Slutrapport. Bilaga 3AD

Slutrapport Bilaga 3AD 1. Allmänna uppgifter vilket projekt redovisas? Datum 2010-12-15 Projektnamn Turisten i Ljungskile Journalnummer 2009-1369 Diarienummer TM031 Stödmottagare/projektägare LJUNGSKILE FÖRETAGARFÖRENING Projektledare Ebbe Trouvé Projektperiod (ÅÅÅÅ-MM-DD ÅÅÅÅ-MM-DD) 2010-02-01-2010-12-15 2. Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Ange namn och kontaktuppgifter till en eller flera personer som kan svara på frågor om projektet. Personerna måste godkänna att kontaktuppgifterna publiceras (se sidan 8). Kontaktperson 1: Namn: Ebbe Trouvé Roll i projektet: Projektledare Adress: Olivgången 14 459 32 Ljungskile Telefon: 0522-21789 E-post: ebbe.trouve@telia.com Kontaktperson 2: Namn: Sara Grytting Roll i projektet: Projektsamordnare Adress: Jordal 116 444 92 Jörlanda Telefon: 0705-222376 E-post: bokning@ulvon.se TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 1

Kontaktperson 3: Namn: Sven-Arne Staxäng Roll i projektet: Medl. i Turistgruppen Adress: Hälle Lider 9 459 32 Ljungskile Telefon: 0522-20039 E-post: Info@turisthotellet.nu 3. Sammanfattning av projektet Vad är bakgrunden till projektidén? Redogör kortfattat för bakgrunden till projektet. Utgå från projektidén beskriven i den projektplan som inlämnades i samband med projektansökan. Anledningen var den att besöksnäringen inte fungerade särskilt väl. Ingen samsyn, ingen samverkan ingen gemensam strategi för hur turisterna skulle bemötas och tas om hand, och hur de skulle tillgodoses med service och handel, sysselsättning genom olika aktiviteter, ges god tillgång till mat och boende. Att skapa mervärde för besökaren, var en viktig utgångspunkt. Att erbjuda fortbildning i språk och värdskap. Att vidga nätverket inom besöksnäringen inom Bohuslän, för ökad samverkan Att utveckla befintliga rutiner runt bokningar av aktiviteter Att koordinera utbudet av information, via befintliga och nya hemsidor för besöksområdet, Västra Götaland. Med denna utgångspunkt skapades projektidén som redovisas nedan. Redan här kan sägas att gruppen som representerande mat och boende, hade redan etablerat en grupp för samverkan inbördes emellan varandra, som gick under namnet Turistgruppen. Vid ett möte i Turistgruppen på Turisthotellet, där Krister Olsson, representerade Leader inom Näringslivsenheten i Uddevalla Kommun var föredragande informatör om möjligheterna till att söka medel för ett projekt från Leader, landsbygdsprogrammet, med inriktningen att utveckla besöksnäringen på orten, beslöts det att gå in med en projektansökan. Vad planerade du/ni att genomföra i projektet enligt projektplanen? Redogör kortfattat för vad ni planerade att genomföra i projektet. Utgå från projektidén i antagen projektplan. Nedanstående punkter refererar till den ursprungliga ansökan, delar av innehållet i ansökan beviljades inte varför punkternas nummerordning därför blev bruten. Denna numrering enligt nedan har följt projektet sedan start. 1. Samla alla verksamma inom besöksnäringen, med alla turistbyråer inom Bohuslän/Dalsland till en gemensam träff, i syfte att uppnå effektivare och bättre samverkan TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 2

