2 (88) INNEHÅLL 1 Sammanfattning... 4 2 Övergripande bedömning... 7 2.1 Inledning... 7 2.2 Arbetssätt och historik... 7 2.3 Övergripande slutsatser... 9 3 Uppdrag och avgränsning... 11 3.1 Syfte med analysen... 11 3.2 Genomförande och metod... 13 3.3 Kunskapsunderlag... 15 3.4 Avgränsningar i analysen... 21 3.5 Kompetenser som involverats i rsa-arbetet... 21 3.6 Spridning av materialet och sekretess... 22 3.7 Tidigare redovisade risk- och sårbarhetsanalyser... 23 4 Myndighetens roll och ansvarsområde... 25 4.1 Myndighetens ansvarsområde... 25 4.2 Samhällsviktig verksamhet... 26 4.3 Miljöaspekter... 27 4.4 Länsstyrelsens geografiska områdesansvar... 28 4.5 Allmänhetens förtroende... 29 5 Hot och risker... 30 5.1 Inledning... 30 5.2 Omvärldsanalys... 30 5.3 Lärdomar från inträffade kriser... 30 5.4 Översikt hot och risker... 31 6 Analyserade situationer... 34 6.1 Regionala scenarier... 34 6.2 Bedömning av scenarierna utifrån sannolikhet och konsekvens... 34 6.3 Bedömning av förmågan... 36 6.4 Stort el-bortfall... 36 6.5 Avbrott vatten... 42 6.6 Kärnteknisk olycka... 45 6.7 Stort avbrott i elektronisk kommunikation... 48 6.8 Kemikalieutsläpp... 52 6.9 Storbrand... 55 6.10 Epizooti... 57 6.11 Hot och våld... 60 6.12 Pandemi... 62 6.13 Avbrott i samhällsviktiga transporter... 68 6.14 IT-relaterad störning... 73 6.15 Störningar i de finansiella systemen... 78 6.16 Myndighetens generella förmåga... 83
3 (88) 6.17 Åtgärder och behov av ytterligare insatser... 84 6.18 Fortsatt utvecklingsarbete... 88 Bilaga 1: Förmågebedömning för Kronobergs län 2009
4 (88) 1 Sammanfattning Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen som redovisas här är genomförd med utgångspunkt från Länsstyrelsens områdesansvar och avser frågor som rör krisberedskapen i länet som helhet. Arbetet har genomförts enligt den vägledning som Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har gett ut. Redovisningen följer rapporteringsstrukturen i vägledningen. Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen syftar till att: öka medvetandet och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om vilka hot och risker som finns inom det egna verksamhetsområdet minska sårbarheten och därmed minska riskerna för länets invånare i samband med extraordinära händelser För att uppnå detta finns flera delmål med denna rsa, av vilka det viktigaste är att säkerställa att krishanteringsorganisationen inom länet är väl förberedd när det inträffar oönskade händelser. Länsstyrelsen och kommunerna har en gemensam processinriktad metod för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser som benämns ROSA, en metod som även ligger till grund för den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. I rsa-processen deltar flera externa parter (myndigheter, näringsliv, landsting och andra organisationer). Den informationsspridning som sker mellan samverkande parter är en viktig del i ROSA-processen vilket har lett fram till en samsyn mellan medverkande parter om syftet med processen och metod för genomförandet. I länet finns det idag en insikt om att vi kommer att drabbas av ett antal allvarliga händelser som det inte går att förutsäga och därför inte heller förhindra. Man kan dock komma mycket långt med hanteringen av dessa händelser genom att säkerställa en generell krishanteringsförmåga med tillräcklig bredd. Länsstyrelsens bedömning är att det finns en samlad krishanteringsorganisation i länet där det råder en samsyn om viktiga frågor som avser krishantering. I länet har en strukturerad samverkansform utvecklats under 2008-09 som benämns Krissamverkan Kronoberg och som utgör ett samarbete mellan aktörerna för samhällsskydd och beredskap i Kronobergs län.
5 (88) Förmågan till samverkan i denna gruppering har prövats i ett flertal sammanhang under året, exempelvis i samband med: Regionalt pandemiplaneringsarbete Rakelinförandet för aktörer som ingår i Krissam Kronoberg Ministermötet som genomfördes under september 2009 i Växjö En annan viktig del i den rsa-process som drivs inom länet utgörs av en kontinuerlig omvärldsbevakning och -analys. När det gäller privatoffentlig samverkan ser vi detta som en aktivitet som bör utvidgas ytterligare. Företag ansvarar allt oftare för samhällsviktig infrastruktur. Därför måste det svenska näringslivet vara en integrerad del av rsaarbetet. Detta gäller även sektorsmyndigheterna. I länet har det genomförts ett antal aktiviteter inom området privat-offentlig samverkan som gett länet värdefulla kunskaper. En grundsten i ROSA är scenarioanalyser. Dessa tar mer sikte på att fånga upp styrkor och svagheter i krishanteringsförmågan generellt i länet, och mindre på att analysera enskilda risker eller riskkällor. Analysen fokuserar därför på konsekvenserna av olika scenarier. För att få ett tillräcklig brett underlag har man arbetat med tolv scenarier och gjort en samlad bedömning av länets krishanteringsförmåga baserat på dessa scenarioanalyser. I det arbetet har erfarenheter från inträffade händelser ingått som en del av underlaget. Här kan exempelvis stormarna Gudrun och Per liksom höga flöden nämnas men också senaste årets erfarenheter från pandemiplaneringsarbetet liksom planeringsarbetet inför ministermötet. I en brett sammansatt grupp, med representanter för Länsstyrelsen, landstinget, polisen, räddningstjänsten, Skatteverket, Försäkringskassan, Svenskt näringsliv, Sveriges Åkeriföretag, Länstrafiken Kronoberg, Maxi, Swedbank samt samtliga kommuner, har ett grundligt arbete genomförts med att värdera länets förmåga. Bilden nedan redovisar ett samlat resultat över såväl Länsstyrelsens som länets bedömda förmåga avseende samtliga scenarier. Under året har myndigheten fört flera diskussioner i kommunernas riskhanteringsgrupper där viktiga nätverk och dialoger tillsammans med regionala och lokala aktörer kontinuerligt etableras. Under 2009 har Länsstyrelsen exempelvis medverkat vid revideringen av risk- och sårbarhetsanalyser liksom i framtagning av kommunala förmågebedömningar i fyra av länets åtta kommuner.
