1 Val av protokolljusterare (minoriteten)
2 Information från Sarah Thorén, Rektor skolområde Ullerud BUN 2016/67 notera informationen. personal från Olsätersskolan Sarah Thoren rektor och Jennie Lindman förskolechef Ulleruds skolområde kommer och berättar om verksamheten. Barn och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse
3 Anpassningar och stöd BUN 2016/50 Notera informationen Birgitta Andersson rektor lärcenter beskriver hur de på lärcenter använt sig av anpassningar och stöd. Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med att nya styrdokument för skolan började gälla hösten 2011. Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Bestämmelserna om ledning och stimulans innebär att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Detta innebär att organisera verksamheten på skol, grupp och individnivå så att eleverna får förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Innan stödinsatser riktade mot individen sätts in är det viktigt att skolan har sett över hur organisationen omkring eleven ser ut. Det kan bland annat ske genom att se över hur resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används, hur den aktuella elevgruppen fungerar och hur elevens lärmiljöer är organiserade. Barn och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse
4 Förvaltningsövergripande samordning av förebyggande insatser för barn i samhällsvård BUN 2015/68 - notera informationen Anders Johansson Kommunpolis Forshaga, redovisar brottsstatistik och droganvändande i Forshaga kommun. Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse
5 Arbetsmiljö BUN 2016/61 Notera informationen Anette Nilsson från Lärarförbundet berättar om hot och våld situationen på förskolor och skolor i Forshaga kommun. Barn och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse.
6 Extra tilläggsbudget BUN 2016/59 - nämnden ställer sig bakom förslaget som kräver en ökad ram om 5.7 mkr. Medel äskas ur kommunens tillförda "Extra tilläggsbudget " för ökade kostnader för flyktingmottagande. Gymnasiekostnaderna är en svår kostnad att prognostisera, dels på grund av osäkerhet av antalet nyanlända till kommunen samt migrationsverkets handläggningstid gällande permanent uppehållstillstånd (PUT). Prognos för hösten 2016 är att vi har 93 fler än SCB prognos. Schablonersättning från migrationsverket utgår inte för elever som har fått PUT. I dagsläget har vi 20 stycken som vi inte får ersättning från migrationsverket gällande gymnasiestudierna vt-16 eftersom de har PUT. Från och med hösten så vet vi i dagsläget att det är 25 stycken som börjar gymnasieskolan från våra högstadieskolor, utav dem är det ca hälften som troligt kommer att få PUT, eftersom de har varit i Sverige minst ett år. Från och med maj månad räknar vi med ytterligare ca 10 ungdomar över 16 år (nyanlända, ensamkommande och anhöriginvandring,) Detta genererar i en ökad kostnad av ca 4,2 miljoner. Ytterligare medel behövs för ökade kostnader när det gäller mottagande av nyanlända i grundskolan. Kartläggning (se beskrivning nedan), särskilt stöd, tolkkostnader, läromedel, IT-kostnader, modersmål- studiehandledning vaccinationskostnader utökad tid för skolsköterska-kurator, nytt avtal matkostnader, lokalkostnader, investeringskostnader för klassuppsättningar möbler då vi blir fler elever. ( merkostnad efter ersättning från migrationsverket ca 1,3 mkr) Utökade kostnader även för barn och familj på grund av placeringar gällande hedersrelaterat våld. (258 tkr) Från den 1 januari 2016 är bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Rektorn utser den personal som är mest lämpad att göra kartläggningen. Bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från det att hon eller han skrivits in i svenska skolan. Det är elevens kunskaper (som han eller hon har visat vid kartläggningen), elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt som ska ligga till grund för beslutet. Kartläggningen har ett pedagogiskt syfte utifrån elevens kunskaper och ska även ligga till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena. I skollagen definieras begreppet nyanländ elev. Det är en elev som har varit bosatt utomlands, som nu bor i Sverige och som har börjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. Även för andra elever som har varit bosatta utomlands kan det bli aktuellt att göra en bedömning av elevens kunskaper. Kartläggningen sker på ett språk som eleven behärskar, om möjligt på elevens starkaste språk. Vid behov översätter en tolk så att läraren och eleven förstår varandra. Det kan antingen vara en yrkesverksam tolk, en modersmålslärare eller annan person som har koppling till skolan som tolkar. Bitr. barn och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse.
