I samband med den första egentliga arbetstidslagen trädde i kraft 1920 kom den högsta tillåtna veckoarbetstiden bli 48 timmar. Sedan 1973 när 40-timmarsveckan var helt genomförd, har det inte skett någon ytterligare förkortning av den lagstadgade veckoarbetstiden i Sverige. Den svenska arbetsmarknaden och hur arbetet fördelas bland befolkningen har dock genomgått dramatiska förändringar de senaste 20 åren. Arbetslösheten är tre gånger så hög nu, jämfört med 1990. De som har jobb, arbetar betydligt mer. Om arbetstiden varit fördelad på samma sätt 2008 som 1990 skulle mer än 100 000 fler människor haft ett arbete. (Källa: The Conference Board Total Economy Database). Ett sätt åstadkomma en mer rättvis fördelning av resurserna i samhället är fördela arbetstiden. Arbetstidsförkortning är även en fråga om jämställdhet mellan män och kvinnor- för en mer rättvis fördelning av det oavlönade arbetet i hemmet krävs rimligen det avlönade arbetet fördelas mer lika. Jag yrkar : distriktskongressen ställer sig bakom intentionen i motionen genom principiellt ta ställning för ett genomförande av arbetstidsförkortning på sikt, de skånska riksdagsledamöterna driver frågan om arbetstidsförkortning i de sammanhang de verkar, Skånes partidistrikt skickar motionen till s-gruppen i riksdagen. Laila Olsen Staffanstorps har beslutat insända motionen som egen. Olle Möller Bakgrund: 1919 infördes i Sverige 8 timmars arbetsdag sex dagar i veckan = 48 timmars arbetsvecka. 1970 sänktes denna arbetstid till 40 timmars arbetsvecka, detta alltså för över 40 år sedan ( http://www.popularhistoria.se/artiklar/nar-arbetet-fick-bestamma-tiden/ ). 1
I Danmark har man i allmänhet 37 timmars arbetsvecka, (http://www.oresunddirekt.se/arbete/anstallningsforhallanden/vad%20reglerar%20anstallning savtalet.aspx ), och i Norge 37.5 timmar (http://karriarradgivning.monster.se/paarbetsplatsen/borja-ett-nytt-jobb/hur-fungerar-det-pa-norska-arbetsplatser/article.aspx ) Alla skulle må bättre om man tog bort två timmar av arbetsveckan, dels ur ett barnperspektiv, dels ur ett feministiskt perspektiv samt också med tanke på vi alla måste arbeta längre innan vi kan pensionera oss, och då är det viktigt vi håller arbetslivet ut, vilket det är större chans göra med en kortare arbetsvecka. Att bara ta bort två timmar skulle dessutom vara mer ekonomiskt genomförbart än ta bort tio timmar, som var det gamla kravet ( "6 timmars arbetsdag"). Med anledning av ovanstående yrkar jag : arbetstiden för alla minskas från 40 timmar till 38 timmar per arbetsvecka. Susanne Ringskog Vagnhammar Simrishamns har beslutat insända motionen som enskild. Göran Persson Enligt Dagens Eko från den 11 augusti 2011 så är det fler och fler landstingsanställda sjuksköterskor som går självmant ner i tid på grund av det hårda arbetsklimatet. Först tvingas dessa sjuksköterskor gå ner i arbetstid, därefter kommer de få en pension som de knappt kommer kunna leva på. En kortare arbetstid skulle tillåta fler jobba fram till pensionen. Att arbeta 40 timmar/vecka fram till 65 år är för många inte möjligt då produktiviteten hela tiden skruvas upp. Fler och fler arbetar delade turer vilket gör kroppen inte hinner återhämta sig. Vid delade turer skall den anställde dessutom bara arbeta vid hög belastning. Kroppen säger ofta stopp långt innan 65 år. För den som ändå pressar sig till arbeta tills 65 år följer ofta belastningsskador med som ett brev på posten. Fyra av tio kvinnor arbetar deltid medan endast en av tio män gör det. Om arbetstiden för heltidsarbetande sänktes skulle skillnaden i arbetstid mellan kvinnor och män minska. Därmed skulle förutsättningarna förbättras för en jämnare fördelning av ansvaret för hem och familj. Det är knappast någon slump det ofta varit kvinnoförbundet som drivit på för kortare arbetstid, som betraktats som en central jämställdhetsfråga. Medan man inom manliga branscher kan växla lön mot kortare arbetstid är det helt omöjligt inom de flesta låglöneyrken där det är kvinnor som arbetar. 2
Såväl arbetstidens längd som arbetstidens förläggning är ämnen som flitigt diskuteras och åsikterna går starkt isär om vad som är rimligt. Stress i arbetslivet är också en fråga som är högaktuell i dag. Den faktiska genomsnittligapensionsåldern är betydligt lägre än den som gäller enligt lag och avtal. Enligt beräkningar från Riskförsäkringsverket uppgick den genomsnittliga faktiska pensionsåldern till 60,5 år för kvinnor och 61,1 år för män. De flesta är i dag eniga om en förkortning av arbetstiden är förknippad med kostnader. Men vi måste börja fundera och titta på arbetstidens förkortning i längre perspektiv. Vad finns för nyttan av arbetstidsförkortning genom ökad livskvalitet och andra välfärdsvinster, som eventuell minskad sjukfrånvaro och minskade arbetsskador. Att människor tvingas till förtidspension är ingen lösning. Det är också så vi i framtiden kommer behöva längre livsarbetstid än den nuvarande. Vi menar det kan vara så en kortare arbetstid vid arbetslivets sista år innebär en total ökning av antalet arbetade timmar. Kanske skapar en kortare arbetstid från 58 år en möjlighet arbeta fram tills 65 års ålder, eller kanske ännu längre. Länge har vi kämpat för kortare arbetstid. Men vi ska kanske börja med korta arbetstiden vid ca 58 års ålder. På det viset så kan alltså fler jobba tills dom blir pensionärer