6 (88) Informationshantering är en stor och viktig del i krishanteringen. Under 2008 har därför ett antal aktiviteter genomförts för att utveckla denna ytterligare. Scenarios Länsstyrelsen förmåga Länets förmåga Krishanteringsförmåga Förmåga att motstå störningar Krishanteringsförmåga Förmåga att motstå störningar Stort elbortfall Avbrott vatten Kärnteknisk olycka Stort avbrott i elektronisk kommunikation Kemikalieutsläpp Storbrand Epizooti Hot och våld Pandemi Avbrott i samhällsviktiga transporter IT-relaterad störning Störningar i de finansiella systemen = god = god men med viss brist = bristfällig = mycket bristfällig = behövs ej Under oktober 2008 genomfördes konferensen Robust samhälle i Växjö för andra året i rad. Årets tema var Informations- och kommunikationssäkerhet. Konferensen uppmärksammade informationssamhällets sårbarhet och verkliga eller möjliga konsekvenser av IT-haverier, informationsläckage och sabotage, men också möjligheterna till säkrare kommunikation och förbättrade rutiner för informationssäkerhet i företag och offentlig förvaltning. Konferensen arrangerades i samarbete mellan Länsstyrelsen i Kronobergs län, Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland, Kronobergs akademi för vetenskap och näringsliv och Dataföreningen.
7 (88) 2 Övergripande bedömning 2.1 Inledning Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen i Kronobergs län är en process som startade 2003 och som ständigt pågår som ett led i arbetet med att utveckla krishanteringsförmågan i länet. Syftet är att identifiera brister och åtgärder och därmed minska sårbarheten och riskerna för länets invånare i samband med extraordinära händelser. Det underlag som presenteras här ska därför ses som en delrapport avseende det arbete som hittills genomförts. Rsa är en process där man måste ha med de aktörer som regionalt ingår i krishanteringssystemet. Länsstyrelsens rsa måste därför samordnas med motsvarande arbete i kommunerna för att säkerställa ett underifrånperspektiv i arbetet. Inte minst gäller detta kommunernas rsa inom ramen för sitt områdesansvar. Den rsa-process som pågår i länet har lett fram till en samsyn mellan medverkande parter om syftet med processen och metod för genomförandet. 2.2 Arbetssätt och historik Länsstyrelsen i Kronobergs län initierade under 2004 en process för att genomföra regional risk- och sårbarhetsanalys inom länet. Hösten 2004 genomfördes ett seminarium med ett antal samverkansparter från kommuner, regionala myndigheter och företag. Under seminariet togs en bruttolista fram med 24 risktyper som bedömdes representera händelser som kan utvecklas på ett sådant sätt att krishanteringen kräver regional samverkan och samordning. Därefter genomfördes en stegvis prioritering genom grupparbeten och urval som resulterade i åtta risktyper (se Scenarioanalys) som man ville gå vidare med och få belysta och analyserade med utgångspunkt från scenariobeskrivningar. Vidare kompletterades arbetet med ett pandemiscenario. Under hösten 2006 genomförde Länsstyrelsen, tillsammans med smittskyddsläkaren inom landstinget, seminarier med politiker och tjänstemän i samtliga länets kommuner. Vid dessa har bl.a. KBM:s vägledning avseende pandemiplanering presenterats. Även Länsstyrelsen har internt genomfört ett motsvarande pandemiseminarium.
8 (88) Under 2007 fokuserade Länsstyrelsen på att stötta kommunerna i deras fördjupade rsa-arbete som i flera fall utgått ifrån områdesansvaret och därmed involverat ett flertal lokala aktörer. I arbetet har vi haft särskilt fokus på scenarierna för långvarigt elavbrott och pandemi. För långvarigt elavbrott är det framförallt problem kring frågor som rör drivmedel, värme, livsmedel och betalningssystemet som man arbetat med. Länsstyrelsen bjöd under samma år in ett flertal regionala aktörer till fördjupningar avseende det regionala scenariot hot och våld samt för bedömning av ett antal transportscenarier som tagits fram inom Samverkansområde Transporter. Länsstyrelsen bjöd också in ett flertal regionala aktörer för genomförande av en förmågebedömning för länet. Dessutom har ett antal utbildningar och övningar genomförts för såväl kommunerna som Länsstyrelsen avseende KrisSam som är en länsgemensam informationssamverkan som syftar till att säkerställa snabb och korrekt information till allmänheten vid olika typer av händelser. Under 2008 stöttade Länsstyrelsen kommunerna i samband med kommunala pandemiövningar. Scenariot som nyttjades utgick från scenariot i den regionala analysen. Under 2008 genomförde också Länsstyrelsen ett antal utbildnings- och övningstillfällen avseende Krissam. Vidare skickades den regionala risk- och sårbarhetsanalysen på remiss i länets samtliga kommuner i syfte att samla in synpunkter och tankar. De tre nya scenarierna i förmågebedömningen (influensapandemi, IT-relaterad störning och störningar i de finansiella systemen)diskuterades med kommunala företrädare samt ett flertal regionala aktörer. Under 2009 har Länsstyrelsen arbetat fram ett förslag till kommunerna avseende vidareutveckling av kommunalt rsa-arbete. Förslaget innefattar genomförande av en mer omfattande rsa i samband med ny mandatperiod och därefter genomförande av en förenklad rsa-rapport under övriga år inom mandatperioden. Den förenklade rapporten ska bland annat innehålla vidtagna och återstående åtgärder samt förslag på nya åtgärder. Rapporten skall också redovisa en förmågedömning. Detta förslag har presenterats i fyra av länets åtta kommuner i samband med startmöte för revidering av den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen. I samband med mötet har också en förmågebedömning genomförts avseende samtliga scenarier i risk- och sårbarhetsanalysen.
9 (88) I likhet med 2008 har ett stort antal regionala aktörer involverats i arbetet med årets regionala risk- och sårbarhetsanalysarbete liksom förmågebedömning. 2.3 Övergripande slutsatser I samband med arbetet med RSA och faktiska händelser har ett antal sårbarheter i länet uppmärksammats som inte tidigare varit kända eller analyserade. Ett exempel är hårda stormar i samband med snö och kyla som kan skapa mycket besvärliga situationer i länet. Pandemi är ett annat exempel som hela länet fokuserat på. I länet upplever vi att det finns en samlad krishanteringsorganisation där det råder en samsyn om viktiga frågor som avser krishantering. Under 2008-09 har en ny samverkansstruktur utvecklats i länet liksom nya former för samverkan såväl före som efter en kris. Denna strukturerade samverkansform benämns Krissamverkan Kronoberg och definieras som ett samarbete mellan aktörerna för samhällsskydd och beredskap i Kronobergs län. Krissamverkan Kronobergs övergripande mål är: Snabb, koordinerad och avvägd krishantering Aktiv omvärldsbevakning och analys Ett lärande nätverk med kompetens för det oväntade Gemensamt arbetssätt, rutiner och stödverktyg Myndigheten upplever att det i länet finns en insikt om att vi kan komma att drabbas av ett antal allvarliga händelser som det inte går att förutsäga och därför inte heller förhindra. Men det finns också en insikt om att man kan komma mycket långt med hanteringen av dessa händelser genom att säkerställa en generell krishanteringsförmåga med tillräcklig bredd. Med en god krishanteringsförmåga minskar de negativa konsekvenserna av oönskade händelser, dvs. sårbarheten i samhället minskar. Det finns vidare en insikt om att krishanteringsförmågan i någon mening är en samlad organisatorisk förmåga. Det går inte att bygga krishanteringen på en organisation som är skild från eller annorlunda än den normala operativa verksamheten. Det innebär också att man måste ha med hela organisationen i arbetet med att utveckla krishanteringsförmågan. Detta förutsätter en samsyn avseende grundläggande faktorer när det gäller krishantering. Detta kräver i sin tur ett målmedvetet och långsiktigt arbete där hanteringen av processen är viktigare än specifika tekniker eller hjälpmedel.