7 Minnesanteckningar skolpolitikernätverk Värmland BUN 2016/62 - notera informationen Minnesanteckningar från skolpolitikernätverk, 160415. Bilaga, minnesanteckningar från skolpolitikernätverk, 160415
8 Budgetuppföljning per 160430 BUN 2016/12 - ta del av informationen och budgetuppföljning per 2016-04-30 Budgetuppföljningen per april 2016 har tagits fram. Barn- och utbildningsnämnden lämnar efter fyra månader följande redovisning. När fyra månader har gått har BUN totalt förbrukat 35,6 % av den totala budgeten (riktvärde 33,3 %). Barn och familj har förbrukat 38,7 % av sin budget och övriga verksamheter (Buf och skolomr tillsammans) har förbrukat 35,4 %. Budgetansvariga uppmanas arbeta aktivt med anpassning av verksamheterna så att respektive budget hålls. Barn- och utbildningsnämnden har uppdraget en budget i balans. Barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse 2016-05-11
9 Anmälan om delegeringsbeslut, april BUN 2016/7 - notera informationen Barn- och utbildningsnämnden har överlåtit viss beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegationsordning. Besluten ska redovisas till barn- och utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att barn och utbildningsnämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla lämnad delegering. Listor och underlag på besluten finns diarieförda på barn- och ungdomskontoret och respektive skolområde. barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse, 2016-05-10 Bilaga, delegationsbeslut
10 Skolskjuts - Riktlinjer BUN 2016/68 anta riktlinjer för skolskjuts De gamla riktlinjerna är från 2006 och vi har nu reviderat dessa genom att undersöka med hjälp av kommunakuten, förvaltnings- och kommunallag. Nya riktlinjer har tagits fram och nedtecknats. (se bilaga) Barn och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse
11 Extra tilläggsbudget BUN 2016/59 - notera informationen I Reviderat budgetförslag 2016 är förslaget att BUN tilldelas 2,1 miljoner kronor ur tilläggsbudget. Barn och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse.
12 Kurser, konferenser m.m. BUN 2016/22 - inga kurser, konferenser att redovisa Tänk på barnperspektiv och jämställdhetsperspektiv
13 Information från förvaltningen BUN 2016/11 - notera informationen Förvaltningen informerar på mötet
Sida 1(2) Enheten för regional tillväxt Britta Zetterlund-Johansson, 054-701 10 35 britta.zetterlund-johansson@regionvarmland.se Datum 2016-04-15 Minnesanteckningar - Skolpolitikernätverket 15 april kl 8.30 13 på Clarion hotell Plaza i Karlstad Deltagare (politiker) Torbjörn Parling Aina Wåhlund Johan Olsson Jenny Evestam Samuel Carlén Pär Stjernberg Lillemor Larsson Birgitta Kahn Lena Svensson Göran Eriksson Veronica Oldne Jessica Hidén Kari Staafen Pia Falk Deltagare (tjänstemän) Maria Kjällström Björn Svantesson Britta Zetterlund-J 11 kommuner representerade: Filipstad Arvika Säffle Säffle Kristinehamn Sunne Hammarö Hammarö Hagfors Hagfors Forshaga Kil Eda Munkfors Hammarö Sunne Region Värmland 1. Ordförande Torbjörn Parling hälsade alla välkomna. 2. Britta Zetterlund-Johansson, Region Värmland gick igenom den kommunala ekonomin i samband med flyktingmottagande och integration. Utmaningar och möjligheter på kort och lång sikt. Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon 054-701 10 00 vx Fax 054-701 10 01 E-post kansliet@regionvarmland.se Webbplats www.regionvarmland.se Orgnr 222000-1362 Bankgiro 5344-2984 PlusGiro 437 33 98-9
REGION VÄRMLAND 2013-01-02 2 3. Sandra Richter, ekonom på bildningsförvaltningen på Hammarö gick igenom de bidrag som per automatik kommer från Migrationsverket och de bidrag som måste sökas när det gäller förskola och skola. Det handlar om schablonersättning för asylsökande barn och ungdomar, bidrag som kan sökas för extraordinära kostnader samt schablonersättning för barn och ungdomar med uppehållstillstånd. Presentationen bifogas. 