up psa la VEM, VAD OCH VARFÖR? EN ÅRSBERÄTTELSE OM DEN VÄXANDE KOMMUNEN

up psa la VEM, VAD OCH VARFÖR? EN ÅRSBERÄTTELSE OM DEN VÄXANDE KOMMUNEN

2 3 uppsala i siffror Tillväxt 2010 3 036 fler invånare fick Uppsala under 2010. 12 130 flyttade till Uppsala under 2010. 10 443 personer flyttade från Uppsala under 2010. 2 705 föddes i Uppsala under 2010. PRODUKTION Kommunledningskontoret, Uppsala kommun, 2011 IDÉ OCH GRAFISK FORM Matador kommunikation FOTON Alex&Martin, istockphoto ENSTAKA BIDRAG Staffan Claesson, Göran Ekeberg, Dan Petterson, Uppsala stadsarkiv, Uppsala stadsteater, Uppsala tourism, UNT RITNINGAR A-sidan, AIX Arkitekter, Kod Arkitekter, Nyréns Arkitektkontor, White arkitekter TRYCK Åtta45, augusti 2011 Innehållsförteckning En nyckelspelare för tillväxt och trivsel 4 5 Enklare att prata med kommunen 6 11 Ekonomi för en växande stad 12 13 Snöröjningen 2010 slog många rekord 14 15 Bättre busstrafik ökar resandet 16 17 Uppsalas bostadsområden ska bli mer varierade 18 19 Större centrum för en större stad 20 Bondens marknad 21 Uppsala + Företag = Sant 22 23 Uppsala visade upp ny energiteknik i Shanghai 24 Uppsala testar innovativ energiteknik 25 Stadsteatern spelar för unga 26 Evenemang ger näring till näringslivet 27 Manga i världsklass 28 29 Digitala utmaningar för kommunens arkiv 30 31 Bussen Barbro bär böcker 32 33 Uppsala en fristad för Anisur Rahman 34 35 Framtidstro i Gottsunda 36 Gröna stråk i Gottsunda 37 Ett aktivare Uppsala är ett friskare Uppsala 38 39 Bygger samhälle för alla 40 41 Nära kontakter 42 Färre barn och unga placeras på institutioner 43 Öppna insatser ett växande skyddsnät för äldre 44 45 Allt fler besöker Träffpunkt Årsta 46 47 Många uppsalalärare fortbildar sig 48 49 Eleverna trygga i Uppsala 50 51 Sveriges största elitidrottsgymnasium 52 Gnistan tände ordentligt 53 Befattningsbenämningar i Uppsala kommun 54 56 Kommuninformation i stadshuset 57 Fler vill jobba på kommunen 58 Centralt bad öppnar igen 59 Fortsatt byggande är ett måste för ett snabbt växande Uppsala. Staden borde då även tänka på sig själv och äntligen bygga färdigt Stadshuset. Bättre lokalresurser för våra anställda och en ändamålsenlig sessionssal för kommunfullmäktige. Detaljplan finns. Det är pengar som fattas. Lars Bäcklund (m) kommunfullmäktiges ordförande

4 5 EN Nyckelspelare för tillväxt Uppsala växer så att det knakar. Läget nära Stockholm i regionen Mälardalen är en orsak. Två andra är de båda universitetens dragningskraft och det blomstrande näringsliv som spirar i staden. Samtidigt spelar kommunen en nyckelroll när det gäller att skapa förutsättningar för att bo, arbeta och trivas i staden. Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Hedberg och stadsdirektören Kenneth Holmstedt berättar om kommunens uppgifter. Kommunens främsta uppgift är att se till att det finns fina förutsättningar att leva här. Det ska finnas en god välfärd, tillgång till förskoleplatser, bra grundskolor och gymnasier. Då finns det bra förutsättningar för universiteten och för näringslivet som uppstår både ur och vid sidan av universiteten, säger Gunnar Hedberg. Det är viktigt att vi som kommun i allmänhet strävar efter en företagsvänlig syn, till exempel när det gäller snabb handläggning av detaljplaner och bygglov. Vi ska underlätta för, stimulera och synliggöra näringslivet i kommunen. Ett exempel på hur vi underlättar för näringslivet och allmänheten är att vi slår ihop flera av våra kontor till ett gemensamt kontor för samhällsutveckling. Vi lägger då fokus på att vi bygger hela samhället, inte enskilda bitar som vägar och gator, säger Kenneth Holmstedt. Kommunen har under året som gått utvecklat alla delar av samhället Uppsala, bland annat genom att bygga bort köerna till vårdboende och ordna nya platser i förskolan till fler än 