Miljönämnden 2003-02-20 1 (10)

Miljönämnden 2003-02-20 1 (10) Plats och tid Ånge kommunkontor, Myckelmyrberget, torsdagen den 20 februari 2003, kl 13.00 15.30 Beslutande Ulla Arvidson, (s), ordförande Berit Levin Westin, (s) Anette Lövgren, (s) Ann-Christine Meiding, (s) Göte Larsson, (s), tj ersättare Bo Lövgren, (m), tj ersättare Övriga deltagande Karin Wennberg, bygg- och miljöchef Utses att justera Bo Lövgren Justeringens plats och tid Ånge kommunkontor, 2003-02-25 Paragrafer 10-17 Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerande Karin Wennberg Ulla Arvidson Bo Lövgren ÅNGE KOMMUN Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Miljönämnden Sammanträdesdatum 2003-02-20 Datum för anslags uppsättande 2003-02-25 Datum för anslags nedtagande Sista dag för överklagande Förvaringsplats för protokollet Ånge kommunkontor 2003-03-19 Underskrift/anslaget av Utdragsbestyrkande

Plats och tid för sammanträdet Föredragningslista - Miljönämnden Ånge kommunkontor, Myckelmyrberget (rum 363), torsdagen den 20 februari 2003, kl 13.00 Gruppmöten Föredragande Ärenden 1 Justering 2 Information om miljöbalken 3 Yttrande över ansökan om tillstånd för fortsatt täktverksamhet på fastigheterna Magdbyn 1:50, 1:56. 4 Ansvarig nämnd för tillsyn av tobakslagen 5 Delegeringsbeslut 6 Delgivningar 7 Övriga frågor 8 Besvär över delegeringsbeslut, befrielse från renhållning Hålsnäset 1:108 9 Vägsaltning i Ånge kommun överklagande av Miljödomstolens beslut 2003-01-27, mål nr M 116-02. Ulla Arvidson Ordförande Karin Wennberg Sekreterare

10 1992-000435 Yttrande över ansökan om tillstånd för fortsatt täktverksamhet på fastigheterna Magdbyn 1:50, 1:56 Sökande: Erik Thunefors, Magdbyn 3435, 841 96 Erikslund Fastighet: Magdbyn 1:50, 1:56 Länsstyrelsen anhåller om Miljönämndens yttrande i rubricerat ärende: Lst dnr 541-18776-02. Bygg- och miljökontoret har 2003-02-11 avgivit yttrande: Länsstyrelsen etc Miljönämnden diskuterar ärendet vid dagens sammanträde och anser att den restriktiva hållning som nämnden tidigare haft beträffande uttag av naturgrus ska gälla även fortsättningsvis. Detta är idag av yttersta vikt eftersom av riksdagen fastställt miljömål Grundvatten av god kvalitet framgår att grundvattenförande geologiska formationer ska ha ett långsiktigt skydd mot exploatering. I aktuellt fall kan dock ett tidsbegränsat uttag godtas om naturgruset används endast i de fall då annat material inte kan användas. Miljönämnden beslutar anta bygg- och miljökontorets yttrande som eget samt meddela Länsstyrelsen att tillståndet bör begränsas att gälla 3 år. Miljönämnden beslutar vidare att meddela Länsstyrelsen att i tillståndet bör anges att det uttagna materialet endast ska användas då andra, mer långsiktiga material inte kan utnyttjas. Länsstyrelsen