mellan aktörerna utanför de lokala gränserna, Genom att informera varandra om vars och ens utbud av attraktiva 5-10 stycken topics, därmed förstärka relationerna i hela kedjan och säkra en effektivare marknadsföring och därmed också säkra fortsatt samverkan för hela Bohuslän och delar av Dalsland. 2-5 avsåg fortbildning inom Base-tool, City-break, Cross-booking, Utveckling och komplement av vars och ens hemsidor anpassade till systemet. 7-8 Fortbildning i syfte att höja samverkan inom den lokala näringen. Samtidigt höja kompetensen hos de anställda inom verksamheterna som direkt berörs av turisterna, med fortbildning inom olika former för värdskap. 14 Konsekvensutreda värdet av att införa Euro som alternativt betalningsmedel kontant. 17. Erbjuda fortbildning i Tyska och Engelska, för de verksamma inom besöksnäringen. 19. Etablera Story-telling points, för ett urval av platser som har en intressant historia att berätta för besökarna/besökaren. Tanken är att fortbilda guider som sedan kan förmedla berättelserna vidare. 20. Skapa samverkande former med Bokenäsets framtid och Laneryr. Ev. återupprätta tanken på den Gröna ringen kring Uddevalla City. Vad genomförde du/ni i projektet? Redogör kortfattat. Hela idén under punkt 1. Information kom att genomföras under benämningen Turismnätverk Bohuslän 2009, och genomfördes under april 2009 på Vann, allt i samverkan mellan de olika turistorganisationerna inom Bohuslän, Europeiska jordbruksfonden, och Leader Terra et Mare Denna aktivitet har sedan upprepats under benämningen Turismnätverk 2010, där konferensen hölls på Bohusgården i Uddevalla, den 19 april. Denna gång i samverkan mellan tidigare turistorganisationerna inom Bohuslän och Europeiska Jordbruksfonden och Länsstyrelsen för Västra Götalands Län. Vår projektidé sammanföll med de intentioner som kom att realiseras enligt ovan, men lades av naturliga skäl åt sidan. Behovet av att få en övergripande träff till stånd, för information till alla berörda, inom besöksnäringen i Bohuslän, är och var stort då, och behovet kvarstår även i framtiden. Pkt 2-5 City-break har perifert kommit att ingå i projektet i form av erbjuden utbildning i samverkan mellan M2B,det företag som utvecklat programmet och systemet, Västsvenska Turistrådet och Uddevalla Event. Ansvaret för att utveckla egna hemsidor, anpassade för de system som står till buds, har skett under vars och ens eget ansvar. En samlad turistsida kopplad till Uddevalla.com, basetool, har dock kommit tillstånd för såväl Bokenäset som för Ljungskile. Den genomförda uppdateringen av destinationernas hemsidor under en och samma struktur har underlättat för alla berörda, naturligtvis till priset av en striktare uniformitet, men klart utgörande en förenkling av den framtida administrationen kring uppdateringar mm.. TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 3

Pkt 7-8 Fortbildning/kompetensutveckling. Här har fokus satts på tre kvällars fortbildning i det säljande värdskapet. Denna del genomfördes under mars månad under ledning av Sara Grytting, Sven-Arne Staxäng och till viss del jag själv. Antalet närvarande del 1 var 55 deltagare, del 2 13 deltagare och del3 var det tillsist 10 deltagare. 14. Betala i EURO-konsekvensutredning Istället för en konsekvensutredning om införandet av EURO som betalningsmedel kom vi att Införa EURO som betalningsmedel vid kontantaffär, vilket blev klart redan till midsommar 2009. Dekaler och flaggor har medverkat till att sprida kännedom om möjligheterna. Detta inslag kom att genomföras i huvudsak av undertecknad som projektledare, tillsammans med vår dåvarande ordförande Björn Tellow, i LFF, Ljungskile Företagarförening. 17. Fortbildning i Tyska och Engelska. Kursen i Engelska genomfördes inte, då de flesta har fått språkutbildning i Engelska. En Tyska kurs kändes befogad, därför har den genomförts inför säsongen 2010. Under juni och juli månad i år, under åtta kursdagar med 2-timmars pass genomförts. Sara Grytting har svarat för genomförandet. Antalet deltagare anmälda var 16 stycken. 19. Etablera Story-telling points. Tio stycken guideplatser finns nu tillgängliga inom Ljungskile närområde, start på Ljungskiledagen den 12 juni. Samordning och projektledning har jag själv svarat för i samarbete med Ljungskile Folkhögskolas, media grupp under ledning av Janne Lindvall. 20. Skapa samverkan med Bokenäsets Framtid. Bussresor till Bokenäset, Uddevalla City/Laneryr och Stenungsund/Tjörn har genomförts i syfte att öka kunskapen om varandras utbud av aktiviteter, evenemang, boende och mat. Samtidigt som sociala kontakter har etablerats, kommer dessa sammankomster att underlätta till fortsatt samverkan och samarbete. Sara Grytting och Sven-Arne Staxäng och Hanna Forsberg står för denna punkt, som de med den äran har genomfört på ett föredömligt sätt. Denna ansats kommer att fortleva även i framtiden, då i olika former. Vad blev det för resultat? Redogör kortfattat. Generellt kan sägas att alla berörda verksamheter inom Mat och Boende (Turistgruppen), handlarna på Vällebergsvägen, vid shoppingstråket i Ljungskile och alla verksamheter som erbjuder aktiviteter, har samtliga blivit mer medvetna om värdet av att samarbeta, samverka mer med varandra, vilket också gett resultat. Marknadsföringen av Ljungskile som besöksort har skett över verksamhetsgränserna. Mat och boende rekommenderar andra verksamma, såväl inom som utanför närområdet, då man själv har fullbokat. Viljan till att höja servicegraden hos de anställda och ansvariga har ökat avsevärt. Fortbildningen har bidragit till kompetensutveckling för de berörda, som oftast utgjorts av anställda inom handel, mat och boende. Vilka positiva effekter har projektet haft? Ge exempel. TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 4