10 (88) Detta resonemang stöds också i IVA:s projekt Framsyn för krisberedskap När krisen kommer 1 där man bland annat skriver: Krisen kan ha en omfattning och komplexitet som överstiger de enskilda organisationernas kapacitet. Krisen kan också äga rum i ett sammanhang eller en miljö utan klara ansvarsförhållanden. Då krävs för att så snabbt som möjligt få igång återställningsarbetet en multiorganisatorisk målstyrd samverkan mellan de drabbade organisationerna, vilka bäst vet vad som behöver göras för att återställa verksamheten. En övergripande slutsats är att länets krishanteringsförmåga är god med viss brist medan förmågan att motstå störningar i samhällsviktig verksamhet varierar från god till bristfällig beroende på händelse. Utifrån de åtgärdsförslag som identifierats bedömer vi att nedanstående är de mest väsentliga att genomföra under 2010. Länsstyrelsen bör tillsammans med andra regionala aktörer utveckla det regionala krishanteringsrådet Länsstyrelsen bör i samverkan med övriga regionala aktörer fokusera på de åtgärder som lyfts fram i rsa-rapporten vilka syftar till att ytterligare minska effekterna vid olika händelser och om möjligt bygga bort sårbarheterna. Länsstyrelsen bör i samverkan med regionala aktörer fastställa planen för hur man ska hantera hot- och våldsituationer dels för storskaliga hot av typen terrorattacker, dels för hot och våld mot enskilda personer. Denna plan bör därefter kommuniceras till berörda aktörer. Länsstyrelsen ska fortsätta att verka för att regionala aktörer inför RAKEL i bred anslutning i sina organisationer Länsstyrelsen ska verka för att WIS implementeras som en del i länets tekniska plattform för krishanteringsinformation Länsstyrelsen ska verka för att en regional kriswebb införs Länsstyrelsen bör utveckla användningen av Rakel inom myndigheten och Krissamverkan Kronoberg under 2010. Genomförande av en regional övning som medför störning/utslagning av den nyinförda vattentäkten för Växjö och Alvesta kommun. Länsstyrelsen bör verka för att insatser i samband med utbrottet av den nya influensan utvärderas i syfte att tillvarata erfarenheter och identifiera behov av förbättringar. 1 IVA-M 377, ISSN: 1102-8254
11 (88) 3 Uppdrag och avgränsning 3.1 Syfte med analysen Vi har i arbetet med rsa tagit fasta på vad som sägs i propositionen Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle (2005/06:133). Där står bl.a. följande: Det viktigaste syftet med att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser är att öka medvetandet och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om vilka hot och risker som finns inom det egna verksamhetsområdet. Ett annat viktigt syfte är naturligtvis att få fram ett underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten... Vi har också tagit fasta på det som sägs i KBM:s skrift Samhällets krisberedskap Inriktning för verksamheten till och med 2011 2 där det bland annat står: Krisberedskapen omfattar åtgärder mot händelser som inträffar plötsligt och oväntat och får allvarliga och långtgående konsekvenser för samhället. Eftersom konsekvenser av sådana händelser är mycket allvarliga måste samhället genomföra förberedelser för att kunna hantera dessa vare sig sannolikheten för att de ska inträffa är stor eller liten. Ett robust samhälle är en viktig utgångspunkt för krisberedskapsarbetet men robustheten måste hela tiden vägas mot andra samhällsintressen såsom kostnader eller effektivitet. Även i ett mycket robust samhälle kommer det att inträffa kriser. I det fall dessa uppstår måste det finnas en god förmåga att hantera krisen. I arbetet med att minska sårbarheten måste kritiska punkter och svaga punkter identifieras. För att göra detta på regional nivå krävs ett brett samarbete och en samverkan mellan aktörer på olika nivåer i vårt samhälle. Länsstyrelsen har lagt ytterligare tonvikt i innebörden av detta med anledning av de slutsatser som såväl MSB och Riksrevisionen redovisar i följande rapporter: 2 KBM:s dnr: 0272/2007, utgiven 2007-06-28
12 (88) Samhällets krisberedskapsförmåga 2008 MSB drar slutsatsen att aktörerna inte har tillräcklig kunskap om hur man är beroende av andra aktörer vid kris. Detta gör att aktörernas förberedelser för att motstå allvarliga störningar inte alltid räcker till. Riksrevisorernas årliga rapport 2008 Våra granskningar visar att de underlag som ansvariga myndigheter tagit fram har betydande brister. Risk och sårbarhetsanalyserna har varierande kvalitet eller saknas ibland helt. Analysen är genomförd med utgångspunkt från den vägledning som KBM har gett ut. I Krisberedskapsförordningen (2006:942) 9 står: Varje myndighet skall i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap årligen analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Analysen utgår också ifrån följande citat i prop. 2007/08:92, Stärkt krisberedskap för säkerhets skull. Samhällsviktiga system bör byggas, underhållas och drivas på ett robust och motståndskraftigt sätt. De sårbarheter som finns i olika samhällsfunktioner kan inte helt förebyggas eller byggas bort. Därför bör det finnas en god krishanteringsförmåga i samhället att hantera olyckor och kriser. Länsstyrelsen måste säkerställa att man har en god kunskap om risker och sårbarheter som faller inom ramen för det som omfattas av områdesansvaret. Den regionala rsa ska därför omfatta händelser av sådan karaktär och omfattning att de faller inom Länsstyrelsens ansvar när det gäller samverkan och samordning i faserna Före, Under och Efter händelsen. Den regionala rsa drivs således med utgångspunkt i Länsstyrelsens områdesansvar och har som syfte ett säkrare och tryggare samhälle. För att uppnå detta finns flera delmål med denna rsa, bl.a. att: Utveckla ansvarsprincipen så att alla aktörer gemensamt bidrar till att ta ansvar för helheten och med det säkerställa att
