Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1864-1913. Täckningsår: 1862-1910. Styrelsen för statens järnvägstrafik ersätts 1888 av Järnvägsstyrelsen Årsberättelsen 1862 innehåller, s. 1-10: Inledning. Återblick öfver Statens jernvägstrafik för åren 1856-1861 Efterföljare: Statens järnvägar / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, 1913-1953. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1952. Allmän järnvägsstatistik / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, 1914-1954. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1952. Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden / utgivna av Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, 1913-1954. Årg. 1912-1953. Översiktspublikation: Statens järnvägar : 1856-1906 : historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / i anledning af Statens järnvägars femtioåriga tillvaro utgifven på Kungl. Maj:ts nådiga befallning af Järnvägsstyrelsen ; under redaktion af Gustaf Welin. - Stockholm : Järnvägsstyrelsen, 1906. - 4 vol. D. 1, Historik. Även elektro nisk version på adress: http://runeberg.org/sj50/1/ D. 2, Bana och byggnader D. 3, Transportmateriel och verkstäder. D. 4, Förvaltning och personal. BISOS L digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-l0-9501_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK 34. a. KONGL. JERNVÄGS-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1895. STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1896.

Innehållsförteckning. Sid. Statsjernvägarnes utsträckning 1. Kapital och afkastning 2. Inkomst och driftkostnad 3. Stationer och samtrafikleder 8. Ekonomisk ställning 9. Transportmateriel 12. Trafik 13. Banas och byggnaders underhåll 21. Nybyggnader samt nya inventarier 22. Trafikhinder och olycksfall 26. Personal 27. Statens jernvägstrafiks pensionsanstalter 27. Statens jernvägsbyggnader 28. Tabell-bilagor. Sid. 1. Statistisk öfversigt 1890 1895 3. 2. Uppgift å vid slutet af år 1895 befintliga lokomotiv, deras konstruktion m. m. 13. 3. Uppgift å vid slutet af år 1895 befintliga vagnar, deras mått, inredning m. m. 19. 4. Öfversigt af lokomotivtjensten samt dermed förenade kostnader under år 1895 22. 5. Öfversigt af vagntjensten samt dermed förenade kostnader under år 1895 26. 6. Statsbanestationer och privata samtrafikleder ordnade efter inkomst för afsänd och anländ trafik m. m. under år 1895 28. 7. Bruttoinkomst per bankilometer samt godstransportmängd för hvarje bansträcka år 1895 32. 8 a. Afsända mängder af gods i hvarje tariffklass m. m. jemte inkomsterna af godstrafiken från hvarje station och samtrafikled år 1895 34. 8b. Specifikation af afsändt och anländt gods år 1895 50. Summarisk sammanfattning af godsspecifikationerna, åren 1890 1895 88. 9. Mängder af särskilda varuslag i förhållande till hela godsmängderna 1890 1895 89. 10. Medeltransportlängder för särskilda varuslag 89. 11. Transporterade kreatur år 1895 90. 12. Stationernas trafik, inkomster, utgifter och tjenstepersonal under år 1895 94. 13. Sammandrag af trafiken under 1895 års särskilda månader samt under föregående år 108. 14. Bandelarnes spårlängder och räler vid 1895 års slut 110. 15. Ordinarie bantågens anordning år 1895 112. 16. Ordinarie personalen vid 1895 års början 113. 17. Utdrag ur Statens jernvägsbyggnads räkenskap år 1895 för stambanan genom öfre Norrland och bibanan Vännäs Umeå 114. Grafisk framställning af Statens jernvägars inkomster, utgifter och skilnaden dem emellan per kilometer under åren 1856 1895. Table des matières. Page. Développement des chemins de fer de l'état 1. Capital engagé et rendement 2. Recettes et dépenses 3. Stations et conventions d'exploitation 8. Situation économique 9. Matériel roulant 12. Mouvement 13. Entretien de la voie et des bâtiments 21. Constructions nouvelles, extension du matériel 22. Accidents divers 26. Personnel 27. Caisses de pension 27. Lignes en construction 28. Tableaux annexés. Page. 1. Relevé statistique 1890 1895 3. 2. Tableau indiquant la nature et le nombre des machines locomotives à la fin de 1895 13. 