Bygg- och miljökontoret YTTRANDE Dnr 1992-000435 Jenny Zimmerman 2003-03-03 Yttrande över ansökan om tillstånd för fortsatt täktverksamhet på fastigheterna Magdbyn 1:50 och 1:56. Sökande: Erik Thunefors, Magdbyn 3435, 841 96 ERIKSLUND Fastighet: Magdbyn 1:50 och 1:56 Länsstyrelsen anhåller om Miljönämndens yttrande i rubricerat ärende. Lst dnr 541-18776-02. BAKGRUND Erik Thunefors har hos länsstyrelsen ansökt om tillstånd till fortsatt täktverksamhet på fastigheterna Magdbyn 1:50 och 1:56. Thunefors har bedrivit täktverksamhet på området sedan 1992. Det senaste tillståndet för täktverksamheten gällde till och med 2002-09-30 och omfattade ett uttag på 46 250 ton. Sedan 1998 har ungefär 10 000 ton tagits ut. Ansökan omfattar ett uttag om 49 900 ton, med ett maximalt årligt uttag om 25 000 ton. På grannfastigheterna Magdbyn 1:57 och 1:5 bedriver NCC Roads, AB Ballast Nord täktverksamhet. Motivet för täkten är enligt ansökan att förse närliggande områden med grus-sand, såsom dräneringsgrus, gårdsgrus, fyllnadsmaterial, väggrus, sandningssand mm. Verksamheten (brytning, sortering, krossning, transport etc) kommer att bedrivas sporadiskt, vardagar mellan 7.00-17.00. Närmaste bostadsfastighet ligger 450 meter från täkten. För att undvika bullerstörningar vid denna skall upplagshögar läggas som bullerskärmar. Dammbekämpning skall ske vid torra väderleksförhållanden. Drivmedel kommer endast vid krossning att förvaras i täkten och då i typgodkänd IBC-tank om 1,5 m 3. Inga oljor kommer att förvaras i täkten. Tidigt samråd har hållits 2002-10-15 och länsstyrelsen har beslutat, 2002-10-21, att den planerade fortsatta grustäktsverksamheten inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

ÖVERVÄGANDE Uttag av naturgrus innebär dels en risk för grundvattenpåverkan och dels ett utnyttjande av en ändlig resurs. De frågor man behöver ta ställning till är bland annat om syftet med uttag av naturgrus är skäligt, om en täkt är rätt lokaliserad i förhållande till grundvattenföring, och om mängden uttaget material är rimligt. Isälvsavlagringar (som grusåsar) är mycket vattenförande och utnyttjas som vattentäkter. Grundvattentillgångarna i grusåsarna i Ljungans och Indalsälvens dalgångar har kapacitet att försörja flera tätorter i regionen (Förslag till miljöstrategi med regionala miljömål, Remissversion, länsstyrelsen, 2002-12-11). Isälvsavlagringar med sitt rundade och slipade material bildas endast i samband med istider och därför är det viktigt att hushålla med materialet i dem. Riksdagen har beslutat att ett av de nationella miljömålen är Grundvatten av god kvalitet. Detta innebär bland annat att grundvattnets kvalitet inte skall påverkas negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar med mera. Ett av delmålen för att uppnå miljömålet är att grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. För närvarande pågår arbete inom länet att bryta ner de nationella miljömålen till regionala miljömål. Enligt remissversionen, Förslag till miljöstrategi med regionala miljömål, 2002-12-11, skall naturgrus inte nyttjas i tillverknings- eller byggprocess där alternativa ballastmaterial kan utgöra fullgod ersättning, naturgrus efter 2010 endast användas för specifika ändamål, samt att ett restriktivt förhållningssätt vid prövning av täktansökningar vad avser naturgrusresurser skall eftersträvas till förmån för ökat användande av bergkross. De regionala miljömål som just nu gäller är att 1. Andelen bergkross ska öka i förhållande till urtaget naturgrus, för att senast år 2005 utgöra minst 75 % av produktionen, 2. Åsgrus får fr o m 1996 endast utnyttjas som ballastmaterial i betong. Till andra ändamål får åsgrusmaterial endas nyttjas när alternativt material ej finns att tillgå. Hushållningen skall vara särskilt restriktiv i kustområdet och älvdalarna. Detta anges i Miljöstrategi för Västernorrlands län (STRAM), Handlingsprogram med regionala miljömål, Publikation 1997:2. Knutpunkten är alltså inte enbart om brytning av naturgrus får ske, utan också om ändamålet med brytningen är det rätta. Bygg- och miljökontoret bedömer att användning av åsgrus som dräneringsgrus, gårdsgrus, väggrus, sandningssand mm, är acceptabelt. Länsstyrelsens senast gjorda grusinventering klassade olika områden efter skyddsvärde. Fastigheterna Magdbyn 1:50 och 1:56 klassades enligt lägsta nivån, som ett område dit täktverksamhet i första hand skall lokaliseras. (översiktlig grusinventering, Länsstyrelsen Västernorrlands län, 1975:17, sid 137). Miljönämnden ansåg 1997-03-20 att det var av största vikt att skydda de grusåsar som fanns kvar och meddelade länsstyrelsen att en restriktiv bedömning bör göras vid tillståndsgivning och utökning av grustäkter.