samtidigt som dom får ha livskvalité när dom gyllene höstdagar kommer. Därför vill vi kongressen far beslut om: införande av ett stegvis minskad arbetstid från 58 års ålder, motionen skickas till Riksdagsgruppen. Tonka Frodlund och Inger Nilsson Helsingborgs har beslutat insända motionen som egen. Jan Andersson Arbete åt alla har varit ett av socialdemokraternas viktigaste mål ända sedan partiet bildades. I partiprogrammet kan man under rubriken Arbete och tillväxt läsa följande: All tillväxtpolitik måste därför handla om skapa goda förutsättningar förmänniskors arbete, kreativitet och företagande, över hela landet. Tillväxt är det samlade resultatet av många insatser, inom alla delar av arbetslivet, inom alla regioner. Det kräver arbete åt alla och ett arbetsliv, som tar tillvara kunnandet och kompetensen hos alla som vill arbeta Trots målsättningarna i partiprogrammet kan man konstatera vi under de två senaste decennierna inte har nått målet om arbete åt alla. Långt ifrån. Eftersom målet självklart ligger fast 3
måste vi seriöst diskutera och analysera vilka förändringar som behöver göras i den ekonomiska politiken. Det första och viktigaste är, den ekonomiska politik som förts de senaste decennierna har lett till arbetslösheten tycks ha stabiliserat sig på oacceptabelt höga nivåer. För de drabbade innebär det ofta en social katastrof. För samhället innebär det samtidigt ett gigantiskt slöseri med resurser, något som vi inte har råd med. Den höga arbetslösheten har också bidragit till ojämlikheten har ökat i Sverige. Det s.k. regelverket, i form av inflationsmål och överskottsmål har blivit något av ett axiom, som inte får ifrågasättas. Men det är allt fler ekonomer och andra såväl inom som utan för arbetarrörelsen som ifrågasätter detta. Professor Lars Calmfors, som till nyligen var ordförande i regeringens finanspolitiska råd, är dem som efterfrågat en sådan deb i Sverige. Internationellt är det åtskilliga kända ekonomer som uttalar sig för höjt inflationsmål för bl. a uppnå en snabbare konjunkturuppgång, till dem hör bland andra ekonomipristagaren Paul Krugman och chefekonomen vid IMF Oliver Blanchard. Det förefaller dock vara svårt för dessa idéer få fotfäste i svensk deb. I en ledare i LOtidningen 2011-07-08 anförs bl. a följande: Att politiker (åtminstone utanför Vänsterpartiet) ska stödja överskottsmålet är i dag mer eller mindre en politisk dogm, likt rabblandet av Fader vår eller bekännelsen man stöder demokratin Faktum är en av de tongivande ekonomerna som en gång i tiden var med arbeta fram dagens finanspolitiska ramverk, professor Assar Lindbeck, själv nu säger han aldrig kunnat drömma om dagen politiker skulle försvara hans konstruktion så hårdnackat. Ann-Marie Lindgren, Arbetarrörelsens tankesmedja, skriver: Ekonomisk politik är egentligen ett ständigt flyttande av vikter och motvikter; problemen skiftar hela tiden, och kräver olika kombinationer av åtgärder. I dag, med de åtstramningar som skuldkrisen i sig själv driver fram och med det hoten om en nedåtgående spiral av ökande arbetslöshet och sjunkande investeringar, är det inte så klokt spä på det med en stram räntepolitik. Snarare lättar en viss ökning av inflationen på skuldbördan. (2011-09-05) Sanningen är den vi har misslyckats med behålla konjunkturuppgångar. Det beror bland annat Riksbankens vilja snabbt slå till med höjd ränta och därmed inte låta ekonomin nå de höjder som varit möjliga. Denna ekonomiska politik har resulterat i utslagningen från arbetsmarknaden har ökat till följd av de som en gång slagits ut alltför lätt blivit permanent arbetslösa. Många frågar sig om inte pengarna gör större nytta om de satsas på infrastruktur, bostäder och miljö istället för avbetalning av en redan låg statsskuld? Något som ligger till grund för dagens eftersträvade överskottsmål? Handels förbundsekonom Stefan Carlén har presenterat liknade idéer. Han har dessutom renodlat dem till konkreta förslag som skulle kunna omvandla överskottsmålet till en effektiv bekämpning av arbetslösheten. 4
Här kan nämnas socialdemokraternas budgetförslag i Region Skåne med en skehöjning på 60 öre, hade gett utrymme för ca 1 600 fler arbetstillfällen än i majoritetens budgetförslag. Förutom fler jobb hade det dessutom skapat bättre sjukvård. Även om vi håller kostnaderna för Region Skånes verksamhet nere, så är frågan om inte de samhällsekonomiska kostnaderna blir högre sett till de totala kostnaderna för den ökade arbetslösheten? Arbete åt alla är en viktig del i ett långsiktigt hållbart samhälle. Det medverkar till ökad jämlikhet, bättre social och ekonomisk hållbarhet. För uppnå målsättningen om arbete åt alla behöver vi bl. a. satsa på ombyggnad av bostäder byggda på 60- och 70-talet, bygga nya bostäder och bygga ut infrastruktur i forma av järnvägar m m. Därutöver behövs kraftfulla åtgärder för minska miljöbelastningen och en strikt hushållning av viktiga naturresurser. Sammantaget bidrar allt detta till ett långsiktigt hållbart samhälle. Den borgerliga regeringen skryter med Sveriges ekonomi är bra. Men Sverige förlorar mycket på den förda politiken, som yttrar sig i form av hög arbetslöshet, ökad ojämlikhet och en tilltagande social utslagning. En del i den ökade ojämlikheten och klasskillnaderna beror, förutom förändringarna i sjukförsäkringar och A-kassan, på de enorma höjningar av löner