställning... 42 7.1 Minskad klimatpåverkan från energianvändningen... 42 7.2 Näringslivets roll i energiomställningen... 44 7.3 Smart Grid Gotland... 48 7.4 Arbete i nätverk, partnerskap och projekt... 49 8. Energianvändningens inverkan på miljön, hälsan och andra resurser... 50 8.1 Miljöeffekter av energianvändningen... 50 8.2 Hälsoeffekter av klimatförändringar/energianvändningen... 53 8.3 Resurseffektiv energianvändning?... 54 8.4 Allmänhetens engagemang i energiplanen... 55 9.Referenser, tabeller:... 55 Kapitel: Innehåll 2
Sammanfattning Region Gotland har antagit utmaningen att åstadkomma en hållbar energitillförsel till år 2025: - Energiförsörjningen ska vara klimatneutral och kännetecknas av högsta möjliga effektivitet och hushållning. Energianvändningen på Gotland ska baseras på en hög andel från lokala förnybara energislag och bidra till näringslivets utveckling och tillväxt. (Vision 2025, regionalt utvecklingsprogram, 2008). Redan i Ekoprogram för Gotland, (miljöstrategi, 1996) sattes målet att göra Gotland till ett ekologiskt hållbart samhälle till år 2025. Målet omfattar många miljöaspekter energi, resurser, lantbruk, avfall, strålning, etc. Att utveckla lösningar för hållbar energianvändning är en av de strategier som fått särskilt genomslag de senaste åren. Mellan åren 1990 och 2010 har CO 2 -utsläppen från fossila bränslen på Gotland till transporter och värme (exkl. värmeproduktion i öns kalksten- och cementindustri som omfattas av ETS 1 ) minskat med 35 procent, främst tack vare utfasningen av oljeeldning för uppvärmning. Oljan har i hög grad ersatts av biobränsle, särskilt i fjärrvärmen. En ökad aktivitet i skogsbruket tillsammans med teknisk utveckling av värmesystem för biobränsle har lett till att lokalt biobränsle svarar för större delen av bränslebehovet till uppvärmning av byggnader. För enskild uppvärmning har byte från oljeeldning till bergvärme, eller olika värmepumpar också bidragit till minskat beroende av olja och el. Teknisk utveckling har lett till ökad energieffektivitet, men samtidigt har genomsnittet per person, både för uppvärmda ytor inomhus och transportsträckor, ökat på Gotland. Antalet elkunder på Gotland har ökat och elen har fått allt vidare användningsområde, vilket i sin tur ställer högre krav på elens kvalitet och elnätets tillförlitlighet. Trots det är elkonsumtionen i hushåll, service och småföretag totalt ungefär lika stor nu som under tidigt 1990-tal. För närvarande, 2012, täcks cirka 40 procent av eltillförseln till Gotland av lokalt producerad vindkraft, resten utgörs av den svenska normalmixen, mest kärnkraft och vattenkraft. Transporterna står för 85 procent av de återstående CO 2 -utsläppen på Gotland från den samlade energianvändningen i bostäder, småföretag och transporter; NETS 2, 3, dvs utom energiintensiva företag. Fortsatta aktiviteter i regionen för ökad energieffektivitet i byggnader, energieffektiv offentlig upphandling, kampanjer och energirådgivning kommer att genomföras 2011 2015 parallellt med aktiviteter som är viktiga för öns energiomställning. Exempel på åtgärder som kan stödjas av regionen är: Beslut om att ställa om transporter till andra drivmedel, ökad energieffektiviteten inom industri och serviceföretag samt beslut om att bygga ny vindkraft. Under 2012 nådde vindkraftsutbyggnaden det nuvarande elnätets tak på 195 MW ansluten effekt. Inte förrän en ny sjökabel är på väg att sättas i drift kommer nästa fas av vindkraftsutbyggnaden på Gotland, år 2016-2020. Enligt planerna kommer omkring 1000 MW att byggas på Gotland. Tanken är att i framtiden ska export av vindkraft balansera resterande användning av fossila bränslen för transporter och industriprocesser på Gotland. Lokalt biobränsle med tillskott från geotermisk värme, solenergi och återvinning av överskottsvärme kommer att räcka till för värmebehovet och en stor del av vägtransporterna. Både vindkraft och bioenergi kommer att bidra till utveckling och hållbarhet i lokalt näringsliv. Men lokal utveckling och tillväxt är också beroende av goda kommunikationer. Inga större tekniksprång inom vägtransportsektorn på Gotland förväntas t o m 2020. Den största utmaningen inom energisektorn de närmsta åren är att möta fortsatta krav på ökad mobilitet och kommunikation och samtidigt lyckas minska utsläppen från transporterna. Helsidesbild ska ev. in här för bättre siddisponering, men av utrymmesskäl görs detta inte i remissversionen 1 ETS står för Emission Trade Scheme, dvs. EU:s system för tilldelning och begränsning av utsläppsrätter för klimatgaser. Energiintensiv industri som t ex kalkstens- och cementindustrin på Gotland ingår i ETS 2 NETS, Non-ETS, betecknar all energianvändning som inte ingår i ETS 3 Gäller utsläpp av fossilt kol orsakad av energianvändning, inte de totala utsläppen av klimatgaser Kapitel: Sammanfattning 3
1. Inledning Energiplanen för Region Gotland grundas på visionsmålet 4 att energianvändningen på Gotland kan ställas om och bidra till både socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling av hela Gotland och på regionens egna ambitioner och mål för ekologiskt hållbar utveckling, där energianvändningen är en viktig del. Energiplanen samverkar med regionalt utvecklingsprogram, översiktsplan, miljöprogram, biogasstrategi, transport- och avfallsplanering. Energiplanens horisont till år 2020 är vald med hänsyn till EU:s 20-20-20 mål för förnybar energi, utsläpp av klimatgaser och effektiv energianvändning. Energiplanen koncentreras på dessa områden och ska innehålla mål både för egna verksamheter och för regionen som geografiskt område samt uppfylla lagen om kommunal energiplanering, till exempel genom beskrivning av regionens planering och åtgärder för att klara energiförsörjningen även i krislägen. Regionen har åtaganden inom flera projekt; Energimyndighetens energieffektiviseringsprojekt för kommuner och landsting som rör energieffektivisering för transporter, el och värme i egna verksamheter samt åtaganden i EU-projekt för utveckling av energianvändningens effektivitet och minskad klimatpåverkan för hela regionen. Dessa åtaganden innebär att energiplanen ska innehålla beslutade åtgärder och kvantifierade mål för minskade CO 2 -utsläpp dels till år 2014/15 och dels till år 2020, såväl för hela Gotland som inom regionens egna verksamheter. 