Ungefär tre kilometer nedströms Magdbyn 1:50 och 1:56 finns Sillre Södra vattentäkt. Ytterligare några kilometer nedströms Ånge kommuns näst största vattentäkt Fredriksdal. Det är viktigt att vattenförsörjningen till dessa tryggas, så att grundvatten med god kvalité även i framtiden kan nyttjas som dricksvatten. Förorening av grundvattnet vore förödande ur dricksvattensynpunkt. Tidigare tillståndsgiven mängd (1998) var 46 250 ton. Uttaget var 10 000 ton. Det är rimligt att tidigare tillståndsgiven, men ej utnyttjad tillståndsmängd, om ca 35 000 ton medges. Frågan är om det ytterligare uttag på ca 15 000 ton kan medges. Brytningsfronten förflyttas ungefär 40 m vid uttag av 49 900 ton (sökt mängd). Det tidigare tillståndsgivna, ej uttagna, uttaget om 35 000 ton gör att brytningsfronten flyttas, grovt räknat, 30 m och att ett ytterligare uttag om 15 000 ton (totalt 49 900 ton) ger en ytterligare förflyttning av brytningsfronten om ungefär 10 meter. Täkten är belägen bredvid en annan, större täkt, med tillståndsgiven uttagsmängd om 177 000 ton. Bygg- och miljökontoret bedömer att ett ytterligare uttag av 49 900 ton stenmaterial på fastigheterna Magdbyn 1:50 och 1:56 kan göras. När det gäller kringliggande verksamheter som sortering, sållning, krossning och transporter är det viktigt att verksamheten planeras så att det innebär minsta möjliga störning för omgivande bostäder. Spill av drivmedel och andra förorenande ämnen måste undvikas, så att grundvatten inte förorenas. Det bör påpekas att området är extra känsligt eftersom det är avbanat och det inte finns något skyddande vegetationslager som kan ta upp föroreningarna. SAMMANFATTNING Bygg- och miljökontoret anser, med ledning av ovanstående att fortsatt täktverksamhet på fastigheterna Magdbyn 1:50 och 1:56 kan medges under förutsättning att det uttagna materialet används på ett restriktivt och medvetet sätt. Materialet skall bara användas då andra, mer långsiktiga material inte kan utnyttjas. Jenny Zimmerman Miljö- och hälsoskyddsinspektör Bilagor: 1. Karta

11 1996-000468 Ansvarig nämnd för tillsyn av tobakslagen Kommunfullmäktige har 1997-04-28, 28 utsett Miljönämnden till ansvarig nämnd för tillsynen enligt tobakslagen. Förslag har inkommit att ansvaret överförs till Socialnämnden för att samordna tillsynen med försäljningen av öl (folköl). Bygg- och miljökontoret och Ifo-enheten har 2003-02-03 avgivit gemensamt yttrande: Ansvar etc Miljönämnden beslutar att hos kommunfullmäktige begära att ansvaret för tillsyn gällande försäljning av tobak enligt tobakslagen (1993:581 med ändr 2002:281 12,12 a) överförs från miljönämnden till socialnämnden. Kommunfullmäktige

12 1993-005012 Vägsaltning i Ånge kommun - Överklagande av Miljödomstolens beslut 2003-01-27, mål nr M 116-02 Miljödomstolen har i beslut 2003-01-27, M 116-02 lämnat miljönämndens överklagande utan bifall. Miljödomstolen har gjort samma bedömning som Länsstyrelsen i beslut 2002-08-27, dnr 505-6446-02. Bygg- och miljökontoret har 2003-02-18 avgivit yttrande Miljödomstolen etc Miljönämnden beslutar anta bygg- och miljökontorets yttrande som eget samt yrka ändring av Miljödomstolens beslut enligt bygg- och miljökontorets yttrande. Miljödomstolen