3. Tableau indiquant le nombre des wagons de différentes espèces à la fin de 1895, leurs dimensions principales, disposition etc. 19. 4. Service et frais d'entretien des machines locomotives pondant 1895 22. 5. Service et frais d'entretien des wagons pendant 1895 26. 6. Stations du réseau de l'état et lignes des compagnies, rangées d'après les recettes du trafic expédié et reçu etc. dans l'année 1895 28. 7. Resumé, par section de voie, des recettes brutes, ramenées à un kilomètre, et des tonneaux de marchandises transportées en 1895 32. 8 a. État récapitulatif, par station, des quantités do marchandises transportées en les diverses classes des tarifs et indication des recettes dos transports de marchandises etc. en 1895 34. 8 b. État récapitulatif, par nature, des marchandises expédiées et reçues par les stations de l'état et les lignes étrangères dans l'année 1895 50. Résumé du tab. 8b: Quantités des diverses espèces de marchandises transportées dans 1890 1895 88. 9. Quantités relatives des espèces de marchandises 1890 1895 89. 10. Parcours moyens»»»»» 89. 11. Transports de bestiaux en 1895 90. 12. État récapitulatif, par station, du mouvement, des recettes, des dépenses et du personnel employé pendant 1895 94. 13. Résumé du mouvement dans les douze mois de l'année 1895 et dans le temps précédent 108. 14. Longueur des voies et détail des rails à la fin de 1895 110. 15. Disposition des trains 112. 16. Personnel 113. 17. Extrait des comptes des lignes en construction de Vännäs Boden et de Vännäs Umeå pour l'année 1895 114. Diagramme: Chemins de fer de l'état; Recettes, dépenses et recettes nettes par kilomètre dans les années 1856 1895. Anm. 1 Krona à 100 öre = 1.39 Franc. 1 Öre = 1/100 Krona = 1.39 Centime. 1 Tonn (metertonn) = 1 000 Kilogram.

Kongl. Jernvägsstyrelsens underdåniga berättelse för år 1895. Statsjernvägarnes utsträckning. De trafikerade statsjernvägarne erhöllo vid 1895 års början, då Gellivarebanan efter afslutad komplettering blef fullt likstäld med öfriga bandelar, en längdökning af 211 kilometer och utgjorde vid årets slut 3,269 kilometer. Den nämda, tillkomma liniens stationer äro belägna på följande afstånd från Stockholms centralstation, nemligen Luleå : 1180 kilometer. Gammelstad '.. 1171» Sunderby " 1161» Säfvast 1152» (Boden, anknytningsstation) Ljusa 1163» Sandträsk... 1184.» Lakaträsk 1204» Murjek 1231» Polcirkeln 1243» Nattavare 1265» Gellivare... 1312» Malmberget 1319» Mindre hållplatser, hufvudsakligen afsedda att tjena till mötesplatser för bantågen, finnas dessutom anordnade vid Gransjö (1176 kilometer), GuUträsk (1194 km.), Näsberg (1 215 km.), Loviksberg (1 225 km.), Koskware (1 253 km.), Nuortikon (1 282 km.) och Ripats (1 292 km.), allt från Stockholm räknadt. Hela det trafikerade statsbanenätet omfattade vid årsslutet följande särskilda linier: Sammanbindningsbanan genom Stockholm (Stockholm central Södermalm) längd " 3 km. "Vestra stambanan (Stockh. södra Göteborg) > 456 > Sidolinjen till Södertelje > 1 > Linien Hallsberg Örebro» 25 i > Hallsberg Motala Mjölby» 96»». Sköfde Karlsborg» 44» Södra stambanan (Falköping Malmö)» 380» Nordvestra stambanan (Laxå Riksgränsen)., längd 210 km. Linien Kil nedre Fryksta.' > 3» östra stambanan (Katrineholm Nässjö)» 216» Norra stambanan (Stockholm central Ange)» 484» Linien Karlberg Tartan med sidospår till Stockholms östra station» 7» Linien Kilafors Stugsund» 36»» Ljusdal Hudiksvall» 62,» Norrländska tvärbanan (Sundsvall Riksgränsen) '.» 363 > Linien Bräcke Boden...» 629»» Långsele Sollefteå» 14»» Mellansel Örnsköldsvik...» 29»» Luleå Malmberget» 211» Summa längd 3 269 km. Banlängdens fördelning på särskilda län framgår af följande tabell, som för länen och riket angifver samma längds förhållande till dels deras ytvidder och dels folkmängderna vid 1895 års början äfvensom dessa förhållandens medelproportionaler såsom vedertaget mått på jernvägsutrustningens förhållande till befolkningstätheten. I tabellen äro länen ordnade efter dessa proportionaltal.

