EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 2000/0159(COD) 1 mars 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (KOM(2000) 347 C5-0415/2000 2000/0159(COD)) Föredragande: Nuala Ahern AD\433721.doc PE 297.145
PE 297.145 2/14 AD\433721.doc
ÄRENDETS GÅNG Vid utskottssammanträdet den 13 september 2000 utsåg utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi Nuala Ahern till föredragande. Vid utskottssammanträdena den 24 januari och 27 februari 2001 behandlade utskottet förslaget till yttrande. Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt nedanstående ändringsförslag. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Carlos Westendorp y Cabeza (ordförande), Renato Brunetta (vice ordförande), Nuala Ahern (föredragande och vice ordförande), Gordon J. Adam (suppleant för Glyn Ford), Guido Bodrato, David Robert Bowe (suppleant för François Zimeray), Gérard Caudron, Giles Bryan Chichester, Nicholas Clegg, Willy C.E.H. De Clercq, Harlem Désir, Concepció Ferrer, Neena Gill (suppleant för Claude J.-M.J. Desama), Norbert Glante, Lisbeth Grönfeldt Bergman (suppleant för Anders Wijkman), Cristina Gutiérrez Cortines (suppleant för Christian Foldberg Rovsing), Michel Hansenne, Roger Helmer, Hans Karlsson, Piia-Noora Kauppi (suppleant för Christos Folias i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Dimitrios Koulourianos (suppleant för Konstantinos Alyssandrakis), Werner Langen, Peter Liese (suppleant för Peter Michael Mombaur), Rolf Linkohr, Caroline Lucas, Albert Jan Maat (suppleant för Umberto Scapagnini), Eryl Margaret McNally, Nelly Maes, Erika Mann, Marjo Matikainen-Kallström, Luisa Morgantini, Angelika Niebler, Giuseppe Nisticò (suppleant för Jaime Valdivielso de Cué), Reino Kalervo Paasilinna, Yves Piétrasanta, Samuli Pohjamo (suppleant för Colette Flesch), John Purvis, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Imelda Mary Read, Paul Rübig, Ilka Schröder, Konrad K. Schwaiger, Anna Terrón i Cusí (suppleant för Mechtild Rothe), Astrid Thors, Elena Valenciano Martínez- Orozco, W.G. van Velzen, Alejo Vidal-Quadras Roca, Dominique Vlasto och Myrsini Zorba. AD\433721.doc 3/14 PE 297.145
KORTFATTAD MOTIVERING INLEDNING Avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter är numera en av de avfallsströmmar som ökar mest i Europeiska unionen. Det uppskattas att denna avfallsström, som utgör 4 procent av dagens kommunala avfall, kommer att öka med åtminstone 3-5 procent årligen. Elektronisk och elektrisk utrustning är en av de största kända källorna till tungmetaller och organiska föroreningar i avfallsströmmen. Utan adekvat förbehandling kan de mycket toxiska beståndsdelarna förorena såväl mark och grundvatten som luften. Sex medlemsstater har redan lagt fram lagstiftning i denna fråga: Nederländerna, Danmark, Sverige, Österrike, Italien och Belgien. Finland och Tyskland förväntas göra detta inom kort. Detta förslag bör ge en tydlig signal om att detta är en fråga som inte får skjutas upp till de länder som ännu inte infört åtgärder för att ta itu med problem med avfall från elektronisk och elektrisk utrustning. Direktivet skulle kunna ses som ett av de grundläggande instrumenten för en integrerad produktpolitik, där produktens fullständiga livscykel kommer att tas i beaktande och miljövänlig konstruktion uppmuntras. Att företagen måste anpassa sig till en förändrad dagordning som tar större hänsyn till miljön är accepterat i breda kretsar och det är också accepterat att länder och industrier vars innovation sker snabbare kommer att vara konkurrenskraftigare än de som är sena. TILLVERKARENS ANAR Den vägledande principen bakom direktiven är det utökade tillverkaransvaret. Målet med utökat tillverkaransvar är att man genom att göra tillverkarna ekonomiskt ansvariga för sina produkter när de blir till avfall skapar en effekt i tidigare led vilket leder till miljövänlig konstruktion, och att hänsyn tas till produktens hållbarhet, om den går att reparera eller uppgradera, ta isär och om det går att återvinna materialet. Genom miljövänlig