bonusar, optionsavtal m. m. som har förekommit under lång tid i näringslivet. För dölja ökningarna redovisas de nästan alltid i procent i stället för reella tal. Vi socialdemokrater bör ta fram underlag som öppet redovisar och belyser konsekvenserna av den förda politiken. Ett socialdemokratiskt helhetsperspektiv på samhälle och individ kan kombinera social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi distriktskongressen ställer sig bakom motionen och uppdrar åt distriktsstyrelsen verka för: arbete åt alla blir ett av de allra viktigaste huvudmålen för den socialdemokratiska politiken, som ett tydligt delmål kräva arbetslösheten halveras inom 3 år, vid behov ändra det finansiella ramverket för kunna nå sysselsättningsmålen, kostnaderna för arbetslöshet, ökad ojämlikhet och social utslagning redovisas dels för Skåne, men också för hela Sverige, löner, arvoden, bonusar mm och alla förändringar alltid också redovisas i reella tal och inte bara i procent för göra tydliggöra skillnaden mellan olika grupper i samhället, motionen jämte kongressens beslut sänds till partistyrelsen och den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Gunnar Jönsson Jon Helgason Claes Göran Jönsson Lunds har beslutat insända motionen som egen. Björn Abelson 5
Hur kan det komma sig man kallar det för bidrag när det ges till figa och behövande medan när samma ges till rika och välbärgade kallas det för avdrag? Är inte skesubventioner och socialförsäkringar sprungna ur samma skekista? Konstruktionen av avdrag för hushållsnära tjänster är idag utformat på ett sådant sätt det endast gynnar personer med hög inkomst och kan därför knappast kallas för en generell välfärdsreform som kommer stora delar av befolkningen till nytta. Dessutom har det visat sig företag som utför hushållsnära tjänster missbrukar personer placerade i den så kallade Fas 3 vilket är rent förkastligt. Detta innebär RUT-avdraget till 75 % är skebidrag och detta anser jag vara ett skändligt missbruk av våra gemensamma skepengar. Både RUT och Fas 3 är påfund som ingen socialdemokratisk regering ska ställa sig bakom och med anledning av detta yrkar jag: distriktskongressen bifaller motionen, den skånska riksdagsgruppen aktivt verkar för avdraget för hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget avskaffas, Socialdemokratiska partiet aktivt verkar för den arbetsmarknadspolitiska åtgärden kallad Fas 3 avskaffas. Tommy Neubert Hörby har beslutat insända motionen som egen. Lena Rosvall Den borgerliga regeringen har infört Jobb- och Utvecklingsgarantins tredje fas. Den infaller när man har varit arbetslös i mer än 450 dagar. Då erbjuds man ett uppdrag hos en arbetsgivare med arbetsuppgifter som annars inte skulle ha utförts men dessa ska ändå vara kvalitetshöjande för verksamheten. För den mycket uppoffrande arbetsgivaren som åtar sig en person som varit arbetslös i mer än 450 dagar får arbetsgivaren 225kr/dag för besväret, alltså ca 5000 kr/ mån. Kravet på arbetsgivaren är denne har ett arbetsmiljöansvar, vilket faktiskt innebär lagmässigt även denne har ansvar för den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska även tillhandahålla en handledare som bl a ska rapportera till arbetsförmedlingen hur det går för personen i fas 3. 6
Den anställde inom fas 3 får som ersättning max 65% av taket på a-kassan, d v s max 12155 kr per mån, eftersom detta inte räknas som riktigt jobb och man får sin ersättning från Försäkringskassan så får man heller inget jobbskeavdrag och betalar därmed full sk på beloppet. Anställningen berättigar inte till semester, inte till kollektivavtalsenliga löner och inte till man återgår till sjukförsäkringssystemet. När sysselsättningsperioden för den anställde är slut så kan denne ha turen bli anställd av sin arbetsgivare eller så är denne åter igen arbetslös och arbetsgivaren kan ta in en annan anställd för 225 kr/dagen för besväret. Vi föreslår distriktskongressen ger riksdagsgruppen i uppdrag verka för: avskaffa Jobb- och Utvecklingens tredje fas och återställa a-kassan enligt tidigare regler, utveckla en anställningsform med kollektivavtalsenliga ersättningar och rättigheter för de som är långtidsarbetslösa som subventioneras med skemedel, Eslövs Arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den till Skånes partidistriktskongress. Fackliga utskottet i Socialdemokraterna i Eslöv Eslövs har beslutat insända motionen som egen. Johan Andersson Arbetslösheten är den vanligaste orsaken till söka försörjningsstöd som ligger bakom utbetalning av ekonomiskt bistånd. De borgliga partierna blundar för det faktum det för tre år sedan var knappt 26 000 arbetslösa i jobb- och utvecklingsgarantin och i januari 88 000 personer 2011, till det kommer problemet med arbetslösa utnyttjas av oseriösa arbetsgivare samt regeringen har struntat i ge arbetsförmedlingen i uppdrag kontrollera detta berättar Ann-Christin Ahlberg (S). I ett Pressmeddelande 2011-01-20. Finns nya slutsatser från SCB:s genomgång av långtidsarbetslösheten förra året av de arbetslösa i åldern 15-74 år. De långtidsarbetslösa motsvarade 132 000 personer och denna andelen ökar med åldern. I gruppen 15-24 år var varje femte långtidsarbetslös jämfört med varannan i åldersgruppen 45-74 år. Kritiken har inte varit nådig mot denna arbetsmarknadsåtgärd och media har på senare tid haft många inslag och reportage om fenomenet Fas 3. "Ett modernt slaveri", "Arbetsgivare utnyttjar långtidsarbetslösa", "Fas 3 - slutförvaringsstation", För det andra, så skapar Fas 3 inlåsningseffekter för utövarna och som definitivt inte är förenligt med regeringens jobblinje. 7
