årsredovisning 2002
Innehåll Den övre bilden visar kemisk slulfatmassa av tall. De långa slanka fibrerna ger pappret hög styrka. Den undre bilden visar slipmassa av gran. Fibrerna ger ett bulkigt papper och hög opacitet, det vill säga ogenomsynlighet. 1 Detta är Rottneros 2 Året som gick 3 VD har ordet 6 Aktien 9 Affärsidé, mål och strategier 10 Rottneros värdeskapande och ansvarstagande 12 Styrelsens arbete 13 Möjligheter och risker 16 Rottneros marknader 20 Koncernens enheter 25 Rottneros produkter och produktion 28 Miljöarbetet 32 Personal och ledarskap 33 Förvaltningsberättelse 39 Resultaträkningar 40 Balansräkningar 42 Kassaflödesanalyser 43 Tilläggsupplysningar 44 Noter 50 Revisionsberättelse 51 Definitioner 51 Ordlista 52 Styrelse 54 Ledande befattningshavare och revisorer 56 Sex år i sammandrag 57 Bolagsstämma 57 Adresser Ekonomisk information Bolagsstämma 29 april Kvartalsrapport (3 månader) 29 april Kvartalsrapport (6 månader) 28 juli Kvartalsrapport (9 månader) 23 oktober Bokslutskommuniké för 2003 februari 2004 Årsredovisning för 2003 april 2004 Omslagssidan: CTMP-massor som tillverkas vid Rottneros Bruk och Rockhammars Bruk används till kopierings- och skrivpapper för att ge hög bulk.
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 20021 Detta är Rottneros Rottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en världsledande oberoende och flexibel kundanpassad leverantör av högkvalitativa pappersmassor. Rottneros har en produktionskapacitet på cirka 700 000 ton massa per år vid fem bruk i Sverige och Spanien, vilket gör koncernen till en av världens största leverantörer av avsalumassa. Rottneros är världsledande på mekanisk pappersmassa för avsalu och en betydande leverantör av övriga kvaliteter. Genom produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och en hög servicegrad förändras produkterna ständigt i takt med kundernas krav och behov. Koncernen driver en aktiv säkringspolitik, främst avseende valuta, massapris och el, för att uppnå en utjämning av resultatet över konjunkturcyklerna samt att undvika perioder med förlust. ROTTNEROS NISCHER Produktnischer LWC/ULWC (bestruket trähaltigt papper) Tunna tryckpapper Filter Färgat mjukpapper Kartong Papper för transformatorer och kablar Mjukpapper Vätskekartong Träfritt / nästan träfritt bulkigt papper Nästan träfritt bestruket papper Lateximpregnerad kartong Etikettpapper Rekommenderad massa ur Rottneros sortiment Slipmassa (gran) Slipmassa (asp och gran) Långfibersulfat, magnefit, CTMP Magnefit Slipmassa, CTMP Oblekt långfibersulfat CTMP CTMP CTMP, slipmassa (gran och asp) Slipmassa (asp och gran), CTMP Långfibersulfat Slipmassa (gran)
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2002 2 Året som gick Helårsresultatet för 2002 uppgick till 86 MSEK efter finansnetto. Att samtliga fyra kvartal gav ett positivt resultat är en viktig följd av Rottneros strategi. Koncernens riskhanteringsstrategi gav avsett skydd mot det svaga konjunkturläget vilket innebar att resultatet för helåret 2002 påverkades positivt. Rottneros genomförde en del av det återköpsprogram som beslutades av bolagsstämman 2002. Aktier till ett värde av drygt 47 MSEK återköptes. Investeringarna, som under året uppgick till cirka 244 MSEK, avsåg bland annat strukturåtgärder i Utansjö Bruk och Rockhammar Timber, som syftar till att på sikt stärka lönsamheten. ROTTNEROS I SIFFROR 2002 2001 2000 1999 1998 1997 Nettoomsättning, MSEK 2 494 2 741 3 385 2 101 1 603 1 614 Resultat efter finansnetto, MSEK 86 235 892 111 121 38 Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK 244 183 85 276 210 100 Relationstal, % Soliditet 72 73 72 62 81 84 Avkastning på sysselsatt kapital 5 12 52 9 11 2 Avkastning på eget kapital efter skatt 3 8 40 7 10 3 Kronor/aktie Resultat efter skatt 0,29 0,76 3,12 0,43 0,60 0,20 Utdelning 0,30 *) 0,35 0,50 0,25 0,10 0,20 Övrigt Likviditet, MSEK 1 147 1 253 1 499 599 672 735 Medeltal anställda 860 878 890 884 716 709 Antal aktier i tusental 182 980 188 399 209 332 209 332 209 332 209 332 *) Föreslagen utdelning. KVARTALSDATA KONCERNEN 2002 2001 2000 Belopp i MSEK IV III II I IV III II I IV III II I Nettoomsättning 560 633 646 655 633 620 661 827 924 828 823 810 Rörelseresultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster 60 94 11 25 13 26 53 206 347 263 223 172 Avskrivningar 40 24 25 24 16 24 23 24 29 27 29 27 Jämförelsestörande poster 20 6 4 1 12 Rörelseresultat 20 50 14 1 3 2 24 182 322 235 206 145 Finansnetto 1 5 20 3 7 3 13 7 16 2 2 Resultat efter finansiella poster 21 55 6 4 4 5 37 189 306 237 206 143 Skatt 1 24 3 3 11 1 11 57 73 78 54 34 Resultat efter skatt 20 31 3 1 7 4 26 132 233 159 152 109 Produktion massa, tusen ton 155,5 163,9 157,8 158,9 159,0 147,9 143,7 148,6 173,7 164,6 159,7 173,7 Leveranser massa, tusen ton 150,3 153,7 162,8 163,7 153,9 149,2 137,9 151,8 158,4 155,0 165,0 178,3 Produktion sågade trävaror, tusen m 3 10,1 7,3 12,4 12,6 14,9 13,9 19,3 18,7 19,2 13,9 20,3 21,2 Leveranser sågade trävaror, tusen m 3 9,7 9,1 10,6 13,5 8,4 18,8 15,9 19,3 21,1 18,8 22,4 21,9
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 20023 VD har ordet Nischstrategin stabiliserar resultatet 2002 var ett år då vi inom Rottneroskoncernen i hög grad fick tillfälle att visa vår styrka. Ett flertal yttre faktorer som påverkade lönsamheten talade emot oss. Massapriserna liksom kursen på USD sjönk och elpriserna steg. Ändå blev resultatet för året en vinst på 86 MSEK mot den bakgrunden tillfredsställande. Under de två lågkonjunkturåren 2001 och 2002 har vi visat positivt resultat för samtliga rapportperioder. Utdelningen för 2002 föreslås bli 0,30 SEK per aktie vilket ger en direktavkastning på 4 procent. Under 2002 återköpte vi egna aktier till ett värde av 47 MSEK. Det innebär att vi på två år har återköpt aktier för cirka 240 MSEK och att aktieägarna genom återköp och utdelning har tillförts cirka 400 MSEK. Aktiekursen utvecklades under året bättre än generalindex. Utjämning av konjunktursvackor Att sträva efter att visa ett positivt resultat, även i svaga konjunkturlägen är ett viktigt mål för Rottneros. Det är inte lönsamheten över en tidsperiod som är utmaningen utan de kraftiga svängningar som tidvis präglar den del av massaindustrin som producerar avsalumassa. Att vi har