Totalt sätt har medvetenheten om värdet av besöksnäringen inom Ljungskile, klassat som landsbygd, ökat. Som exempel kan nämnas att, Handlarna på Vällebergsvägen har sedan projektet startade aktiverat sig och bildat en gruppenhet likt turistgruppen, representerande handeln. Handlarna var ytterst solidariska och godkända nästan oreserverat införandet av EURO, som kontant betalningsmedel i byn, vilket i sig skapat ett mervärde för besökaren. Styrelsen inom LFF har börjat diskutera att representationen i styrelsen skulle kunna bestå av en representant för resp. typ av verksamhetsgren bland företagsamheten. Se bilagda förslag till styrelse för LFF som idag är en arbetshypotes, baserat på de erfarenheter som vunnits med projektet. Alla verksamheter som berörs av besöksnäringen har fått en ökad förståelse för värdet av att samarbeta, vilket lett till ökad samverkan. Indirekt har vår projektidé legat i tiden. Turismnätverk Bohuslän bildades, varpå två på varandra följande samlingar av turistföretagare, inom näringslivet, föreningar, turistbyråer och småföretagare har ägt rum. Något som skedde under 2009 och 2010, och samlat i storleksordningen fler än hundra personer varje gång. Mycket lyckad satsning från arrangörernas sida. Sv.Kyrkan, Hembygdsföreningen, Samhällsföreningen, Försam, alla har blivit mer medvetna om värdet av att vårda de gemensamma värdena för utveckling av vår landsbygd. 4. Vilka genomförde projektet? Vilka personer medverkade i projektet? Hur var projektet förankrat med andra? Redogör för projektorganisationen, samarbetsformer och förankring i partnerskapet. Samarbetade du/ni med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet? På vilket sätt? Turistgruppen inom LFF, som redan var etablerad, utgör den tyngsta anledningen till att projektet kom till. Projektidén förankrades i sin helhet, hos turistgruppen, tillsammans med Krister Olsson från Näringslivsenheten i Uddevalla, som deltog på mötet när presentationen genomfördes. Sara Grytting och Sven-Arne Staxäng var båda drivande inom turistgruppen. Sara är och var medlem i LFF:s styrelse, där sedermera projektet blev förankrat. Deras medverkan har betytt mycket för projektets fortsatta utveckling En styrgrupp etablerades, bestående av representanter från Uddevalla Event, Samhällsföreningen i Ljungskile samt Försam, en etablerad grupp föreningar som gemensamt ville verka för att undersöka potentialen hos klubbarna att utöva kommersiell verksamhet, parallellt med de ordinarie verksamheterna. Styrgruppen kom inte till att bli den partner i projektet som var väntat, varför inriktningen i fortsättningen kom att utgöras av kontinuerlig kontakt med "Turistgruppen". Redan tidigt etablerades kontakt med Bokenäsets framtid och delvis med Laneryr i syfte att förstärka samverkan och delvis återuppta tidigare etablering av den Gröna ringen, bestående TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 5

just av landsbygds orienterade orter runt Uddevalla Har projektet skapat nya samarbeten? Om ja, ge exempel på sådana samarbeten. Genom de bussresor som anordnades till Bokenäset, Uddevalla City/Laneryr och Stenungsund/Tjörn, har samarbetet förbättrats vilket inneburit att kontakter mellan varandra har skapats där behov har funnits. Nyttan med bussresorna har varit att servicegraden bland de anställda och ansvariga höjts väsentligt. Enligt Sara Grytting har samverkan skapat en trygghet i att kunna rekommendera verksamheter i närområdet för boende och aktiviteter. Genom personkännedom har det underlättat att tillgodose besökarens behov att få upplevelser som vi själva inte kunnat erbjuda. Turismnätverk Bohuslän har också bidragit till att öka samverkan inom hela besöksområdet Bohuslän. Kunskap om varandras verksamheter har gett förutsättningar till utökad samverkan. Något som uppstår och fungerar när det skapas, men förutsätter ett fortsatt upprätthållande för att fungera. Medvetenheten hos de verksamheter som inte direkt kan sägas beröras av turismen, har vuxit. Tänker närmast på Hembygdsföreningen, Svenska Kyrkan, m.fl. 5. Varför ville du/ni genomföra projektet? Vad var det för behov, möjligheter, problem, eller annat som motiverade projektet? Anledningen är att turistnäring sett från Ljungskiles perspektiv inte fungerar så bra. Ingen gemensam syn och strategi finns som klart medverkar till att turistbesökarna får den service och tillgänglighet till de aktiviteter som ändock finns att tillgå. Det finns helt klart ett ökat behov samverkan, samordning och direkt samarbete mellan de verksamma aktörerna. Idag sker samverkan mer genom slumpmässiga kontakter. Ingen medveten gemensam samsyn och samverkan finns som på ett effektivt sätt stärker ambitionen till att uppnå nöjda besökare att uppehålla sig i Ljungskile och dess närhet. Vidare har den tekniska utvecklingen, vad gäller IT-lösningar som Base-Tools och Citybreak skapat nya förutsättningar, för framtiden skapar detta stora möjligheter till samverkan, genom s.k. cross-booking. Detta förutsätter dock att så många som möjligt kommer att ansluta sig till systemet. Turistbyrån har drivits av personal som tillfälligt anställts för sommarperioden. Personal som gjort så gott de har kunnat, utifrån sina kunskaper, men som saknat de grundläggande förutsättningarna för att kunna göra ett bra jobb. Någon kravprofil har aldrig varit aktuell, utan fastmer utgjorts av någon eller några som allmänt har haft ett gott uppträdande och varit tillgängliga för ett säsongsarbetet. Någon medveten satsning för att ge denna personal utbildning har ej förekommit, då det klart finns ett behov av att stärka personalens kunskap, men ej givits möjligheter därtill. Som framgår av ovanstående beskrivning saknas inte behov för fortbildning, skapande av TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 6