1.1 Syfte och avgränsningar Syftet med energiplanen är att få en gemensam inriktning, antagna mål och beslutade åtgärder för energianvändningen i de verksamheter som regionen råder över direkt och indirekt, så att regionens övergripande mål för energianvändning och energiomställning uppnås. Årliga uppföljningar av energiplanen ska både visa hur utvecklingen av energianvändningen på hela Gotland bidrar till minskad klimatpåverkan och i vilken takt planens olika målsättningar uppnås genom egna åtgärder i Region Gotlands verksamheter. Planens mål, åtgärder och uppföljning avgränsas till energianvändningen på Gotland och energitillförseln till Gotland. Hur mycket energi som används på andra håll i världen för att producera varor och tjänster som konsumeras på Gotland syns inte i energistatistik och uppföljning. Därför finns den inte med i energiplanens mål och uppföljning, trots att det vore ett önskvärt mått. Mål och åtgärder avgränsas i stort sett till energi- och klimatpolitikens områden. I arbetet med färdplaner enligt EU:s intentioner för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 bidrar energiplanen på de viktigaste områdena, men utöver dessa behöver färdplanen till år 2050 innehålla andra insatser på fler områden som näringslivsutveckling, kommunikationer, livsmedelsförsörjning och markanvändning, med målet att skapa förutsättningar för att klimatpåverkande utsläpp inom EU till år 2050 minskas med 80 95 procent, jämfört med år 1990. Utvecklingen för Gotland som region är helt beroende av goda kommunikationer. Tillgång till transporter är en avgörande del i Gotlands försörjning. Bränslen framför allt till färjetrafiken svarar för en betydande del av energianvändningen, men i de fall flyg- och färjetrafikens bränslen ingår i planens målsättningar så redovisas det i varje enskilt fall, eftersom energibehov till transporter mellan regioner, t ex flyg och sjöfart, inte ingår bland de energidata som redovisas i statistik över regional energianvändning. Nationell utsläppsstatistik däremot, fördelas regionalt efter ett uppifrån och ner- perspektiv. Det 4 Målet i Vision 2025 bygger på utredningar t ex i EU-projektet 100 REN isles, Energibyrån Gotland år 2000 Kapitel: 1. Inledning 4
medför att alla utsläpp som hänförs till regionerna, inte har direkt ursprung i verksamheter där utan till exempel kan orsakas av förbipasserande transporter. För Gotlands hela område, där stora ytor till havs ingår blir detta särskilt tydligt. Kartan ovan, från Naturvårdsverkets databas över utsläpp till luft, visar hur koldioxidutsläpp i nationell rapportering, såväl punktutsläpp som diffusa utsläpp, fördelar sig över Gotland. Transportstråk både på land och till havs syns tydligt. För lokal och regional energiplanering blir ett nedifrån och upp- perspektiv på energianvändningen, baserad på uppgifter om lokal energitillförsel mer användbar, eftersom den i större omfattning påverkas av beslut på lokal och regional nivå. Kapitel: 1. Inledning 5
1.2 Lokal och regional energiplanering 1.2.1 Länsstyrelsens energiplanering Länsstyrelsen ansvarar för att koordinera och implementera nationella beslut som rör Gotland, så som regionaliseringen av den nationella energistrategin och de nationella miljökvalitetsmålen. Länets och regionens energiplanering samverkar och kompletterar varandra eftersom Gotland är ett eget län, med samma geografiska indelning som regionen. Länsstyrelsernas roll är att stödja förnybar energi och energieffektivitet i enlighet med nationella mål och planer samtidigt som andra nationella intressen ska beaktas. Länsstyrelserna har i uppdrag att ta fram regionala energistrategier, till stora delar inom samma områden som innefattas av lagen om kommunal energiplanering. Länsstyrelserna ska dessutom stödja den kommunala nivån med faktaunderlag samt granska kommunernas energiplaner. Klimatpåverkande utsläpp till luft i Gotlands län 1990-2010, angivet som CO 2 -ekvivalenter Utsläppskälla År 1990 År 2000 År 2005 År 2010 diff.kton/år 1990-2010 Energiförsörjn. inkl. industri 871 742 726 638-233 Processutsläpp, kalkindustri 1 106 1 2946 1 1 361 +256 Övrigt, inkl transporter 547 547 91 550 +3 Totalt kton CO 2 -ekv/år 2 524 2 584 2 611 2 549 25 Tabellen visar att processutsläppen inom kalkindustrin på Gotland, genom högre årlig produktion har ökat mer än de utsläppsminskningar som åstadkommits genom bl a energiomställning under samma tid. Källa: Länsrapport Gotland, nationell emissionsdatabas för utsläpp till luft. Omkring 70 procent av de klimatpåverkande utsläppen i Gotlands län härrör från öns ETS 5 - industrier. 