kunnat visa ett positivt resultat trots svaga yttre förutsättningar beror främst på nischstrategin och riskhanteringspolicyn, som båda syftar till att stabilisera resultatet. Nischstrategin är ett av flera verktyg som vi använder för att minskat effekten av konjunktursvackor. Strategin, som är långsiktig, bygger på att vi levererar massakvaliteter som är specialanpassade till den enskilda kunden. Därigenom blir relationen långsiktig, vilket minskar vår konjunkturkänslighet. Ett exempel på detta är en nordamerikansk tillverkare av filter och isolerande papper för elektriska ändamål, som köper en specialkomponerad långfibersulfatmassa, NBSK, från vårt bruk i Vallvik trots att Nordamerika är världens största producent av NBSK. Vidare ger nischstrategin med fokus på mekaniska massor ett högt miljövärde, då förbrukningen av vedråvara vid tillverkning av mekaniska massor endast är hälften så stor som vid produktion av kemiska massor. Riskhanteringspolicyn som kompletterar nischstrategin, innebär att vi i vår säkringsstrategi har ett portföljtänkande avseende huvudriskerna massapriset, kursen på USD samt priset på el. Avsikten med riskhanteringen är inte att maximera resultatet utan att visa positivt resultat under dåliga massakonjunkturer. Enklare att vara offensiv Operativt är det svårt att leda ett företag som går med förlust. Mycket av det som görs blir defensivt. Offensiva investeringar liksom satsningar på marknadsföring, kompetensutveckling av personalen och produktutveckling försvåras. Ett företag som går ur en lågkonjunktur med ett positivt resultat har betydligt bättre förutsättningar att snabbt dra nytta av ett förstärkt konjunkturläge. Därmed kan vi utnyttja hela högkonjunkturen utan startsträcka samt långsiktigt arbeta effektivare med kapitalstrukturen och därigenom öka avkastningen. Kapacitetsutnyttjandet under året var förhållandevis högt. Det låg i genomsnitt på 91 procent jämfört med 86 procent 2001. Att vi kunde hålla ett högt kapacitetsutnyttjande trots ett svagt marknadsläge är bland annat ett resultat av satsningen på nischer där vi har uppenbara konkurrensfördelar. Investeringar i väntan på förvärvsobjekt En uttalad strategi för Rottneros är att i lågkonjunktur förvärva för säljaren lågprioriterade massafabriker. Under den lågkonjunktur som vi för närvarande befinner oss i, har det hittills inte funnits några intressanta objekt till salu. Vår höga soliditet som ligger kring 70 procent gör dock att vi har god beredskap för att göra förvärv när intressanta objekt kommer ut på marknaden. I väntan på att intressanta förvärvsobjekt finns tillgängliga, trimmar och utvecklar vi våra befintliga anläggningar. Det innebär till exempel att vi genom investering i en ny
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2002 4 CTMP-anläggning vid Rottneros Bruk kan utveckla mer avancerade produkter och även höja produktiviteten. Genom strategiska satsningar som både breddar och fördjupar utbudet kan vi nå nya kunder, samtidigt som vi genom förnuftiga investeringar ökar tillgängligheten och sänker produktionskostnaden i våra bruk. Utöver återinvesteringar för cirka 120 MSEK i koncernen, har vi under 2002 investerat cirka 100 MSEK i pro-
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 20025 duktivitets- och kvalitetshöjande åtgärder samt i miljöåtgärder. När vi investerar har vi kostnadseffektiviteten i fokus. Ett exempel är att vi gärna köper bra begagnad utrustning som efter översyn och renovering har ett bruksvärde i nivå med nytillverkad. Under året har vi inlett och delvis genomfört strukturprogram vid Utansjö Bruk och sågverket i Rockhammar. I båda programmen ingår framtidsinriktade investeringar som ska stärka enheternas position på marknaden. Utveckling av säljorganisationen Under de två senaste åren har vi vidareutvecklat säljorganisationen. Det innebär att vi snart har en säljare placerad vid varje bruk och att vi har inlett etableringen av säljbolag som komplement till agenter, på strategiska marknader. Syftet med att säljarna har sin geografiska hemvist på de olika bruken är att de ska känna närhet till produktionen även om de säljer massa från alla våra bruk. Genom att egna säljbolag kompletterar agenterna på nyckelmarknader exponeras namnet Rottneros tydligare. På de marknader där vi inte har säljbolag arbetar säljarna fortsatt nära agenterna och kunderna. Vår marknadskommunikation har ett väl utbyggt IT-stöd. Vi har lanserat en IT-baserad portal där kunderna själva kan göra sina dagliga rutinmässiga beställningar. Det är dock viktigt att ha i medvetandet att portalen endast är ett komplement till den personliga kontakten mellan säljare och kund. Det kanske viktigaste i våra kundrelationer är att vi blir ännu bättre på att förstå pappersbrukens tekniska utveckling, möjligheter och problem samt att tillföra kunderna kunskap om hur massan kan används. Våra tekniker och säljare ska genom branschkunskap och kännedom om varje kunds specifika behov ha kompetens att föreslå nya lösningar med en skräddarsydd fiber. Det är viktigt att vi blir ännu bättre på att snabbt utveckla nya och förbättrade produkter i nära samarbete med kunden. Ledstjärna ska vara lönsamhet för både oss och kunden och inte tekniken. Vi har kommit en bit på väg men ännu har vi inte nått ända fram. Program för ledarutveckling Under 2000 lanserade vi ett framtidsprogram som bland annat medför ett ökat kund- och marknadsfokus. Det innebär inte minst att Rottneros håller på att utvecklas från att vara en produktionsstyrd koncern till att bli efterfrågestyrd. Detta kräver en koncerngemensam syn på de värden och strategier som är basen för utvecklingen och därmed en genomgripande kulturförändring. Grunderna är en gemensam syn på ledarskap, kunskap om finansiella nyckeltal, kundstruktur och marknadsförutsättningar samt regler och avtal som påverkar verksamheten. Därför kommer vi under 2003 att inleda ett ledarskapsutvecklingsprogram som omfattar samtliga chefer med personalansvar. Dessa ska sedan förmedla Rottneros kultur och mål till sina medarbetare. Det är därvid viktigt att bevara professionaliteten som ligger i den gamla bruksandan och den månghundraåriga kultur som vi förvaltar. Stark på en svag marknad Den vändning uppåt av massakonjunkturen som många bedömare hoppades skulle inträffa under 2002 uteblev. Dock har början på 2003 inneburit en ljusning i marknadsläget med annonserade prishöjningar och en ökad efterfrågan på papper och massa, främst i Nordamerika. I skrivande stund är det dock svårt att avgöra om även det andra halvåret 2003 kommer att innebära ytterligare förstärkning av marknaden. Även om massakonjunkturen vänder är det långt kvar till en normal lönsamhetsnivå för branschen. Men även i en svag marknad finns det starka företag. Genom vår starka och stabila marknadsposition som bland annat är ett resultat av nischstrategin, riskhanteringsstrategin, vår finansiella styrka och inte minst våra kompetenta och engagerade medarbetare, ser jag fram emot ett spännande 2003, ett år som lönsamhetsmässigt förväntas bli bättre än 2002. Upplands Väsby i februari 2003 Lars Blecko Koncernchef och verkställande direktör