13 (88) krishanteringsorganisationen inom länet är väl förberedd när det inträffar oönskade händelser Utveckla närhetsprincipen så att en kris hanteras av dem som är närmast berörda och ansvariga. Därutöver så långt det är möjligt (och ekonomiskt försvarbart) minska källan till de risker som identifieras. Det är dock inte alltid möjligt att uppnå detta, eftersom många riskkällor ligger utanför den regionala organisationens kontroll eller i vissa fall utanför samhällets kontroll generellt (åtminstone på kort sikt). Exempel på det senare är vissa naturrelaterade risker. 3.2 Genomförande och metod Risk- och sårbarhetsanalysen har genomförts mot bakgrund av den nya och ständigt föränderliga hotbild som finns. Det innebär att den mer tar sikte på att via ett stort antal scenarier fånga upp styrkor och svagheter i krishanteringsförmågan generellt i länet, och mindre på att analysera enskilda risker eller riskkällor. Analysen fokuserar därför på konsekvenserna av olika scenarier. I de fall åtgärder som bedöms kunna minska sannolikheten för oönskade händelser identifieras, så tas dessa naturligtvis med i arbetet. Detta ligger i linje med de bedömningar som görs i KBM:s Hot- och riskrapport 2005. Där står bl.a.: Det går inte att bygga ett krishanteringssystem enbart på hot och risker som man i förväg kan identifiera. I stället måste krishanteringssystemet byggas upp utifrån en generell förmåga att hantera kriser. Det som därför är av central betydelse är att de hot- och riskbedömningar som görs utgår från ett helhetsperspektiv där såväl manifesta som latenta hot och risker bearbetas och analyseras. I motsvarande rapport för 2006, kan vi i inledningen läsa: Samtidigt är det viktigt att vi inte låser oss alltför mycket vid de risker vi i förväg kan identifiera flera gånger har vi i Sverige drabbats av kriser som vi inte har kunnat föreställa oss. Vi måste därför bygga upp en generell förmåga att kunna hantera alla typer av kriser som kan komma att inträffa. KBM skriver vidare att det är viktigt att ta hänsyn till de trender och tendenser i samhället som påverkar hotbilden. Dagens och framtidens globaliserade och högteknologiska samhälle bedöms föra med sig hot
14 (88) och händelser som ofta både är gränslösa, komplexa och som får konsekvenser för flera samhällssektorer. Vi delar helt den uppfattning som KBM uttrycker i ovannämnda rapporter och ser det inte som meningsfullt att försöka identifiera alla de risker som kan utlösas i form av oönskade händelser inom ett län och som definitionsmässigt uppfyller de kriterier för Extraordinära händelser som anges i förordningen. Genom att analysera ett antal scenarier får man en relativt bra bild av vilka sårbarheter som finns i länet. Dessutom ska denna regionala analys ses som en del i en process där fördjupningar avseende samverkan nu inletts med ett stort antal parter inom länet. Inte minst viktigt är den privat-offentliga samverkan som nu pågår såväl på länsnivå som på kommunal nivå inom ramen för det fortsatta rsaarbetet. 3.2.1 Scenarioanalys I Länsstyrelsens regionala rsa används ROSA-metoden, en metod som med Länsstyrelsens stöd även har använts i länets kommuner. En av hörnstenarna i ROSA är analys av scenarier. Genom att använda scenarier (jämfört med t.ex. en mer teknisk analys av alla tänkbara riskkällor) uppnår man bl.a. att personer som kan en viss verksamhet bra men som inte är specialist på riskanalyser kan medverka i arbetet. Resultatet blir mer inriktat mot att utveckla en generell krishanteringsförmåga än att eliminera ett antal specifika riskkällor. Respektive scenario utvecklas och analyseras enligt följande mall: En bakgrund till valet av scenario. Denna del kan t.ex. innehålla statistik, beskrivning av trender, exempel på händelser och information från omvärldsanalys. En beskrivning av scenariot. Här beskriver man scenariot med tidpunkt, plats, omfattning, händelseförlopp etc. En bedömning. Bedömningen beskriver hur man bedömer att man klarar av att hantera scenariot. Åtgärdsförslag. Här tar man upp förslag till åtgärder för att dels minska risken för att händelsen faktiskt ska komma att inträffa, dels bli bättre på att hantera den om den trots allt inträffar. Det är viktigt att scenariobeskrivningarna görs med utgångspunkt från de konsekvenser de medför. Detta kan exemplifieras med ett
15 (88) långvarigt elavbrott. Det viktigaste är inte att beskriva scenariot sett ur elsystemets funktion och vad elföretagen ska göra för att skapa ett bättre elnät. Det är konsekvenserna för kommunernas verksamhet, industrier, allmänhet, affärer, miljö etc. som är det intressanta. I syfte att kvalitetssäkra scenariobeskrivningarna och deras konsekvenser liksom åtgärdsförslagen arbetar vi med grupper sammansatta av regionala aktörer med goda kunskaper inom respektive område. Metoden ROSA medger ett systematiskt angreppssätt och en helhetssyn i RSA-arbetet. Metoden ger god koppling mellan analysresultat och föreslagna åtgärder. De åtgärdsförslag som redovisas i denna RSA är de som prioriterats från de utvecklade scenariobeskrivningar som ligger till grund för denna rapport. 3.3 Kunskapsunderlag 3.3.1 Stormen Gudrun Efter stormen Gudrun genomförde Länsstyrelsen en hearing i respektive kommun i länet där alla de aktörer som verkade för att avhjälpa krisen deltog, såväl kommunala som övriga aktörer. Vid dessa tillfällen gavs möjlighet att delge erfarenheter, synpunkter och nyvunna kunskaper. I kommunerna och hos vissa aktörer i länet genomfördes också intervjuer med olika personer och funktioner. Syftet med intervjuerna utöver framtagning av en utvärderingsrapport till regeringen, var att länsstyrelsen önskade ta till sig och lära sig hur man kan bli bättre på att hantera kriser i länet samt hur man kan bidra till en bra kunskapsöverföring mellan olika aktörer i länet. Länsstyrelsen har studerat nedanstående utvärderingsrapporter och kunskapsunderlag från Energimyndigheten som har bäring på stormen Gudrun: Stormen Gudrun Konsekvenser för nätbolag och samhälle Stormen Gudrun och uppvärmningen Erfarenheter efter Gudrun Reservkraft, prioritering och ö-drift med reservkraft Bränsleförsörjning i spåren av Gudrun Några erfarenheter 3.3.2 Stormen Per Per inföll, i likhet med Gudrun, under mycket gynnsamma förhållanden i och med att det var varmt för årstiden. Den svenska