konstruktion, återanvändning av resurserna och separat insamling förhindras dessutom farliga ämnen, som finns i avfallet från elektroniska och elektriska produkter, från att komma ut i miljön på ett okontrollerat sätt. I direktivet tillämpas också principen om internalisering av externa kostnader. Det innebär att kostnaderna för kvittblivning, som de lokala myndigheterna hittills stått för, vanligtvis som en del av bortskaffandet av avfall, nu skall internaliseras och förutsättningar skapas för återanvändning, materialåtervinning och isärtagning av denna utrustning. Det slutliga målet är att förhindra att avfall uppstår. Ett allmänt beslut om tillverkaransvar har fattats i och med antagandet av direktivet om uttjänta fordon. Principen om tillverkaransvar och dess tillämpning på direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter är därför generellt sett accepterad. Kommissionen har föreslagit att tillverkarna fem år efter ikraftträdandet av detta direktiv skall tillhandahålla finansiering av uppsamlingen av det avfall som utgörs av eller PE 297.145 4/14 AD\433721.doc
innehåller elektriska eller elektroniska produkter från privata hushåll som lämnas vid insamlingspunkter, samt för omhändertagande, återvinning och miljövänligt bortskaffande av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter. Principen med tillverkaransvar för uttjänta elektriska produkter ifrågasätts inte. Tillverkarna måste ansvara för den produkt de släpper ut på marknaden men de kan endast ansvara för sin egen enskilda produkt. KOLLEKTIVA OCH ENSKILDA SYSTEM Kommissionens förslag tillåter tillverkarna att välja ett kollektivt eller enskilt system när det gäller framtida avfall och föreskriver kollektivt finansiellt ansvar för tillverkarna när det gäller historiskt avfall. För att det utökade tillverkaransvaret skall påverka produkternas konstruktion direkt är det viktigt att tillverkarna ansvarar för sina egna märkesprodukter - enskilt ansvar. På detta sätt kommer varje förbättring i konstruktionen att direkt påverka tillverkarens kostnader för eventuell behandling i slutet av produktens livscykel. Vissa tillverkar önskar behålla det enskilda ansvaret eftersom de inte vill ge konkurrenterna produktinformation och detta måste respekteras. Enskilda system måste också kunna anpassas till förändringar i konstruktionen för att återspegla principen om hela livscykeln och på sätt uppmuntra miljövänlig konstruktion. Vinsten av och konkurrensfördelen med en bra konstruktion måste gå till den enskilde tillverkaren. Tillverkare kan endast vara rättsligt ansvariga för sina egna märkesprodukter. Kollektivt finansiellt ansvar å andra sidan kommer bara att påverka konstruktionen indirekt, eftersom ett enskilt företags ansträngningar för bättre konstruktion - som leder till konstnadsbesparingar- troligtvis kommer att spädas ut och gå förlorade i det kollektiva systemet. Förbättringar kan inte verkligen främjas på detta sätt. Förbättringar genom ett kollektivt system kan endast uppnås genom marknadskrafterna när de två systemen konkurrerar med varandra, eller endast i ett mycket senare skede. Tillverkarna bör därför vara finansiellt ansvariga för det framtida avfall som uppstår enbart från deras egna märkesprodukter, det vill säga, enskilt ansvar. Tillverkarna kan endast ansvara för sitt eget avfall och därför måste man kunna kontrollera kostnaderna och skilja dem åt mellan enskilda tillverkare. Detta kan man göra genom att ta utrustningen till ett erkänt/registrerat återvinningsföretag som kan avläsa streckkoderna på utrustningen när den sorteras och som kommer att fakturera tillverkaren varje månad grundat på produktens ursprung som visats genom streckkodsmärkningen. HISTORISKT AVFALL Historiskt avfall är de produkter som för närvarande är på marknaden, alltså innan direktivet antagits, och som slutligen kommer att bli avfall. För dessa produkter krävs det att tillverkarna AD\433721.doc 5/14 PE 297.145