2 KAPITAL OCH AFKASTNING. Det för riket angifna medelproportionaltalet 2.227 visar i jemförelse med näst föregående årets motsvarande tal en stegring af 6.35 procent. Kapital och afkastning. Af den under rubrik»ekonomisk ställning» meddelade kapitalräkningen för statsbanorna framgår i fråga om kapitalbehållningen vid 1895 års slut att de trafikerade statsbanornas ursprungliga anläggningskostnad utgjorde kr. 232 983 383.68 att derjemte af extra anslagsmedel användts för utförande af nybyggnader kr. 10 652 776.U för anskaffande af ny rörlig materiel och andra inventarier : > 34 430 225.61 ;> 45 083 QQ2M att af trafikmedel disponerats för utförande af nybyggnader..kr. 8085397.88 för anskaffande af materiel och inventarier...» 10 558 293.97 s -^g g^g ggj 85 och att således det i dessa banor nedlagda byggnadskapitalet uppgick till kr. 296 710 077.58 att af extra anslagsmedel reserverats för utförande af nybyggnader och komplettering af trafikerade banor kr. 473 036.io för anskaffande af materiel och inventarier» 26 774.39 t *) 499 810.49 *) Incl. 274 204.84 kronor byggnadsmedel reserverade för komplettering af bandelarne Vännäs Boden och Luleå Gellivare. att banornas förlagskapital, bildadt af trafikmedel, uppgick till» 7151841.23 och att således de trafikerade statsjernvägarnes hela kapitalvärde uppgick till kr. 304 361729.so samt att värdet af under byggnad varande bandelen Vännäs Umeå uppgick till» 700 OOO.00 hvadan statens egendom af jernvägar kunde vid 1895 års slut uppskattas till kr. 305 061 729.so Enligt kapitalräkningen öfversteg 1895 års bruttoinkomst af statens jernvägstrafik, 27 247 929.80 kronor, samma års driftkostnad, 17 759 809.15 kronor, med ett belopp af 9 488 120.65 kronor, utgörande 3.20 procent af de trafikerande statsbanornas byggnadskostnad vid årets slut. De till statsverket aflemnade disponibla trafikmedlen, 9 millioner kronor, utgjorde 3.03 procent af samma kostnad. Den nämda byggnadskostnaden är här, likasom förut skett, beräknad så, att deruti innefattas dels värdet af sjelfva banbyggnaden med dess ursprungliga fasta utrustning och dels det i transportmateriel samt andra diverse inventarier nedlagda kapitalet, hvaremot deruti icke ingå material- och kassaförlagsvärden eller reserverade, ännu oanvända återstoder af bekomna anslagsbelopp. Medtagas äfven dessa i räkningen så, att nettoinkomsten ställes i relation till banornas hela kapitalvärde eller samtliga de medel, med undantag endast af s. k. kapitalrabatt eller låneomkostnader, som kunna anses bundna i jern vägsaffären, hvarmed då må förstås så väl trafikerade som under byggnad varande statsbanor, ställer sig rentabilitetsberäkningen sålunda. Ifrågavarande kapitalvärde, som vid 1894 års slut utgjorde 293 314 88I.15 kronor och vid 1895 års början, efter tillkomsten af Gellivarebanans kapitalvärde, utgörande tillsammans (med inräkning af för byggnadskompletteringen reserverade medel) 9 319 749.93 kronor*), uppgick till 302 634 631.08 kronor, hade vid samma års slut, såsom ofvan anförts, stigit till 305 061 729.30 kronor d. v. s. under årets lopp ökats med 2 427 098.22 kronor, hvilken tillökning här för enkelhets skull anses tillkommen vid första halfårets slut, och kan i följd häraf det kapitalbelopp, till hvilket 1895 års såsom ränta betraktade nettoinkomst är att hänföra, anses representeradt af aritmetiska medeltalet, 303 84818O.19 kronor, af förenämda kapitalvärden vid 1895 års början och slut. Om härmed nettoinkomsten, 9 488 