4. Reflektioner och diskussion om hur man i respektive kommun styr ekonomin från staten för att genomföra uppdraget som skolan har. Bidrag som fördelas på asyltiden till nyanlända som är kommunmottagana och fått permanent uppehållstillstånd. Viktigt att ekonomer bokför på rätt sätt annars kan man inte följa upp kostnaderna/förvaltning. För att få bidrag till barnets förskola och skola från Migrationsverket (MV) under asyltiden så måste vårdnadshavare ansöka hos Migrationsverket om att barnet ska få tillstånd att börja skolan. MV anvisar sedan barnet skolgång och skickar meddelande till kommunen. Görs inte detta utgår ingen statlig ersättning. När det gäller fördelning av de statliga medel som kommer till kommunen så ser det väldigt olika ut. I Kristinehamn går medlen direkt till integrationsenheten, Hagfors- socialförvaltningen, Eda samhällsbyggnadsförvaltningen, Säffle socialförvaltningen, Arvika kommunledningskontoret, Munkfors ingen uppfattning vart medlen går idag p g a omorganisation med utskott istället förvaltningar, Forshaga lärande och arbetsmarknadsförvaltningen, Kil socialförvaltningen, Sunne kommunledningskontoret, Filipstad kommunledningskontoret. 5. Mötestider för hösten beslutades till 29 sep och 18 nov. Inriktning på mötena skall fortsatt under 2016 vara asylsökande och nyanlända barn och ungdomar. Särskilt fokus ska riktas på ensamkommande barn och ungdomar och vilka gemensamma insatser som vi kan komma fram till att genomföra i Värmland. Det finns en stor oro för att vi inte ska lyckas få den genomströmning av nyanlända i skolan som är viktig för deras framtida arbetsetablering. Schablonersättningen har förändrats och länsstyrelsen ska bjudas in till ett av mötena för att gå igenom de förändrade reglerna. Den 29 september beslutades att genomföra ett heldagsmöte i Filipstad med tanke på att de tagit emot nyanlända under en mycket lång period och har mycket erfarenheter att dela med sig av till övriga kommuner. /Britta Zetterlund-Johansson, Region Värmland
Tjänsteskrivelse 2016-05-04 Minnesanteckningar skolpolitikernätverk Värmland BUN 2016/62 - notera informationen Minnesanteckningar från skolpolitikernätverk, 160415. Malin Olsson malin.olsson@forshaga.se Bilaga, minnesanteckningar från skolpolitikernätverk, 160415
Tjänsteskrivelse 2016-05-10 Anmälan om delegeringsbeslut BUN 2016/7 - notera informationen Barn- och utbildningsnämnden har överlåtit viss beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegationsordning. Besluten ska redovisas till barn- och utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att barn och utbildningsnämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla lämnad delegering. Listor och underlag på besluten finns diarieförda på barn- och ungdomskontoret och respektive skolområde. Peter Öhlander Bitr. barn- och utbildningschef 054-17 20 81 peter.ohlander@forshaga.se barn- och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse, 2016-05-10 Bilaga, delegationsbeslut
Tjänsteskrivelse 2016-05-10 Skolskjuts - Riktlinjer BUN 2016/68 anta riktlinjer för skolskjuts De gamla riktlinjerna är från 2006 och vi har nu reviderat dessa genom att undersöka med hjälp av kommunakuten, förvaltnings- och kommunallag. Nya riktlinjer har tagits fram och nedtecknats. (se bilaga) Peter Öhlander Bitr. barn- och utbildningschef 054-17 20 81 peter.ohlander@forshaga.se Barn och utbildningschef Peter Öhlanders tjänsteskrivelse
Riktlinjer för skolskjuts 1. /inledning Rätten till skolskjuts regleras huvudsakligen i Skollagen (2010:800). Skolskjuts är en rättighet för de eleverna i grundskola, särskola och gymnasiesärskola med offentlig huvudman som går i den skolenhet där kommunen har placerat dem (placeringsskola) och som uppfyller skollagens förutsättningar för att beviljas skolskjuts (huvudregeln). Med placeringsskola avser kommunen den skolenhet som ligger inom det upptagningsområde där eleven är folkbokförd. Vid växelvis boende får eleven (vårdnadshavare) välja vilken av adresserna som ska gälla vid avgörande av placeringsskola. Utgångspunkten för bedömning av om rätt till skolskjuts föreligger är: Färdvägens längd Trafikförhållandena Funktionshinder Annan särskild omständighet Även elever som går i grundskola, särskola och gymnasiesärskola i andra skolenheter än den enhet där kommunen skulle ha placerat dem eller som går i grundskola särskola och gymnasiesärskola anordnad av fristående huvudman kan ha rätt till skolskjuts om vissa ytterligare förutsättningar än de ovan angivna är uppfyllda. Utgångspunkten för dessa förutsättningar är att anordnande av skolskjuts för dessa elever kan ske utan att det medför organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen (tilläggsregeln). 