Bygg- och miljökontoret YTTRANDE Dnr 1993-005012 Karin Wennberg 2003-02-18 Överklagande av Miljödomstolens beslut 2003-01-27, Mål nr M 116-02 Miljödomstolen har i beslut 2003-01-27, M 116-02 lämnat miljönämndens överklagande utan bifall. Miljödomstolen har gjort samma bedömning som Länsstyrelsen i beslut 2002-08-27, dnr 505-6446-02. Orsak till Miljönämndens överklagande Med hänvisning till miljöbalken (MB) 2 kap, 2 det så kallade kunskapskravet bör Miljönämndens beslut, 2000-12-14, 98 stå fast vad gäller punkterna 1) och 2) 1) vilka undersökningar som kommer att göras i området kring Östby vattentäkt och Borgsjö Rikkärrområde (numera Norra Borgsjös Rikområde) för att fastställa eventuell påverkan från befuktat vägsalt, 2) uppföljande undersökningar som kommer att göras i förebyggande syfte inom ovan nämnda områden. Det torde nämligen vara uppenbart att de undersökningar som avses när det gäller området kring en vattentäkt är vägsaltets eventuella påverkan på grundvatten. Detsamma gäller kring naturreservatet Norra Borgsjös Rikområde. Här bör det vara uppenbart att det rör sig om eventuella skador eller risk för skador på växt- och djurliv inom området. Beträffande punkt 3) vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att undvika eventuell påverkan av befuktat vägsalt inom ovannämnda områden - bör också Miljönämndens beslut stå fast, eftersom det torde vara uppenbart av beslutsformuleringen att denna punkt är en följd av punkterna 1) och 2) och inte kan kopplas till Vägverkets skrivelse 2000-05- 12. Vidare bör Miljönämndens beslut kvarstå med hänvisning till Miljöbalken 2 kap, 3, den så kallade hänsynsregeln. Bakgrund Bygg- och miljökontoret anmodade Vägverket Region Mitt 2000-03-09 att senast 2000-05-15 redovisa vilka försiktighetsåtgärder som vidtagits för att undvika skador på Östby Vattentäkt och Borgsjö Rikkärrområde (numera Norra Borgsjö Rikområde) i samband med vägsaltning. Vidare förelades Vägverket att redovisa på vilket sätt Vägverket och dess entreprenörer uppfyller försiktighetsprincipen, kunskapskravet och produktvalsprincipen. I Vägverkets svar uppgavs bl a angående kunskapskravet att vad gäller Östby Vattentäkt och Borgsjö Rikkärrområde har Vägverket inte någon kunskap om eventuell påverkan från Vägverkets saltning, men att man gärna tar del av sådan eventuell information från Ånge kommun.

Miljönämnden beslutade 2000-12-14, 98 att med stöd av 26 kap 9 miljöbalken och med hänvisning till 26 kap 22 miljöbalken förelägga Vägverket att senast 2001-03-01 till miljönämnden inkomma med en tidsatt plan som redovisar 1. vilka undersökningar som kommer att göras i området kring Östby vattentäkt och Borgsjö Rikkärrområde (numera Norra Borgsjös Rikområde) för att fastställa eventuell påverkan från befuktat vägsalt, 2. uppföljande undersökningar som kommer att göras i förebyggande syfte inom ovan nämnda områden, 3. vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att undvika eventuell påverkan av befuktat vägsalt inom ovan nämnda områden Vägverket överklagade nämndens beslut. Länsstyrelsen beslutade 2002-08-27 att bifalla Vägverkets överklagande av Miljönämndens beslut 2000-12-14, 98 vad gäller punkterna 1, 2 och 3. Länsstyrelsens motivering är i korthet följande: Vad gäller punkt 1) skall undersökningar för att hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön fortlöpande utföras av den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärd som kan befaras medföra olägenheter på människors hälsa eller påverkan på miljön enligt 26 kap 19 miljöbalken. Enligt Länsstyrelsen är vägsaltning en sådan åtgärd varför sådana undersökningar vilka åsyftas i punkt 1 torde genomföras fortlöpande av Vägverket. Verksamheten skall vidare planeras för att motverka eller förebygga skadliga verkningar. Länsstyrelsen bedömer att de uppgifter som miljönämnden begärt enligt punkt 1) är sådana uppgifter vilka nämnden har rätt att kräva in enligt 26 kap 22 för att fullgöra sin tillsyn. Skulle Vägverket inte ha utfört sådana undersökningar, föreligger utredningsplikt efter begäran av tillsynsmyndigheten, varefter uppgifterna lämnas ut till tillsynsmyndigheten. När det gäller punkt 2) finner Länsstyrelsen liksom Vägverket att punkten inte kan efterkommas förrän resultatet enligt de undersökningar som skall tidsplaneras enligt punkt 1) har utförts och utvärderats. Det är inte praktisk möjligt att begära detta i samma föreläggande innan verksamhetsutövaren utfört de undersökningar vilka skall ligga till grund för planering av eventuella uppföljande undersökningar i förebyggande syfte. Vad avser punkt 3) anser Länsstyrelsen att Vägverket i skrivelse daterad 2000-05-12 redovisat vilka skyddsåtgärder som generellt vidtas vid saltning av E 14. Innan resultaten av de undersökningar som skall tidplaneras enligt punkt 1) kan inte precisa skyddsåtgärder redovisas. Länsstyrelsen bedömer vidare att angående punkt 1) i föreläggandet - liksom Vägverket anfört i sitt överklagande - man inte kan utläsa vilka slags undersökningar nämnden begär skall tidsplaneras och inte heller vilken slags påverkan som åsyftas fastställas med undersökningarna. Föreläggandet har enligt Länsstyrelsen mening således inte avfattats med erforderlig tydlighet, så att det klart framgår för den förelagde vilka åtgärder som skall vidtas. Samma bedömning görs vad gäller punkt 2).