120.65 kronor, jemföres, befinnes densamma uppgå till 3.12 procent af det sålunda beräknade kapitalvärdet för samtliga, såväl färdiga som under byggnad varande statsbanor. I ofvan anförda kapitalvärde vid 1895 års slut ingår emellertid ett belopp af 700 000.oo kronor, representerande värdet af under byggnad varande bandelen Vännäs Umeå. Om således hälften häraf, eller 350 000 kronor, afdrages från förenämda medeltal 303 848 I8O.19 kronor, utvisar återstoden, *) I detta belopp ingår värdet af den Tid banan begagnade transportmaterielen (samt en del andra inventarier) blott med den mindre del deraf, hvilken representerar värdet af den vid banans inköp medföljande materielen, approximativt 537 000 kronor, jemte ett för ombyggnadskostnad anvisadt belopp af 300 000 kronor; hela den öfriga delen af ifrågavarande värde är nemligen här, likasom under föregående tid, medräknad i kapitalvärdet för de äldre banorna.

303 498180.19 kronor, det belopp, som i fråga om de vid 1895 års slut trafikerade banornas afkastning under samma ar må anses motsvara dessa banors kapitalvärde. Jemföres härmed nettoinkomsten, befinnes densamma utgöra 3.ia procent. Jemföres nettoinkomsten för hvart och ett af åren 1891 1895 med dessa trafikerade banors vederbörande kapitalvärden, under beaktande, att deruti ingående kapitaliserade trafikmedel härvid lämpligen böra skiljas från de öfriga medel, hvilka för närvarande syfte må anses för lånta samt utgöras af statsanslag tillika med ett anslag, 900 000 kronor, som lemnats af Jemtlands lans landsting, så framgår, att afkomsten utgjort i förhållande till INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. 3 Inkomst och driftkostnad. De trafikerade statsbanornas bruttoinkomster, driftkostnad och nettobehållning, beräknade i medeltal per bankilometer, äfvensom utgiftsprocenterna, afkomstprocenterna och de till statsverket aflemnade disponibla trafikmedlens förhållande till banornas byggnadskostnad vid årssluten äro för hvarje särskildt år från och med första trafikåret 1856 till och med 1895 sammanstälda i följande tabell. Samtliga inkomsterna för år 1895, 27 247 929.so kronor, öfverstiga förårets med inalles 3 885 914.77 kronor och utgöra, efter fördelning på trafikerade banmedellängden, i medeltal per kilometer 8 335 kronor eller 6.1 procent mer än under nämda år. Driftkostnaden, som inalles uppgick till 17 759 809.15 kronor, öfversteg förårets med 1 907 149.58 kronor i det hela och med 1.9 procent i medeltal per bankilometer. Nettoinkomsten utgjorde i medeltal per bankilometer 2 902 kronor eller 377 kronor mer än under år 1894 och i förhållande till byggnadskapitalet 3.20 procent, hvilket tal är 0.77 enheter större än sistnämda års afkomstprocent. Till en öfversigt af olika statsbanedelars betydenhet med hänsyn till det ekonomiska trafikresultatet meddelas följande två tabeller, af hvilka den förra angifver inkomster och driftkostnad per bankilometer samt den senares förhållande till de förra eller utgiftsprocenten, under det den senare tabellen angifver vederbörande bandelars byggnadskostnad och nettoinkomst per bankilometer samt denna senares förhållande till det förra eller afkomstprocenten. Den nämda driftkostnaden