2. Vem är berättigad till skolskjuts Eleven i grundskola, särskola och gymnasieskola som har Forshaga kommun som hemkommun har rätt till skolskjuts i enlighet med gällande författningsbestämmelser och dessa riktlinjer. Endast elev som är berättigas till aktuell skolskjuts har rätt att åka med (10 kap. 32 Skollagen, 2 kap. 2 Kommunallagen). Med hemkommun avses den kommun som personen är folkbokförd i. För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som är kvarskriven i en kommun enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) Elever inom fritidshem är inte berättigade till skolskjuts. Det innebär t.ex. att elev som åker skolskjuts till skolan och på eftermiddagen vistas på fritidshem i anslutning till skolan inte är berättigad till skolskjuts från fritidshemmet till bostaden. Ett regelbundet schema ska bifogas ansökan. 3. Elevens bostadsadress Utgångspunkten för elevens rätt till skolskjuts utgörs av elevens bostadsadress vilken som huvudregel är densamma som elevens folkbokföringsadress. I vissa fall kan utgångspunkten utgöras av en bostadsadress som inte är elevens folkbokföringsadress t.ex. vid placering i korttidsboende. I vissa fall vid gemensam vårdnad anses eleven ha två bostadsadresser. Dessa fall benämns nedan växelvis boende. Om förutsättningar för växelvis boende är Forshaga kommun Postadress: Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: kommun@forshaga.se, Hemsida: www.forshaga.se, Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61
uppfyllda ska en bedömning av elevens rätt till skolskjuts göras med utgångspunkt i elevens båda bostadsadresser. Förutsättningar för växelvis boende: Båda bostadsadresserna är belägna i Forshaga kommun. Eleven har sin ena bostadsadress belägen inom området för den skola som anvisats av kommunen (gäller inte tillämpning av tilläggsregeln). Boendet ska bygga på ett fast och varaktigt arrangemang och vara likvärdigt fördelat på de båda adresserna t.ex. boende varannan vecka på respektive adress. Det likvärdiga boendet och att det är fråga om ett fast arrangemang ska styrkas av vårdnadshavarna genom uppvisande av dom eller beslut, skriftligt överenskommelse mellan parterna eller genom underskrift av vårdnadshavarna på därför avsedd blankett (ansökan om skolskjuts vid växelvis boende). 4. Avstånd Avstånd är en lämplig första utgångspunkt för bedömningen av om en elev har rätt till skolskjuts. Elever i grundskola, särskola och gymnasiesärskola som går i den skolenhet där kommunen har placerat dem har rätt till skolskjuts om avståndet mellan bostaden och skolan överstiger: 3 km för elev i förskoleklass 3 km för elev i årskurs 1-6 5 km för elev i årskurs 7-9 Elevens färdväg från hemmet till aktuell hållplats/uppsamlingsställe får inte överstiga: 2 km för elev i förskoleklass 2 km för elev i årskurs 1-9 Avståndsgränserna avser kortaste promenadväg. Hänsyn ska tas så att husgrupperingar (inom tätort) såsom kvarter och område med samlad typ av bebyggelse inte delas av avståndsgräns till skola och/eller hållplats. I sådant fall äger kommunen rätt att flytta avståndsgränsen även om ovan angivna avstånd överskrids, så att naturliga gränser kan fastställas. Ovan angivna avstånd kan i undantagsfall behöva överskridas t.ex. p.g.a. bristande vändmöjligheter för skolskjutsen, samt där närhet till befintlig linjetrafik ligger inom ett acceptabelt gångavstånd. Bristande vändmöjligheter kan bero på att trafiken i aktuellt område har planerats med ett större fordon, detta för att effektivare utnyttja upphandlade skolfordon. Anvisad hållplats/uppsamlingsställe bör därför vid tillgängligheten av planerad linjetrafik eller skoltrafik alltid utnyttjas i första hand. 5. Väntetid/färdtid Väntetider kan uppstå i anslutning till skolans start- och stopptider. Skolskjutsplanen fastställs med utgångspunkt från skolans gemensamma startoch stopptider, den s.k. ramtiden. Väntetiden d.v.s. tidsskillnaden mellan skolans ramtider och bussens ankomst- respektive avgångstider får inte överstiga sammanlagt 60 min per skoldag. I väntetiden ingår inte lektionsfri tid, s.k. håltimmar. Elevens ordinarie schema är utgångspunkt vid bedömningen. Väntetider som uppstår tillfälligt t.ex. på grund av inställda lektioner eller liknande berättigar inte till särskild skolskjuts. Förseningar eller tillfälligt inställda turer berättigar inte till särskild skolskjuts. Med färdtid avses restid mellan skolskjutsens ordinarie på- och avstigningsplats. Kommunen svarar för att färdvägar och tidplaner i möjligaste mån upprättas med hänsyn till att färdtiden inte överstiger 60 min per enkelresa. Forshaga kommun Postadress: Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: kommun@forshaga.se, Hemsida: www.forshaga.se, Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61