16 (88) beredskapen för att hantera en energikris under mer ogynnsamma förhållanden, t.ex. vid sträng kyla, är därmed fortfarande oprövad. Bensinstationerna är fortsatt sårbara. Elavbrotten efter Per slog ut ett antal bensinstationer på landsorten då pumpar och betalningsfunktioner slutade fungera, i vissa fall i upp till fem dagar. Fungerande data- och teleförbindelser krävs dessutom för att stationerna ska kunna leverera bränsle till konsumenterna. Undersökningar 3 hos hushåll i de drabbade områdena visar att endast en tredjedel av hushållen hade vidtagit några åtgärder för att klara ett elavbrott. Erfarenheterna efter Gudrun fick inte fler att vidta åtgärder för att förbättra sin krishanteringsförmåga. Efter Gudrun blev avbrotten och störningarna i teletrafiken ett stort problem för sjukvård och omsorgsverksamhet. Efter stormen Per bestämde sig Landstinget Kronoberg för att säkra kommunikationen till vårdcentralerna genom inköp av satellittelefoner. Omfattande och långvariga elavbrott på landsbygden kan leda till att företag lokaliserar sig närmare tätorter med säkrare elförsörjning. 3.3.3 Ytterligare utvärderingsrapporter avseende Gudrun och Per Länsstyrelsen har också studerat och analyserat utvärderingsrapporter från nedanstående aktörer avseende hanteringen av stormen Gudrun och Per: Länsstyrelsen i Kronobergs län samt alla kommuner i Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting Krisberedskapsmyndigheten Svenska Kraftnät Statens Energimyndighet Länsstyrelsen har också deltagit på ett antal seminarier där erfarenheter och reflektioner från stormarbetet redovisats. 3.3.4 Kommunala risk- och sårbarhetsanalyser I länets kommuner har man med stöd av Länsstyrelsen genomfört kommunala risk- och sårbarhetsanalyser efter samma metod som har använts för denna analys (ROSA-metoden). Dessa är viktiga underlag för Länsstyrelsens regionala rsa och kommer in i arbetet på flera olika 3 Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm ER 2007:37
17 (88) sätt. Eftersom representanter från Länsstyrelsen har medverkat i samtliga kommuners rsa och representanter från kommunerna medverkar i den regionala analysen, överförs mycket kunskap från de kommunala analyserna direkt i arbetet. Här följer en sammanställning över vilka scenarier som respektive kommun har valt att arbeta med. Problem med dricksvattenförsörjning X X X X X X Elavbrott X X X X X X X X Tele-störningar X X X IT-störningar X X X X X X Svåra väderförhållanden X X X X Storbrand X X X X X X X X Stor trafikolycka X X X X X X X X Smitta (via livsmedel, inkl vatten) X X X X Farligt utsläpp X X X X X Akut personalbrist X X Misstro mot myndigheter X Hot och våld (inkl inslag av terrorism) X X X X X X Sabotage X Stor folksamling drabbad X Problem med värmeförsörjning X Förlust av nyckelpersoner X Pandemi X X X X X X X X I kommunerna har ROSA-processen fortsatt vilket bland annat har inneburit en fördjupning av pandemiscenariot. Vissa kommuner har också gjort en fördjupning inom området värmeberedskap och här har krishanteringsförmågan analyserats mot ett isstormsscenario. I arbetet har representanter från ett antal viktiga aktörer inom kommunen (myndigheter, företag och organisationer) bjudits in. Under 2009 har ett antal kommuner påbörjat översyn av de kommunala risk- och V ä x j ö A l v e s t a L j u n g b y M a r k a r y d T i n g s r y d L e s s e b o U p p v i d i n g e Ä l m h u l t
18 (88) sårbarhetsanalyserna. I samband med detta har även en förmågebedömning gjorts av kommunens förmåga att hantera respektive scenario utifrån MSB:s anvisningar för förmågebedömning 2009. Dessa aktiviteter utgör värdefulla ingångsvärden i arbetet med den regionala analysen. En mycket stor del av krishantering utgörs av informationshantering. Inom Kronobergs län pågår sedan många år ett arbete i Krissam med att förbättra informationssamverkan mellan Länsstyrelsen, kommunerna, polisen och Landstinget. Detta har resulterat i ett stort antal aktiviteter kring bland annat rutiner, planer och övningar. Alla dessa aktiviteter har gett mycket kunskap och erfarenhet kring vad som är bra och var det finns förbättringsmöjligheter. Krissam har också använts i samband med några verkliga händelser. Även detta har gett värdefulla ingångsvärden till analysen. 3.3.5 Privat-offentlig samverkan Erfarenheterna från stormen Gudrun visar på nödvändigheten av att utveckla en privat-offentlig samverkan mellan offentliga aktörer och näringslivet. Direkt efter Gudrun påbörjades en samverkan med TeliaSonera och Eon då dessa aktörer är huvudägare när det gäller samhällsviktig infrastruktur avseende el och telekommunikation i länet. Syftet var att tillsammans nå en minskad sårbarhet och ökad krishanteringsförmåga. Växjö kommun har genomfört ett projekt under 2006-07 kring privatoffentlig samverkan (UPOS) som behandlade svåra påfrestningar på elförsörjningen. Projektet har genomförts på uppdrag av Energimyndigheten. Länsstyrelsen har aktivt deltagit i detta projekt tillsammans med ett antal övriga regionala/lokala aktörer (Växjö kommun, Svensk Handel, Swedbank, Växjö Hem, Växjö Energi AB, Civilförsvarsförbundet, Statoil, Energimyndigheten, WSP, Combitech och Länsstyrelsen). Under 2007 initierade Länsstyrelsen ett arbete kring scenarier rörande hot och våld samt avbrott i samhällsviktiga transporter. För respektive scenario har det satts samman en grupp med regionala företrädare. När det gäller scenariot kring hot och våld bestod gruppen av företrädare från Länsstyrelsen, Landstinget, polisen, räddningstjänsten, Skatteverket, Försäkringskassan, Svenskt Näringsliv, Sveriges Åkeriföretag, Länstrafiken Kronoberg, Maxi, Swedbank samt samtliga kommuner i länet. För scenariot kring avbrott i samhällsviktiga