täcker kostnaderna för de ovannämnda aktiviteterna genom ett kollektivt system, för vilket investeringar krävs för infrastrukturer och administrativt stöd. Finansiellt ansvar för insamling från utplacerade anläggningar, behandling, återanvändning/materialåtervinning och bortskaffande av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter från privata hushåll bör täckas av tillverkarna på ett kollektivt sätt. Slutligen, för att uppnå direktivets mål som är att förnya konstruktionen, är det avgörande att ansvaret för historiskt och för "nytt" avfall skiljs åt och att tillverkarna avkrävs enskilt framtida ansvar, medan ansvaret för historiskt avfall omfattas av kollektiva system och en övergångsperiod för de kostnader som skall täckas inrättas. En övergångsperiod måste inrättas för att tillhandahålla finansiella reserver för framtiden. Det är inte heller möjligt och det skulle också strida mot den fria konkurrensen att tillåta snålskjuts på marknaden från dem som inte hanterar historiskt avfall. MÅL FÖR MATERIALÅTERVINNING/ÅTERANVÄNDNING Medlemsstaterna har redan visat att mål för materialåtervinnning relativt lätt kan uppnås och att de kan vara rättsligt bindande. Mål för materialåtervinning och återanvändning anses vara nödvändiga för att undvika att undvika att återvinningen endast resulterar i förbränning eller i att ett litet antal värdefulla material återvinns och resten bortskaffas. 90 procents återanvändning av stor utrustning för hushåll har uppnåtts i pilotförsök och bekräftats av specialiserade återvinningsföretag. Pilotförsök har visat att materialåtervinning i stor skala av litet avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter i genomsnitt kan uppnås till en omfattning av 70 procent. Genom att använda den etablerade tekniken "end cut technology" (metod då ändarna kapas) kan man återvinna åtminstone 90 procent av utsläppen i form av gaser som släpps ut från lampor, särskilt lampor som innehåller kvicksilver. Det är redan nu möjligt att återvinna nya produkter som innehåller katodstrålerör men den största mängden apparater som samlas in idag är av en kvalitet som tillåter återvinning till 70 procent. På medellång till lång sikt måste målet för återvinning av katodstrålerör vara att glaset skall återanvändas i nya katodstrålerör. INSAMLINGSMÅL Kommissionen har ställt upp det "mjuka" insamlingsmålet på 4 kilo per person i genomsnitt vilket skall uppnås senast 31 december 2005. Detta kommer emellertid endast att täcka en fjärdedel av det avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter. I exempelvis Förenade kungariket, som inte har någon utvecklad återvinningskultur och ännu inte har någon gällande lagstiftning om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter, är siffran redan 6 kilo per person på grund av system med återtagande av vitvaror enligt "gammalt mot nytt". PE 297.145 6/14 AD\433721.doc
Så som nämnts ovan är separat insamling av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter mycket viktigt och därför bör slutanvändarna uppmuntras att återlämna avfallet på avsedda platser och att förhindra att sådant avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter, särskilt små produkter, hamnar i det kommunala avfallet. FÖRBUD MOT FARLIGA ÄMNEN I princip välkomnas förslaget att ersätta bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom och flamskyddsmedlen polybromerade bifenyler (PBB) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Avvecklingen kan utvidgas till alla bromerade flamskyddsmedel. Vissa företrädare för industrin hävdar att vi bör inrikta oss på stora produkter och inte de små men koncentrationen av farliga ämnen i små produkter är fyra gånger högre än i stora produkter. Dessutom är små produkter de som verkligen måste samlas in separat för att förhindra att de hamnar i det kommunala avfallet där farliga kemikalier inte kontrolleras tillräckligt. Direktivets räckvidd är därför korrekt. SLUTSATSER Utökat tillverkaransvar Ansvaret för historiskt och "nytt" avfall måste vara åtskilt. Det krävs enskilt ansvar för kommande avfall från egna märkesprodukter. Ansvar för historiskt avfall kräver kollektiva system och en övergångsperiod för att täcka kostnaderna. En övergångsperiod skall tillhandahålla finansiella reserver för framtiden. Det strider mot den fria konkurrensen att tillåta snålskjuts på marknaden från sådana som inte är ansvariga för historiskt avfall. Återvinningsmål: Återvinnningsmålen är realistiska och kan uppnås och bör därför vara rättsligt bindande. Insamlingsmål: 6 kilo per invånare och år bör vara ett rättsligt bindande minimum. AD\433721.doc 7/14 PE 297.145
ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag till förslaget till Europaparlamentet och rådets direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (KOM(2000) 347 C5-0415/2000 2000/0159(COD)) i sitt betänkande: Kommissionens förslag 1 Parlamentets ändringar Ändringsförslag 1 Skäl 9 9. Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av annan gemenskapslagstiftning om säkerhets- och hälsobehov och särskild gemenskapslagstifning om avfallshantering, särskilt rådets direktiv 91/157/EEG av den 18 mars 1991 om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen, ändrat genom kommissionens direktiv 98/101/EG. 9. Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av annan gemenskapslagstiftning om säkerhets- och hälsobehov och särskild gemenskapslagstifning om avfallshantering, särskilt rådets direktiv 91/157/EEG av den 18 mars 1991 om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen, ändrat genom kommissionens direktiv 98/101/EG och rådets direktiv av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsningar av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar). Det är viktigt att den redan gällande kemikalielagstiftningen stämmer överens med detta direktiv. Ändringsförslag 2 Skäl 12a (nytt) 12a. Eftersom det är positivt med 1 Ännu ej offentliggjort i EGT. PE 297.145 8/14 AD\433721.doc
återanvändning av produkter, renovering och utsträckt livslängd, behöver reservdelar finnas tillgängliga. För att slippa byta ut hela produkter som tillverkats före den 1 januari 2008, måste det finnas reservdelar om produkterna inte fungerar. Detta är särskilt viktigt när det gäller att förlänga produkternas livslängd och för deras återanvändning och reparationer Reservdelar tillverkas i samma produktionslinje som produkterna. Dessutom måste lödning som används vid reparation av produkter som tillverkats före den 1 januari 2008 stämma överens med den lödning som ursprungligen användes. Bestämmelser för batterier återfinns i direktiv 91/157/EEG. Kommissionen förbereder för närvarande en översyn av detta direktiv. Ändringsförslag 3 Skäl 12b (nytt) 12b. Bly, kadmium, kvicksilver och sexvärt krom är ämnen som förekommer naturligt och finns på bakgrundsnivå i de flesta vanliga material. För att ersättningsbestämmelserna skall kunna tillämpas på ett effektivt och konsekvent sätt är det nödvändigt att de maximala koncentrationsnivåerna för dessa ämnen bestäms så snart som möjligt, och med hänsyn till att det behövs ett övergripande angreppssätt. Det är av väsentlig betydelse att det uppställs maximala koncentrationsnivåer för ämnen som förekommer naturligt såsom bly, kadmium, kvicksilver och sexvärt krom. Ändringsförslag 4 Artikel 2, punkt 2 2. Artikel 4 skall inte tillämpas på elektriska och elektroniska produkter som omfattas av kategorierna 8, 9 eller 10 i bilaga I A till direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter. 2. Artikel 4 skall inte tillämpas på elektriska och elektroniska produkter som omfattas av kategorierna 8, 9 eller 10 i bilaga I A till direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter, reservdelar till eller AD\433721.doc 9/14 PE 297.145