4 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. är för samtliga bandelar, utom för Gellivarebanan, hvars utgifter särskildt bokförts, beräknad approximativt efter samma beräkningsgrund som i föregående årsberättelser, och de i vederbörande byggnadskapital ingående, på bandelarne belöpande andelarne af det i transportmateriel och en del andra inventarier nedlagda kapitalet äro, med undantag för Gellivarebanan, såsom förut skett, äfven nu approximerade i förhållande till de af vagnmaterielen å dessa bandelar tillryggalagda väglängder. För Gellivarebanan har, med hänsyn till dess säregna trafikförhållanden, detta satt för beräkning af byggnadskostnaden ej ansetts tillämpligt. Ifrågavarande kostnad har derföre här ansetts identisk med kostnaderna för banans inköp och ombyggnad efter tillägg af approximativa kostnaden för derstädes använd transportmateriel samt för en del andra för banans räkning anskaffade inventarier*). *) Det för Gellivarebanan sålunda approximerade byggnadskapitalet uppgick Tid 1895 års slut till inalles 13 021 698.55 kronor och nettoinkomsten af samma års trafik utgör i förhållande härtill 7.88 procent, som är den i den senare tabellen för ionna bana angifna afkomstprocenten. Banans inköps- och ombyggnadskostnader voro vid nämda tid bokförda till ett belopp af 9 230 721.01 kronor. Om härtill lägges Tärdet af under året utförda och till största delen med trafikmedel bekostade nybyggnadsarbeten Tid banan, utgörande 195 498.45 kronor, och om afkomstens relativa Tärde bestämmes på grund endast af dessa två sist anförda belopps summa, 9 426 219.46 kronor, befinnes detsamma uppgå till 10.89 procent deraf. Beräknadt efter samma beräkningsgrund, som tillämpats för öfriga bandelar, skulle byggnadskapitaltärdet har hafva uppgåtttill 15 887 981.39 kronor, och afkomstförhållandet skulle då hafva bli fvi t 6.46 procent.

INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. 5 Beträffande bruttoinkomsten framgår af den första tabellen, att densamma vid de angifna bandelarne å ömse sidor om det för hela bannätet gemensamma medeltalet, 8 335 kronor per bankilometer, varierat intill lägst 863 kronor vid linien Vännäs Boden och högst 22 010 kronor vid linien Stockholm Gnesta, samt att samtliga linierna norr om Storvik, med undantag af Gellivarebanan, och dessutom äfven bandelarne Sköfde Karlsborg, Hallsberg Mjölby, Falköping Nässjö och Laxå Charlottenberg gifvit lägre inkomst än den af nämda medeltal angifna. Efter en del af de angifna bandelarnes sammanfattning i större grupper, befinnas inkomsternas medeltal per bankilometer fördela sig med 15153 kronor ä Vestra stambanan (med grenbanor till Södertelje, Örebro och Karlsborg), 13 250 kronor å Östra stambanan, 12 892 kronor ä Södra stambanan, 12 081 kronor å linien Stockholm Storvik, 10 645 kronor å Gellivarebanan, 6 856 kronor å Nordvestra stambanan, 5 597 kronor å Motalabanan och 3 205 kronor å linierna mellan Storvik och Boden. I jemförelso med förhållandet år 1894 var inkomststegringen relativt störst å linien Stockholm Storvik, hvarest den utgjorde 15.5 procent, och minst, eller blott 0.6 procent å linierna norr om Storvik med undantag af Gellivarebanan; medräknas här äfven denna under året tillkomna handel uppgår ifrågavarande stegring till 31.2 procent. Utgifterna, tagna i deras förhållande till inkomsterna, vexlade mellan lägst 49.27 procent af dessa senare å linien Upsala Stockholm och högst 144.26 procent å linien Vännäs Boden, och voro, likasom för denna senare linie, äfven för bandelarne mellan Bräcke och Vännäs samt för Karlsborgsbanan utgifterna icke obetydligt högre än inkomsterna. Nettoinkomsten, hvars medeltal för hela bannätet uppgick till 2 902 kronor per kilometer d. v. s. nära 15 procent mer