De närmaste åren kommer där ytterligare enligt de senaste prognoserna från (AF) arbetsförmedlingen och FK (försäkringskassan) åtminstone 75 000 personer utförsäkras från sjukförsäkringen och hänvisas till AF och när dessa är utförsäkrade från FK och Arbetslöshetskassan återstår där endast kommunens försörjningsstöd. För första gången presenterar Socialstyrelsen d. 29 aug-2011 reguljär statistik över försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd. Arbetslöshet är orsaken för nästan fyra av tio biståndsmottagare., och är därmed det klart vanligaste försörjningshindret och Totalt 277 500 personer eller drygt 10 miljarder kronor betalades ut i ekonomiskt bistånd under 2010. Ändamålet för huvuddelen av summan, över 80 procent eller drygt 230 000 personer, var försörjningsstöd. Mindre delar rapporteras ha gått till mer specifika ändamål: knappt 150 miljoner till tandvård, cirka 140 miljoner till tillfälligt boende, knappt 120 miljoner till hälso- och sjukvård och cirka 90 miljoner till skulder, främst hyresskulder och det mest förekommande försörjningshindret under perioden är relaterat till arbetslöshet. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd eller socialbidrag varierar mycket kraftigt mellan landets kommuner uppger (LO tidningen lördag den 19/11-2011) Skillnaden kan beskrivas som förhållandet 1:100 eller mellan 60 Kronor i utbetalt stöd per invånare och upptill 6 000 kronor/person. Försörjningsstödet består av dels riksnormen, dels skäliga kostnader utanför riksnormen. I riksnormen ligger kostnader som är någorlunda lika för alla. Till exempel ingår kostnader för mat, kläder och hygien. Socialtjänsten kan beräkna beloppen i riksnormen till en högre eller Lägre nivå om det finns särskilda skäl och ett hushåll kan ha en högre kostnad än normalt för exempelvis mat, eller sakna en kostnad som ingår i riksnormen. Innan man kan få försörjningsstöd så görs det en behovsprövning hos kommunerna dvs. man bliver figgjord. Och man måste ha sålt huset, tömt bankkontot, sålt bilen, den man bor med får inte tjäna för mycket och så vidare. En lång och smärtsam process. Kortare för den som är ung. Längre för de äldre och denna behovsprövning räknas på riksnormen från en till flera månader tillbaka i kommunerna, och ledare som regel till avslag på ansökningarna om försörjningsstöd i en till flera månader efter ansökningstillfället och många tio-tusende talet personer hamnar i kronofogdens register och man får en ökad hemlöshet för barn och vuxna i kommunerna på grund av det förfaringsätt. Det finns heller inte arbeten till alla, man får ökade klyfter i samhället. Med hänvisning till ovanstående text i motionen föreslår vi socialdemokraterna i Skåne besluta: Socialdemokratin verkar för utförsäkrade personer från arbetslöshetskassan kan få en ny ersättningsperiod när den gamla har gått ut, motionen jämte distriktsstyrelsens utlåtande översändes till riksdagsgruppen. Bjarne Andersen Alexander Löfgren Henna Christensson Susanne Andersen Landskrona har beslutat insända motionen som egen. Gulli Msson Vice 8
Människor med funktions nedsättning ska inte exkluderas (uteslutas) på grund av vårt samhälle diskriminerar dessa och 1,2 miljoner människor har någon form av funktionsnedsättning och drygt 0,5 millioner människor bedömas deras arbetsförmåga är neds, man tycker det borde vara en självklarhet alla människor skall uppleva livskvalitet och delaktighet. Män tyvärr stängs dock många personer med funktionsnedsättning ute från den ordinarie arbetsmarknaden. Sverige har skrevet under den nya FN-konventionen för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen trädde i kraft redan under år 2008. Bland annat åtar vi oss som land genom artikel fyra säkerställa mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning. Vi åtar också vidta alla lagstiftningsåtgärder för uppfylla konventionens krav. Innan den borgliga regeringen kom till makten hade man Länsarbetsnämnder med politisk nämnd i Länen. De hade regeringens direktiv? se till tjänster kom till stånd för personer med olika funktionshindrar. I dag kan Arbetsförmedlingen bara ge stöd och anvisningar till den offentliga och private Arbetsgivare som vill anställa människor med olika typer av funktionshinder. Befogenheten skapa nya tjänster och skyddade jobben inom den offentliga och den private sektorn finns inte för Arbetsförmedlingen och anställningarna sker på arbetsgivarens initiativ. Detta har i sin tur lett till det blivit avsevärt svårare för funktionshindrade komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden. Med följden arbetslösheten bland funktionshindrade inte alls sjunkit vilket regeringen hoppats på. Vilket i sin tur har lett till ökat social otrygghet och ohälsa bland funktionshindrade i arbetsför ålder. Genom arbetsförmedlingen inte har rätten skapa OSA tjänster har regeringen således gjort det svårare för funktionshindrade komma i riktiga jobb och där igenom få en ekonomisk och social trygghet. Med hänvisning till ovanstående text i motionen föreslår vi socialdemokraterna i Skåne besluta: Socialdemokratin verkar för Arbetsförmedlingen får regeringens direktiv eller fullmakt till skapa tjänster för funktionshindrade i myndigheter och landsting, länsstyrelser, förvaltningar, institutioner, universitet, högskolor, andra skolor samt i ordinarie arbetsmarknaden, motionen jämte distriktsstyrelsens utlåtande översändes till riksdagsgruppen. Alexander Löfgren Bjarne Andersen Henna Christensson Susanne Andersen 9