reparationer av produkter som släppts ut på marknaden före den 1 januari 2008 samt batterier enligt definitionerna i bilaga 1 till direktiv 91/157/EEG. För att slippa byta ut hela produkter som tillverkats före den 1 januari 2008, måste det finnas reservdelar om produkterna inte fungerar. Detta är särskilt viktigt när det gäller att förlänga produkternas livslängd och för deras återanvändning och reparationer Reservdelar tillverkas i samma produktionslinje som produkterna. Dessutom måste lödning som används vid reparation av produkter som tillverkats före den 1 januari 2008 stämma överens med den lödning som ursprungligen användes. Bestämmelser för batterier återfinns i direktiv 91/157/EEG. Kommissionen förbereder för närvarande en översyn av detta direktiv. Ändringsförslag 5 Artikel 4, punkt.1 1. Medlemsstaterna skall från och med den 1 januari 2008 tillse att användningen av bly, kvicksilver, kadmium och sexvärt krom, PBB och PBDE i elektriska och elektroniska produkter ersätts med andra ämnen 2008. 1. Medlemsstaterna skall tillse att nya elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på marknaden efter 1 januari 2008 inte innehåller bly, kvicksilver, kadmium och sexvärt krom, PBB och PBDE. Ett juridiskt förtydligande. Ordet användning är juridiskt mångtydigt. Ändringsförslag 6 Artikel 4, punkt 1a (ny) 1a. Punkt 1 skall inte gälla reservdelar för underhåll av, eller förbrukningsvaror som används i elektriska eller elektroniska produkter som släpps ut på marknaden före 1 januari 2008. Detta undantag skall upphöra den 1 januari 2023. PE 297.145 10/14 AD\433721.doc
Ersättningen av ämnen kommer att påverka utformningen av reservdelar och förbrukningsvaror. Dessa reservdelar och förbrukningsprodukter kommer inte längre att vara förenliga med de produkter för vilka de ursprungligen var avsedda. Det kommer då att bli nödvändigt att ersätta hela produkten, vilket orsakar onödigt avfall. Förlängningen av undantagstiden till 2023 skall bara gälla produkter som förs ut på marknaden före 2008 och bara sådana med lång livscykel. Ändringsförslag 7 Artikel 5, punkt 1, led a, b och c a) vid behov införa maximivärden för vilka koncentrationer av de ämnen som avses i artikel 4.1 som skall tillåtas i material och komponenter i elektriska och elektroniska produkter, b) undanta material och komponenter till elektriska och elektroniska produkter från bestämmelserna i artikel 4.1 om användningen av de ämnen som avses i artikel 4.1 i dessa material och komponenter tekniskt eller vetenskapligt sett är oundviklig eller om de negativa miljö- eller hälsokonsekvenserna av ersättningen med andra ämnen sannolikt kommer att överväga de miljöfördelar som en sådan ersättning kan medföra, c) stryka material och komponenter till elektriska och elektroniska produkter från bilagan om användningen av de ämnen som avses i artikel 4.1 i dessa material och komponenter kan undvikas eller om de negativa miljö- eller hälsokonsekvenserna av ersättningen med andra ämnen inte överväger de möjliga miljöfördelarna som en sådan ersättning kan medföra, a) vid behov införa maximivärden för vilka koncentrationer av de ämnen som avses i artikel 4.1 som skall tillåtas i material och komponenter i elektriska och elektroniska produkter, samt inledningsvis fastställa dem inom ett år från det att direktivet har trätt i kraft, b) undanta material och komponenter till elektriska och elektroniska produkter från bestämmelserna i artikel 4.1 om användningen av de ämnen som avses i artikel 4.1 i dessa material och komponenter tekniskt eller vetenskapligt sett är oundviklig eller om de negativa miljö- eller hälsokonsekvenserna, konsumentsäkerheten, produktionssäkerheten, produktens prestanda och/eller de ekonomiska konsekvenserna av ersättningen med andra ämnen sannolikt kommer att överväga de miljöfördelar som en sådan ersättning kan medföra, c) stryka material och komponenter till elektriska och elektroniska produkter från bilagan om användningen av de ämnen som avses i artikel 4.1 i dessa material och komponenter tekniskt eller vetenskapligt kan undvikas, förutsatt att de negativa miljö- eller hälsokonsekvenserna, konsumentsäkerheten, produktionssäkerheten, produktens prestanda, och/eller de ekonomiska AD\433721.doc 11/14 PE 297.145