än under år 1894, uppnådde högsta beloppen, resp. 10 408 och 9 001 kronor, å bandelarne Stockholm Gnesta och Stockholm Upsala och var endast å linierna Ljusdal Hudiksvall, Kilafors Stugsund, Katrineholm Hallsberg Örebro och Laxå Kristinehamn mindre än under nämda år. Vid de linier, tagna tillsammans för sig, för hvilka beräkningen redan det året icke visade någon behållning, har negativa värdet deraf ändrats blott helt obetydligt eller från 333 till 283 kronor per kilometer, hvilken förbättring beror på att inkomsterna vid två af dessa linier (Östersund Torpshammar och Ange Bollnäs) nu något litet öfverstigit utgifterna. Under bibehållande af don förutnämda sammanfattande grupperingen och i jemförelse med föråret befinnes, att ifrågavarande inkomst minskats med 3.5 procent å Nordvestra stambanan, men att densamma ökats med 8.3 procent å Vestra stambanan, med 10.4 procent å Södra stambanan, med 16.3 procent å Östra stambanan, med 28.4 procent å linien Stockholm Storvik, med 39.o procent å Motalabanan och med 493 procent å linierna norr om Storvik, hvilken sistnämda stora stegring härrör från Gellivarebantrafiken. I förhållande till byggnadskostnaden utgjorde nettoinkomsten vid Gellivarebanan, der den var relativt störst, 7.88 procent; de dernäst största afkomstprocenterna, resp. 6.98, 6.77, 6.59 och 6.47, lemnade linierna Norrköping Linköping, Upsala Stockholm, Katrineholm Hallsberg och Falköping Göteborg. För öfrigt öfversteg afkomstprocenten talet 5 äfven å linierna Katrineholm Norrköping, Elmhult Malmö, Stockholm Gnesta och Hallsberg Töreboda Falköping, öfver hufvud taget erhölls i medelafkomst å Vestra stambanan (med förr nämda grenbanor) 5.74 procent, å Östra stambanan 5.54 procent, å linien Stockholm Storvik 4.88 procent, å Södra stambanan 4.72 procent, å Motalabanan 4.oi procent, å Nordvestra stambanan 1.85 procent och å linierna mellan Storvik och Boden 0.i6 procent af byggnadskapitalet. För att tjena till öfversigt af huru trafikresultaten'summariskt gestaltat sig under en längre följd af år och efter föregående årsberättelsers redogörelser för samma resultat å olika bansträckor under tiden från och med år 1868 hafva i följande två tabeller, dels efter fördelning på olika bandelar och dels för hela bannätet, sammanstälts vederbörande medeltal af byggnadskostnad samt brutto- och nettoinkomster per år och bankilometer äfvensom afkomstprocenterna, hvad beträffar de äldsta linierna och hela bannätet, för treårsperioden 1868 1870 och derpå följande femårsperioder och för de linier, som tillkommit, efter år 1868, enahanda medeltal för vederbörande årsgrupper under trafiktiden. Med hänsyn dertill, att i den första tabellen det för en och annan handel uppgifna byggnadskapitalet någon gång är för en senare period något lägro än under en föregående, erinras här, att anledningen härtill, för så vidt den icke beror på nytillkomna billigare banbyggnader, ligger i det här förr omnämda satt, hvarpå de i detta kapital ingående kostnadsandelarno för rörlig materiel m. m. beräknats, samt för några fall äfven i det förhållandet, att samma andelar under åren 1868 1878 bestämts i förhållande till sjelfva banlängden.

6 INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. Medeltal per år och bankilometer under nedan angifna tidrymder. a) för byggnadskostnad, bruttoinkomst, nettoinkomst och afkomstprocent vid särskilda bandelar.

INKOMST OCH DRIFTKOSTNAD. 7 b) för byggnadskostnad, bruttoinkomst m. m. å hela bannätet.