Beträffande punkt 3) finner Länsstyrelsen att den inte med erforderlig tydlighet framgår vad miljönämnden avser med denna del av föreläggande, om nämnden kräver ytterligare information än vad som uppgetts av Vägverket i skrivelse daterad 2000-05-12. Miljödomstolens motivering Miljödomstolen gör samma bedömning som Länsstyrelsen och hänvisar till förvaltningsrättslig praxis att ett föreläggande ska vara så tydligt och precist formulerat att den förelagde klart vet vad han är skyldig att göra. Miljödomstolen menar att miljönämndens föreläggande inte uppfyller detta krav. Bygg- och miljökontorets bedömning Miljöbalkens s k kunskapskrav 2 kap 2 lyder Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Enligt prop 1997/98:45 sid 14 angående 2 kap 2 kan vid myndighetsutövning där Balken skall tillämpas mycket omfattande krav på kunskap om beslutets hälso- och miljökonsekvenser ställas. Konkreta krav på kunskap finns i Balkens tillsynskapitel. Dessutom följer av 26 kap 19 en skyldighet för verksamhetsutövare att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter eller skador samt att genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Vidare följer av 26 kap 22 en rätt för tillsynsmyndigheten att förelägga en verksamhetsutövare att utföra de undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Detta innebär enligt bygg- och miljökontorets mening att Vägverket redan innan vägsaltning sker ska känna till vilket påverkan verksamheten har på miljön. Miljönämnden bör då som tillsynsmyndighet kunna begära in uppgifter enligt punkt 1) dvs vilka undersökningar som kommer att göras i området kring Östby vattentäkt och Borgsjö Rikkärrområde (numera Norra Borgsjös Rikområde) för att fastställa eventuell påverkan från befuktat vägsalt. En följd av detta är punkt 2). Eftersom kunskapskravet förutsätts vara uppföljt angående eventuell påverkan bedömer bygg- och miljökontoret att även punkt 2) bör kunna redovisas inom samma föreläggandetid. Miljönämnden ska som tillsynsmyndighet inte behöva ta ställning till exempelvis undersökningsmetoder eller vilket slag av påverkan som avses. Enligt vad bygg- och miljökontoret erfar finns redan undersökningar gjorda vad gäller vägsaltningens påverkan på mark och vatten. Dessa resultat borde vara kända av Vägverket. Enligt prop 1997/98:45 sid 279 angående 26 kap 19 ankommer det på verksamhetsutövaren att aktivt hålla sig informerad om verksamhetens påverkan på miljön. Detta även i den mån det inte är fråga om en i och för sig otillåten påverkan.