Vid växelvis boende där den ena bostadsadressen ligger utanför skolenhetens upptagningsområde kan både ovan angivna väntetid och ovan angivna färdtid komma att överskridas. 6. Trafikförhållandena Oavsett ovan nämnda avståndsregler kan skolskjuts beviljas om eleven till följd av trafikförhållandena enligt skollagen är berättigad till skolskjuts mellan hemmet och skolan, mellan hemmet och hållplats/uppsamlingsställe. Bedömningen görs av ansvarig rektor och barn- och utbildningschef med stöd av trafikplanerare. 7. Funktionshinder Elev med särskilda behov: Vid funktionshinder ska en bedömning göras av huruvida funktionshindret påverkar elevens möjligheter att ta sig till skolan. Särskilda skäl kan t.ex. skolrelaterade eller medicinska. Det ankommer på eleven och dess vårdnadshavare att presentera relevanta underlag för bedömningen. Sådant underlag kan t.ex. bestå av medicinskt utlåtande från läkare, utlåtande från rektor etc. Ansökan görs av vårdnadshavare på avsedd blankett som finns på Forshaga kommuns hemsida. Beslut delegeras till barn- och utbildningschef. Elev med funktionsnedsättning: Funktionsnedsättning av bestående karaktär. Ansökan görs av vårdnadshavare på avsedd blankett som finns på Forshaga kommuns hemsida. Beslut delegeras till barn- och utbildningschef. Elev med tillfällig funktionsnedsättning: Skolskjuts vid tillfällig funktionsnedsättning på grund av olycksfall. Forshaga kommun har tecknat en kollektiv olycksfallsförsäkring för elever, kontakta aktuellt försäkringsbolag (se hemsidan www.forshaga.se). Skolskjuts vid tillfällig funktionsnedsättning som inte beror på olycksfall t.ex. planerad operation, kan beviljas efter ansökan. I första hand ska privat försäkring användas. Vid ansökan på avsedd blankett (se hemsidan) ska biläggas varför inte privat försäkring har använts. OBS! För elev med val av skola gäller att det inte medför en merkostnad för kommunen. 8. Annan särskild omständighet Skollagen innehåller även en skyldighet för kommunen att anordna skolskjuts för elever på grund av annan särskild omständighet. Syftet med denna punkt är att fånga upp situationer där det framstår som nödvändigt eller motiverat att bevilja skolskjuts trots att skolskjuts inte kan beviljas på grund av färdvägens längd, trafikförhållandena eller funktionshinder hos elev. Bedömningen görs utifrån de förutsättningar som är aktuella i det enskilda ärendet. Det kan t.ex. vara frågan om hotsituationer, mobbningssituationer, särskilda sociala omständigheter etc. 9. Skolskjuts enligt tilläggsregeln Elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola på grund av särskilda skäl eller på grund av eget val är endast berättigade till skolskjuts om de uppfyller skollagens krav på skolskjuts till följd av färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder eller annan särskild omständighet och om skolskjuts kan anordnas av kommunen utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Utgångspunkten för bedömningen av huruvida anordnandet av skolskjuts i dessa fall kan få ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen ska göras utifrån vilken skyldighet kommunen hade haft ifall eleven valt att gå i den skola som han eller hon placerats i. Utgångspunkten för bedömningen av ekonomiska Forshaga kommun Postadress: Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: kommun@forshaga.se, Hemsida: www.forshaga.se, Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61