1.2.2 Regionens energiplanering Region Gotlands energiplan följer 3 lagen (1977: 439) om kommunal energiplanering. Enligt denna skall varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi, bland annat med mål och åtgärder för att klara energiförsörjningen även i krislägen. Samverkansmöjligheter med energiintensiva företag inom regionens gränser skall analyseras och tas tillvara. Företagen är skyldiga att medverka. Lagstiftningen kom till i spåren av oljekrisen på 1970- talet, när trygg energiförsörjning var den största energiutmaningen. Numera är mål och åtgärder för begränsad klimatpåverkan, effektivare energianvändning och hållbara transporter ofta huvudsyftet med kommunala och regionala energiplaner, trots att i dessa delar är energiplaneringen i stort sett frivillig för kommuner och regioner. Region Gotlands energiplan ska innehålla mål både för egna verksamheter och för regionen som geografiskt område. De etappmål och preciseringar inom de nationella miljökvalitetsmålen som på regional nivå berör energiområdet ingår i energiplanens mål och ansvarsområden. Strukturen i energianvändningen på Gotland blir tydligast genom att visa utveckling och mål för energianvändningen på Gotland både med och utan öns ETS- industrier med deras exportberoende produktion. Energiplanen för Region Gotland, Energi 2020, visar översiktligt hur energisituationen på Gotland utvecklats från 1990 till år 2010 och sätter mål fram till år 2020. EU:s så kallade 20-20-20- mål för 5 ETS står för Emission Trade Scheme, dvs EU:s system för tilldelning och begränsning av utsläppsrätter för klimatgaser. Energiintensiv industri som t ex kalkstens- och cementindustrin på Gotland ingår i ETS. Kapitel: 1. Inledning 6
högre andel förnybar energi, minskade utsläpp av klimatgaser och effektivare energianvändning gäller utvecklingen för 1990 2020, varför hela det tidsspannet visas i några av planens tabeller. Energiplanen ska också vara en bra grund för energiåtgärder och projekt på Gotland och redovisa åtgärder som uppfyller åtaganden inom EU-projekten Islepact och Covenence of Mayors. EUprojektens åtgärdsplan en Island s Sustainable Energy Action Plan (ISEAP) 6 utgör större delen av energiplanens åtgärdsdel. Den innefattar åtgärder både inom regionens egna verksamheter och hos andra aktörer. Åtgärder som ger energieffektiviseringar i Region Gotlands egna verksamheter rapporteras också till Energimyndigheten, i ett projekt för energieffektivisering 2011-2014. Med egna mål och åtgärder, tillsammans med andra aktörer på Gotland och tillsammans med andra regioner som anslutit sig till Covenanct of Mayors eller Pact of Isles, vill Region Gotland visa att en miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling till år 2020 når längre än EU:s 20-20-20 mål på energiområdet. För Gotlands del är målet 45 procent minskning från år 1990 till år 2020 av koldioxidutsläpp från fossila bränslen i energiförsörjningen på Gotland, utom industribränslen inom sten- och kalkindustrin. Förutsättningarna för att nå målet beror i hög grad av hur transportsektorns energianvändning utvecklas. Med sten- och kalkindustrin inkluderad, är målet för minskat beroende av fossila bränslen till år 2020 att högst 50 procent av öns totala energiförsörjning kommer från fossila bränslen; fördelat som cirka 60 procent fossila bränslen totalt inom kalkstens- och cementindustrin och under 30 procent i samhället i övrigt. Med insatser för energieffektivisering och utbyggnad för att ta tillvara av de förnybara energiresurserna på Gotland kan export av en del av den producerade vindkraften och en del biobränsle balansera import av andra energibärare. Med aktiva insatser bedöms lokal bioenergi, återvunnen energi, sol och vindkraft kunna motsvara 60-65 procent av den totala energianvändningen på Gotland år 2020. En del förnybar el exporteras och kan sägas balansera viss fortsatt import av fossila bränslen. Energiomställningen ger nya arbetstillfällen på Gotland och med en högre grad av lokal energiförsörjning kan även ägandet av energitjänsterna bidra till ekonomisk utveckling i regionen. Energianvändningen i regionens egna verksamheter redovisas i årliga nyckeltal. Uppföljningen av energiplan och miljöprogram samordnas för regionens egna verksamheter i de delar som rör energi och klimatpåverkan. Energiplanen ska belysa miljöeffekterna av energiförsörjningen och innehålla en beskrivning av de miljökonsekvenser som följer av att planens beslut genomförs. Bara en liten del av den totala energianvändningen på Gotland påverkas direkt genom de beslut som kan fattas politiskt inom Region Gotland, i den dagliga driften av regionens egna verksamheter eller genom beslut i andra myndigheter. Informationsinsatser, nätverksarbete och projektverksamhet är de verktyg som står till buds för att påverka energianvändningen utanför den egna beslutssfären. Exempel på detta är energirådgivning, publika mässor och seminarier samt genom att stöd till energiprojekt i små och medelstora företag med hög energianvändning. Näringslivets och hushållens energikunskap och motiv till att ändra sin energianvändning är avgörande för att planens mål ska nås. Vardagsvanor både i hushållen och på arbetsplatser har sannolikt större betydelse för hur energianvändningen utvecklas på Gotland fram till år 2020 än vad som styrs genom planer och direktiv. 6 Särtryckt som en delrapport till EU inom ramen för Islepact och Borgmästaravtalet, Covenance of Mayors Kapitel: 1. Inledning 7
2. Energianvändningen år 2020 2.1 M ålsättningar i Sverige och inom EU EU har antagit bindande klimatmål för 2020 och dessa har införlivats i nationella målsättningar. Inom EU finns en uppdelning av utsläppsmålet till år 2020 mellan energianvändning inom respektive utom systemet för handel med utsläppsrätter, ETS 7. ETS omfattar energiintensiva företag. Dessa står för cirka 40 procent av energianvändningen inom EU. Inom hela EU-ETS är målet satt till 21 procent minskning av de klimatpåverkande utsläppen från år 2005 till år 2020 och ett gemensamt system för hela EU börjar gälla år 2013. För den energianvändning inom EU som inte ingår i ETS gäller en nationell fördelning mellan medlemsländerna för hur målet om 20 procent förnybar energi och 20 procent minskning av de klimatpåverkande utsläppen ska nås. Effektiviseringsmålet till år 2020; användningen av