konsekvenserna av ersättningen med andra ämnen inte överväger de möjliga miljöfördelar som en sådan ersättning kan medföra, Översynen måste förbättras, eftersom många företag inte har haft möjlighet att göra sig hörda hos Europeiska kommissionen efter att förslaget till direktiv lagts fram. Vissa viktiga kriterier för översynen saknas, och dessutom bör kriterierna vara desamma för att lägga till och ta bort ämnen från bilagan. Ändringsförslag 8 Artikel 5, punkt 2, led ca (nytt) ca. Tekniska uppgifter som lämnats in till kommissionen senast den 31 december 2003 skall beaktas vid översynen av detta direktiv i enlighet med denna artikel. Alla intressegrupper bör få möjlighet att före detta datum lämna in uppgifter till grund för Europeiska kommissionens översyn. Ändringsförslag 9 Artikel 5, punkt 2, led cb (nytt) cb. Kommissionen skall senast den 31 december 2004 offentliggöra en uppdaterad bilaga på grundval av föreskrifterna i denna artikel. Det är viktigt för tillverkarna att i god tid före avvecklingsdatumet få veta huruvida ett visst ämne kommer att avvecklas eller ej. PE 297.145 12/14 AD\433721.doc
Ändringsförslag 10 Artikel 5, punkt 2 2. Innan bilagan ändras i enlighet med punkt 1 skall kommissionen samråda med tillverkare av elektriska och elektroniska produkter. 2. Innan bilagan ändras i enlighet med punkt 1 skall kommissionen samråda med tillverkare av elektriska och elektroniska produkter och även med miljö- och konsumentorganisationer. Deras kommentarer skall vidarebefordras till det utskott som nämns i artikel 7.1. Kommissionen skall redovisa den information som man fått och motivera sina slutsatser. Det verkar vara önskvärt med ett mera utbrett samråd. Ändringsförslag 11 Artikel 7, punkt 1 1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats enligt artikel 18 i rådets direktiv 75/442/EEG. 1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats enligt artikel 29 i rådets direktiv 67/548/EEG. Eftersom detta direktiv handlar om ämnen och utformning av produkter är det lämpligt att kommittén för klassificering, förpackning och etikettering av farliga ämnen ansvarar för översynen snarare än kommittén för avfallshantering. Ändringsförslag 12 Bilaga Tillämpningar av bly, kvicksilver, kadmium och sexvärt krom som undantas från bestämmelserna i artikel 4 fjärde stycket Kvicksilver i sparlampor upp till 5 mg per lampa. Tillämpningar av bly, kvicksilver, kadmium och sexvärt krom som undantas från bestämmelserna i artikel 4 fjärde stycket Kvicksilver i sparlampor upp till 5 mg per lampa. AD\433721.doc 13/14 PE 297.145
Kvicksilver i lysrör upp till 10 mg per lampa. Kvicksilver i lampor som inte uttryckligen nämns i denna bilaga. Kvicksilver i laboratorieutrustning. Bly som strålskydd. Bly i glas till katodstrålerör, glödlampor och lysrör. Bly som legeringselement i stål med upp till 0,3 viktprocent bly, aluminium med upp till 0,4 viktprocent bly och som kopparlegering med upptill 4 viktprocent bly. Bly i keramikdelar till elektronik. Kadmiumoxid i ytskiktet på selen-fotoceller. Kadmium-passivering som korrosionsskydd i vissa tillämpningar. Kadmium, kvicksilver och bly i hålkatodlampor för atomabsorptionsspektroskopi och andra instrument för att mäta tungmetaller. Sexvärt krom som korrosionsskydd för kolstålssystemet i absorptionskylaggregat. Kvicksilver i lysrör upp till 10 mg per lampa. Kvicksilver i lampor som inte uttryckligen nämns i denna bilaga. Kvicksilver i laboratorieutrustning. Bly som strålskydd. Bly i glas till katodstrålerör, glödlampor och lysrör. Bly som legeringselement i stål med upp till 0,3 viktprocent bly, aluminium med upp till 0,4 viktprocent bly och som kopparlegering med upptill 4 viktprocent bly. Bly i keramikdelar till elektronik. Kadmiumoxid i ytskiktet på selen-fotoceller. Kadmium-passivering som korrosionsskydd i vissa tillämpningar. Kadmium, kvicksilver och bly i hålkatodlampor för atomabsorptionsspektroskopi och andra instrument för att mäta tungmetaller. Sexvärt krom som korrosionsskydd för kolstålssystemet i absorptionskylaggregat. Bly i lödningsmaterial med hög smältpunkt. Bly i glas i elektroniska komponenter. Det kommer att visa sig omöjligt att ersätta de utvalda ämnena i de ovan nämnda tillämpningarna före 2008, och förmodligen under många år därefter. PE 297.145 14/14 AD\433721.doc