Den så kallade hänsynsregeln 2 kap 3 Miljöbalken föreskriver att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I prop. 1997/98:45 sid 15 anges att Med skador och olägenheter för miljön avses inte endast påverkan på grund av utsläpp eller andra störningar, utan även sådant som utarmande av värdefulla natur- och kulturmiljöer eller den biologiska mångfalden. Hänsynsregeln innebär också att i de fall ett område omfattas av särskilt skydd enligt bestämmelserna i 7 kap skall verksamheten, även om den sker utanför det skyddade området, bedrivas på ett sådant sätt att skyddssyftet inom det skyddade området inte motverkas. Borgsjö rikkärrområde är ett sådant skyddat område. Av propositionen framgår att påverkan kan vara av olika slag. Detta är något som Vägverket ska ha kännedom om. Bygg- och miljökontoret delar inte miljödomstolens bedömning att Miljönämndens föreläggande är otydligt och oprecist. Enligt kunskapskravet ska verksamhetsutövaren känna till vilka konsekvenser en åtgärd har på miljön redan innan åtgärden vidtas. Bygg- och miljökontorets anser därför att Vägverket redan nu bör äga kunskap om eventuell påverkan från vägsaltet inom aktuella områden. Om dessutom skyldigheten enligt 26 kap 19 är uppfylld bör Vägverket ha gjort undersökningar för att se vägsaltets eventuella påverkan på miljön kring Östby vattentäkt och Borgsjö rikkärrområde. Karin Wennberg Bygg- och miljöchef

13 2000-000022 Besvär över delegeringsbeslut kommunal renhållning Sökande: Sonny Andersson, Vattug 3 A, 2 tr, 172 73 Sundbyberg Fastighet: Hålsnäset 1:108 Besvär har inkommit över beslut angående befrielse från kommunal renhållning för fastigheten Hålsnäset 1:108. I delegeringsbeslut 2003-01-08, 6 har ansökan om befrielse avslagits. Bygg- och miljökontoret har 2003-02-19 avgivit yttrande: Överklagande.etc Miljönämnden beslutar anta bygg- och miljökontorets yttrande som eget och vidhålla tidigare delegeringsbeslut 2003-01-08, 6. Länsstyrelsen

Bygg- och miljökontoret YTTRANDE Dnr 2000-000022 Karin Wennberg 2003-02-19 Överklagande av delegeringsbeslut 2003-01-08, 6 angående ansökan om befrielse från sophämtning. Bygg- och miljökontoret avslog 2003-01-08 ansökan om befrielse från kommunal renhållning vid fastighet Hålsnäset 1:108 från Sonny Andersson, Vattugatan 3 A, 2 tr, 172 73 Sundbyberg. Sonny Andersson har överklagat beslutet med motiveringen att kriterierna för dispens från kommunal renhållning är uppfyllda. Bakgrund Sonny Andersson har ansökt om befrielse från sophämtning på grund av att fastigheten används endast 1-2 veckor per år. Andersson har redovisat att komposterbart hushållsavfall komposteras i mulltoa. I kommunens renhållningsordning (26 ) stadgas att befrielse från renhållning vid fastighet kan medges om 1. Fastigheten ligger utanför samlad bebyggelse 2. Uppkomna avfallsmängder är små 3. Anordningar för eget omhändertagande finns på fastigheten 4. Eget omhändertagande kan ske utan olägenhet ur hälso- och miljövårdssynpunkt Ånge kommuns renhållningsordning är organiserad så att den ska uppmuntra till ett uthålligt beteende. Genom att taxan bygger på en fast del och en rörlig ges möjlighet för den enskilde att påverka avgiften. Den rörliga delen bygger nämligen på antal kilo levererat avfall samt antal hämtningstillfällen. Den fasta delen av avgiften täcker bl a kommunens kostnader för kärl, hämtning av grovavfall och insamling av hushållens farliga avfall. Fastigheten Hålsnäset 1:108 ligger inom kommunens hämtningsområde för hushållssopor. Detta innebär att kommunen hämtar avfall vid fastighet. Till hushållens avfall hör bl a köksavfall där keramik, porslin, mjukplast m m ingår liksom grovavfall såsom cyklar, möbler, vitvaror och liknande. Vidare ingår elektronikavfall t ex glödlampor, TV- och radioapparater samt farligt avfall som hanteras i hushållen exempelvis färgrester, lösningsmedel m m. Enligt renhållningslagen 4 ska kommunen vid planläggning ta hänsyn till fastighetsinnehavarnas möjligheter att själva ta hand om avfallet på ett från hälsoskydds- och miljövårdssynpunkt godtagbart sätt.