Landskrona har beslutat insända motionen som egen. Gulli Msson Vice 10
I dag är det inte ovanligt barnfamiljer vräks från sina bostäder. Ungdomar kan inte flytta från sina föräldrar pga bostadsbrist och dyra bostäder. Många familjer är i dag trångbodda och antalet hemlösa ökar för varje dag, Vår bostadssituation har på många orter helt havererat. Yrkande. Handels S-förening föreslår kongressen besluta: Socialdemokraterna verkar för alla skall ha rätt till en bostad. Handels S-förening Helsingborgs har beslutat insända motionen som egen. Jan Andersson För oss Socialdemokrater är en god bostad för alla en fråga vi kämpat för i många år. Ett grundläggande inslag i vår bostadspolitik har genom åren varit vi skall se till så människor har friheten kunna välja mellan hyresrätt, bostadsrätt och egna hem. Tyvärr har denna frihet välja under de senaste tio åren blivit allt mer urholkat. Hyresrätten är på god väg bli det exklusiva boendet som snart är tillgängligt enbart för höginkomsttagare! Det är i dag allt för vanligt normal inkomsttagare tvingas välja bort hyresrätt som alternativ därför boendekostnaderna blir högre i hyresrätt än vad det är i eget hem eller bostadsrätt. För låginkomsttagare innebär nuvarande situation på bostadsmarknaden man enbart är hänvisad till det dyraste boendealternativet, eftersom låginkomsttagare sällan får beviljat lån av banker och kreditinstitut. Om vi Socialdemokrater menar allvar med bedriva en aktiv bostadspolitik där vi säkerställer rätten till en god bostad och valfriheten välja upplåtelseform, så måste villkoren för hyresrätt förbättras. Vi måste skapa förutsättningar för nya hyresrätter kan byggas utan 11
hyresnivåerna blir så höga normalinkomsttagare inte har råd efterfråga dessa bostäder. Vi måste skapa rättvisa villkor mellan egna hems boende och hyresrätt! I dag får egna hems ägare skesubventioner, medan hyresgäster får betala sker för sitt boende! Om vi inte lyckas med detta uppdrag så är jag rädd för vi dels begränsar människors valfrihet, men också klyftorna i samhället fortsätter öka. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag: distriktskongressen uppdrar åt partistyrelse- och riksdagsledamöter verka för det skapas rättvisa villkor mellan olika upplåtelseformer på bostadsmarknaden så valfriheten stärks och figdomsfällor motverkas. Karl-Erik Kruse Svalövs har beslutat insända motionen som egen. Birgitta Jönsson 12
En fungerande barnomsorg är en förutsättning för alla föräldrar ska kunna arbeta. Barnomsorg på obekväm tid är en förutsättning för alla, med eller utan barn, ska ha möjlighet till utnyttja rätten till heltidsarbete. Alla barn har inte föräldrar som har förmånen arbeta mellan kl.07:00-18:00 på vardagar. Många barn har föräldrar har som arbetar skift, många barn har föräldrar som arbetar på helger, kvällar och nätter. Många barn lever idag med ensamstående föräldrar. Arbetsgivaren tar inte och kan inte alltid ta hänsyn till du som förälder inte kan få barnomsorg på de tider som ditt arbete kräver. För alltför många föräldrar med arbete på obekväma tider är omsorgen om barnen ett ständigt pusslande med vem som ska ta hand om barnen när förskolan är stängd och föräldrarna trots det måste sköta sitt arbete. Vi lever idag i ett 24 timmars samhälle och det är dags vi tar ställning angående den barnomsorg som behövs, för bemöta detta växande behov när det gäller tillgänglighet, lagar och förordningar. I samhället i stort behöver ityderna när det gäller barnosorg på obekväma tider förändras. Barnomsorg på OB- tid är idag inte en lagstadgad rättighet, utan det är upp till varje enskild kommun besluta om man vill tillhandahålla detta. Om du är i behov av omsorg på OB- tid och råkar bo i en kommun som valt tillhandahålla denna service gäller dock inte den lagstadgade kö-tid på 4 månader för bli erbjuden en förskoleplats som harmoniserar med familjens arbetstider. Vi yrkar: vi Socialdemokrater arbetar för barnomsorg på OB- tid ska bli en lagstadgad rättighet, Socialdemokrater arbetar för kösystemet för barnomsorg och pedagogisk omsorg ska vara lika. dvs oavsett tid på dygnet som omsorgsbehovet föreligger ska den lagstadgade 4 månaders- regeln gälla, Landskrona Arbetarkommun tar denna motion som sin egen samt skickar den till Distriktskongressen 2012., Landskrona tar denna motion som sin egen samt skickar den till Partikongressen 2013. Alinda Zimmander Anna Fernebro Mecide Özer Marie Nielsén Sandra Larsson Landskrona har beslutat insända motionen som egen. Gulli Msson Vice 13