8 STATIONER OCH SAMTRAFIKLEDER. - EKONOMISK STÄLLNING. Under hela trafiktiden från och med år 1856 till och med år 1895 hafva vid statsbanorna, med inräkning af Gellivarebanans provisoriska trafiktid 1891 1894, samtliga inkomsterna uppgått till 505 640 571,60 kronor samt driftkostnaderna till 328 371 329.77 kronor; och har sålunda till sistnänida.års slut driftkostnaden i medeltal utgjort 64.94 procent af bruttoinkomsten. Med utländska transportleder, utom här förut redan nämda, hafva de vid 1894 års slut bestående trafikförbindelserna med några mindre detaljändringar fortfarande bibehållits. Området för den direkta "persontrafik öfver åtskilliga såväl skandinaviska som andra transportleder, hvilken expedieras å kombinerbara rundresebiljetter, omfattade inom Sverige vid årets slut 3 236 kilometer statsbanor och 2 606 kilometer privatbanor äfvensom ångbåtslederna Hjo Hästholmen, Insjön Mora och Kinnekulle Sunnanå samt landsvägssträckan Gössäter Råbäck. Stationer och samtrafikleder. De väsentligaste uppgifterna rörande arten och omfånget af den trafik, som under år 1895 förekommit vid hvarje statsbanestation, finnas meddelade i tabellbilagorna n:is 8, 11 och 13. De i dem upptagna stationerna utgöra ett antal af 309, af hvilka under året tillkommit dels de förut nämda vid Gellivarebanan befintliga och dels den mellan Yallsta och Karsjö på 7 kilometers afstånd från förstnämda station belägna stationen Simeå, som vid Februari månads början upplåts för allmän trafik. I spårförbindelse eller omedelbar beröring med statsbanorna eller dermed sammanhängande privatbanor stodo vid 1895 års slut 119 enskilda egare tillhöriga och för allmän trafik upplåtna 1 inländska jernvägar, af hvilka flertalet anslutit sig till den sedan år 1882 bestående föreningen för godssamtrafik. Fullständigt uteslutna derifrån voro af hela det sammanhörande jernvägsnätet, utgörande 9 646 kilometer, blott 23 banor med sammanlagd längd af 558 kilometer, nemligen Dannemora Harg, Näs Morshyttan, Köping Uttersberg, Uttersberg Riddarhyttan, Bånghammar Kloten, Kumla Yxhult, Röfors bruk Laxå, Vimmerby Hultsfred, Malmö Trelleborg, Trelleborg Rydsgård, Byvalla Långshyttan, Norrköping Yikbolandet, Malmö Limhamn, Helsingborg Råå Ramlösa, Jönköping Lyckas gård, Nettraby Alnaryd och Yexiö Klafreström samt Smedjebackens, Säfsnäs, Guldsmedshyttans, Klackbergs, Kinds härads och Falkenbergs jernvägar äfvensom de tre bandelarne Bredsjö Grängen, Åsen Unnen och Djursholm Ösby. Föreningens verksamhet utsträckte sig dessutom äfven till norska Smålens-, Hoved-, Kongsvinger-, Meraker- och Nord-banorna (via Dalslandsbanan, via Charlottenberg och via Meraker), den tyska Liibeck Biichenbanans linie Liibeck Hamburg (via Malmö Liibeck), de danska statsbanorna (via Helsingborg Helsingör) jemte deras sjökommunikationer, det danska förenade ångbåtsällskapets trafikled Köpenhamn Malmö samt de af enskilda svenska bolag trafikerade ångbåtslederna Malmö Liibeck, Hjo Hästholmen och Insjön Leksand Rättvik Mora Orsa. ' Direkt persontrafik har egt rum med de i samtrafikföreeningen deltagande svenska privatbanorna utom Stockholm Rimbo, Cimrishamn Tomelilla, Falköping Uddagårdon och Säbyholmbanorna, med Malmö Trelleborg, Trelleborg Rydsgård, Markaryd Hessleholm och Yimmerby Hultsfredbanorna samt norska Hoved- och Kongsvingerbanorna, äfvensom med ångbåtslederna Hjo Hästholmen samt Malmö Köpenhamn. Ekonomisk ställning. För bestridande af driftkostnader vid statens jern vägstrafik hafva genom kongl. bref den 20 December 1894 anvisats trafikmedel till sammanlagdt belopp af 18 482 000 kronor. Det för samma ändamål disponerade beloppet uppgick, såsom förut anförts, till endast 17 759 809.15 kronor. För bestridande af utgifter hänförliga till de trafikerade statsbanornas byggnadskostnad hafva