700 barn. Andra exempel är planeringen av nya arenor, utvecklingen av stadsdelar som Gottsunda och Salabacke och omvandlingen av Årummet och Dragarbrunnsgatan. Medborgarnas förtjusning över det nya Årummet är påtaglig, säger Gunnar Hedberg. Under 2010 tog vi också initiativ till samarbetet Världsklass, där vi, universiteten och ett tiotal företag stödjer arrangemang som ger världsklasskänsla till Uppsala. Vi vill också ändra den mentala bilden av Uppsala till en av de fyra storstä- derna, säger Kenneth Holmstedt. Vi vill påverka både de som bor utanför Uppsala men kanske framför allt de som bor och arbetar här. Nu kan vi satsa på stora projekt eftersom vi sedan flera år har en god ekonomi som genom satsningarna kan komma till nytta för alla Uppsalabor. Gunnar Hedberg Kenneth Holmstedt Kommunens främsta uppgift är att se till att det finns fina förutsättningar att leva här. Det ska finnas en god välfärd, tillgång till förskoleplatser, bra grundskolor och gymnasier. Då finns det bra förutsättningar för universiteten och för näringslivet som uppstår både ur och vid sidan av universiteten. GUNNAR HEDBERG kommunstyrelsens ordförande Det är viktigt att vi som kommun i allmänhet strävar efter en företagsvänlig syn, till exempel när det gäller snabb handläggning av detaljplaner och bygglov. Vi ska underlätta för, stimulera och synliggöra näringslivet i kommunen. Kenneth Holmstedt stadsdirektör, kommunledningskontoret

6 7 Intressant tycktill-funktion på @Uppsalakommuns webbplats. Fram för mer medborgardialog! PRATA MED KOMMUNEN Under året har Uppsala kommun tagit allt större plats inom sociala medier som Facebook och Twitter. Året har också blivit ett genombrottsår för den interaktiva och öppna tjänsten Tyck till på kommunens webbplats. Vi vill vara där våra medborgare är, lyssna och prata med dem på deras villkor. Med hjälp av Internet kan vi nå många fler än tidigare för att diskutera kommunens frågor, säger Åsa Evertsdotter, informationsstrateg vid kommunledningskontoret, Uppsala kommun. Uppsalas medborgare får det lättare att prata med kommunen med hjälp av de nya kontaktvägarna. Snabba svar från kommunen och möjligheten för medborgarna att själva kommentera andras frågor och bidra med kunskap och idéer kan också öka delaktigheten i kommunens arbete. På webben och i de sociala medierna samsas stora och små frågor med beröm och kritik. Det gäller allt från överfulla soptunnor och idrottsplatsbelysning till kvaliteten i äldrevården och barnomsorgens öppettider. Kommunens tjänstemän svarar och hänvisar vidare till andra sakkunniga om det behövs. I mars 2010 fick kommunens invånare möjlighet att tycka till om alla möjliga kommunfrågor på Uppsala kommuns webbplats uppsala.se. Till höger på skärmen finns nämligen en flik som heter Tyck till. Om du klickar där kan du ställa frågor, ge förslag och se vad kommunen och andra Uppsalabor diskuterar. I Tyck till visar vi öppet de frågor och kommentarer som kommer in. Vi visar vad vi svarar, och vad andra kommenterar. På det sättet får vi hjälp av medborgarna att utveckla vår verksamhet, att upptäcka missförhållanden och att informera på ytterligare ett sätt, säger Maria Aulén Thomsson, webbstrateg vid kommunledningskontoret, Uppsala kommun. Webbplatsens nya funktion gör att den blir ytterligare en kanal för medborgarna att nå kommunen. Där kan också andra än kommunens tjänstemän kommentera, svara på eller komma med följdfrågor på det andra medborgare säger. Den interaktiviteten är unik bland Sveriges kommuner. Kompletterande kanaler De sociala medierna och interaktionerna via webben är nya kanaler som inte fanns tidigare. De kompletterar andra kontaktvägar, som telefon, besök, brev, e-post och möten, berättar Åsa Evertsdotter. Under 2010 fick vi in över 1 100 synpunkter på Tyck till. I början