primärenergi 2020 ska ligga 20 procent under prognosen för 2020 bedöms svårt att nå och har inte preciserats i form av nationella fördelningar. I juni 2012 enades EU-länderna om ett nytt energieffektiviseringsdirektiv 8 vars regelverk bedöms ge 17 procent ökad energieffektivisering till år 2020. EU-direktivet om byggnaders energiprestanda och ekodesign- respektive energimärkningsdirektiven av energikrävande produkter är kompletterande direktiv. vilka alla bedöms få stor betydelse för energieffektiviseringen inom EU. Förbättrad energieffektivitet är ett huvudspår i det s k flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt Europa i EU:s strategi till år 2020. Det bedöms vara det mest kostnadseffektiva och snabbaste sättet att både öka försörjningstryggheten och ge energibesparingar samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar. Det informationsgap som idag hindrar ökad energieffektivitet måste också minskas. Enligt förslaget ska EU:s medlemsstater inrätta nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet. Det svenska målet för utsläppen av klimatpåverkande gaser är en minskning med 40 procent till år 2020 9 jämfört med 1990 års nivå, för de verksamheter som inte ingår i ETS. Riksdagen har antagit tre handlingsplaner för att nå klimatmålet, en för en fossiloberoende fordonsflotta, en för ökad energieffektivisering och en för främjandet av förnybar energi. Det svenska målet för andelen förnybar energi i Sverige är att år 2020 ska minst 50 procent av den totala energianvändningen vara förnybar energi. Detta är i linje med EG direktivet 2009/28/EG om främjande av energi från förnybara energikällor som ställer bindande krav på andelen förnybar energi. Målet för transportsektorn är att där ska andelen förnybar energi uppgå till minst 10 procent år 2020. Den långsiktiga ambitionen är en svensk fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen år 2030. Riksdagen har även tagit ett beslut om ett sektorövergripande effektiviseringsmål om 20 procent minskad energiintensitet mellan åren 2008 2020, mätt som energianvändning i förhållande till BNP. I uppföljningen av Länsstyrelsens klimat- och energistrategi följs utvecklingen på detta område för Gotlands del. 7 Emission Trade Scheme, EU:s system för tilldelning och begränsning av utsläppsrätter Drygt 2 miljoner ton utsläppsrätter är tilldelade Gotland; ca 91 % till cementindustrin, ca 9 % till kalkindustrin och 0,08 % till fjärrvärmen i Slite. 8 Energitjänstedirektivet och kraftvärmedirektivet ersätts med energieffektiviseringsdirektivet 9 Minst 2/3 av den beslutade utsläppsminskningen ska ske inom Sverige, 1/3 kan tillåtas ske genom det som kallas clean development mechanism, CDM åtgärder i andra länder. Kapitel: 2. Energianvändningen år 2020 8
2.2 Planens målbild för energisystemet på Gotland år 2020 Jämfört med år 2010 bedöms förändringen bli en kraftigt ökad tillförsel av vindkraft + 1350 GWh stor ökning av biogas + 100 GWh viss ökning av fasta biobränslen, solenergi och geotermisk energi. måttlig energieffektivisering, påbörjad omställning av transporternas drivmedel viss ökning av transportenergin totalt + 3 procent Se avsnitt 6 för utförligare förklaring På Gotland använder ETS-industrierna cirka en tredjedel av elektriciteten, cirka två tredjedelar av den värme som produceras men bara 5-10 procent av de fossila drivmedel som används på ön. Vision Gotland 2025 anger följande mål på energiområdet Energiförsörjningen ska vara klimatneutral och kännetecknas av högsta möjliga effektivitet och hushållning. Energianvändningen på Gotland ska baseras på en hög andel från lokala förnybara energislag och bidra till näringslivets utveckling och tillväxt. (Vision Gotland 2025, regionalt utvecklingsprogram, 2008). Energiplanens mål till år 2015 och 2020 är steg på vägen för att nå det målet. Kapitel: 2. Energianvändningen år 2020 9
2.3 Framgångsfaktorer och styrtal för energiplanen till år 2020 Visionsmålet innefattar en energibalans med export av förnybar energi som balanserar återstående användning av icke förnybara energislag på Gotland. Energiplanens övergripande mål till år 2020 följer strukturen på EU:s mål för energianvändningen till år 2020 för minskade koldioxidutsläpp, ökad effektivitet och ökad andel förnybar energi. Mer förnybar energi, minskad klimatpåverkan Andelen förnybar energi som används på Gotland är över 50 procent år 2020 och över 47 procent år 2015. Minst 55 procent av energianvändningen på Gotland år 2020 motsvaras av el och biobränsle som producerats på Gotland ur förnybara energislag eller återvunnen energi. En del av denna lokala energi exporteras. År 2015 motsvarar lokal vindkraft och bioenergi drygt 20 procent av den totala energianvändningen på Gotland inkl. ETS-industrierna 10. Leveransen av fasta biobränslen från jord och skogsbruk på Gotland är minst 600 GWh per år, år 2020 och sker inom ramarna för skyddet av biologisk mångfald och långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning inom de areella näringarna. Klimatpåverkan från energianvändningen på Gotland har minskat med 45 procent från 1990 2020 i form av minskade koldioxidutsläppen från fossila bränslen för energiförsörjningen, till alla sektorer utom utsläppshandeln 11. Högst 9 MWh fossil energi per person och år används i den i den icke handlande sektorn på Gotland år 2020, fördelat på hushåll, vägtrafik, offentlig sektor och icke handlande företag, med bibehållen mobilitet på ön. Mål för hela spektret av klimatpåverkande utsläpp finns i nationella miljömål och följs även upp regionalt inom det arbetet. ETS 12 -industriernas marknad har begränsat beroende av regionala beslut; utan mer på internationella konjunkturer och styrmedel. Påbörjad omställning till hållbara