För par eller ensamstående föräldrar som arbetar på dagtid är ordnad barnomsorg en självklarhet genom barnomsorgsgarantin. Men för de föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid kan livspusslet vara nära nog omöjligt få ihop eftersom barnomsorg oftast saknas. De som inte har anhöriga eller vänner som kan passa barnen kan tvingas ge upp sitt yrke för få vardagen gå ihop. Så ska det inte behöva vara. Barnomsorg på obekväm arbetstid är en jämställdhetsfråga. Drygt hälften av LO-kollektivets kvinnor med barn har obekväm eller oregelbunden arbetstidsförläggning. Ska samhällstjänster som sjukvård eller kollektivtrafik fungera även på kvällar och helger så måste samhället också erbjuda barnomsorg åt de som utför denna service. Något annat är inte rimligt. Idag har kommunerna ingen skyldighet tillhandahålla omsorg på kvällar eller helger. Istället är det upp till den enskilda kommunen själv bestämma om barnomsorg på obekväm arbetstid ska erbjudas. Det som i en kommun anses som en självklar rättighet, utifrån barnkonventionens princip om barnets bästa, gäller inte alls i en annan kommun. Att inte ha tillgång till barnomsorg innebär kvinnor hindras från ta jobb på obekväm arbetstid och därmed hindras från försörja sig själva. Det är inte inskränka det kommunala självstyret ställa krav på kommunerna ska vara skyldiga tillhandahålla omsorg även på obekväma arbetstider. Tvärtom stärks arbetslinjen, jämställdheten ökar och livskvalitén förbättras. Om viljan är alla ska kunna arbeta så måste naturligtvis barnomsorgsgarantin, utifrån principen om barnets bästa, gälla alla barnfamiljer. Jag yrkar : distriktskongressen ställer sig bakom motionen och med kraft verkar för rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid blir lagstadgad, distriktskongressen ställer sig bakom lagen om maximal väntetid för barnomsorg gäller oavsett vilken tid av dygnet barnomsorgsbehovet finns, motionen skickas vidare till den skånska riksdagsgruppen. Laila Olsen Staffanstorps har beslutat insända motionen som egen. Olle Möller 14
Resultaten i den svenska skolan har försämrats under senare år. Skillnaderna mellan olika skolor och olika elever har ökat. Föräldrarnas bakgrund har en allt större betydelse för det resultat eleverna uppnår. Samtidigt brottas många skolor med ekonomiska problem. Detta har sin orsak i sjunkande elevantal i grundskolan och på gymnasiet och på den ökande konkurrensen från fristående skolor. Kommunerna finansierar verksamheten i skolorna men man har samtidigt inte det fulla ansvaret för vilka skolor som ska få bedriva undervisning inom respektive kommuns område. Skolinspektionen avgör vilka skolor som ska få etablera sig. Ansvars- och finansieringsprincipen som brukar gälla på de flesta områden tillämpas inte när det gäller skolan.. Detta får bl.a. till följd de resurser som läggs på skolan inte utnyttjas optimalt. Tomma lokaler och en alltför stor personalstyrka uppkommer när en annan huvudman beslutar om nya skolor ska etableras. Dessa resurser skulle bättre ha kunnat användas direkt i undervisningen. Hos vissa fristående skolor uppstår vinst, ibland en hög vinst. Detta är inget negativt. Det är bra när verksamheter går ihop och med överskott om verksamheten samtidigt fungerar bra. Däremot är det inte bra vinster från skolverksamhet i vissa fristående skolor flyttas till s.k. skeparadis för aktieägarna ska få en så låg beskning som möjligt.. Speciellt iögonfallande är detta därför dessa vinster har kunnat göras därför kommunala verksamheter finansierat verksamheten. Dessa vinster borde återinvesteras i undervisningen. Med anledning av ovanstående föreslås: ansvars- och finansieringsprincipen tillämpas på skolans område, d.v.s. varje kommun bestämmer vilka skolor som ska få etableras på respektive kommuns område, vinster uppkomna i skefinansierad skolverksamhet ska återinvesteras i undervisningsverksamheten. Jan Andersson Helsingborgs har beslutat insända motionen som egen. Jan Andersson I Sverige kan Idag vem som helst ansöka om etablera en friskola. Förutsättningarna är minst sagt generösa för entreprenörer. 15
Men på vilket sätt kan en överetablering av friskolor gagna våra barn och ungdomar i kommunerna - det gör det inte. Alternativa pedagogiker som inte redan fanns erbjuda i kommunal regi var ursprungstanken med de alternativa, enskilda skolorna. Ett komplement inte mer. Utvecklingen har blivit en helt annan. Idag växer stora koncerner fram på bekostnad av skebetalarna. Det har konstaterats en stor del av friskolorna och dess ägare plockar stora vinster utan återinvestera i verksamheterna. Lärare, lokaler eller extra satsningar blir ofta eftersa eller i värsta fall helt uteblivna. Samtidigt som dessa vinster plockas ut står de kommunala verksamheterna med det yttersta ansvaret för eleverna, är detta rimligt? Med motiveringen ovan yrkas : distriktskongressen beslutar regelverket för friskolornas etablering i kommunerna ses över, distriktskongressen beslutar arbeta för ta fram tydliga riktlinjer vid vinstuttagning för friskolorna. Munka Ljungby och Hjärnarps s-förening Ängelholms har beslutat insända motionen som egen. Sven Bergenstråhl Inledning Personer som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har inte rätt till svenskt studiestöd. Först när man fått permanent uppehållstillstånd så kan människor som kommit till Sverige få studiemedel. Denna regel hör inte hemma i en globaliserad värld där nationella gränser blir mer och mer irrelevanta. Denna regel skadar integrationen i Sverige samtidigt som den expanderar den svarta arbetsmarknaden. För göra Sverige till en möjligheternas land måste alla människor i Sverige ha rätt till studiestöd. Problembeskrivning Det finns många oroshärdar i världen som producerar migration. Människor lämnar sina oroliga hemländer och reser till länder där det finns trygghet och en möjlighet förverkliga drömmar. Många kommer till Sverige. I Sverige, speciellt i storstäderna, finns det nu många människor som väntar på sitt permanenta uppehållstillstånd. Dessa människor har en tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det kan ta flera år innan någon med tidsbegränsat uppehållstillstånd får permanent uppehållstillstånd. 16