svårigheter utgörs alltså av den kostnad kommunen skulle ha haft för skolskjuts om elev gått i den skola som kommunen skulle ha placerat eleven i. Om skolskjuts i till den eleven valda skolan är dyrare än vad det skulle ha varit i placeringsskolan saknas rätt till skolskjuts. Motsvarande bedömning görs med beaktande av de organisatoriska svårigheter som kan uppkomma. Om förutsättningarna för skolskjuts enligt tilläggsregeln inte är uppfyllda till följd av organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen har eleven inte heller rätt att få ersättning för skolskjuts upp till det belopp som skolskjutsen skulle kostat om eleven valt att gå i placeringsskolan. 10. Avsteg från riktlinjer Riktlinjer utgör tillämpningsföreskrifter till gällande författningsbestämmelser om skolskjuts. Om riktlinjerna i något avseende strider mot författningsbestämmelser eller mot fastställd tolkning av skolskjutsbestämmelserna ska riktlinjerna inte tillämpas i dessa delar. Om det på grund av särskilda skäl skulle framstå som orimligt att tillämpa gällande riktlinjer på sätt som föreskrivs i ett enskilt ärende ska ärendet tas upp till behandling i nämnden och nämnden kan då i det enskilda fallet besluta om annan tillämpning av riktlinjerna. 11. Ändrade förutsättningar Den enskilde eleven och dennes vårdnadshavare ska omgående anmäla till kommunen om de förutsättningar som låg till grund för kommunens beslut att bevilja skolskjuts förändras. Elev som flyttar under pågående termin till ny folkbokföringsadress med ny placeringsskola har rätt att gå kvar på den gamla skolan om plats finns, men rätten till skolskjuts upphör (gäller inte tillämpning av tilläggsregeln). Om flytten däremot är inom samma upptagningsområde och nytt skolskjutsbehov uppstår eller upphör ska detta omgående anmälas till kommunen. Vid flytt utanför kommunen upphör skolskjutsen. 12. Förekomna färdbevis Om eleven tappar bort eller blir bestulen på färdbeviset, ska eleven/vårdnadshavaren kontakta barn- och utbildningsförvaltningen för att få ett nytt respass utskrivet. Nya respass erhålls mot en avgift om 200 kr. 13. Försenade elever Skolskjutsen kan inte vänta på elever som inte finns på hållplats/uppsamlingsställe vid utsatt tid. Eleven ska vara ute i god tid. Om eleven är försenad till den ordinarie turen beviljas inte någon extratur. 14. Avbokning av särskild skolskjuts Vid sjukdom eller annan tillfällig avbokning av särskild skolskjuts skall vårdnadshavare kontakta transportör så snart det är möjligt. Information om telefonnummer finns på elevskjutslistan. 15. Vid extrema förhållanden Vid dessa extrema förhållanden såsom oframkomligt väglag, naturkatastrofer eller andra extraordinära omständigheter kan kommunen inte garantera att skolskjutsen kan utföras i enlighet med vad som beslutas. I dessa fall utgår inte ersättning till eleven och dennes vårdnadshavare. Kommunen ska vid sådana förhållanden snarast upplysa om detta på kommunens hemsida. Vid utebliven hämtning av elever ska transportören informera och orientera kommunen om situationen samt bistå kommunen med information till berörda vårdnadshavare. Forshaga kommun Postadress: Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: kommun@forshaga.se, Hemsida: www.forshaga.se, Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61
16. Ansökan om skolskjuts Ansökan görs på avsedd blankett ansökan om skolskjuts. Handläggningstiden är ca 14 dagar från att ärendet har ankomstregistrerats. 17. Säkerhet/ordningsregler För att synas på hållplatsen och för den egna säkerheten ska eleven bära reflex under den mörka årstiden. Eleven ska invänta skolskjutsen en bit från vägbanan på anvisat påstigningsplats. Av trafiksäkerhetsskäl är det direkt olämpligt med lek och spring på hållplatsen/uppsamlingsstället. Eleven ska alltid stå stilla till skolskjutsen har stannat. När på- och avstigning sker är det viktigt att alla tar det lugnt och väntar på sin tur. Eleven ska sitta kvar på sin plats tills skolskjutsen har stannat och dörrarna öppnats eller chauffören har gett klartecken för av- och påstigning. Vid avstigning ska eleven stå stilla vid vägkanten tills bussen kört iväg och det är fri sikt innan vägen korsas. Under färden ska eleven sitta på sin plats och använda säkerhetsbälte. Väskor får inte läggas i gången och heller inte uppta en extra sittplats. Detta för att det inte ska utgöra ett hinder vi en eventuell utrymning eller en säkerhetsrisk vid en kraftig inbromsning eller olycka. Skadegörelse som elev orsakar i skolskjutsen anmäls till polisen och krav på ersättning ställs mot vårdnadshavaren. 18. Möjlighet att överklaga ett beslut Beslut om skolskjuts kan överklagas. Tillvägagångssätt ska framgå av det skriftliga beslutet. Forshaga kommun Postadress: Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: kommun@forshaga.se, Hemsida: www.forshaga.se, Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61