nätverk, utnyttjande av ny teknik, listan kan göras hur lång som helst. Med anledning av vad som sägs ovan, har en turistgrupp etablerats och vuxit fram, en grupp som entusiastiskt vill ta tag i dessa frågor. Flertalet av dessa medlemmar i gruppen är också medlemmar i Ljungskile Företagarförening. Turistgruppen består f.n. av 13st olika företag, väl representerande ett tvärsnitt av behovet inom besöksnäringen. Ljungskile sjuder av framåtanda och tillförsikt. En särskild Centrumgrupp som svarar för handlarna i Centrum saknas konstitutionellt i nuläget. Ett kvinnligt nätverk har dock bildats. Försam, föreningssamverkan mellan LSK, Ridklubben m.fl. är ytterligare en grupp som formerar sina ansträngningar att organisera sig för framtiden. Sammantaget känns det som att alla berörda verksamheter, som kan stärka besöksnäringen är med. 6. Vem riktade sig projektet till? Vem har fått mest nytta av projektet och på vilket sätt? Dela upp målgruppen och beskriv vilka berörts direkt respektive indirekt. Målgruppen Mat & Boende, som i huvudsak utgörs av Turistgruppen har klart bibringats den största nyttan av projektet. Ljungskile Folkhögskola har under projektet startat vandrarhem på året runt basis. Dem vitsordar en kraftig ökning av sin omsättning under 2010. Alla aktiviteter som erbjuds besökaren som kajakpaddling, golf, m.m. har fått, även de stor nytta direkt. Handeln har indirekt fått nytta av projektet, genom ökad tillströmning av besökare under sommarhalvåret och därmed förhoppningsvis ökad omsättning. 7. Vad genomfördes i projektet och när genomfördes det? Tid- och aktivitetsplan Lämna en kort redogörelse för de aktiviteter som har genomfört i projektet och när under projekttiden de har ägt rum. Jämför med antagen projektplan och kommentera avvikelser från planen. Av olika anledningar har den tid-och aktivitetsplan som upprättades reviderats i omgångar av olika skäl, brist på tillgänglighet, ändrad målsättning, vilket inneburit tidsmässiga förskjutningar. Dock skall sägas att alla delar i projektet har genomförts, som varit meningsfulla, efter div ändrade förutsättningar, att bearbeta. Aktivitet (inklusive kommentar) Uppstart, rekrytering projektledare,,kick-off, Stormöte Pkt 1 i projektidéen har utgått se anledning beskriven under sammanfattningen av projektet, del3. Pkt 14, införandet av EURO Pkt 4 Utveckla den egna hemsidan relaterat till den nya för Västra Götaland Startdatum [ÅÅÅÅ-MM-DD] 2009-02-01 ------ 2009-05-01 2009-10-01 Slutdatum [ÅÅÅÅ-MM-DD] 2009-04-15 ----- 2009-06-30 2009-12-15 TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 7