av 2011 gick en populär tv-reklam-kampanj i TV4 om webbfunktionen. Vi hoppas att vi ska få många fler synpunkter i år, säger Maria Aulén Thomsson. Framsteg på Facebook I mars 2010 startade Uppsala kommun en egen sida på webbtjänsten Facebook. Facebook är en tjänst som först och främst låter människor kommunicera med sina vänner, med hjälp av text, bild och webblänkar. Men många organisationer använder också Facebook för att sprida information och för att diskutera med de som är intresserade av vad organisationen gör. Vi har smugit igång Facebooksidan, säger Åsa Evertsdotter. I början av 2011 hade vi ungefär 500 personer som pratade med oss via Facebook. Vi utvecklar sidan allt eftersom medborgarna berättar för oss vad de vill att vi ska använda den till. Vi lyssnar på de som deltar på Facebooksidan och utvecklar tjänsten stegvis. Uppsala kommun använder Facebook för att lyssna, prata och informera om allt som händer i kommunen. De Uppsalabor som vill ställa frågor till kommunen eller diskutera olika frågor kan numera göra det via Facebook, som ett alternativ till att besöka kommunen, ringa, skicka e-post eller brev. Guide till Uppsalas parker: http://bit.ly/miuvry. Vilken är din favorit? alltid stadsparken! En dag som denna får man inte nog av den Kul att GUC köper ipad till alla sina elever, men vad händer på de andra skolorna i @Uppsalakommun http://bit.ly/jca650 #Uppsala Varje skola ansvarar för sin egen marknadsföring, så kontakta de du är intresserad av! http://bit.ly/iauarz Trevligt! RT @Uppsalakommun. Enklare resa till bad i Fjällnora http://bit.ly/lzjwi6 RT @uppsalakommun Nu finns skyltar med QR-teknik och en webbsida med information om författare med anknytning till Uppsala: http://t.co/...

8 UPPSALA 2010 Den växande kommunen UPPSALA 2010 Den växande kommunen 9 Mandatfördelning 2010 2014 21 23 11 6 6 4 8 2 uppsala i siffror Valet 2010 Kommunen har också ordnat en särskild medborgardialog på Facebook. I den fick medborgarna i detalj stöta och blöta frågan om utvecklingen av Uppsalas kulturliv. Under kulturnatten anordnades dialogen i biblioteksbussen. Men under veckan före kulturnatten fick alla som ville lämna förslag och synpunkter på en särskild Facebooksida. Under natten kunde besökare även lämna förslag anonymt via en dator i bussen. Sammantaget ledde det till fler förslag än vanligt och till förslag från människor som annars inte skulle ha kommit till ett möte. Fler följare på Twitter Under de senaste åren har Uppsalas invånare även kunnat följa vad som händer och diskutera med kommunen med hjälp av Twitter. Twitter är en webbtjänst som gör att vem som helst kan skicka ut korta textmeddelanden till alla som vill läsa dem. Meddelandena publiceras på skribentens särskilda Twittersida, och är endast ett par meningar långa. Den som vill följa en särskild sida kan prenumerera på sidans meddelanden. Uppsala kommun använder Twitter för att lyssna, konversera, svara på frågor och informera om olika saker som händer i kommunen. Då innehåller meddelandet en kort beskrivning av vad som har hänt eller vad kommunen vill och en länk till var läsaren kan hitta mer information. Läsarna kan även kommentera kommunens meddelanden med egna meddelanden via Twitter. Först bland kommuner Uppsala kommun har kommit långt när det gäller att använda sociala medier och sociala tjänster på kommunens webbplats. Uppsala var först i landet att visa upp nyhetsflödet från Facebook och Twitter på kommunens webbplats förstasida. Det var också Uppsala kommun som tog initiativ till att organisationen Sveriges Kommuner och Landsting formulerade riktlinjer för sociala medier för kommuner. Många uppskattar att vi diskuterar och svarar på alla frågor på Facebook, Twitter och på Tyck till. Medarbetare från Uppsala kommun får också ofta tala på konferenser om hur vi har gjort och varför. Vi är helt enkelt en inspirationskälla för andra kommuner, säger Åsa Evertsdotter. Vi har fått in överraskande lite skräp bland synpunkterna. Vi får in arga och glada synpunkter, men de allra flesta är seriösa. Vi vill få reda på när vi gjort något fel, och vi blir naturligtvis stolta och glada när vi får beröm, säger Maria Aulén Thomsson. 