19 (88) transporter bestod gruppen av Länsstyrelsen, Banverket, Vägverket, Länstrafiken och Alwex. I de senaste årens analyser har vi haft en bred samverkan med ett antal regionala aktörer (Länsstyrelsen, Landstinget, Polismyndigheten, länets kommuner, Värends Räddningstjänst och Räddningstjänsten Östra Kronoberg, Maxi, Skatteverket, Försäkringskassan, Svenskt Näringsliv, Sveriges Åkeriföretag och Swedbank) för att diskutera kring de tre scenarier som MSB har begärt att Länsstyrelser och myndigheter ska göra en förmågebedömning för nämligen: Pandemi IT-relaterad störning Störningar i de finansiella systemen 3.3.6 Intressanta myndigheters rsa Länsstyrelsen har värderat ett antal myndigheters analyser. Detta har gjorts för att tillgodose behovet av planeringsförutsättningar från myndigheter på nationell nivå för att Länsstyrelsen och länets kommuner ska kunna bedöma en viss situations konsekvenser för det egna länet. Analyser är i huvudsak inriktade på myndigheternas interna risk- och sårbarhetsexponering, men i en hel del av underlagen har vi kunnat hämta information som har varit till nytta i den regionala analysen. Myndigheter vars rsa värderats under 2008 är: Krisberedskapsmyndigheten Livsmedelsverket Statens strålskyddsinstitut Statens Kärnkraftsinspektion Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Räddningsverket Rikspolisstyrelsen Post- och telestyrelsen Banverket Finansinspektionen Jordbruksverket Svenska kraftnät Vägverket Lantmäteriet Energimyndigheten
20 (88) En sammanställning av ovanstående myndigheters analyser har gjorts i ett PM som sedan nyttjades i arbetet med den regionala analysen 2008. Myndigheter vars rsa värderats under 2009 är: Krisberedskapsmyndigheten 3.3.7 Övrigt kunskapsunderlag Underlag samlas kontinuerligt av Länsstyrelsen vilka på olika sätt utgör ingångspunkter för den regionala risk och sårbarhetsanalysen. Nedan listas ett antal av de dokument och aktiviteter som också tagits hänsyn till i årets analys. MSB: Samhällets informationssäkerhet Lägesbedömning 2009 (ISBN 978-91-7383-009-6) PTS: Central utvärdering Telö 09 (L1-09:0170) Riksrevisionen: Revisorernas årliga rapport 2008 (Dnr. 30-2008- 0456) Riksrevisionen: Skyddet för farligt gods (RiR 2008:29) Länsstyrelsen Kronobergs län: Svar på Hemställan om uppdatering av uppgifter kring samhällsviktiga verksamheter och dess förmåga vid en influensapandemi Kronobergs län (Ärendenr: 451-2770-09) Samhällets krisberedskapsförmåga 2008 (ISBN 978-91-7383-018- 8) KBM: Utvärdering från Samverkansövning 2008 Riksrevisionen: Krisberedskap i betalningssystemen KBM: Sveriges beredskap mot nätangrepp KBM: Samhällets informationssäkerhet 2008 IVA: Framsyn för krisberedskap KBM: Samhällstrender och krisberedskap Energimyndigheten: Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm Energimyndigheten: Energisystemets sårbarhet inför effekterna av ett förändrat klimat Energimyndigheten: Orkaner i Mexikanska golfen Försvarsberedningens rapport: Säkerhet i samverkan Klimat och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60): Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter
21 (88) Livsmedelsverket: rapporter kring störningar i dricksvattenförsörjningen 4 Konferens: Robust samhälle Regionala Samverkanskurser (RSK) Regional Operativ Samverkanskurs(ROSK) Länsgemensamt samverkansform (G-SAM) Övningar och seminarier 3.4 Avgränsningar i analysen Det viktigaste underlaget har varit kommunernas arbete och resultatet av de analyser som de har genomfört. I flera kommuner deltar externa parter (myndigheter, näringsliv, landsting och andra organisationer). Detta underlag har använts för en regional analys där vi har koncentrerat oss på tolv scenarier och gjort en samlad bedömning av regionens krishanteringsförmåga baserat på dessa scenarioanalyser. I det arbetet har erfarenheter från inträffade händelser (framförallt Gudrun, andra elavbrott och höga flöden) ingått som en del av underlaget. När det gäller privat-offentlig samverkan har länsstyrelsen medverkat till en hel del aktiviteter även om det fortfarande återstår mycket att göra. Samverkan har successivt förbättrats vilket har gett ytterligare djup och kunskap i den regionala analysen. 3.5 Kompetenser som involverats i rsa-arbetet Arbetet med den regionala rsa bygger på medverkan från främst följande aktörer: Länsstyrelsen Länets samtliga kommuner Landstinget Polismyndigheten Räddningstjänsten E.ON Banverket Vägverket 4 Översvämningarna i England sommaren 2007 med konsekvenser för dricksvattenförsörjningen, Vattenburet cryptosporidosutbrott Galway 2007 observatörsstudie Irland november 2007, Vattenburen smitta orsakad av korskoppling Nokia, Finland november 2007, Må leve med giardia en stund, observatörsstudie från Bergen hösten 2004, Vattenburen smitta i Walkerton år 2000 en internetstudie.
22 (88) Länstrafiken Kronoberg Sveriges Åkeriföretag Småland-Öland Alwex Skatteverket Maxi (handel) Försäkringskassan Svenskt Näringsliv Swedbank Konsulter inom IT-säkerhet och kommunikation Kunskapsinhämtning från ytterligare företrädare har gjorts i samband med möten med kommunernas utökade riskhanteringsgrupper. I samband med dessa möten har bland annat följande aktörer deltagit: Lokala livsmedelshandlare Banker LRF Civilförsvarsförbundet Lokala bensinhandlare Elbolag Fjärrvärmeproducenter Lokala sjukvårdsföreträdare 3.6 Spridning av materialet och sekretess 3.6.1 Spridning av rsa-rapporten Den regionala Risk- och sårbarhetsanalysen utgör ett grundläggande styrdokument för Länsstyrelsens krisarbete. Detta innebär att allt förebyggande arbete som Länsstyrelsen initierar i syfte att klara större händelser utgår från den planering som detta dokument innehåller. En viktig aspekt är att få en bred medverkan i arbetet från verksamheter som är viktiga när det gäller krishanteringen i länet. Detta gäller inte minst ett stort antal människor i kommunernas samhällsviktiga verksamheter. I Prop. 2005/06:133 ges detta följande uttryck: Underlaget utgör dessutom en viktig källa till information som måste lämnas till kommuninvånarna och de anställda. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna utgör också ett värdefullt stöd i den fysiska planeringen för att kunna hantera en extraordinär händelse och utvecklar dessutom förmågan att hantera inträffade kriser.