Pkt 2. Har ägt rum, genom Uddevalla Events regi och 2009-11-01 2009-12-15 Turistbyrån i Uddevalla Pkt 19 Story-telling live, Inger Dejke 2009-06-01 2009-08-31 Pkt 7-8 Det säljande Värdskapet 2009-10-01 2010-03-31 Pkt 19 Story-telling, med fasta Audioguider Pkt 19 Story-telling live, Inger Dejke Pkt 20 Skapa samverkan med Bokenäset, Ua m.fl. Pkt 17 Fortbildning i tyska, anpassat för besöks- 2009-10-01 2010-06-25 2010-03-15 2010-05-15 2010-06-15 2010-0830 2010-06-01 2010-07-01 näringen. Vad har gått som planerat i projektet ang. vad som genomfördes? (Se antagen projektplan). Har något fungerat bättre än förväntat? Bortsett ifrån tidsperspektivet i arbetsplanen, plus bristande tillgänglighet i tid vad gällde bearbetningen av ny hemsida 4pkt, samt att pkt1, Turism nätverk i Bohuslän, kom att genomföras av andra parter, Pkt 2,3 och 5 har genomförts med olika ansatser har följande genomförts i enlighet med vad som planerats att genomföras. Pkt 7-8,Fortbildning i det säljande Värdskapet, pkt 14 Införandet av EURO, pkt 17 Tyska kurs,pkt19, Story-telling etablera Audioguider och pkt 20 Studieresor till Bokenäset m.fl. Om ja, ge exempel. Ja, Pkt 1 kom att genomföras under namnet "Turismnätverk Bohuslän" i samverkan med Strömstads Tourist, Tanums Hamn & Turism, Sotenäs Turistbyrå, Lysekils Turistbyrå, Munkedals kommun, Uddevalla Turistbyrå, Södra Bohuslän Turism, Ökerö Turistbyrå. Projektidén lanserades redan hösten 2008, under ett antal Leader möten i följd. För projektet "Turisten i Ljungskile", var denna satsning en ansenlig ansats som så här i efterhand får betraktas som möjlig, men kanske inte så lätt att genomföra, då turistgruppen i Ljungskile inte utgör någon aktoritet i gruppen av arrangörer enligt ovan. Förutsättningen att genomföra denna satsning byggde på Folkhögskolans kompetens att arrangera ett så relativt stort arrangemang. Lanseringen enligt ovan får ses som ett lyckosamt faktum av att konstellationen ovan kom att anamma idén och att också sedermera också genomfört två på varandra följande Turismnätverk Bohuslän, 2009 den 20 april på Vann, 2010 den 19 april på Bohusgården Hotell & Konferens. Båda dessa tillfällen har bidragit till att öka samarbetet och samverkan mellan Turistansvariga verksamheter inom Bohuslän och delar av Dalsland. Pkt 14 Istället för att konsekvensutreda värdet av att kunna betjäna utländska besökare med att kunna betala i EURO, vid köp av varor och tjänster, kom projektet att genomföra detsamma som en möjlighet för berörda besökare med EURO-valuta. TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 8

En bidragande orsak var att Höganäs kommun genomfört denna satsning. Kontakt togs därför med berörda politiker och tjänstemän. Vid besök i Höganäs erhöll vi hela deras upplägg, deras leverantörer av etiketter och flaggor, som kom att utgöra basen i marknadsföringen. Med detta stöd från Höganäs kommun, beslöt vi att genomföra detsamma. Fortsatt utveckling av konceptet till att appliceras även i Uddevalla City och på Torps köpcentrum, är fullt möjligt, mycket beroende på att vissa initialkostnader redan är tagna i projektet. Pkt 19, har klart blivit en varaktig succé, media-gruppen på LFH, Ljungskile Folkhögskola med Janne Lindvall i spetsen, gjorde ett helt igenom proffsigt arbete, tillsammans med kulturinitierade medverkande som Stefan Edman och Inger Dejke. Leverantören OnspotStory, med Staffan Gerlöw som huvudägare har levererat programstrukturen för audioguidsystemet, har också medverkat till ett bra upplägg. En fortsättning är förhoppningsvis att vänta, där Uddevalla City och Bokenäset kan tänkas hoppa på. Hembygdsföreningen i Ljungskile har uttryckt intresse för att utveckla Guideplatserna till kommande år. Företagarna kan se ett värde i att sponsra intressanta mål för guidning via telefon. Pkt 20 kommer definitivt att stå på agendan i framtiden, de som deltagit har vitsordat värdet av att känna till varandras starka varumärken och utveckla denna kunskap och erfarenhet, till konkreta samarbeten även fortsättningsvis. Vad har inte gått som planerat? Vilka svårigheter eller hinder har stötts på under projektets gång? Förklara. Vår optimistiska tilltro till att Försam, Föreningssamverkan, positivt skulle vilja utveckla sina verksamheter i kommersiellt syfte, kom på skam, när vi satte oss ner med dem för att diskutera en fortsättning, med Base-tool, och Cross-booking som grund för att utveckla deras verksamheter i syfte att på detta sätt bli en del av aktiviteter som skulle kunna saluföras som ett tillskott för besöksnäringen. I första hand gällde detta att skapa applikationer, digitaliserade. Manuella system kunde man tänka sig, om desamma skapades av näringen. Pkt 7-8 Det säljande Värdskapet, blev inte riktigt vad vi tänkt oss beträffande antalet deltagare i de två senare, fördjupande kursavsnitten. En bidragande orsak tror vi möjligen är att ett stort EU-projekt baserat på de Sociala fonderna, har parallellt drivits av Ljungskile Folkhögskola i egenskap av att vara projektägare. Den storm av utbud av kompetensutveckling och fortbildning som LFH här har stått för, kan ha bidragit till att utbudet blev för mycket, under samma period. Engagemanget trots allt är störst hos de egna företagarna, medan de som är anställda inte har ställt upp på samma sätt. En fråga att utveckla. TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 9