78 641 förtidsröstade i Uppsala kommun. 122 vallokaler var öppna i kommunen på valdagen. 129 365 Uppsalabor röstade i valet (86,64 %). 830 personer arbetade som valförrättare, utbildade av Uppsala kommun. Åsa Evertsdotter Maria Aulén Thomsson

UPPSALA 2010 Den växande kommunen 11 Ring 018-727 40 45! Har någon klottrat eller förstört något i Uppsala? Ring till Uppsala kommuns klottertelefon. Dit kan alla ringa för att anmäla skadegörelse på offentlig plats. Tomt- och småhuskö på webben Uppsala kommuns förmedling av tomter och småhus finns numera på www.uppsala.se. Den nya e-tjänsten gör det möjligt att till exempel registrera sig i kön, kontrollera sina ködagar och hitta lediga tomter och småhus. TWITTRANDE stenhumlor På avdelningen Stenhumlan på Boländernas förskola twittrar personalen om vad som händer på dagarna. Här kan föräldrarna till exempel läsa om dramatiska händelser som fåglar som plundrar varandras bon eller om praoeleven som blev barnens favorit redan första dagen. Drygt 70 personer följer Twitterflödet från Stenhumlan.

12 13 Ekonomi för en växande stad Uppsala är en av landets snabbaste växande kommuner. Att Uppsala växer så snabbt innebär ett ökat tryck på kommunen att anpassa infrastrukturen och den kommunala servicen. Det ställer också krav på finanserna, som måste anpassa hur man använder de pengar som finns till att möta detta tryck. Under 2010 skötte kommunen det med glans, och hade för sjunde året i rad en ekonomi i balans. Det finns ett lagstadgat ekonomiskt balanskrav som säger att det ekonomiska resultatet ska motsvara minst två procent av skatteintäkterna. Uppsala redovisade 2010 nästan det dubbla, hela 3,9 procent. Att man har ett överskott på detta sätt är viktigt när man budgeterar, säger Jan Malmberg, ekonomidirektör vid kommunledningskontoret, Uppsala kommun. Det gör att kommunens ekonomi tål en del avvikelser. Om exempelvis konjunkturen går ner eller om vi av andra skäl får sämre skatteintäkter än planerat så har vi lite fallhöjd. Har man inte det här överskottet måste kommunen börja ta pengar från verksamheten så fort det blir en avvikelse någonstans. Överskott ger flexibilitet Att det finns ett litet överskott gör också att kommunen kan välja att satsa lite mer här och nu om man bedömer att det behövs, istället för att skjuta på uppdykande men viktiga investeringar. Det ger helt enkelt en frihet och en beredskap att vara mer aktiv. Man vet att det finns pengar till vettiga långsiktiga investeringar. En annan positiv konsekvens av en bra och stabil ekonomi är att det blir lite billigare för kommunen att låna pengar. Uppsala har ett bra kreditbetyg, och det ser givetvis kreditgivarna, säger Jan Malmberg. Så när vi ger ut obligationer eller lånar pengar får vi betala lite lägre ränta än annars. Kommunen klarade den senaste ekonomiska krisen väldigt bra. Det gjorde många andra svenska kommuner också, men Uppsala presterade ändå på den övre halvan i riket. Det berodde i första hand på att vi varit effektiva i att bromsa kostnadsutvecklingen i kommunen, säger Jan Malmberg. Balansera bidrag och byggande Sveriges skattesystem är utformat för att kunna fördela resurser rättvist när folk flyttar runt i landet. Detta strukturutjämningssystem ska utjämna kostnader som inte går att påverka, som exempelvis när ovanligt många barnfamiljer flyttar in i en kommun eller när kraven på äldrevården är ovanligt höga. I Uppsala exempelvis