transporter Satsningar på cykelbanor i tätorter och längs pendlarstråk har gett ökad andel cykling. Biogas har fått genomslag i transportsektorn, minst 1200 gasfordon finns på Gotland. Energieffektivare fordon bidrar till ökad energieffektivitet i transportsektorn. Kollektivtrafiken på Gotland drivs till 100 procent av förnybar energi år 2020. Samhällsbetalda resor och upphandlade transporter som t ex färdtjänst och avfallsinsamling sker i huvudsak med fordon som drivs av förnybara drivmedel. År 2020 är andelen förnybar energi inom transportsektorn minst 14 procent, varav cirka 8 procent utgörs av låginblandning av biodrivmedel i bensin och diesel 13, år 2015 är över 5 procent av de gotländska landtransporternas drivmedel förnybara 14. (Teknik och regelutveckling bör kunna möjliggöra färjetrafik med bibehållen kapacitet och tillgänglighet, men 10 Målet rör endast fossila bränslen. Utsläpp av andra klimatpåverkande gaser eller utsläpp från biologiska processer orsaker än energianvändning eller energisektor ingår därmed inte. 11 Målet för utsläppsminskning inom de verksamheter som ingår EU:s utsläppshandel är ett särskilt mål för hela EU 12 ETS, Emission Trade Scheme, omfattar verksamheter inom det Europeiska handelssystemet för CO 2 -utsläpp. 13 Kan inte beslutas lokalt, men bör vara rimligt om 10 % låginblandning möjliggörs genom nationellt beslut. 14 5 procent förnybara drivmedel nåddes i Sverige år 2010. Kapitel: 2. Energianvändningen år 2020 10
med minskad klimatpåverkan år 2020 jämfört med år 2010. Förutsättningarna ges i samband med upphandlingen av trafiken från år 2017.) Utbyggd vindkraft År 2020 är 650-700 MW vindkraft ansluten till elnätet, projektering för minst 1000 MW pågår. Under år 2020 tas ytterligare en fastlandskabel om 500 MW i drift, alternativt är i byggfas för driftssättning år 2021. Projekteringsmålet är att ha skarpa projekt för 1000 MW ansluten kapacitet så snart fastlandsanslutningen medger det. Produktionsmålet är 2000 GWh vindkraft år 2020, under förutsättning att en ny kabel tas i drift under hösten 2020, eller 1800 GWh om inga nya nätanslutningar kunnat göras under 2020 men med ytterligare en ny anslutning i byggfas utöver den som tas i drift år 2017. Visionsmålet till år 2025 är 2700 GWh elproduktion på Gotland. Regionens roll är att möjliggöra vindkraftens utveckling genom god planering, samverkan och problemlösning, så att vindkraftens stora potential att ge såväl ekonomisk utveckling som miljömässigt hållbar energiförsörjning i regionen förverkligas, med beaktande av olika intressen och anspråk. Omvärldsfaktorer som energimarknader, finansiering och acceptansfrågor har en avgörande betydelse för vindkraftsutbyggnaden. Renare luft All förbränning ger utsläpp till luft. Luftföroreningar i form av försurande kväve- och svavelutsläpp på Gotland har till största delen sitt ursprung i fossila bränslen. Bränslen till kalk och cementindustrin inom ETS bedöms till cirka 60 procent fortfarande vara av fossilt ursprung år 2020 15 men här har effektiv rökgasrening redan minskat utsläppen väsentligt. Partikelutsläppen har flera lika källor och kan därför behöva uppmärksammas inom flera områden. Följande målsättningar är beroende av nationella och internationella regelverk för att uppnås. År 2020 ska användningen av eldningsolja för uppvärmning av bostäder och lokaler ha upphört, utom som back up, medan industrins oljeanvändning är 70 procent lägre än år 1990. Negativ miljöpåverkan av luftburna partiklar samt svavel- och kväveföreningar som härrör från uppvärmning och transporter på Gotland ska hållas inom godtagbara nivåer enligt nationella normer och miljökvalitetsmål. Sjöfartens utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ska ha börjat minska från fartygstrafiken i Östersjön senast 2016 som ett resultat av internationella överenskommelser. Krav på utsläppsbegränsningar i ett reviderat takdirektiv inom EU kan medföra att utsläppen av kväveoxider behöver minska ytterligare i Sverige. Inrikes sjöfart är en stor källa 15 Regleras inom EU:s system för handel med utsläppsrätter Kapitel: 2. Energianvändningen år 2020 11
till luftföroreningar, men 80 procent av luftburna kväve- och svavelföroreningar som når Gotland härrör från internationell luft- och sjöfart. NO x -utsläpp på Gotland 2010 inklusive internationell luftfart och sjöfart, 11 569 ton Energiförsörjning 1% 6% 2% 8% 2% Mineralindustri Övr.Transporter Inrikes civil sjöfart 81% Arbetsmaskiner Internationell luftfart och sjöfart NO x -utsläpp på Gotland 2010 2816 ton 9% 6% 33% Energiförsörjning Mineralindustri 42% Övr.Transporter 10% Inrikes civil sjöfart Arbetsmaskiner Källa: Emissionsdatabasen i den nationella miljömålsuppföljningen. Till Gotland hör geografiskt den del av Östersjön som omger ön; ut till nationsgränsen respektive halvvägs in till fastlandet. Kapitel: 2. Energianvändningen år 2020 12
2.4 Energistrategi till år 2020 vägval för att nå målen För att åstadkomma en miljömässigt hållbar energitillförsel och energianvändning ska Region Gotland Minska energibehovet i byggnader och välja energieffektiv teknisk utrustning - Genom att i planläggning, tillståndsgivning samt upphandling inom egna verksamheter medverka till att byggnader efter ny och ombyggnationer är så miljöanpassade och energieffektiva som möjligt utifrån vad regelverk, bästa tillgängliga teknik och befintliga byggnader medger. - Genom att i upphandlingar och i andra valsituationer välja energieffektivt så att potentialen för energieffektivisering förverkligas. Stödja analys, utveckling och införande av den teknik som behövs för övergången till hållbara transporter; såväl i utvecklingen av egna verksamheter som för hela Gotland - Genom att arbeta med energieffektiv logistik för