I Ånge kommuns renhållningsordning anges de förutsättningar för eget omhändertagande av hushållsavfall enligt nedan 10 anger att kompostering av den komposterbara delen av hushållsavfallet skall ske så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. 11 stadgar att torrt trädgårdsavfall som inte kan nyttjas för kompostering får eldas om det kan ske utan olägenhet och i övrigt inte strider mot någon författning Bygg- och miljökontorets bedömning För fastigheten Hålsnäset 1:108 gäller följande 1. Fastigheten ligger utanför samlad bebyggelse 2. Uppkomna avfallsmängder kan antas vara små 3. Anordningar för eget omhändertagande finns för komposterbart avfall. Andra anordningar är inte redovisade. 4. Av ansökan och besvärsskrivelsen framgår inte om eget omhändertagande kan ske utan olägenhet ur hälso- och miljövårdssynpunkt. Enligt bygg- och miljökontoret har inte fastighetsägaren redogjort för omhändertagande av alla sorters hushållsavfall som kan uppstå på en fastighet. Sammanfattningsvis kan konstateras att fastigheten Hålsnäset 1:108 inte uppfyller villkor 3 samt att det inte framgår om villkor 4 uppfylls i Ånge kommuns renhållningsordnings undantag för att befrias från sophämtning vid fastighet. Ansökan om befrielse från sophämtning för fastigheten Hålsnäset 1:108 bör därför inte medges. Karin Wennberg Bygg- och miljöchef

14 Information om miljöbalken Bygg- och miljöchef Karin Wennberg informerar om Miljöbalken Miljönämnden beslutar tacka för lämnad information

15 Delegeringsbeslut Delges och läggs till handlingarna. Bygg- och miljökontoret anmäler att delegeringsbeslut enligt bilaga fattats.

3 Ärende: Anmälan om miljöfarlig verksamhet tillverkning av plastlister 2003-01-20 Fastighet: Ovansjö 28:4 1989- Sökande: Elkapsling AB, Box 18, 841 21 Ånge 000138 8 Ärende: Anmälan om miljöfarlig verksamhet ytjorvärme 2003-01-14 Fastighet: Boltjärn 1:92 2002- Sökande: Jan-Håkan Hedlund, Boltjärn 2010, 841 92 Ånge 000116 9 Ärende: Tillstånd att saluhålla livsmedel på annat ställe än i livsmedelslokal 2003-01-17 Fastighet: Södra sidan Torpsjön och f.d kommunplan Fränsta 1997- Sökande: Kraftsamling Fränsta ek för, Box 40, 840 12 Fränsta 000107 11 Ärende: Anmälan om miljöfarlig verksamhet bergvärme 2003-01-23 Fastighet: Ånge 61:8 2003- Sökande: Inge Johansson, Barrtagsv 22, 841 33 Ånge 000012 12 Ärende: Befrielse från kommunal renhållning vid fastighet 2003-01-29 Fastighet: Vallen 2:37 1999- Sökande: Margareta Adolfsson, Blombackag 11 A, 151 60 Södertälje 000180 13 Ärende: Anmälan om miljöfarlig verksamhet bergvärme 2003-01-30 Fastighet: Ånge 47:2 2003- Sökande: Ingemar Häggström, Åvägen 3, 841 34 Ånge 000016 14 Ärende: Anmälan om miljöfarlig verksamhet bergvärme 2003-01-30 Fastighet: Ånge 47:24 2003- Sökande: Ragnvald Bergström, S Borgsjöv 2, 841 34 Ånge 000017 15 Ärende: Befrielse från kommunal renhållning vid fastighet 2003-01-30 Fastighet: Säter 2:34 2003- Sökande: Gösta Olhans, Ekpersv 7, 791 74 Falun 000022

16 Ärende: Tillstånd att saluhålla livsmedel på annat ställe än i livsmedelslokal 2003-01-30 Fastighet: Bysjöstrand 1995- Sökande: Hede Motorklubb, c/o A-K Hansson, Köpmang 4, 841 34 Ånge 000021 17 Ärende: Tillstånd att saluhålla livsmedel på annat ställe än i livsmedelslokal 2003-02-07 Fastighet: Ånge 1:146 1998- Sökande: Ångebyns samfällighetsförening, c/o Rönningås, Kyrkv 32, 841 31 Ånge 000011 18 Ärende: Tillstånd att saluhålla livsmedel på annat ställe än i livsmedelslokal 2003-02-07 Fastighet: Grinsjön, Alby 2003- Sökande: Alby Skoterklubb, Albyvägen 10, 841 44 Alby. 000024 19 Ärende: Tillstånd att saluhålla livsmedel på annat ställe än i livsmedelslokal 2003-02-12 Fastighet: Idrottshallen vid Hussborg 1989- Sökande: Kurs och Konferens i Ljungaverk AB, Pl 1314, 840 10 Ljungaverk 000123