har kraven på förskolan ökat kraftigt de senaste åren. Nu skapar en ständigt växande befolkning ändå utmaningar för en kommun som Uppsala. Inflyttningen och därmed strukturstödet sker ofta någorlunda kontinuerligt, men behoven kan dyka upp språngvis. Vid en viss punkt räcker inte de nuvarande förskolorna till exempelvis, och vi måste bygga nytt. Då får vi under perioden vi bygger högre kostnader än bidrag. Detta är ett exempel på att det är bra att ha ett överskott i ekonomin. Uppsala har goda förutsättningar att ta denna typ av kostnader när de kommer och när de ekonomiska insatserna behövs. Arenor för en större stad Ett annat exempel är idrottsarenorna. Uppsalas idrottsanläggningar är idag dimensionerade för runt 170 000 innevånare. När vi nu närmar oss 200 000 räcker de inte till. Det är därför det byggs så mycket arenor runt om i kommunen. När det här "arenasprånget" nu kommer siktar kommunen på att ta höjd inför kommande befolkningsökningar genom att dimensionera för runt 220 000 innevånare. Byggandet av idrottsanläggningar sker numera ofta i samarbete med näringslivet. Det finns alltså utmaningar i att växa. Men i stort tjänar kommunen in på skattegungorna vad de förlorar på utgiftskarusellerna när befolkningen växer. SATSNINGEN I SIFFROR Uppsalas tillväxt sker genom aktiv bostadsutveckling och nybygge i flera delar av staden. Uppsala som handels- och logistikort växer och synliggörs samtidigt som ett nytt resecentum ger bättre förutsättningar för pendling, resande samt nya boende- och kontorsmiljöer. Infrastruktur som E4 och Bärbyleden och vägupprustningar gör Uppsala till det levande navet. I detta är utvecklingen av Gränby arena och sportfält samt kommande bandy- och friidrottsanläggningar ÄN MER AV UPPSALA! Lars-Gunnar Karlsson (M) ordförande i fastighetsnämnden 3 036 Så mycket ökade befolkningen med under 2010. 7 347 Uppsala kommuns skatteintäkter i miljoner kronor 2010. 2,6 Arbetslösheten minskade från 9,0 till 7,4 procent under 2010. 70 000 000 Så mycket reserverade Uppsala kommun för framtida pensioner under 2010. Vad gör kommunen med pengarna? Att barn och ungdomar får grundläggande utbildning, att äldre kan få hjälp med det dagliga livet och omsorg när den egna förmågan sviker, att personer med funktionsnedsättning kan få ett fungerande vardagsliv, att vägar och parker sköts är några av de huvuduppdrag som faller på en kommun. Över 40 procent av kommunens utgifter går till pedagogisk verksamhet och nästan 30 procent går till vård och omsorg. Kommunen investerar mer Kommunen som helhet investerade 1 840 miljoner kronor 2010. Det är 655 miljoner kronor mer än 2009. Av det stod de kommunägda bolagen för 1 281 miljoner kronor, också det betydligt mer än för 2009. Bakom siffrorna ligger bland annat en högre takt i bostadsbyggandet och arbeten för att bygga ut och förbättra Gottsunda centrum. Jan Malmberg

14 15 Det viktigaste arbete vi har just nu är att bidra till att trafikflödena i en kraftigt växande kommun blir acceptabla. För att bidra till det jobbar vi med att säkra bättre förutsättningar för kollektivtrafiken, bättre cykelförhållanden, bättre möjligheter till parkeringsplatser och fler miljövänliga alternativ. STEFAN HANNA (C) kommunalråd Snöröjningen 2010 slog många rekord Vintermånaderna 2010 var ovanliga i dubbel bemärkelse. Det föll mycket mer snö än en vanlig vinter nästan 190 cm mot 120 130 cm en vanlig vinter. Dessutom föll det mesta av snön både vintern 2009/2010 och vintern 2010/2011 under kalenderåret 2010. Det betyder att det kom två normalvintrar med snö 2010. Därför blev snöröjningen under 2010 rekorddyr. Vi har budget per kalenderår, men snön bryr sig inte om kalenderår, säger Jan-Olof Hasselborn, projektledare vid gatu- och trafikkontoret, Uppsala kommun. Ett av de stora problemen för kommunen