De enklaste jobben i Sverige kräver utbildning. Efter man klarat av svenskundervisning för invandrare(sfi) så måste man utbilda sig för komma in i den svenska arbetsmarknaden. För nyanlända invandrare ska komma in i arbetsmarknaden så måste de förr eller senare gå igenom en utbildning. Men samtidigt så måste dessa nyanlända invandrare betala för mat och hyra. Så hur kan de göra både och när dem inte kan få studiestöd? De flesta nyanlända invandrare får skjuta upp den utbildning som de behöver för komma in i arbetsmarknaden. Istället för utbildning så får de försörja sig på olika sätt. Många nöjer sig med socialbidraget och den passivitet som följer med socialbidraget. Men det finns också en hel del svarta jobb i Sveriges storstäder där man har behov av nyanlända invandrare som inte känner till sina fackliga rättigheter och är i behov av pengar. När man väl kommit in i den svarta arbetsmarknaden med låga löner och ständig osäkerhet så fastnar man där och vägen tillbaka till stora drömmar och ambitionen om utbilda sig blir lång. Hela denna process skadar integrationen i Sverige genom nyanlända invandrare utan kapital slussas in i en sfär som ligger utanför den vanliga arbetsmarknaden och de utbildningar som ska leda till jobb. Vi håller alltså på slösa bort en hel del mänsklig kapital som skulle kunna användas på ett bättre sätt samtidigt som vi stärker den svarta arbetsmarknaden och därmed förlorar skepengar. Många kvinnor som flyr från sexuellt förtryck i sina hemländer kommer till Sverige och hamnar i en svart arbetsmarknad där det inte finns något skydd mot sexuella trakasserier och där gränsen mellan verksamheten och det privata är ganska tunn. Arbetsgivaren är i en position där de kan kräva vad som helst och arbetarna är i en position där dem inte har något val än lyda arbetsgivaren. Ur ett jämställdhetsperspektiv så är denna situation oacceptabelt. Enda sättet lösa detta problem är ge människor ekonomiska möjligheter så de kan ha ambitionen studera från den första dagen dem kommer till Sverige. Därför måste också invandrare med tidsbegränsat uppehållstillstånd kunna få studiestöd. Jag yrkar: Socialdemokraterna i Skåne ska verka för invandrare med tidsbegränsat uppehållstillstånd får rätt till svenskt studiestöd, Socialdemokraterna i Skåne sänder motionen vidare till den skånska socialdemokratiska riksdagsgruppen, Malmö Arbetarekommun antar motionen som sin egen och översänder den till de skånska socialdemokraternas distriktskongress. Nima Gholam Ali Pour Malmö har beslutat insända motionen som enskild. Christine Axelsson 17
Principen om avgiftsfri utbildning bygger på allas lika rätt till utbildning och studentens ekonomiska situation inte ska vara avgörande för beslutet studera vid högskola. Avgiftsfri utbildning möjliggör fler kan genomgå högre utbildning. Detta är nödvändigt för bibehålla och stärka Sveriges konkurrenskraft i en global kunskapsekonomi. Sedan regeringen införde avgifter för utomeuropeiska studenter har antalet studenter i Sverige som kommer utanför EU och EES området minskat med runt 90 %. Det rör sig om en minskning med runt 15 000 studenter. Beslutet införa studieavgifter är således inte bara ett brott mot den långa svenska tradition som säger utbildning är en rättighet, inte ett privilegium det har också allvarligt skadat Sveriges konkurrenskraft. Även om vi undantar det faktum införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter i andra europeiska länder inklusive Danmark i samtliga fall även lett till införandet av studieavgifter för landets egna studenter så är reformen kontraproduktiv. Sverige är som bekant ett litet land, och har därför inte råd mista det element av internationalisering som de internationella studenterna utgör. En utomeuropeisk student som har fått sin utbildning här har ofta har ett unikt kontaktnät på sin hemmaplan, vilket kan vara avgörande för svenska företags möjligheter utvecklas på viktiga tillväxtmarknader. Internationella studenter som efter sin utbildning lämnar Sverige har visat sig vara goda ambassadörer för vårt land. De medverkar till öppna dörrar och förmedla värdefulla kontakter inom både akademi, näringsliv och politik. Att vi förlorar internationella studenter riskerar leda till den redan påtagliga kompetensbristen vid våra svenska företag blir ännu mer akut. Inte minst gäller det inom områden som teknik och naturvetenskap, där många utbildningar nu tvingas lägga ner verksamheten på grund av för få sökande. Värt ha i åtanke är också med höga studieavgifter så kommer per automatik en större social snedrekrytering uppträda som bara delvis kan motverkas genom riktade stipendieprogram. Det är inte bara kvantiteten av internationella studenter som spelar roll det är också bredden av perspektiv. Vi vill se ett brett internationellt perspektiv i utbildningarna och det blir svårare åstadkomma när universiteten tvingas till riktade insatser mot vissa länder och områden. Regeringens retorik handlade om Sverige ska konkurrera med kvalitet, inte gratis utbildningar, men det enkla och odiskutabla faktumet är det inte finns ett enda svenskt universitet som kan konkurrera med de stora internationellt välkända universiteten när internationella studenter väger prislappar mot varandra. Lägg därtill även om Lunds universitet och Karolinska institutet (som är de som ligger högst på rankningslistorna just nu) skulle kunna utvecklas till internationella toppuniversitet i en avlägsen framtid så kan de knappast göra det utan en livskraftig internationell studiemiljö. 18