16 Delgivningar 1 1997-000166 Komplettering till bidragsansökan för kommunal energirådgivning år 2003 Statens Energimyndighet. 2 1989-000025 Ansökan om tillstånd för PUB-aftnar, drogfritt ungdomsdisco och motionsdans vid Folkets Hus Ljungaverk och Ljungalid under år 2003 Ljungaverks Folkets Husförening. 3 1998-000249 Naturvårdsavtal mellan Skogsvårdsstyrelsen och Tommy Gunnarsson på fastigheten Gubbyn 2:40 Skogsvårdsstyrelsen 4 1990-000007 Minnesanteckningar från möte angående Jonnys Bildemontering HB:S verksamhet Ångebyn 1:33. 5 1990-000007 Ansökan om tillstånd för mellanlagring av bilbatterier ca 10 ton per år i rostfria godkända kärl Jonnys Bildemontering HB. 6 2003-000015 Information om händelsen med upphittad kemikalie vid flytt till nya lokaler - Ljunga Lab AB. 7 1992-000448 Protokoll från Svea Hovrätt miljööverdomstolen som inte meddelar prövningstillstånd i ärende befrielse från sophämtning Vallen 2:38. 8 2003-000018 Remiss ang serveringstillstånd för alkohol till slutna sällskap vid Småbo hus F Wildland Doctus AB

9 1997-000107 Ansökan om tillstånd för istrav 2003-03-01 alt 2003-03-08 och majbrasa 2003-04-30 i Fränsta Kraftsamling Fränsta. 10 2003-000019 Ansökan om tillstånd för Glacialen 2003-02-07 2003-02-09 vid kyrkplan i Fränsta Ålsta Folkhögskola. 11 2003-000020 Rapport från utsläpp av hydraulolja av typ Petrocanada-Bio 46 vid Fränsta station 2003-01-22 Banverket produktion 12 2002-000023 Tillbakadragande av anmälan om mellanlagring av farligt läkemedelsavfall, kvicksilvertermometrar och miljöfarliga batterier Apoteket Ugglan i Ånge 13 2002-000024 Tillbakadragande av anmälan om mellanlagring av farligt läkemedelsavfall, kvicksilvertermometrar och miljöfarliga batterier Apoteket i Fränsta. 14 2001-000002 Statusrapport avseende marksanering av gamla bensinstationer på fastigheten Österkomsta 1:32 Scandiaconsult. 15 1998-000249 Naturvårdsavtal mellan Skogsvårdsstyrelsen och Tommy Gunnarsson på fastigheten By 1:26 (2 områden) och Gubbyn 2:40 Skogsvårdsstyrelsen 16 1997-000207 Rapport om att inga utomhussaneringar utförts i kommunen under januari 2003 Anticimex.

17 2003-000019 Tillståndsbevis från polisen ang Glacialen vid kyrkplan i Fränsta 2003-02-07 2003-02-09 Ålsta Folkhögskola. 18 1989-000025 Tillståndsbevis från polisen ang PUB-aftnar, drogfritt ungdomsdisco och motionsdanser vid Folkets Hus och Ljungalid i Ljungaverk under år 2003 Ljungaverks Folketshusförening. 19 1989-000027 Kvartalsrapport 4 2002 för Väteperoxidanläggningen EKA 20 1989-000026 Kvartalsrapport 4 2002 för kloratanläggningen EKA 21 2002-000015 Ansökan om tillstånd för drogfritt disco samtliga dagar under 2003 vid ungdomsgården Fränsta Fritidsgården Fränsta. 22 1989-000123 Ansökan om tillstånd för dans vid gymnastikhall Hussborgs Herrgård 2003-03-01 Kurs och konferens i Ljungaverk 23 2002-000201 Bygg- och miljökontorets svar på anmälan om miljöfarlig verksamhet, mellanlagrig av färgrester bl a Färghandel Ånge HB 24 1995-000018 Remissyttrande ang ansökan om tillstånd att anordna folkracetävling 2003-02-22 på Bysjöns is Hede Mk 25 1989-000123 Remissvar ang ansökan om alkoholservering till allmänheten vid Idrottshallen Hussborg 2003-03-01 Kurs o konferens i Ljungaverk.