godstransporter och personbefordran. - Genom att aktiv verka för introduktion av biogas och elfordon i transportsystemet. - Genom att i egna och upphandlade verksamheter vara pådrivande för att introducera nya lösningar som ger minskat el- och bränslebehov för transporter och kommunikation. Identifiera och stödja nyckelaktörer för lokal produktion av el, värme och drivmedel från förnybara energikällor - Genom att utvecklingsprojekt och egna verksamheter bidrar till ökad tillgång på och användning av förnybar och återvunnen energi till transporter och kommunikation samt för uppvärmning och el i byggnader och i produktionsprocesser. - Genom att i planering stödja att tillkommande bebyggelse möjliggör bättre utnyttjande av gemensamma resurser. - Genom effektivisering och övergång till förnybar och återvunnen energi. - Genom att aktiv verka för introduktion av biogas och elfordon. Målmedvetet planera för ett samhälle utan nettoutsläpp av klimatpåverkande gaser - Genom att ha väl förankrad och genomförd fysisk planering som ger utrymme för utvecklingen av förnybar energi från biobränsle, vindkraft och sol på Gotland. - Genom att främja kunnande och motivation för energieffektivisering och hållbar utveckling i näringsliv, hushåll och service, med målet att öns egna tillgångar på förnybar och återvunnen energi kommer att balansera öns samlade behov av energi till transporter, värme och el. - Genom att aktiva insatser enligt energiplanens mål och strategier bidrar till att uppfylla intentionerna i EU:s färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050, med minskade koldioxidutsläpp i EU med 80 95 procent jämfört med 1990. - Genom egna goda exempel, informationsinsatser och rådgivning. Se vidare tabellen nedan med aktiviteter som leder till målen samt kapitel 5 för energistrategins koppling till Region Gotlands nämnders och förvaltningars olika ansvarsområden Kapitel: 2. Energianvändningen år 2020 13
2.5 Aktiviteter för att nå målen till 2020 Insatsområden enligt strukturen i Islepact och Borgmästaravtal, CoM, se vidare kap 5 & 9 Åtgärderna i tabellen är inte tillräckliga för att nå målen, men här beskrivs t ex bara mätbara aktiviteter vilka går utöver redan beslutade styrmedel inom EU. Regionens ägarskap/ inflytande 2.5.1Byggnader/utrustning ÅTGÄRD 2.5.1.1 Regionens byggnader/utrustning Mycket högt Energiåtgärder i byggnaders klimatskal och drift och i processer, utbyte av resterande olja för uppvärmning av byggnader, elsparkampanjer Fortsatta energieffektiviseringsåtgärder i det kommunala bostadsbolaget GotlandsHem Fortsatt inköp av "grön" el till regionens egna verksamheter pågår sedan2002 Lågenergistandard antagen för ny och ombyggnationer i regionens byggnader Byte till LED i regionens gatu och utomhusbelysning Viss installation av solpaneler byggnader för demonstration och lärande Potential energieffektivitet, MWh/år 2.5.1.2 Övriga byggnader/utrustning, anläggningar/industrier Lågt Nya projekt med energiworkshops för företag Krav på energieffektivitet vid ny och ombyggnad Biogas ersätter eldningsolja i livsmedelsindustrin Energihushållning infogas i miljötillsynen 2.5.2 Transporter 2.5.2.1 Regionens egna fordon och transporter Potential för förnybar energi, ökad anv. alt. tillförsel ; MWh /år fro m 2010 och framåt 15 000 1 200 60 000 230 000 Ansvar TN GHem TN TN TN TN RS BN ** MHN Mycket högt Vid fordonsbyte ska ett så miljöanpassat fordon som möjligt väljas. Biogas är förstahandsvalet. Elfordon förväntas bli en möjlighet under planperioden Offentlig upphandling av transporter, i linje med regionens biogasstrategi Upphandling av samordande godstransporter till regionens arbetsställen Uppförande av produktionsanläggningar för biogas och produktionen av uppgraderad biogas till allmänna tankställen, regionens upphandlade transporter och egna fordon. Åtgärden inkluderar investering i produktion och infrastruktur, vilken förväntas äga rum främst inom näringslivet, inte inom regionens organisation. 6 0?? 20 5 000 Alla nämnder Alla nämnder Kapitel: 2. Energianvändningen år 2020 14
2.5.2.2 Transporter, allmänna och privata Regionens upphandlingar ska fortsätta att stödja utvecklingen av publika transporter till bästa tillgänglig fordonsteknik ifråga om miljöfordon Stödja övergången till biogas- och/eller mer energieffektiva transporer inom privat sektor Fortlöpande förbättring av cykelbanor, kollektivtrafik, och intermodaliteten i transportsy- Högt stemen för att minska beroendet av enskilda biltransporter 2.5.3 Lokal elproduktion Mycket lågt Anslutning av ytterligare 900 MW vindkraft vindkraft blir den största enskilda posten i det framtida energisystemet på Gotland Smart Grids Gotland En projektanställd regional vindkraftssamordnare agerar tillsammans med vindkraftsutvecklare på Gotland, nationella och regionala nätbolag och andra regionala energiaktörer för att utveckla vindbruket på Gotland En biobränsleeldad kraftvärmeanläggning i Visby kan bli aktuell tidigast 2017 eller när ny elkabel finns på plats 2.5.4 Fjärrvärme/ fjärrkyla, kraftvärme Lågt För nybyggnadsområden i tätorterna förordas fjärrvärmeanslutning Geotermiska resurser undersöks som en möjlig energiresurs för fjärrvärmen i Visby 2.5.5 Planering av markanvändning Medel Hållbar stadsutveckling i Visby; ekostadsdelen Visborg ett hållbarhetsprogram är under utveckling Fördjupade översiktsplaner med hållbarhetsaspekterna integrerade, utarbetas för nybyggnadsområden och tätorter i enlighet med intentionerna i översiktsplanen +-0 31 000 +-0 1 620 000 10 000 7 000 hållbarhet i ny bebyggelse 2.5.6 Aktiviteter för allmänheten och olika intressenter Högt Energi- och klimatrådgivning till hushåll och företag Engagera nyckelaktörer i energiprojekt; främst rådgivnings- & informationskampanjer, stödja investeringsprojekt när så är möjligt Information om CCS 16 för att öka allmänhetens förståelse för CCS och att undersöka möjligheterna till djuplagring av koldioxid i berggrunden utanför Gotland Energieffektiv avfallshantering Årlig Ekodag och andra informations- och inspirations tillfällen för allmänheten 16 CCS Koldioxidavskiljning och lagring, se vidare kapitel 5 **Åtgärder inom näringslivet stöd till att realisera potential teknik för att få bort CO 2 stöd till att realisera potential RS m fl nämnder TN ** RS ** GEAB BN GEAB RS, BN RS, BN BN RS, BN, TN, MHN ** RS, MHN TN RS Kapitel: 2. Energianvändningen år 2020 15