23 (88) Några exempel på aktiviteter där den regionala rsa aktivt har spridits är: Presentation i samband med beredskapssamordnarträffar och för det regionala rådet Träffar i kommunerna i samband med kommunalt rsa-arbete Utskick till länets kommuner, landstinget och polismyndigheten Tillgängligt på Länsstyrelsens webbplats Upptryckt publikation som kan delas ut i olika sammanhang 3.6.2 Sekretess Grundregeln i Sverige är att allmänna handlingar ska vara offentliga. Uppgifterna i myndigheternas risk- och sårbarhetsanalys kan dock omfattas av sekretess. Enligt 5 kapitlet 8 sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess för den här typen av uppgifter om det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Uppgifterna kan komma att utnyttjas för brottslig verksamhet såsom inbrott, bedrägeri, skadegörelse, sabotage eller terrorhandlingar. Att känsliga uppgifter röjs kan således leda till att säkerheten i samhället minskar och att syftet med risk- och sårbarhetsanalyserna motverkas. I resultatet av 2009 års analys har vi inte haft behov av att redovisa några sekretessbelagda uppgifter. Information som bildar underlag för vissa delar av analysen och som bör sekretessklassas, hanteras av respektive berörd organisation som t.ex. el- och teleföretag, kommunernas VA-organisation eller polismyndigheten. Detta sätt att hantera uppgifterna har enligt vår mening inte inneburit några begränsningar i själva analysarbetet, men gett oss möjlighet att föra en öppen dialog med alla berörda parter i länet kring olika aspekter på resultatet. 3.7 Tidigare redovisade risk- och sårbarhetsanalyser Länsstyrelsen ser arbetet med rsa som en fortlöpande process. Många insatser är årligen återkommande och ligger därmed ofta inom de områden som är i behov av ständig utveckling och underhåll av kunskaper.
24 (88) Vissa insatser har genomförts eller omplanerats under året och finns därför inte med i årets redovisning. För att öka spårbarheten redovisas dessa kortfattat nedan. Information har förts ut om Handlingsplanen för reservkraft till intresserade kommuner Samtliga kommuner har fastställda pandemiplaner Pandemiövningar/utbildningar har genomförts för Krissamorganisationen (länet) Länsstyrelsen har tagit fram och medverkat i kommunala diskussionsövningar med scenariot pandemi. Under 2008 har 5 kommuner genomfört denna övning. Konferensen Robust samhälle genomfördes under oktober 2008 Budskapet i det informationsmaterial från Energimyndigheten avseende trygg energiförsörjning där Energimyndigheten ger råd om hur konsekvenser av el- och värmeavbrott förebyggs och lindras har i viss omfattning gåtts igenom i samband med samverkansträffar Länsstyrelsen har informerat kommunerna i länet om Livsmedelsverkets erbjudande rörande en utbildning i nödvattenmateriel. Länsstyrelsen har informerat intresserade kommuner och andra aktörer om UPOS-projektet i Växjö och dess resultat Länsstyrelsen har informerat intresserade kommuner om den tekniska beskrivningen för installation av anslutningspunkt för reservkraft som tagits fram Länsstyrelsen har inom ramen för Krissamverkan Kronoberg tagit fram en gemensam policy för hur de övergripande samverkansstrukturerna ska se ut inom länet liksom utvecklat formerna för samverkan såväl före som under och efter en kris. Ett av de viktigaste syftena har varit att samverkan blir en sammanhängande helhet i olika skeden. Länsstyrelsen har fastställt ett saneringsprogram för kärnteknisk olycka Länsstyrelsen har genomfört en regional samverkansövning på temat hot och våld inför EU-toppmötet som genomfördes i länet under 2009. Länsstyrelsen har tagit fram en regional pandemiplan. Länsstyrelsen har verkat för att aktörer med samhällsviktig verksamhet har fastställda pandemiplaner. Länsstyrelsen har fastställt en egen pandemiplan Länsstyrelsen har infört RAKEL inom myndigheten under 2009
25 (88) 4 Myndighetens roll och ansvarsområde 4.1 Myndighetens ansvarsområde Kronobergs län karaktäriseras ur rsa-synpunkt av följande. Länet är 9400 km2 och det finns 180000 invånare. Totalt består länet av åtta kommuner, Alvesta (18 800 inv.), Lessebo (8 100 inv.), Ljungby (27 300 inv.), Markaryd (9 600 inv.), Tingsryd (12 600 inv.), Uppvidinge (9 500 inv.), Växjö (79 300 inv.) och Älmhult (15 400 inv.). Växjö är länets residensstad och den största kommunen. Det finns två räddningstjänstförbund med två resp. tre kommuner i respektive förbund. Tre av kommunerna står utanför räddningstjänstförbund. Det finns en omfattande genomfartstrafik genom länet, både avseende tung lastbilstrafik och järnvägstrafik. Denna genomfartstrafik omfattar såväl nord-sydlig som öst-västlig riktning. Vattenskyddsområden, farligt godsleder och farlig verksamhet i Kronobergs län Kronoberg är ett inlandslän vilket gör att sjöfart, hamnar etc. saknas. Däremot finns det ett antal sjöar och vattendrag med stor risk för höga flöden i många delar av länet.
26 (88) Länet är ett skogslän med en stor del av el- och telenätet i luftledningar, vilket innebär känslighet för väderhändelser. Även vägoch järnvägstrafiken är ofta utsatt för störningar i samband med väderhändelser. Stormarna Gudrun och Per är kanske de som har uppmärksammats mest, men för de invånare som bor utanför tätorterna är störningar pga. väderhändelser vanligt förekommande. Hittills har vi inte drabbats av en händelse med omfattande och långvarigt elavbrott i kombination med sträng kyla. Länet gränsar till två kärnkraftlän, Kalmar och Hallands län. Även om risken för ett utsläpp från svenska kärnkraftverk bedöms som mycket liten, innebär detta ändå att vi måste ha beredskap för denna typ av händelser. 4.2 Samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle måste fungera även vid en allvarlig kris. Det därför viktigt att definiera vilka verksamheter som är nödvändiga för att kunna undvika eller hantera kriser. När det gäller krisberedskap är vissa samhällsfunktioner viktigare än andra. Det är dels de verksamheter och infrastrukturer som måste fungera för att vi inte ska hamna i allvarliga kriser, dels de verksamheter som ska hantera kriser när de väl inträffar. Vad som är samhällsviktigt ur ett krisberedskapsperspektiv kan variera beroende på vilka situationer vi ställs inför och i takt med att samhället utvecklas. Kritiska beroendeförhållanden och grundläggande säkerhetsnivåer har också betydelse för vilka verksamheter som kan anses vara samhällsviktiga. Man kan därför inte presentera en lista över vilka verksamheter som ständigt är samhällsviktiga, oberoende av situation och perspektiv. Däremot är det önskvärt att ta fram listor över vad som är samhällsviktigt i en viss situation. Detta har gjorts för scenariot pandemi för såväl regional som lokal nivå. Det är viktigt att detta arbete utförs i samverkan mellan offentliga myndigheter tillsammans med privata aktörer. Som exempel på verksamheter som kan vara samhällsviktiga kan nämnas betalningssystem, livsmedel, skydd och säkerhet (räddningstjänst, polis, SOS Alarm), elförsörjning, elektroniska kommunikationer, hälso- och sjukvård, kommunaltekniska system, transport- och distributionssystem, styr- och reglerteknik och verksamhet inom vissa myndigheter.