med de ovanliga snömängderna är var de ska göra av snön. Det finns en hel del vägar i stan där det inte går att ploga och låta snön ligga kvar vid vägen. Kommer det så mycket snö som det gjorde före jul 2010 blir det dessutom för mycket snö kring vägar där det går att ploga så att det inte finns plats för nästa snöfall. Vi måste dit med snöslungor och lastbilar och forsla bort snön. Kommunen körde med 40 lastbilar, och ungefär lika många privata snöröjare, och varje bil tippar i snitt två lass i timmen när det snöar. På nyårsdagen var tippen i Nyby full, och hade en 18 meter hög snöhög. Även de andra tipparna närmade sig sin fulla kapacitet. Kommunen ordnade då två nya snötippar, och snöröjningen kunde fortsätta. Dessa nya tippar gör att kommunen är bättre förberedd inför kommande vintrar. Totalt tippade kommunen runt 500 000 kubikmeter snö på sina tippar. uppsala i siffror Snöröjningen 2010 265,7 centimeter snö föll i Uppsala. 17 000 ton sand spreds på Uppsalas vägar. 18 meter hög var snöhögen på kommunens snötipp i Nyby. Så mycket snö att allt inte smälter under sommaren. Gångare och cyklister prioriteras Nya prioriteringar har de senaste åren ökat belastningen på kommunens snöröjning. Kommunens gång- och cykelvägar hör nu också till de prioriterade vägarna. Det innebär att det blir mer snö som ska bort snarast. Totalt finns det 31,7 mil gångoch cykelbanor i kommunen. Det finns 45 mil vanliga vägar. Snöröjare räddar hemtjänsten Hemtjänsten är en av de organisationer som är allra mest beroende av kommunens snöröjare. För de som använder hemtjänsten är det absolut nödvändigt att det är plogat jämt. Annars kan inte hemtjänstens personal komma fram till sina kunder. Busstider i realtid på webben och i telefonen På www.ul.nu kan du klicka på var och en av stadsbussarnas hållplatser och få reda på när bussen kommer dit. Du kan välja hållplats från en karta eller från en alfabetisk lista. På www.ul.nu/mobil finns en enklare version av busstrafikens webbplats anpassad för mobiltelefoner. Där finns också en särskild tjänst där du via din mobil får veta när stadsbussen i Uppsala kommer till den hållplats du ska resa från, med verkliga avgångstider baserade på bussarnas GPS. Den tjänsten fungerar inte med iphone. För iphone-ägare finns istället en app som är en smidig reseplanerare med verkliga avgångstider för stadsbussarna och andra funktioner. Sök på "upplands lokaltrafik" via App Store-ikonen i din iphone så hittar du appen. Vem är det som röjer? Kommunen har inga egna snöröjningsfordon utan har kontrakt med det lokala näringslivet. De två företag som står för huvuddelen av snöröjningen är Uppsala asfaltanläggningar AB, ASFAB och det statliga SVEVIA. Förutom dessa har kommunen även kontrakt med lokala lantbrukare. De fordon kommunen använder för att röja snö är olika typer av traktorer, lastbilar och snöslungor. Det är generellt inga problem att få tag på fordon, säger Jan-Olof Hasselborn, projektledare vid gatu- och trafikkontoret, Uppsala kommun. Men ibland får förarna jobba ganska hårt. De kan bli väckta när som helst. Snöröjarna ser rätt trötta ut när det snöat mycket. Då hoppas man på någon veckas uppehåll så att de hinner vila ut sig. Fjärrkyla från snön Kommunen undersöker en möjlighet att använda vintrarnas snömängder till en resurs istället för bara ett problem. Representanter från kommunen har varit på studiebesök i Sundsvall där kommunen lagrar vinterns snö för att med hjälp av den kunna förse sjukhuset med kyla under de varma sommarmånaderna. Det finns redan ett stort nät för fjärrkyla i Uppsala. Med stor sannolikhet dröjer det inte många år innan kommunen utarbetat ett sätt att använda snön som en billig råvara för nätet. 100 snöröjningsfordon rullar samtidigt på Uppsalas gator när det snöar riktigt ordentligt.