2.6 Utveckling av energitillförseln till Gotland 1990-2010 På Gotland har energianvändningen ställts om så att CO 2 -utsläppen från fossila bränslen till transporter och värme i hushåll, offentlig verksamhet och näringsliv (exklusive industriell värmeproduktion i kalk och cementindustri, vilka ingår i den så kallade handlande sektorn, eller ETS) har minskat med 35 procent mellan 1990 och 2010*. Det har skett främst genom utfasning av oljeeldning för uppvärmning. Teknisk utveckling har lett till ökad energieffektivitet, men samtidigt har både genomsnittet för uppvärmd lokalyta och antalet transportkilometer per invånare och år på Gotland ökat. Den totala energianvändningen är i stort sett oförändrad. Värme och el produceras delvis av lokal bioenergi, återvunnen energi och vindkraft. År 1990 kom den energi som totalt användes på Gotland till värme, el och drivmedel bara till 34 procent från lokal elproduktion eller lokal bioenergi. År 2010 hade andelen lokal energi vuxit till omkring 20 procent totalt och lokal vindkraftproduktion motsvarade 25 procent av totala elförbrukningen. Antalet elkunder på Gotland har ökat och elen har fått ett allt vidare användningsområde. Trots det så är elkonsumtionen i hushåll, service och småföretag totalt ungefär lika stor nu som under tidigt 1990-tal, men hushållens andel har ökat. Delmålet till år 2010 att energin ska komma från fossila bränslen till högst 55 procent uppnåddes nätt och jämnt. Energiförsörjningen år 2010 baserade till omkring 20 procent på kol och 35 procent på petroleumprodukter. Energin som användes på Gotland till el, värme och transporter år 2005 kom vid till 65 procent från fossila bränslen, så utvecklingen har gått åt rätt håll, främst genom systematisk ökning av andelen biobränsle på Cementa i Slite. Energitillförsel till Gotland, utveckling 1990-2010 (GWh) Energibärare El - nettotillförsel via fastlandskabeln GWh 1990 % GWh 2000 % GWh 2005 % GWh 2010 1 018 25 810 19,2 754 19 708 16,5 Kol & petcoke, industri 1 866 45 1 506 35,1 1 213 30 1 118 26, % 1 Drivmedel & eldningsolja 955 23 1 107 26,1 840 21 778 18,1 Fossilt returbränsle, industri 98 (gasol) 2 325 7,1 427 11 483 11,2 Delsumma: Fossila bränslen + nettotillförsel av el till Gotland 3 937 95 3 733 88 3 234 81 3 087 72 Drivmedel. Förnybara, främst 1 låginblandning 0 0 38 0,9 173 4 230 5,4 2 Värmepumpar, netto 68 2 100 2,0 67 2 90 2,1 Biobränsle, stenindustri 0 0-172 4 300 7,0 3 Biobränsle, fjärrvärme 18 0,5 138 3,3 179 4 221 5,1 4 Biobränsle, övrigt 99 2 86 2,0 133 3 339 7,9 5 Återvunnen energi 6 0,1 20 0,5 49 1 23 0,5 Solvärme och vindkraft, lokalt 10? 0,2 Delsumma förnybar energi 201 5 483 12 774 19 1 208 28 Totalt Gotland 4 138 4 216 4 008 4 295 Källa: Cementa AB, GEAB, Statistiska centralbyrån (SCB), bearbetning Region Gotland, 1) Uppgift från oljehamnen i Visby. 2) GEAB fjärrvärme: VP gav 22 GWh under 2005, 27 GWh år 2010 + uppskattat vp-netto i enskilda fastigheter: 40 GWh år 2005, 60 GWh år 2010, 3) Biobränsle i GEABs fjärrvärmesystem, 4) Värme från pellets, ved och flis i enskilda fastigheter +biobränsle i drivmedel (Företagsuppskattningar) 5) Återvinning fr. Cementa ca 40 GWh både 2005 och 2010, fjärrvärmen i Visby cirka 9 GWh biogas under 2005, c:a 5+3 GWh gas under 2010 inkl slamtork. *Koldioxidberäkning enligt modell som används i EU-projekten, där bl a diffusa utsläpp från flyg och sjöfart inte ingår. Kapitel: 2. Energianvändningen år 2020 16
2.6.1 Energi i olika sektorer på Gotland år 2010 På Gotland präglas energianvändningen av stenindustrins stora behov av bränsle för att bränna kalksten. I det gotländska samhället exklusive kalk- och cementindustrin fördelar sig energianvändningen ganska lika mellan uppvärmning, el och transporter. Inkluderas sjöfart och flyg är transporterna efter cementindustrin den enskilt största förbrukaren av fossila bränslen på Gotland. Transporterna och transportsektorns klimatpåverkande utsläpp ökar. Hushållens andel av totala elanvändningen ökar, medan industrins andel minskar. År 2010 kom 56 procent av energitillförseln på Gotland från fossila bränslen. Kalk- och cementindustrierna som svarar för nära hälften av totala energianvändningen på Gotland har både energieffektiviserat och ökat andelen alternativa bränslen, men för sin energiförsörjning är de fortfarande till omkring 80 procent beroende av fossila bränslen. För resten av Gotland är motsvarande andel drygt 30 procent, drivmedel till väg- och marktransporter utgör där cirka 85 procent av de fossila bränslena. Nedan visas ungefärlig fördelning av energitillförseln till Gotland år 2010, bränsle till färjetrafik och flyg ingår inte i diagrammet, Källa SCB, kommunal och regional energistatistik Nedanstående diagram visar hur energianvändningen på Gotland fördelade sig mellan olika sektorer år 2010. Källa SCB, kommunal och regional energistatistik Värme i flerbostadshus 5% Värme i småhus 10% Övriga tjänster 5% Transporter 13% Offentlig verks, soc- & hälsovård 6% Jordbruk,skogsbr Övrig uk,fiske hushållsel 4% 1% Industri, byggverks 56% Energianvändningen fördelad på olika sektorer, år 2010 Kapitel: / 17