8. Projektets egna resultat Gå tillbaka till projektplanen, ange projektets egna mätbara mål enligt denna och hur dessa har uppfyllts direkt efter projektets slut. Projektets egna mål 5 st nya produktpaket 80% anslutning City-break Ökad användning av egna hemsidor Ökad kunskap om varandras. Öka antalet gästnätter med 15% Vidareutveckling av portalen för Ljungskile.se. Resultat (om målet endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta?) 1.EURO/Betalning, 2. Story-telling live, 3.Naturpasset/Turistbyrån, 4. Etablering.av Audioguidplatser/Berättarpunkter. Fler produktpaket var att vänta, kopplat till Försam, vilket hittills har uteblivit Dessa båda punkter var kopplade till Försam, viss anslutning har skett, men ej i motsvarande grad till projektets mål Genom deltagandet i de två mingelträffarna inom Turism nätverk Bohuslän, som hållits 2009 på Vann, och 2010 på Bohusgården., har detta genomförts Arangemanget med studieresorna till Bokenäset,Uddevalla City och Stenungsund/Tjörn, är också en insats som lever upp till projektets mål Ljungskile Folkhögskola vidimerar att ökningen varit större, de har gått till att bli ett vandrarhem året runt inom STF, från att tidigare varit vandrarhem under sommarmånaderna. Kärrstegens gård, Turisthotellet styrker detta. Uppnått projektets mål 2st mingelträffar, samtliga Turistbyråer Mingelträffarna skall innehålla Västsvenska Turistrådet.. Slutförd kvalitetssäkring för Se resultatet redovisat under pkt Ökad kunskap om varandras Mingelträffarna har innehållit bl.a fortbildning inom besöksnäringen. Västsvenska kom att med delat ansvar svara för genomförda mingelträffar/turism.nätverk Bohuslän/ Påbörjat, men pga bristande resurser och gjorda prioriteringar inom projektet återstår mycket att genomföra för att uppnå fullgod kvalitetssäkring av såväl tjänster som aktiviteter. Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? På vilket sätt? Projektet har inte på särskilt sätt gynnat miljön. Beroende på vad som menas med hållbar utveckling. Kan man uttrycka det så att besöksnäringen har givits ytterligare förutsättningar TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 10

att utvecklas, varför näringen därmed gynnat hållbar utveckling. Har projektet arbetat med ungdomar? Har projektet arbetat mot kvinnor? Har projektet arbetat mot personer med utländsk bakgrund? Om ja, beskriv mot vilken/vilka grupper man arbetat mot och på vilket sätt. Det säljande Värdskapet, Tyskakursen, Mingelträffarna med närområdets verksamheter har gett särskilt ungdomarna, såväl manliga som kvinnliga anställda inom Turistgruppen ett deltagande inom projektet. Någon aktivitet som särskilt har riktats mot personer med utländsk bakgrund har ej medvetet förekommit Har projektet främjat kompetensutveckling? Ja, Det säljande Värdskapet, som Tyskakursen, som Mingelträffarna med Bussresorna inom närområdet, har alla mer eller mindre bidragit till att främja kompetensutvecklingen. 9. Projektets resultat utifrån nationella indikatorer Beskriv med vilket resultat projektet har uppnått de nationella målen, s.k. särskilda resultat (mätbara resultat enligt EU:s riktlinjer) Gå tillbaks till antagen projektplan. Fyll i det som gäller för detta projekt. Skriv en kommentar om resultatet inte blev som förväntat. Nationella mål Antal enl. projekt plan Resultat Beskrivning/Kommentar (Ta bort text och skriv egen kommentar) Mer än 70 företag inom LFF, Ljungskile Omfattning av stödet Antal företag/ verksamheter Antal personer 50 100 150 250 Företagarförening, övrig verksamhet som inte är medlemmar, c:a 25, från Sv. Kyrkan, Försam,Hembygdsföreningen, Backamo vänner m.fl. Fler verksamheter har givit fler antal personer Antal aktiviteter 10-20 10 Vissa aktiviteter har upprepats under projekttiden som omfattar nära nog två år. TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 11