16 17 Att vi vässar och förbättrar kollektivtrafiken genom att satsa på stombusslinjer ger snabbare och bekvämare resor och är en viktig satsning för att kunna fördubbla resandet i kollektivtrafiken. JOHAN LUNDQVIST (MP) 2:e vice ordförande i gatu- och trafiknämnden ökar resandet Resandet med Uppsalas stadsbussar ökade igen 2010. Bussarna hade 2010 en miljon fler resenärer än året innan. Det betyder att kommunen och det kommunägda bussbolaget Gamla Uppsala Buss är på god väg mot målet att fördubbla resandet med kollektivtrafiken till 2020. uppsala i siffror Busstrafiken 2010 30 nyutbildade bussförare är resultatet av samarbetet mellan Gamla Uppsala Buss och Arbetsförmedlingen. Kommunen har ruskat om i busstrafiken, både i organisationen och när det gäller kontakten med resenärerna. Många förändringar genomfördes under 2010, fortsatte genomföras eller påbörjades. Antalet resenärer fortsatte öka. Per Odelmalm, kollektivtrafiksamordnare vid gatu- och trafikkontoret, Uppsala kommun, vill gärna tro att det beror på nytänkandet. Kollektivtrafiken i Uppsala har traditionellt varit väldigt fokuserad på själva trafiken och att den ska rulla. Nu lyssnar företaget mycket mer på vad kunderna, resenärerna, vill ha. Och de vill ha bättre service på bussarna och mer och bättre information. Aktuell information vid hållplatserna Gamla Uppsala Buss arbetar med att vid varje hållplats kunna presentera ständigt uppdaterad information om när bussarna kommer dit. Så fungerar det vid centralstationen, där elektroniska skyltar kontinuerligt uppdateras och visar när bussarna kommer, linje för linje. Målet är att sådan information också ska finnas vid de enskilda hållplatserna. Skyltarna hämtar sin information från bussarnas GPS-sändare och bygger alltså på var bussarna faktiskt befinner sig. Ett av skälen till ökningen av antalet resenärer under året var att 2010 var det första hela året med det nya stomlinjesystemet. Stomlinjerna är linjerna 2, 5 och 7. På dessa linjer går bussarna alltid ofta och från arla morgonstund till fram på småtimmarna. Det fanns också fler bussar i trafik 2010 än tidigare år. bra för människor med funktionsnedsättning är ju egentligen bra för alla. Vi kan alla råka ut för olyckor eller på annat sätt få svårt att ta oss upp på en buss. Då har även vi nytta av att bussen är lätt att ta sig på och att ta sig fram i. Ett synligt bevis på detta är att det nu finns linjer i bussturlistan som är markerade med en rullstol för att visa att den linjen alltid trafikeras av bussar med ramper som klarar minst 300 kilo. Lokaltrafiken har även satt in modernare bussar istället för de gamla så kallade näbbmössen på de mjuka linjerna de linjer som är särskilt anpassade för äldre och personer med funktionsnedsättning. Som ett resultat hade de mjuka linjerna under året 12 000 13 000 resenärer i månaden mot tidigare 3 000. Samverkan med övrig kollektivtrafik Under 2010 såg resenärerna i Uppsala fortsatta förbättringar i samverkan mellan de som kör kollektivtrafik i och kring Uppsala. När det kommer ett fjärrtåg ska bussarnas tidtabell vara anpassad efter det, säger Per Odelmalm. Lokaltrafiken samverkar nu också mycket bättre med regiontrafiken. Kommunen fortsätter arbeta med att förbättra samverkan med annan kollektivtrafik. Ett konkret exempel är att SL-pendeln från och med december 2012 kommer att gå även till Uppsala. 100 ton mindre koldioxid släpper en biogasbuss ut jämfört med en dieselbuss per år. Bättre tillgänglighet Kommunen har satsat på att förbättra tillgängligheten på bussarna, bland annat genom att ha regelbundna möten med handikapporganisationerna. Istället för att se deras önskemål som en belastning har vi sett dem som en hjälp, säger Per Odelmalm. Det som är 0kronor i kontanter används för att köpa biljetter på Uppsalas bussar sedan den 12 december 2010. Per Odelman Per Odelmalm