27 (88) För Kronobergs län är verksamheter som måste fungera för att man inom länet ska kunna parera effekterna av extrema väderhändelser speciellt viktiga. Till dessa hör framförallt möjligheter att klara grundläggande samhällsbehov vid långvariga strömavbrott i kombination med kyla och/eller nederbörd i form av snö eller underkylt regn. 4.3 Miljöaspekter Länet arbetar sedan 2002 med regionala miljömål. De målområden som främst berör risk- och sårbarhet är Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Säker strålmiljö och Grundvatten av god kvalitet. Risk- och sårbarhetsarbetet har dock främst kanaliserats inom målområdet God bebyggd miljö där ett antal delmål fokuserat bedömningar av risker inom olika samhällsområden samt framtagning av riskinventeringar och riskanalyser. Länet har även en långsiktig ambition att bli fossilbränslefri region till 2050. 4.3.1.1 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN När det gäller området begränsad klimatpåverkan är det framför allt den ökande växthuseffekten som är i fokus. I Kronobergs län släpps det ut ca 4,4 ton CO2 per person och år och det är något över världsgenomsnittet (ca 4 ton/person och år). Ett av delmålen är att utsläppet av koldioxid från direkt användning av fossila bränslen i länet skall till år 2010 ha minskat till 3,5 ton per år och länsinvånare. Transporter av gods och människor och uppvärmningen av våra bostäder är det största orsakerna av utsläpp av växthusgaser i länet. För att nå målet måste främst utsläppen från trafiken minska kraftigt. Det kommer att behövas fler analyser kring vilken effekt och vilka konsekvenser klimatförändringar får i Kronobergs län, t.ex. i form av höga flöden eller torrare och varmare somrar. Dessa analyser blir en del i underlaget för planeringen av länets krisberedskap. 4.3.1.2 GIFTFRI MILJÖ Den risk- och sårbarhetsaspekt som främst berör målområdet Giftfri miljö är transporter av farligt gods. Stora mängder farligt gods transporteras på länets vägar genom flera tätorter och i anslutning till vattentäkter. Länsstyrelsen uppskattar att ca 5 % av allt gods är farligt i någon form. Huvuddelen är genomfartstransporter. En olycka under transport av farligt gods kan i värsta fall medföra såväl akuta hälsorisker som långvariga miljöföroreningar. Den mest belastade vägsträckningen i länet är E4 i Markaryd, där 500-1000 ton farligt gods transporteras varje dag. Länsstyrelsen har utfärdat rekommendationer
28 (88) för vägval vid transport av farligt gods inom Ljungby, Alvesta och Växjö kommuner. 4.3.1.3 SÄKER STRÅLMILJÖ Strålningen i Kronobergs län är i stort sett som i riket i helhet. Sedan 1989 mäter kommunerna regelbundet bakgrundsstrålningen. I Kronobergs län görs detta på 20 platser. Mätningarna görs var sjunde månad och rapporteras till Länsstyrelsen, som registrerar dem hos Strålskyddsinstitutet. Bakgrundsstrålningen är låg i länets mätpunkter och varierar väldigt lite. I de områden, i andra delar av Sverige, som drabbades särskilt av nedfall från Tjernobylolyckan är bakgrundsstrålningen betydligt högre. 4.3.1.4 GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Länet har god tillgång till grundvatten av god kvalitet. Dock behövs det inrättas ett 20-tal nya skyddsområden för att de vattentäkter som används för allmän försörjning ska ha ett skydd. Att fastställa skyddsområden är huvudsakligen ett kommunalt ansvar. Ett nationellt delmål är att vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar med än 50 personer per år ska uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakad av mänsklig verksamhet. 4.4 Länsstyrelsens geografiska områdesansvar Länsstyrelserna har ett geografiskt områdesansvar, något som ställer särskilda krav på arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Det geografiska områdesansvaret på regional nivå regleras i 52 förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion och i 7 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Där framgår bland annat att Länsstyrelsen inom sitt geografiska område ska vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer och den nationella nivån. Enligt 54 förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion skall Länsstyrelsen: upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser som ska kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder stödja aktörerna i länet särskilt kommunerna när det gäller arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser.
29 (88) En annan uppgift är Länsstyrelsens ansvar att årligen följa upp krisberedskapsförberedelserna på lokal nivå, rapportera vilka åtgärder som vidtagits och redovisa en bedömning av effekten av dessa. Länsstyrelsen skall också stödja dessa aktörer när det gäller utbildning och övning. 4.5 Allmänhetens förtroende Allmänhetens förtroende för demokratiska institutioner är avgörande för samhällets funktionalitet. I en krissituation där ansvariga myndigheter påverkas negativt av händelsen kan allmänhetens förtroende på samhällssystemet snabbt komma att minska. Det är därför viktigt att myndigheterna upprätthåller sin funktionalitet i en kris. Långa avbrott i elförsörjningen, störningar i transport- och distributionssystem, störningar i betalningssystem eller bristande information under en kris är exempel på händelser som kan påverka allmänhetens förtroende för myndigheter negativt. Generellt gäller att en mycket stor del av krishantering utgörs av informationshantering. Förmågan att hantera information till allmänheten påverkar människors förtroende för myndigheter. Den primära strukturen för att klara detta i länet hanteras inom Krissamverkan Kronoberg. Som en del i detta ingår verktyget ISAK (tidigare benämnt KrisSam). ISAK utgör plattformen för länets gemensamma informationssamverkan som syftar till att säkerställa snabb och korrekt information till allmänheten vid olika typer av händelser. ISAK ska kunna användas vid alla tillfällen då man kan förvänta sig att ett stort antal människor under en kort tid söker information hos olika myndigheter eller andra intressenter via telefonnätet eller via Internet. ISAK ger också goda förutsättningar för samverkande parter att utbyta information om t.ex. åtgärder, resurser och lägesbedömningar. Den samlade informationen ger ett bra underlag i framtagningen av en gemensam lägesuppfattning. Det tekniska stödet i ISAK medger att kommuner, landstinget, polisen och Länsstyrelsen samverkar med gemensamma informationsresurser, även om dessa är geografiskt spridda.