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2002 6 Aktien 15 12 9 Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på Stockholmsbörsens OTC/O-lista och ingår i Attract 40 där de mest omsatta bolagen på O- listan återfinns. En börspost uppgår till 1 000 aktier. Rottneros börsvärde uppgick vid årets utgång till knappt 1,4 miljarder SEK. Kursutveckling Rottneros aktie hade en negativ utveckling under 2002. Under året sjönk kursen med 24,9 procent vilket dock är bättre än börsen som helhet (Affärsvärldens generalindex) vilken sjönk med 37,3 procent (se aktiekursdiagram sid 8). Rottnerosaktien hade en något svagare utveckling än skogsbolagen i genomsnitt (AFV Skogsindex) främst på grund av Rottneros stora beroende av massapriset och USD. Sista köpkurs vid årets utgång var 7,45 (9,85) SEK. AKTIEKURS ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING JÄMFÖRT MED MASSAPRISUTVECKLINGEN 1993 2002 Aktiekurs SEK Sista köpkurs Högst betalt Lägst betalt 2000 7,70 11,60 7,00 2001 9,85 10,10 6,25 2002 7,45 12,20 6,00 Aktiens omsättning Rottnerosaktiens omsättningshastighet under året var 56 (83) procent. Börsen som helhet hade en omsättningshastighet på 122 (134) procent. Återköp av egna aktier Styrelsen hade bemyndigande från bolagsstämman att under året återköpa maximalt 10 procent av antalet utestående aktier. Med stöd av detta bemyndigande gjorde Rottneros under 2002 återköp av sammanlagt 5 418 790 aktier till ett snittpris om 8,74 SEK per aktie, sammanlagt 47,4 MSEK. Återköpet motsvarar 3 procent av antalet utestående aktier. Massapris USD/ton 1000 800 600 Styrelsen ämnar be bolagsstämman 2003 om bemyndigande att fortsätta återköpsprogrammet fram till stämman 2004. Aktiekapital och ägarstruktur Under året makulerades 20,9 miljoner av tidigare återköpta aktier vilket innebär att antalet utestående aktier minskat, liksom aktiekapitalet. Aktiekapitalets utveckling visas i tabellen på sidan 7. Vid årets utgång ägde Rottneros knappt 5,4 miljoner egna aktier motsvarande knappt 3 procent av röster och kapital. Detta var ett resultat av återköpsprogrammet. Återköpta aktier ger ej rösträtt eller rätt till utdelning. Under året har Robur Fonder ökat sitt innehav i Rottneros. Andra APfonden är ny bland de 10 största ägarna. Fördelningen mellan svenskt och utländskt ägande har inte förändrats väsentligt sedan föregående år. Utländska aktieägare ägde 12,3 procent av aktiekapitalet (inklusive återköpta aktier) jämfört med 12,2 procent ett år tidigare. Svenska fonder och andra institutioner innehade 17,2 (19,6) procent av aktiekapitalet. Det totala antalet aktieägare i Rottneros AB uppgick den 31 december 2002 till 24 637 (23 696). 6 3 I 1993 I 1994 I 1995 I 1996 I 1997 I 1998 I 1999 I 2000 I 2001 I 2002 I 400 2003 Utdelningspolitik Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter. Målsättningen är att Rottneros NBSK USD NBSK SEK
ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 20027 utdelningen under en konjunkturcykel ska uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter betald skatt. Detta innebär att även de dåliga åren i en konjunkturcykel måste vägas in i helheten när man bedömer ett enskilt års utdelning. För verksamhetsåret 2002 föreslår styrelsen en utdelning på 0,30 SEK per aktie. Detta motsvarar en direktavkastning på 4 procent baserat på slutkursen 30 december 2002. Inklusive den föreslagna utdelningen har för den senaste femårsperioden 1998 2002 utdelats 29 procent av det ackumulerade resultatet efter betald skatt. AKTIEKAPITALETS UTVECKLING År Åtgärder Förändring av Aktiekapital Antal aktiekapital, TSEK TSEK aktier 1981 8 000 80 000 1987 Split 25:1 8 000 2 000 000 1987 Nyemission 8 075 16 075 4 018 583 1987 Fondemission 13 600 29 675 7 418 583 1988 Nyemission 15 442 45 117 11 279 289 1990 Nyemission 1 200 46 317 11 579 289 1991 Nyemission 8 000 54 317 13 579 289 1992 Nyemission 4 000 58 317 14 579 289 1992 Nedsättning 51 027 7 290 14 579 289 1992 Nyemission 50 000 57 290 114 579 289 1995 Apportemission 9 530 66 820 133 639 009 1995 Nyemission 19 096 85 916 171 832 105 1995 Konvertering 18 750 104 666 209 332 105 2002 Makulering 10 450 94 216 188 432 105 AKTIEDATA 1) 2002 2001 2000 1999 2) 1998 1997 Aktier, ingående 3) Antal 188 399 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332 Återköpta egna aktier 3) Antal 5 419 20 933 Aktier, utgående 3) Antal 182 980 188 399 209 332 209 332 209 332 209 332 Genomsnittligt antal aktier 3) Antal 187 709 204 099 209 332 209 332 209 332 209 332 Rörelseresultat/aktie SEK 0,31 1,00 4,34 0,59 0,57 0,19 Resultat efter finansnetto/aktie SEK 0,46 1,15 4,26 0,53 0,58 0,18 Resultat efter skatt/aktie SEK 0,29 0,76 3,12 0,43 0,58 0,18 Rörelsens kassaflöde/aktie 4) SEK 0,13 0,50 4,28 0,01 0,10 0,35 Eget kapital/aktie SEK 9,33 9,40 9,07 6,13 5,83 5,45 Utdelning SEK 0,30 5) 0,35 0,50 0,25 0,10 0,20 Utdelning/eget kapital/aktie % 3,2 3,7 5,5 4,1 1,7 3,7 Börskurs vid periodens slut SEK 7,45 9,85 7,70 11,10 3,20 6,15 Börskurs/eget kapital/aktie ggr 0,8 1,0 0,8 1,8 0,5 1,1 P/E tal/aktie ggr 25,3 13,0 2,5 25,5 5,5 neg Direktavkastning 6) % 4,0 3,6 6,5 2,3 3,1 3,3 1) Det finns inga program som medför utspädning. 2) Per 1 juni 1999 förvärvades sulfatmassafabriken Miranda från Kimberly-Clark. 3) Antal aktier anges i tusental. 4) Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar. 5) Föreslagen utdelning. 6) Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.
ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 2002 8 ÄGARSTRUKTUR PER 2002 12 31 Aktieägare Antal aktier Procentandel av aktiekapitalet Arctic Paper AB (f d Trebruk AB) 51 366 484 27,2 Hållsten Bertil bolag 4 900 000 2,6 Östersjöstiftelsen 4 110 000 2,2 Robur fonder 3 359 600 1,8 Banco fonder 2 552 200 1,4 UBS AG London Branch Equities 2 526 500 1,3 Futuris fond 2 437 000 1,3 Andra AP-fonden 2 192 137 1,2 Odin fonder (Norge) 2 150 000 1,1 Återköpta egna aktier 5 452 000 2,9 Summa 10 största ägare 81 045 921 43,0 AKTIEFÖRDELNING PER 2002 12 31 Antal aktier Procentandel av Procentandel av antal ägare aktiekapital 1 500 38,2 1,1 501 5 000 50,7 12,6 5 001 10 000 6,1 6,6 10 001 50 000 4,1 11,7 50 001 100 000 0,5 4,9 100 001 0,4 63,1 TOTALT 100,0 100,0 Källa: SIS Ägarservice AB ANALYTIKER SOM FÖLJER ROTTNEROSAKTIEN Fördelning av ägandet Svenska institutioner 18 980 144 10,1 Svenska aktiefonder 13 634 200 7,2 Svenska privatpersoner inkl fåmansbolag 132 566 551 70,4 Summa svenska ägare 165 180 895 87,7 Summa utländska ägare 23 251 210 12,3 TOTALT 188 432 105 100,0 Källa: SIS Ägarservice AB Alfred Berg Carnegie Danske Bank Enskilda Securities Handelsbanken Capital Markets Nordea Securities Swedbank UBS Warburg Carl-Fredrik Lorenius Mattias Sjödin, Torbjörn Thufvesson, Leemon Wuu Jonas Laarm Linus Larsson, Richard Nilsson, Leif Petersson Olof Grenmark Johan Swahn Johan Krigström Tomas Eriksson, Per Andersson Michael Jåfs ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING 1993 2002 SEK 15 tusen aktier 120000 12 100000 9 80000 60000 6 40000 3 20000 0 I 1993 I 1994 I 1995 I 1996 I 1997 I 1998 I 1999 I 2000 I 2001 I 2002 I 2003 0 Rottneros Affärsvärdens Generalindex Affärsvärldens Skogsindex Omsatt antal aktier per månad Källa: SIX/Hallvarsson&Halvarsson
ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 20029 Affärsidé, mål och strategier Affärsidé: Rottneros är en oberoende och flexibel leverantör av kundanpassade, högkvalitativa massor. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov. Koncernledningen har ett antal övergripande mål för den operativa verksamheten, som tillsammans ska leda till en konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och att aktiens kursutveckling blir mindre volatil. Redan under 2001 var kursen betydligt stabilare än under tidigare lågkonjunktur. Under det mycket svaga börsåret 2002 utvecklades Rottnerosaktien bättre än index. Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning åt aktieägarna över en konjunkturcykel. För att lyckas med denna uppgift måste koncernen skapa mervärde åt kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och ta ett samhällsansvar. Mervärde åt kunderna skapar Rottneros genom att tillhandahålla nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader. Detta förstärks genom Rottneros nischstrategi som innebär ett fördjupat långsiktigt samarbete med kunder inom områden där Rottneros har spetskompetens. Denna kompetens kan avse produkter såväl som applikationer. Affärsidé Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa. Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identifierat, nämligen att vara ett kundbehovsstyrt, nischinriktat och renodlat företag med effektiv produktion. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tekniskt stöd och service anpassar Rottneros utbudet till krävande kunders behov. Affärsidén ligger till grund för det framtidsprogram som började genomföras under 2001. Den framtida färdriktningen präglas av specialisering, nischtänkande och kundorientering. Stora resurser har satsats på produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunkturcykeln. Denna satsning, som fortgick även under 2002, kommer att kompletteras med ett ledar- och kompetensutvecklingsprogram som inleds under 2003. Mål och strategier Rottneros ska vara en renodlad, kundfokuserad massaproducent som är världsledande på mekanisk avsalumassa. Koncernens nischstrategi innebär att minst hälften av försäljningen sker i lönsamma och växande nischer av marknaden och resten går till ett begränsat antal långsiktiga kunder. Strategin började tillämpas under 2001 vilket har resulterat i att 35 procent av försäljningen skedde till nischkunder och 50 procent till ett begränsat antal stora kunder under 2002. Rottneros ska sträva efter minskade svängningar i resultatet över en konjunkturcykel samt att även kortsiktigt undvika ett negativt resultat. Vision: Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov. Detta ska i sin tur leda till en stabil lönsamhet över en konjunkturcykel.
ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 2002 10 Rottneros värdeskapande och ansvarstagande Rottneros har en samlad strategi som syftar till att skapa värde och trygghet både för aktieägare och andra intressentgrupper som: kunder leverantörer anställda lokalsamhälle. Denna strategi har stöd i en etikpolicy som definierar styrelsens och ledningens ansvarstagande utifrån rollerna som: kapitalmarknadsbolag affärspartner arbetsgivare samhällsmedborgare. Aktieägare Värdeskapande Rottneros styrelse och ledning arbetar efter en strategi som syftar till att minska koncernens riskexponering. Riskstrategin är ytterst en strävan att undvika förlustperioder. Det yttersta syftet med att minska riskexponeringen är att ge aktieägare en stabilare avkastning på investeringar i Rottnerosaktien. En grundförutsättning är att koncernen har en över en konjunkturcykel hög och stabil intjäningsförmåga och ett bra kassaflöde. Prioriteringen på en hög grad av intern finansiering ligger fortsatt fast. Koncernen eftersträvar: En inriktning av den operativa verksamheten på mer lönsamma produkter och marknadssegment med så stabil efterfrågan och priser som möjligt samt fokus på djupa och långa kundrelationer. Effektivisering av produktion, marknadsföring och administration. En finanspolicy som optimerar det riskbärande kapitalet samt minskar de finansiella riskerna och rörelseriskerna. Genom finansiella prissäkringsstrategier, för framför allt massaprisrisker och valutarisker, ska resultatet utjämnas. Rottneros har tidigare varit en av Stockholmsbörsens mer volatila aktier bland de etablerade och mogna företagen. Aktiekursen har svängt kraftigt i takt med konjunkturen och varit starkt kopplad till massapriserna och USD-kursen. Aktiekursen har pendlat mellan 2 3 SEK i lågkonjunktur och 12 SEK under högkonjunktur. Denna cyklikalitet i koncernens värdeutveckling påverkar kostnaderna för kapital och därmed också aktieägarnas avkastning. Rottneros justerade egna kapital har över en tidsperiod konsekvent värderats lägre än andra skogsföretags, även med hänsyn taget till värderingsfaktorer som storlek, anläggningar, produktsammansättning, marknadsrisker och prisrisker. Nu har cyklikaliteten minskat, vilket bland annat återspeglas i att aktiekursen under de två senaste åren, trots en svag och oregelbunden massakonjunktur, har varit förhållandevis stabil. Som mest har kursen pendlat mellan cirka 7 SEK och cirka 11 SEK, vilket innebär att Rottnerosaktien har haft ungefär samma volatilitet som övriga skogsföretags. Ansvarstagande Rottneros information och agerande gentemot kapitalmarknaden präglas av öppenhet och hög tillgänglighet. Det innebär bland annat en öppen redovisning av ledningens och styrelsens ägande och förmåner såsom pensioner med mera. Ambitionen är också hög vad gäller innehåll i årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelande. Regelbundna möten hålls med finansanalytiker, ekonomijournalister och aktiesparare. Kunder och leverantörer Värdeskapande En grundförutsättning för att Rottneros ska kunna bevara och utveckla kundernas förtroende är att koncernen ständigt skapar mervärde åt kunderna så att de i sin tur skapar mervärde åt sina kunder och konsumenter. Grunden för Rottneros konkurrenskraft är produktionskunnandet, kvaliteten samt anpassningen av den fiber koncernen levererar till kundernas behov. Detta förutsätter en djup kompetens om kundernas verksamhet. Inom området mekaniska massor är Rottneros en av de främsta producenterna i världen. Mekaniska massor lämpar sig mycket bra i Rottneros nischstrategi. Därtill är kvalitetsutbudet marknadens bredaste. Ett stort värde finns i Rottneros oberoende ställning. Rottneros kan därmed i olika marknadslägen fatta beslut baserade enbart på affärsmässiga faktorer vilket gör koncernen till en stabil och pålitlig kund och leverantör. Mervärdet för kunderna har stärkts genom det pågående framtidsprogrammet som bland annat tar sikte på kvalitetshöjningar i alla led av verksamheten samt satsningar på IT och kundvård. Ansvarstagande Rottneros tar sitt etiska ansvar gentemot kunderna, genom att alltid eftersträva och ha som målsättning att
ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 200211 leverera bästa möjliga kvalitet på företagets produkter. Gentemot leverantörer och samarbetspartners innebär ansvaret att företagets representanter inte får tillskansa sig eller företaget konkurrensfördelar på ett oetiskt sätt. Anställda och lokalsamhälle Värdeskapande Rottneros bygger på en brukskultur med starka band till de lokala samhällen där tillverkningen sker. Ofta är Rottneros anläggningar bland de största arbetsgivarna på orter med svag näringslivsutveckling, vilket lägger ett stort ekonomiskt och socialt samhällsansvar på koncernen. Basen för värdeskapandet är hög och uthållig lönsamhet som tryggar anläggningarnas fortbestånd på orterna och efterfrågan på arbetskraft. En väl avvägd kombination av framtidens krav och värden som har skapats under en 400-årig tradition ska göra Rottneros till en attraktiv arbetsgivare som skapar lojalitet och engagemang på arbetsplatserna. Samspelet mellan koncernen och de lokala samhällena ska vårdas och utvecklas. Rottneros satsar i sitt framtidsprogram offensivt på kompetensutveckling för att ständigt höja kvaliteten på produkt- och serviceutbud till kund. Dessutom ska Rottneros internt göra en satsning på medarbetarna, som kommer att medföra en vidareutveckling av rekryteringsverksamheten, kompensationsprogrammen och utbildningen. Ansvarstagande Rottneros tar sitt ansvar gentemot de anställda genom att arbeta för hälsa, miljö och säkerhet på arbetsplatserna. Detta görs bland annat genom löpande utbildning. Att arbeta proaktivt inom detta område är ett sätt att attrahera arbetskraft samt att förebygga brister och därmed utgifter inom hälsa, miljö och säkerhet. Rottneros samarbetar med de kommuner där verksamhet bedrivs genom att till exempel erbjuda praktikplatser och studiebesök till de skolor som finns på orterna. Att minimera miljöpåverkan på de orter där Rottneros är verksamt är en del av koncernens policy. Koncernen ser miljöarbetet som en strategisk del av hela produktionscykeln (se sidorna 28 31). Rottneros eftersträvar öppenhet gentemot utomstående aktörer, såsom fackföreningar och ideella organisationer. En blandning av långfibersulfatmassa från Vallviks Bruk och aspslipmassa från Utansjö Bruk är lämplig för bland annat tunna bibeloch koranpapper eftersom opaciteten, det vill säga ogenomsynligheten, är hög.
ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 2002 12 Styrelsens arbete Vid bolagsstämman valdes sex styrelseledamöter. Därtill utsågs två ledamöter samt två suppleanter av de anställda. Bland de ledamöter som har valts av bolagsstämman ingår verkställande direktören. Andra tjänstemän i bolaget har deltagit i styrelsens sammanträden som föredragande och/eller i administrativa funktioner. Kommittéarbete Styrelsen har den fulla insikten i och ansvaret för alla frågor som styrelsen har att besluta om. Sedan tidigare år finns en finanskommitté med två ledamöter från styrelsen som har till uppgift att övervaka finanspolicyn och riskmandatet. Fram till den 9 september utgjorde Bengt Nordin och Michael Hasselquist, tillsammans med bolagets koncernchef och ekonomioch finansdirektör, finanskommittén. Michael Hasselquist avled helt oväntat i september vilket gjorde att finanskommitén förlorade en kunnig ledamot. Finanskommittén har fått mandat av styrelsen att styra tillämpningen av koncernens finanspolicy. Finanskommittén har haft sex protokollförda sammanträden och styrelsen får löpande protokoll från dessa. Sedan länge finns dessutom den av bolagsstämman utsedda nomineringskommittén, med Gunnar Schotte som ordförande och VD:n för Arctic Paper AB (f d Trebruk AB) som ledamot. Tio sammanträden Styrelsen höll under 2002 tio protokollförda sammanträden. Styrelsearbetet följer en i förväg uppgjord plan. Vid varje sammanträde behandlas i förväg utvalda strategiska frågor. Vid sammanträdet i februari behandlas bokslutskommunikén för det gångna året. Här beslutas om styrelsens rekommendation beträffande utdelning samt eventuell uppdatering eller komplettering av verksamhetsplan (budget). Vid ett särskilt sammanträde behandlas den publika årsredovisningen. Sammanträdet i april hålls samma dag som bolagsstämman och behandlar första kvartalsresultatet samt uppföljning och översyn av koncernens strategier. Augustisammanträdet behandlar halvårsresultatet och oktobersammanträdet behandlar tredje kvartalsrapporten samt investeringsplanerna inför nästa verksamhetsår. Årets sista ordinarie sammanträde behandlar föreberedelser för årsbokslut samt godkännande av verksamhetsplan (budget) för nästkommande år. Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes karaktär. Styrelsen får varje månad en rapport över bolagets resultat- och likviditetsutveckling. Styrelsens arbete påverkas även av den särskilda arbetsordning som styrelsen fastställt rörande arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande direktören. Kontakt med revisorerna För att säkerställa styrelsens dialog med revisorerna, rapporterar bolagets huvudrevisorer till styrelsen varje år personligen sina iakttagelser från granskningen och sin bedömning av bolagets interna kontroll. Bolagets revisorer var närvarande vid flera styrelsesammanträden 2002. Styrelsens ordförande var närvarande vid slutrevisionssammanträdet för att ta del av revisorernas synpunkter och iakttagelser.
ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 200213 Möjligheter och risker Rottneroskoncernens möjligheter och risker kan sammanfattas i två kategorier rörelserelaterade faktorer och finansiellt relaterade faktorer. Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kundsegment, som strävar efter att göra koncernen mindre beroende av listpriset för massa och att öka lönsamheten över en konjunkturcykel. Bolaget har som komplement till den operativa strategin även en finansiell strategi. Med en mer utvecklad hantering av finansiella risker stabiliseras koncernens fluktuerande resultatutveckling och framförallt skapas en grundtrygghet så att förlustperioder undviks. De finansiella risker som har störst påverkan på koncernens resultat är valuta och massapris. Även priset på el och massaved är viktiga resultatpåverkande faktorer, dock i mindre omfattning. Bolaget tillämpar en enhetlig syn på olika finansiella risker och en likartad metod för att säkra dem, enligt ett portföljtänkande. Den finansiella riskhanteringen, sker på koncernnivå enligt riktlinjer som dels finns angivna i koncernens MASSAINDUSTRINS HISTORISKA FEMÅRSCYKLER NBSK priser i Europa C.I.F. per ton kvartalsvis 1963 2002 1000 800 600 400 200 0 USD KÄNSLIGHETSANALYS Riskslag Förändring Effekt på årsresutat Volatilitet efter finansnetto (MSEK) Massapris 50 USD / ton 300 1) Hög USD 50 öre / USD 160 2) Hög EUR 50 öre / EUR 40 Medium Elpriser 1 öre / kwh 8 Medium Vedpriser 10 SEK / m 3 f 24 Medium Ränterisk 1 procentenhet 4 Låg Refinanisering Ordnad för 2 4 år Ingen finanspolicy och dels ges av styrelsens finanskommitté. Rörelserelaterade möjligheter och risker Massapriset och konjunkturen Under de senaste decennierna har massapriset haft en mycket cyklisk utveckling. Rottneros definierar en cykel som en femårsperiod. Prisutvecklingen ligger ofta tidigt i den globala konjunkturcykeln och används av många för att indikera framtida upp- eller nedgångar. Den historiska utvecklingen framgår av diagrammet nedan. NBSK-priset sätts och faktureras i USD (se marknadsavsnittet sid 16). 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 Källa: Market Pulse Kreditrisk Försäkrad Självrisk 10 % 1) Vid en USD kurs på 9,0 2) Effekt exkl valutaterminssäkringar Tillverkningskostnaderna faller däremot huvudsakligen ut i lokal valuta. Under 2002 försvagades USD med cirka 15 procent vilket innebär att den tidigare valutafördelen i USD jämfört med SEK eller EUR urholkades kraftigt. Rottneros kunder har en god geografisk riskspridning. Sammantaget har koncernen cirka 200 kunder där de tio största tillsammans representerar drygt 50 procent av omsättningen. Det innebär att Rottneros har en god kommersiell riskspridning. Råvaruförsörjningen vedråvara Vedförsörjningen är en strategisk funktion eftersom Rottneros inte äger skog. För Rottneros är de svenska såväl som de lettiska och portugisiska vedförsörjningsorganisationerna därför särskilt viktiga. El-försörjning Koncernen förbrukar 800 GWh per år varav 25 procent är egenproducerad el. Koncernen är därmed en av de större enskilda förbrukarna i Sverige. Elförbrukningen i Miranda (kemiskt massabruk) är måttlig och sker till
ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 2002 14 KOSTNADSANDELAR, procent (totala kostnadsandelar, exklusive skatt) Övriga rörelsekostnader, 29 Avskrivningar, 4 Personalkostnader, 16 Råvaror, 34 Kemikalier, 10 El, 7 reglerade priser, det vill säga i princip fasta priser. El i Sverige handlas över en reglerad börs, NordPool i Norge och elpriserna noteras i NOK. Två förvaltare har kontrakterats för att förvalta var sin del av elsäkringsportföljen (så kallad diskretionär förvaltning). Elderivat började tecknas i slutet av 2001 och har successivt byggts ut för att täcka mandatet 40 90 procent för de närmaste 12 månaderna och 20 70 procent för nästföljande 13 24 månader i basmandatet. Detta lindrade effekten av de uppdrivna spotpriserna på el runt årsskiftet 2002 2003. Under december 2002 tecknades några kompletterande säkringar. Den sammantagna elprissäkringen avseende förbrukningen i Sverige innebär att den genomsnittliga kostnaden för elektricitet är säkrad för 97 procent av behovet till nivåerna 0,26 0,27 SEK per KWh under 2003, för 97 procent på nivån 0,23 SEK under 2004 samt för cirka 40 procent på nivån 0,22 SEK under 2005. Kemikalier Kemikalier, där väteperoxid är den enskilt största kemikalien, är en mycket viktig råvara för Rottneros. RESULTATEFFEKTEN AV SÄKRINGARNA UNDER 2002 I stort kan konstateras att prisutvecklingen följer den allmänna konjunkturutvecklingen. Koncernen knyter långsiktiga ramavtal med årliga prisförhandlingar. Kapitalinvesteringar År 2000, då massapriserna var mycket höga, påvisades att Rottneros anläggningar har kapacitet att hålla ett högt kapacitetsutnyttjande. Det löpande underhållsbehovet i form av ersättningsinvesteringar ligger på maximalt 150 MSEK årligen en nivå som är sannolik även under dåliga år. Därtill kommer expansionsinvesteringar och investeringar för att undanröja flaskhalsar. Dessa anpassas dock till konjunkturen och kassaflödet. Vidare har Rottneros ett för branschen lågt anläggningskapital, vilket leder till små avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Rottneros totala materiella anläggningstillgångar uppgick vid utgången av 2002 till 1 133 MSEK vilket utslaget på årskapaciteten på 700 000 ton ger ett bokfört värde på cirka 1 600 SEK per ton. Återanskaffningsvärdet för motsvarande anläggningar ligger i storleksordningen 10 gånger det bokförda värdet. Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Totalt Valutaterminskontrakt 17 007 7 401 6 514 23 820 5 926 Massaprissäkringar 1 888 2 852 5 993 12 439 23 172 Elprissäkringar 5 421 2 105 63 28 871 21 282 Totalt 20 540 6 654 12 444 65 130 50 380 Finansiella möjligheter och risker Massaprissäkring (intäkterna) Massapriset har säkrats med löptider och säkringsnivåer som framgår av tabellen nedan. Motpartsrisker avseende de finansiella säkringarna är mycket måttliga med ISDA-avtal (nettingavtal) med större banker. De närmaste två åren har Rottneros säkrat 7 procent av massavolymen till 5 177 SEK per ton. Valutaexponering (huvudsakligen intäkterna) Transaktionsexponering Fakturering sker i olika valutor. Dock är den underliggande prisvalutan för pappersmassa normalt USD. Realflödet i USD är cirka 30 procent av årsomsättningen, vilket säkras i första hand. Detta innebär att 70 procent av underliggande exponering inte är säkrad. Koncernens nettoexponering i USD per 31 december 2002 framgår av nedanstående tabell. Motpartsrisker avseende valutasäkringar är gjorda med större banker och transaktionerna är till väsentlig del av karaktären valutaterminer. UTESTÅENDE TERMINS- KONTRAKT PER 2002 12 31 Genomsnitts- År MUSD MSEK kurs (SEK) 2003 70 690 9,89 2004 54 550 10,19 2005 34 350 10,16 Totalt 158 1 590 10,05 År MEUR MSEK 2003 20 188 9,40 Marknadsvärdering av finansiella instrument Marknadsvärderingen av finansiella instrument framgår av Förvaltningsberättelsen, sid 35. Omräkningsexponering Bolaget har valt att inte säkra utländska dotterbolags egna kapital. Ränteläge Koncernen har inga räntebärande skulder och är därför inte exponerat för förändringar i ränteläget. Avkastningen på kortfristiga placeringar påverkas dock av ränteförändringar.
ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 200215 Likviditeten placeras hos banker eller på penningmarknaden i värdepapper med mycket låg kreditrisk. Refinansiering Koncernen tog under 2000 upp ett nytt syndikeringslån på 700 MSEK. Lånet har en struktur på tre trancher med en löptid på ett år, fem år och sju år. Lånet avser att överbrygga konjunktursvackor och möjliggöra attraktiva förvärv. RESULTAT FÖRE SKATT PER KVARTAL 2002, MSEK 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 Q1 Q2 Q3 Q4 Operativt resultat Säkringar Resultat inklusive säkringar Kreditrisker Affärsrisken i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med 10 procent självrisk. Försäkringar Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador. Det egna risktagandet varierar och täcks dessutom till största delen av ett åtagande i det nybildade captivebolaget (självförsäkring) AspenTree Re AG. Övriga möjligheter och risker Politiska risker Koncernen, liksom kunderna arbetar i länder med politisk stabilitet. Därför är exponeringen mot politiska risker begränsad. Miljö Ledningen har utarbetat en miljöplan som tar hänsyn till alla kända förändringar i den svenska och europeiska miljölagstiftningen. Se särskilt miljöavsnitt sidorna 28 31. Magnefitmassa från Utansjö Bruk sänker färgförbrukningen vid produktion av till exempel färgade servetter.
ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 2002 16 Rottneros marknader Rottneroskoncernen verkar huvudsakligen på den globala marknaden för avsalumassa. I anslutning till Rockhammars Bruk finns det även ett sågverk som är en mindre producent av sågat virke och som utgör en liten del av Rottneroskoncernen. Massamarknaden Den totala världsmarknaden för pappersmassa uppgår till cirka 200 miljoner ton, varav den absolut största delen är integrerad kapacitet massa som produceras av det bruk som även tillverkar papper och kartong, vilket innebär att massan sätts in i integrerad pappersproduktion direkt. Cirka 30,3 miljoner ton är kemisk så kallad avsalumassa massa som tillverkas och förpackas innan den levereras till pappersbruket för vidareförädling. Trots de senaste årens konsolideringar inom massa- och pappersindustrin har volymen avsalumassa förblivit relativt konstant. En förskjutning har dock skett genom att en ökande andel av världens avsalumassor idag produceras i Sydamerika och Sydostasien, på bekostnad av de traditionella områdena Skandinavien och Nordamerika, där integrationen mellan massa- och papperstillverkning är mer utpräglad. Rottneros är idag, genom det breda sortimentet, en av världens ledande avsalumassaproducenter. Koncernen har därigenom stärkt positionen på den viktiga europeiska marknaden som betraktas som företagets hemmamarknad. Rottneros bild av 2002 Marknaden under 2002 präglades av historiskt sett låga prisnivåer på framförallt den blekta nordiska långfibriga massan, NBSK. Genomsnittspriset var under 2002 i absoluta tal det lägsta sedan 1993. Den främsta orsaken till den svaga prisutvecklingen på massa är den fortsatt svaga ekonomiska utvecklingen i framförallt Europa och Nordamerika, med påföljande svag efterfrågan på papper. De papperskvaliteter som har drabbats hårdast under året är så kallade trähaltiga tryckpapper som framför allt används i kataloger, veckotidningar, reklamblad etc. Dessa papperskvaliteter är också de största förbrukarna av långfibrig massa, vilket har resulterat i en relativt svag efterfrågan under året. Benämningen trähaltiga papper syftar på en relativt sett hög inblandning av mekaniska eller halvmekaniska massakvaliteter i papperet. Den andra huvudgruppen av papperskvaliteter är träfritt tryckpapper, där inblandningen av kemiska massor är hög. I träfria papper används idag med fördel kortfibriga massor, till exempel eukalyptus, björk eller aspmassa. Däremot har tillväxten av behovet av långfibriga kvaliteter under senare år minskat, i takt med utvecklingen av nya pappersmaskiner som behöver mindre andel armeringsmassor. Marknadssituationen för träfria papper under 2002 var betydligt bättre än för trähaltiga, vilket också ledde till en högre prisnivå och en bättre efterfrågesituation för kortfibriga massor än för långfibriga. Se diagrammet över jämförande prisutveckling, som illustrerar den ovanliga situationen under 2002 där de kortfibriga kvaliteterna var dyrare än långfibriga under en relativt sett lång period. Vid årets slut var priset i Europa på kortfibrig kraftmassa cirka USD 450 per ton, medan priset för långfibrig kraftmassa var cirka USD 440 per ton. PRISUTVECKLING 2002, USD per ton 600 500 400 300 J F M A M J J A S O N D Långfibrig (NBSK) Kortfibrig (BEK) Rottneros marknadssituation under året avvek inte nämnvärt från den allmänna bilden, vilket innebär att koncernens kortfibriga kvaliteter hade en bättre efterfrågesituation än de långfibriga. Trots att många kunder i de nischer som Rottneros fokuserar på hade ett år med svag efterfrågan, skedde 34 procent av försäljningen under 2002 till kunder i de identifierade nischerna. Ett exempel på vad Rottneros uppnådde tillsammans med en nischkund är utvecklingen av en massakvalitet som är speciellt anpassad för användning i krävande filterapplikationer, där tidigare endast
ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 200217 så kallad merceriserad massa (pappersmassa som är förbehandlad med stark lut) kunnat användas. För närvarande pågår introduktionen av den nya kvaliteten vid kundens olika produktionsanläggningar, vilket kommer att resultera i ökade leveransvolymer under 2003. Försäljning och kapacitetsutnyttjande Rottneros försäljning uppgick under 2002 till 630 500 ton massa. Det totala kapacitetsutnyttjandet i världen för kemiska massor under 2002 uppgick till 92 (89) procent. Leveranskapaciteten utnyttjades till 92 (90) procent. Rottneros uppnådde ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande på 91 procent (se även avsnittet om Rottneros enheter sid 20). Den goda balans LEVERANSER PER KVALITET, tusen ton 700 600 500 400 300 200 100 0 LEVERANSER PER DESTINATION, procent 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 Sulfat Slipmassa Magnefit CTMP 2000 2001 2002 Övriga världen Övriga Europa Tyskland Sverige Spanien Italien Frankrike UTVECKLING NORSCANLAGER OCH NBSK-PRIS 2500 2000 1500 1000 500 0 Norscan-lager, tusen ton som rått mellan producerad och levererad volym under året kan också illustreras med den globala lagerutveckling som skett under året, där världsmarknadslagret för blekt kemisk massa låg kvar på samma nivå som vid årets början. Konkurrensförändringar under 2002 Slipmassa: Den schweiziska producenten Rondchâtel, drabbades under året av en brand som kraftigt reducerade deras kapacitet. Kring årsskiftet fattade Rondchâtel beslut att stänga produktionen. CTMP-massa: Under året förvärvade kanadensiska Tembec en fabrik i British Columbia, Chetwynd, från Louisiana-Pacific. Förvärvet medförde inget kapacitetstillskott på marknaden, utan endast en ytterligare konsolidering av CTMP-marknaden. Sulfatmassa: De största förändringarna under året skedde på eukalyptusmarknaden där brasilianska Aracruz startade sin tredje linje på 700 000 ton. Linjen startade under sommaren, och nådde i slutet av året sin fulla kapacitet. Ett nytt ägarkonsortium övertog Skeena-fabriken i Prince Rupert, British Columbia, och har för avsikt att återstarta fabriken under våren 2003. Fabriken som har varit stängd sedan mitten av 2001 har en total kapacitet på cirka 430 000 ton. Vid starten under 2003 avser ägarna dock endast att utnyttja en produktionslinje. Sulfitmassa: Ett ägarskifte av befintlig kapacitet skedde även på sulfitmarknaden, då Norska Borregaard köpte schweiziska Attisholz. Detta innebär ingen kapacitetsförändring, men ytterligare konsolidering. Framtiden 1250 NBSK-pris USD/ton 1998 1999 2000 2001 2002 2003 1000 750 500 250 Källa: Market Pulse Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen inför 2003 präglar även massamarknaden. Dock har året inletts med en förstärkt massamarknad, med aviserade prishöjningar som följd. Under 2003 tillkommer nya kapaciteter framförallt på eukalyptusmarknaden där exempelvis VCP i Brasilien och Ence i Spanien utökar sin produktion med 530 000 respektive 100 000 ton. På långfibermarknaden tillkommer dock inte mycket ny kapacitet med undantag för Skeena enligt ovan, och vi förväntar oss en något bättre balans mellan utbud och efterfrågan för de långfibriga kvaliteterna än för de kortfibriga. Den globala utbuds- och efterfrågebalansen för de närmsta åren tyder på att 2003 bör bli ett bättre år än 2002. En stor möjlighet för Rottneros under 2003 ligger i att fortsätta med implementeringen av nischstrategin. Koncernen kan därigenom tillföra ett mervärde till kunderna genom att rekommendera och utveckla en massa 0
ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 2002 18 eller en kombination av massor som på ett ekonomiskt sätt optimerar kundernas produkt Optimising Pulp For You. För närvarande pågår produktutveckling framförallt med kunder verksamma inom nischområdena el-isolerade papper, filter, kartong och bulkiga finpapper. Ett antal av kunderna började dessutom under året använda Rottneros interaktiva informations- och ordersystem RSS (Rottneros Sales System). Genom den ökade användningen av RSS räknar koncernen med att i framtiden kunna ge kunderna ROTTNEROS GLOBALA MARKNADS- ANDELAR FÖR AVSALUMASSA 2002, procent Slipmassa, 73 CTMP, 7 Sulfitmassa, 6 Sulfatmassa,1 snabbare och mer informativa svar på bland annat frågor relaterade till deras specifika ordersituation samt effektivisera hela orderhanteringsflödet. Sågade trävaror Rottneros är genom Rockhammar Timber AB en liten producent av sågade trävaror på den svenska marknaden. Marknaden är mycket fragmenterad med många små och medelstora och ett fåtal stora producenter, som tillsammans står för en årlig produktion av cirka 16,8 miljoner m 3. Under 2002 exporterade Rockhammar Timber 77 procent av produktionen, jämfört med 53 procent under 2001. Ökningen är föranledd av en genomgång av sortimentet som initierades under 2001 med inriktning mot produkter där marknadspositionen är eller har förutsättningar att bli stark. Detta innebär en inriktning på produkter som sågas fram ur mycket grovt timmer. Exporten går i första hand till Västeuropa med Spanien som största enskilda marknad. Marknaden under 2002 Under hela året förbättrades marknadspriserna stadigt. De ökade med 5 procent för fura och 6 procent för gran. Efterfrågan var god både inom landet och på exportmarknaderna. Exporten ökade med 5 procent till 11,4 miljoner m 3 och hemmamarknadsförbrukningen ökade med 9 procent till 6,0 miljoner m 3. Trots en viss import sänktes lagren i produktionsledet under året. För Rockhammars del ökade priserna under året med 11 procent tack vare en förändring av sortimentet. Det nya produktsortimentet introducerades på marknaden och fick ett gott mottagande. Rockhammar Timbers ändrade råvarufångst mot ett grövre timmersortiment medförde en god tillgång på råvara för den planerade produktionsvolymen. Både blekta och oblekta sulfatmassor från Valllviks Bruk har hög renhet och är därför lämpliga till exempel för kaffefilter.