Mot bakgrund av detta yrkar Lunds Socialdemokratiska studentklubb: Socialdemokraterna verkar för ett avskaffande av studieavgifter för studenter från länder utanför EES och EU, Lunds arbetarekommun tar motionen som sin egen och skickar vidare den till det skånska socialdemokratiska partidistriktets årskonferens samt den socialdemokratiska partikongressen, motionen skickas vidare till den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Lunds Socialdemokratiska studentklubb Lunds har beslutat insända motionen som egen. Björn Abelson För oss socialdemokrater är det ingen ny insikt satsning på utbildning är vägen framåt. Vi vill se en fullt utvecklad kunskapsekonomi som alla kan delta i. För detta ska bli verklighet så måste dock retoriken knyta an till verkliga reformförslag. Eftersom vi när vi talar om en omställning till en kunskapsekonomi talar om en väldigt stor omställning för hela samhället måste dessutom dessa reformförslag vara väl tilltagna. Ett införande av studielön i Sverige skulle på allvar bana väg för ett gott utgångsläge i den globala kunskapsekonomin. När det faller sig så väl den fundamentalt socialdemokratiska värderingen alla människor har rätt söka realisera sina bästa stämningars längtan går hand i hand med det som ger oss en stor konkurrensfördel då vet vi vi hamnat rätt. Ett system där man som student inte kan försörja sig på de pengar man får låna är inte hållbart om vi vill konkurrera med kunskap. Att inte behöva belåna sig för studera är också viktigt för åtgärda selektionsproblemen till högskolan. En studielön skulle också öka avkastningen av utbildning och höja utbildningspremien. Detta är dels önskvärt ur ett ekonomiskt perspektiv då det motiverar folk studera men det är också önskvärt ur ett politiskt perspektiv då det slår undan benen för argumentationslinjen utbildningspremien är för låg och vi därmed markant måste minska progressiviteten i vårt skesystem. Införandet av studielön skulle kosta mindre än en fjärdedel av det den borgerliga regeringens jobbskeavdrag kostar, och med en översyn av skesystemet som gör sig av med dyra subventioner av lyxkonsumtion och som rättvist beskar fastigheter så skulle det finnas gott om utrymme för en studielönreform. Den skulle heller inte stå i motsättning till andra nödvändiga satsningar som behövs för exempelvis återställa välfärdssektorn och infrastrukturen. 19
Den exakta utformningen av ett studielönesystem måste givetvis utredas grundligt och detaljerna för det ska inte föregripas. Det är grunderna för reformen är det som här åsyftas, och målen för densamma som ska slås fast. Med ett system där människor inte behöver belåna sig kraftigt för studera så kan vi ta enorma kliv mot komma tillrätta med den sociala snedrekryteringen och få fler även de från studieovana hem och de som lever på små marginaler våga studera. Principen om heltidsstudier också är och ska vara en heltidssyssla är dessutom viktig slå fast. En politik som säger studenter måste jobba extra vid sidan av sina studier förstärker snedrekryteringen och drabbar grupper såsom exempelvis studenter med barn och andra som inte har möjligheten arbeta extra. Dessutom ger det helt fel signaler för utformandet av utbildningarna som sådana. I slutändan handlar detta om en klassisk socialdemokratisk jämlikhetspolitik, och förvisso är det så vi socialdemokrater inser jämlikhetsprincipen är absolut tvingande, och förpliktigar till långt mycket mer än vad våra politiska motståndare tror. Och till det lägger vi den trygga förvissningen om när lika möjligheter verkligen är lika möjligheter så säkras vårt framtida välstånd. Därför yrkar Lunds Socialdemokratiska studentklubb: Socialdemokraterna verkar för en övergång från studielån till studielön för högre utbildning, Lunds arbetarekommun tar motionen som sin egen och skickar vidare den till det skånska socialdemokratiska partidistriktets årskonferens samt den socialdemokratiska partikongressen. Lunds Socialdemokratiska studentklubb Lunds har beslutat insända motionen som egen. Björn Abelson Den svenska skolan står sig fortfarande väl i internationella jämförelser. Men de senaste åren har segregationen och ojämlikheten ökat i skolorna. Elevernas sociala bakgrund har fått en allt större inverkan på resultaten, vilket bland annat visar sig i försämringar av skolresultaten och minskad trivsel bland eleverna. För Socialdemokratin har det alltid varit av yttersta vikt behålla och utveckla den avgiftsfria och jämlika skolan. Efterkrigstidens skolpolitik har inneburit hundratusentals barn och ungdomar har fått tillgång till kunskaper och färdigheter som har gett dem möjligheter få ett liv som deras föräldrar och mor- och farföräldrar bara hade kunnat drömma om. 20