18 19 Uppsalas bostadsområden ska bli Uppsala växer med 3 000 4 000 innevånare per år. Det ställer stora krav på bostadsbyggandet. Men kommunen vill inte bara bygga bostäder åt en ökande befolkning utan också göra mer service tillgänglig nära de boende. Idag är det vanligt att bo på ett ställe, handla på ett annat och jobba på ett tredje. Förutom att det är opraktiskt för invånarna blir det också allt mer ohållbart när Uppsala växer. Folk vill bo i mer innerstadsliknande områden, säger Henrik Juhlin, bostadsstrateg vid kommunledningskontoret, Uppsala kommun. Våra medborgare vill ha bättre tillgång till olika typer av service och till kollektivtrafiken. Kommunen arbetar med detta genom att bland annat ge plats i markplanet i nybyggda hus för lokaler av olika slag. Det kan vara affärer, daghem eller annan offentlig service, kiosker, möteslokaler och konstgallerier. Att boende får nära tillgång till daglig service minskar behovet av resande och bidrar därför till bättre miljö och mindre utsläpp av växthusgaser. Blandade boendeformer ökar valfriheten I dag har vissa stadsdelar främst hyresrätter, medan andra har mest bostadsrätter. Kommunen arbetar med att bygga upp större variation av olika boendeformer inom stadsdelarna. Det finns upptaget i den nya översiktsplanen som kommunen antog 2010. I områden som Sunnersta och Nåntuna finns nästan bara äganderätter villor och radhus medan det i exempelvis Gottsunda i stort sett bara finns lägenheter. En mer blandad bebyggelse kan minska boendesegregationen i staden. Men det ger också de som bor där fler valmöjligheter. Ägarrätter, bostadsrätter och hyreslägenheter ger olika fördelar, säger Henrik Juhlin. Hyresrätter är inte bara en bra ingång på bostadsmarknaden. De är också en flexibel boendeform där boende får mycket av boendeservicen "på köpet". Olika boendeformer är attraktiva för vissa människor och för vissa perioder i livet, exempelvis när man inte vet hur länge man kommer att bo kvar i området. Att erbjuda hela spektrumet av boendeformer i ett område gör därför att de som söker boende inte i samma grad begränsas av vad som finns, utan i större utsträckning kan välja efter var de vill bo. Det viktigaste i Uppsala just nu är bostadsbyggande, bostadsbyggande och bostadsbyggande, i alla kategorier. Punkt. Liv Hahne (m) ordförande i byggnadsnämnden uppsala i siffror Byggandet i kommunen 25 000 bostäder vill kommunen göra det möjligt att bygga till 2030. 2 000 nya bostäder planeras i Sala backe. Kommunen gör det möjligt Kommunens roll i bostadsbyggandet är i första hand att bildligt talat bereda marken för marknadens aktörer. Därför upprättas en översiktsplan som i stora drag talar om hur kommunen ska se ut. När ett företag vill bygga i ett område gör kommunen en detaljplan som byggföretagen måste hålla sig till. Den sätter gränser för hur området får se ut, som hur höga husen får vara. Slutligen sluts avtal med företagen om vad de får bygga, vilken kommunal service och vilken infrastruktur som ska finnas i området. Kommunen har betydligt större möjligheter att påverka hur detta avtal ser ut om kommunen äger marken som ska bebyggas än om företaget äger den. Fler bygglov gav överskott på 1,2 miljoner Byggnadsnämnden i Uppsala kommun införde under året en garantitid för bygglovsärenden, som ett led i att förbättra servicen för kommuninvånarna. Den ökade genomströmningen resulterade i att intäkterna steg med 2 miljoner kronor, och att nämnden kunde redovisa ett överskott på 1,2 miljoner kronor. För att kommunen på bästa sätt ska tillgodose bostadsmarknadens och näringslivets behov av mark för flera nya bostäder och nya etableringar måste mer mark förvärvas, helst i olika områden då både attraktiviteten och storleken på tomt spelar avgörande roll. Vi måste också planera i god tid för servicen som medborgarna kräver. Stavros Giangozoglou (s) vice ordförande i fastighetsnämnden Utökat boendestöd för psykiskt funktionsnedsatta Kommunen utökade under året boendestödet för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Stödet omfattar nu även kvällar och helger. Det beslutet ledde till att kommunen kunde säga upp sitt avtal med landstingets mobila team. Ändrade spelregler påverkar De statliga subventionerna för bostadsbyggande avskaffades 1993. Det ändrade spelplanen för alla aktörer i bostadssektorn. Marknadens aktörer tar idag en större risk med byggprojekt, såväl byggföretag som banker som finansierar projekten. Därmed blir byggandet mer konjunkturkänsligt. För att underlätta för byggaktörerna arbetar kommunen med att effektivisera planeringsprocessen och föra en bättre dialog med marknadens aktörer, säger Henrik Juhlin, bostadsstrateg vid kommunledningskontoret, Uppsala kommun. Den obalans mellan tillgång och efterfrågan som fortfarande finns är extra olycklig eftersom den drabbar ungdomar hårdast.