Terra et Mares befolkning är Befolkning som gynnas av förbättrad service Antal personer 5000-25000 7500 99 849 (2007). Gör en uppskattning av hur många berörts av projektets insatser. Antal nya företag (nya/skapade) Antal 0 0 Yngre än 25 år Män 25 år eller äldre Kan inte besvaras, då statistik saknas lokalt för berört område. Antal bevarade arbetstillfällen Kvinnor Yngre än 25 år Egen reflektion är att arbetstillfällen har bevarats som en synergieffekt av att projektet pågått i två år 25 år eller äldre Yngre än 25 år Män Antal nya arbetstillfällen 25 år eller äldre Yngre än 25 år 2 Svårt att skaffa sig den insyn i verksamheterna, dessa siffror bygger på delvis ren uppskattning Kärrstegens gård och Barnekiperingen Kvinnor 1-2 25 år eller äldre 3 Yngre än 25 år 8 Antal deltagare Män 25 år eller äldre 20 51 Deltagare i utbildning, studiecirkel, föreläsning I utbildningar Kvinnor Yngre än 25 år 16 25 år eller äldre 36 62 och aktiviteter, typ studieresorna. TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 12

Antal nya produkter och/eller tjänster Antal 5 5 Story-telling live Story-telling, audioguider EURO-konceptet Fyra guidekvällar ombord på M/S Gustavsberg Naturpasset tillgängligt på Turistbyrån Antal nya tekniker Antal 0 2 Införande av EURO. samt Audioguiderna/berättarpunk terna Antal nya nätverk och/eller mötesplatser Antal nätverk 5-10 Nätverk skapat mot. Bokenäset, Uddevalla City, Stenungsund/Tjörn, Hembygdsföreningen, Sv. Kyrkan. Försam Turistbyråerna inom Bohuslän. Antal personer som fått tillgång till bredband Antal Gäller projekt med syfte att anlägga bredband 10. Hur har projektets resultat spridits? Redogör för hur projektets resultat spridits. Beskriv också hur resultatet kan användas av andra som berörs av projektet (t.ex. arbetar med företags- och landsbygdsutveckling) efter att projektet har avslutats. Ge exempel på vilka som kan ha intresse av att ta del av projektresultatet. Resultatet av projektet har under hand informerats av projekt ägaren under styrelsemöten och i verksamheterna inom LFF, mycket har skett informellt. Nu när projektet är avslutat och i första hand finns dokumenterat i den form som här redovisas, kommer resultatet att presenteras såväl inom berörda grupper, turism och handel, som styrelsen i LFF. Vi kommer också att redovisa för kommunens näringslivsenhet, Destination Uddevalla m. fl Resultatet kan också användas för exempelvis Bokenäset och Uddevalla City när det gäller Story-telling med Audioguider, Införandet av EURO kan väl appliceras på City-handeln i Uddevalla och på Köpcentrat på Torp. Vissa kontakter har redan tagits med Centrumhandlarna i Uddevalla Story-telling är ett koncept som kan utvecklas i stor skala för hela Bohuslän. Viss information har också underhand delgivits LFF:S medlemmar på vår hemsida. 11. Vilka kostnader har projektet haft? Hur har dessa finansierats? Se antagen kostnads- och finansieringsplan. Redovisa projektets totala faktiska kostnader samt hur det finansierats (beloppet ska delas upp på finansiärer). Kostnader och finansiering ska gå jämt upp. TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 13

Faktiska kostnader Kostnadsslag Löner Indirekta kostnader Investeringar Summa Inga Inga Inga Övriga kostnader i budget 463 929 1 Projektledare 67 598 2 Administratör 213 900 3 Föredragshållare 50 794 4 Arvoden (styrgrupp) 0 5 Lokaler / förtäring 18 511 6 Trycksaker / Porto 39 081 7 Resor / IT / Övrigt 74 046 Totalt 463 929 Faktisk finansiering Kostnadsslag Summa Projektintäkter 8 305 Övrig privat faktisk finansiering: (ange finansiärer) 1 2 3 4 Offentliga resurser: (ange finansiärer) 1 2 3 4 Finansiering från LAG 133 901 Projektstöd 312 434 Totalt 454 640 TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 14