2.6 2. Bebyggelse Det finns omkring 32 000 uppvärmda byggnader på Gotland. Bebyggelsens ålder är jämförelsevis hög. Omkring hälften dateras till före 1945 och några hundra byggnader är medeltida. Många är byggnadsantikvariskt värdefulla och är skyddade genom kulturmiljölagstiftning. Rivningshastigheten är praktiken noll. Antalet hushåll med fast boende på Gotland är omkring 28 000. Av dessa bor omkring 18 000 i en- eller tvåfamiljshus, omkring 10 000 hushåll har lägenhetsboende. Omkring 8 000 bostäder betecknas som fritidshus, en del av dessa bebos en del bara under några få sommarveckor. (Källa: Fastighetsregistret). Under 2000-talets första årtionde har det skett en avsevärd nybyggnation på Gotland, såväl i Visby som över hela ön. En hel del av nybyggnationen är kommersiella byggnader, men omkring 1000 nya lägenheter och 800 villor har byggts för bostadsändamål, inklusive nybyggnationen av fritidsbostäder. Värt att notera är att antalet bofasta invånare på ön inte har ökat under samma period. Men det finns förhållandevis många fastighetsägare som utnyttjar sina fritidshus under en stor del av året, men är folkbokförda någon annanstans. Uppvärmningssystemen som används i hem och offentliga byggnader, är näst intill fossilbränslefria. En del oljeldning förekommer fortfarande, mest inom industrin. Fritidsbostäder har ofta endast elektrisk uppvärmning, medan det mest typiska uppvärmningssystemet för ett småhus är en biobränslepanna ansluten till ett centralvärmesystem, med elvärme som backup. De flesta lägenhetsbestånd samt byggnader för offentlig service i tätorterna är anslutna till biobränsleeldad fjärrvärme. Enligt en nationell studie från 2008 är potentialen för lätt genomförbar energieffektivisering i byggnader på Gotland mellan 20 25 GWh/år. Av öns bostäder är det mindre än fem procent som fortfarande har uppvärmning genom oljeeldning. Över 90 procent av lägenhetsbeståndet är anslutet till fjärrvärme med mycket låga utsläpp. Fossila CO 2 -utsläpp från uppvärmning av bostäder bedöms ha minskat med över 95 procent sedan 1990, tack vare utfasningen av olja. Kapitel: / 18
3. Omställning till förnybar energi på Gotland I energisammanhang är Gotland speciellt. Det isolerade läget tillsammans med stort energibehov, särskilt till stenindustrin och till transporter, ställer särskilda krav på energitillförseln. Den tydliga avgränsningen och att ön genom stenindustrin har stort behov av värme och el gör samtidigt ön till ett intressant område för att studera tillförsel, distribution och användning av energi. Här finns goda förutsättningar för att utveckla lokal produktion av vindkraft, biobränslen och biodrivmedel, men vi är idag helt beroende av energi som köps in från andra regioner. Över hälften av vår energiförsörjning sker genom tillförsel av fossila bränslen. En stor del av dessa kan med ekonomiska och miljömässiga fördelar ersättas av lokal bioenergi, återvunnen energi av flera olika slag samt energieffektiviseringar som minskar energianvändningen. Här finns också en outnyttjad potential för fortsatt utbyggnad av vindkraft. Att effektivisera energianvändningen och ersätta fossila bränslen med biobränslen och andra koldioxidneutrala energikällor är avgörande för att minska energianvändningens negativa klimat- och miljöpåverkan. En ökad exploatering av de förnybara lokala energiresurserna skulle dessutom märkbart kunna förbättra den lokala ekonomin. Genom att ersätta externt tillförd energi med lokalt producerad elkraft och biobränslen ökar värdet av de gotländska resurserna samtidigt som miljöbelastningen minskar. Bättre energieffektivitet och energibesparingar ger också bättre ekonomi. Lokalt biobränsle med tillskott från geotermisk värme, solenergi och återvinning av överskottsvärme kommer att räcka till för värmebehovet i bostäder, till en stor del av företagen och en del av vägtransporterna. Både vindkraft och bioenergi kommer att bidra till utveckling och hållbarhet i lokalt näringsliv. ( Se målbilden) 3.1 Biobränsle från skogen Bioenergi från skogen är den lokala energikälla som hittills beräknats ha gett det största lokala tillskottet till öns energianvändning, enligt skogsbranschens 17 beräkningar över 500 GWh år2010. Med stigande el och oljepriser upplever skogsbränslemarknaden stor efterfrågan, men det är ännu framför allt virkespriserna som avgör omfattningen på aktiviteten i skogsbruket och därmed också tillgången på energived som biobränsle. Inom skogsnäringen på Gotland bedrivs skogsbränsleprojekt för att analysera och öka marknadsutvecklingen för skogsbränsle och förmågan hos lokalt skogsbruk att möta behovet. Med ett aktivt skogsbruk och naturvårdsröjningar bör uttaget av biobränsle bli kring 600 GWh år 2020. Skogen har stor betydelse både som producent av virke och biobränsle och för sin biologiska mångfald. Klimatförändringar som medför såväl torrare somrar med mer aktiva skadegörare som blötare och stormigare vintrar, kan ge stora skador både på skogarna och på skogsbruket. På Gotland finns en fortsatt potential för att öka andelen energi från biomassa. De största enskilda användarna av biomassa är värmeverken som genererar värme till fjärrvärmenäten i tätorterna. Då det blir dags att ersätta nuvarande värmeverk kommer det att bli intressant med kombinerade el- och värmeverk. Med en tydlig strategi för att öka fjärrvärmeanslutningen kan ännu mer biomassa från skogen användas för att producera värme och el. Från energibolagets håll bedöms el från kraftvärme vara intressant eftersom dess elproduktion bör vara tämligen jämn och värmebehovet till stor del samvarierar med elbehovet över årsbasis. En ny biobränsleeldad kraftvärmean- 17 Mellanskog på Gotland, 2011 Kapitel: 3. Omställning till förnybar energi på Gotland 19