12. Slutsats och rekommendationer Sammanfatta de slutsatser som dragits av projektet. Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt? Vilka mervärden har projektet tillfört? Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra? Vilka rekommendationer i upplägg och genomförande kan ni ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt? Skulle projektet ha genomförts utan projektstöd från LEADER? Svårt, att förutse hinder och problem, vad omvärldens beteende kan betyda, ändring av tidplaner, ändrad inriktning. Det gäller därför att kunna revidera, omarbeta uppgjorde planer relativt snabbt. Exempel, Västsvenska Turistrådets försening i tid, nära nog med ett år att revidera Bas-tool som instrument. Försams beslut att inte i låta digitalisera, cross-booking som från början var tänkt, betydde att denna del av utbytet mellan Turistgruppens företag och föreningarna inom Försam inte blev av. Manuell hantering av bokningar hade förekommit tidigare i mindre utsträckning, något som kunde fortsätta i begränsad omfattning. Turismnätverk Bohuslän satsning på de två Mingelträffarna, på Vann resp Bohusgården kom att kraftigt påverka vår fortsatta inriktning. En svårighet som alla projektägare bör vara klara över, det är att kassaflödet i föreningen/verksamheten ställs inför höga utlägg under det att begärd ansökan om stöd behandlas. Vilket kan innebära att verksamheten måste se till att öka sina tillfälliga krediter. Det är svårt att bedöma om den till synes gryende entusiasmen vid projektets inledning står sig projektet ut. En svårighet som ej får underskattas är att projekt relaterade till turism och besöksnäringen får ett naturligt uppehåll bland de engagerade, när högsäsongen inträder. Mellan juni till september skall man inte räkna med ideellt arbete. Därtill kommer det faktum att semestrar tillkommer därefter för berörda verksamheter. En betydande svårighet i det här projektet har varit att LFF:S kansli under projekttiden har bytt kanslist och att ordförande i LFF:s styrelse har slutat, tillfällig ordförande sattes in under feb 2010 till juni 2010, då ny ordförande utsetts som nu permanent valts till ordförande framöver. Innebörden av detta speglas också i det faktum att projektledaren Har tagit på sid ansvaret att också sköta administrationen av projektet, med tillhörande ekonomifrågor. Det är lätt att underskatta de svårigheter som föreligger att väcka intresse för den aktivitet man erbjuder i konkurrens med alla andra utbud. Svårt därför att bedöma vilka insatser som behöver till för att nå dem som har behovet av fortbildning. Det säljande Värdskapet, del2 och del3, vittnar om detta, relativt lågt deltagande, trots olika ansträngningar att sälja in kursavsnitten. Dessbättre hade vi lagt in en klausul i upphandlingen, som gav oss möjligheten att reducera föredragshållarens arvode med 50% Oförutsett/intressant Vi beslöt att förädla pkt 14, från att istället för utreda konsekvenserna av att införa EURO, så TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 15

införde vi det på ort och ställe tidigt i vår tidplan, som först insats. En chockartad upplevelse i detta sammanhang, var ett ifrågasättande, om EURO-flaggorna och etiketterna, som visade handlarnas accept för EURO, som betalningsmedel, skulle vara försedda med de logo-typer som Leader står för. Tolkningen ledde till att dessa loggor inte behövde med nödvändighet finnas på dessa s.k. trycksaker. Denna upplevelse präglade projektledarens arbete fortsättningsvis, kan beskrivas som att vandra på nattgammal is, ej riktigt klart veta om tolkningarna av regelverket skall leda till inskränkningar av redan upplupna kostnader. Ingen skugga skall vila över Leader kontoret Terra et Mare i Stenungsund och dess anställda, utan fastmer på en del snåriga regler, som inte alltid är så lätta att tolka. Nytt/intressant Story-telling, etableringen av 10 stycken berättarpunkter i Ljungskile, har slagit väl ut. Inför nästa år kommer kommunens kulturverksamhet att förhoppningsvis betala de årliga avgifter som gäller för driften av verksamheten. Statistik pekar på att totalt har 1150 avlyssningar skett sedan starten, denna avläsning är gjord den 10 nov. 2010. Förfrågningar har gjorts från företag att få sponsra etableringen av ytterligare berättarpunkter. Bokenäset har uttryckt intresse av att etablera ett antal, Hembygdsföreningen vill utveckla etableringen till fler intressanta kulturmål nästa år Destination Funäsdalen har uttryckt intresse att få ta del av våra erfarenheter. Utbyte av erfarenhet har ägt rum med bl.a. Hellefors kommun, med Grythyttan som en tung representation i sammanhanget. Vi hoppas ju på att såväl Bokenäset som Uddevalla City vill utveckla denna teknik tillsammans med oss. Bilagor: Material som har tagits fram i projektet. TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 16

Kontaktpersoner i slutrapporten Jag godkänner att kontaktuppgifter publiceras i en projektdatabas där slutrapporten görs tillgänglig för andra som arbetar med landsbygdsutveckling och för allmänheten. Godkännandet skickas i original tillsammans med ansökan om slututbetalning. Namn och adress: Ebbe Trouvé Olivgången 14, 459 32 Ljungskile Roll i projektet: Projektledare och ekonomiansvarig E-post: ebbe.trouve@telia.com Tel.nr: 0522-21789 Underskrift och datum: Namn och adress: Sara Grytting Jordal 116 44492 Jörlanda Roll i projektet: Projektsamordnare, samt ledare av Turistgruppen E-post: bokning@ulvon.se Tel.nr: 0522-29184 Underskrift och datum: Namn och adress: Sven-Arne Staxäng Hälle Lider 9 459 32 Ljungskile Roll i projektet: Aktiv medlem av Turistgruppen E-post: info@turisthotellet.nu Tel.nr:0522-20039 Underskrift och datum: TMB18_Slutrapport.doc Rev. 2009-02-24 17