genom. kongl. bref den 30 Mars 1895 anvisats trafikmedel till belopp af 187 000 kronor*), hvarjemte extra anslagsmedel till sammanlagdt belopp af 1 014 000 kronor blifvit genom kongl. bref den 29 Juni och 30 November 1894 samt den 21 Juni 1895 anvisade att utgå, nemligen från Statskontoret: ett af 1894 års riksdag för nya byggnader och anläggningar beviljadt belopp af 220 000 kr. i förskott å ett af 1895 års riksdag för samma ändamål för år 1896 beviljadt belopp af 375 000 kronor 44 000» från Miksgäldskontoret: återstående delen af det anslag 1 250 000 kronor, som af 1894. års riksdag beviljats för anskaffning af ny rörlig materiel vid trafikerade banor och hvaraf 500 000 kronor redan under nämda år utbekommits 750 000» Summa 1 014 000 kr. Utöfver förenämda extra anslagsbelopp funnos förut anvisade men ej använda dylika medel vid 1895 års början reserverade till belopp af 485 012.60 kronor. Samtliga de extra anslagsmedel, hvilka funnits för utgifter af förevarande slag disponibla, samt hvad som deraf under året disponerats, utvisas af följande summariska sammanställning. Anslag till nybyggnader: reserverade från 1894 kr. 306 477.37 anvisade för 1895 > 264 OOO.oo 57047737 kapitaliserade under 1895... kr. 371 645.61 reserverade till 1896 > 198 831.76 57047737 *) För anläggning af jernvägsspår från Malmbergets station till utmålen Välkomman, Johan och Baronerna, under vilkor att mark för anläggningen jemte årlig afgift af 4 000 kronor och 6 procent af anläggningskostnaden lemnas af aktiebolaget Gellivaro malmfält.

EKONOMISK STÄLLNING. 9 Anslag till rörlig materiel: reserverade från 1894 kr. 178 535.33 anvisade för 1895» 750 OOO.oo 928 535 23 kapitaliserade under 1895... kr. 901760.84 reserverade till 1896» 26 774.39 928 535 23 Af förenämda anvisade trafikmedel, 187 000 kronor, utbetalades för afsedt ändamål ett belopp af 174 427.02 kronor. Med hänsyn till den från trafikmedel härrörande kapitalbildning, som representeras af kassaförlag samt förlag af diverse materialier och inventarier, anmärkes här, att densamma under år 1895 ökats med 538,671.20 kronor sålunda, att kassaförlag och värdet af inventarier ökats, det förra med 614 626.77 kronor och det senare med 124455.21 kronor, under det att värdet af materialförlaget minskats genom ett deraf tillgodogjordt belopp, uppgående till 200 410.78 kronor. För de anslagsmedel, som under 1895 användts för byggande af nya statsbanedelar redogöres i berättelsens slut under rubrik: Statens jernvägsbyggnader. Förhållandet mellan inkomster, utgifter och till statskontoret aflomnade penningmedel framgår af följande summariska redovisning. Bruttoinkomst kr. 27 247 929.80 Öfverförd nettoinkomst af provisoriska trafikerandet afgellivarebananårl894» 423 204.07 TilJgodogjordt materiaiförla S _» 200410-78 27 871544.05. Driftkostnad kr. 17 759 809.15 Ökning af kassaförlaget» 614 626.77 Diverse inventarier» 124 455.21 Nybyggnader» 174 427.02 Bidrag till pensionsinrättningen» 198 226.50 Inbetalning till Statskontoret» 9 000 OOO.oo 27 871544 05 Hvad angår för öfrigt den specificerade redovisningen för de medel, som härflutit ur jernvägstrafiken, så hänvisas till följande kapitalräkning. Kapitalräkning för trafikmedlen år 1895. 2

10 EKONOMISK STÄLLNING. Vidare får Styrelsen meddela följande summariska öfversigt öfver användandet af trafikmedlen allt ifrån trafikens första början, eller den 1 December 1856, intill utgången af år 1895. Debet. Brutto-inkomster kr. 502 437 486.04 Kredit. Utgifter för drift och underhåll» 325168 244.21 Utgående behållning för 1895 kr. 25 795 533.08 Inbetalningar till Riksgälds- och Statskontoren» 148 665 463.16 Bidrag till Statens jernvägstrafiks pensionsinrättning» 2 808 245.59 177 2f 9 241 sä Summa kr. 502 437 486.04 Efter denna summariska redovisning för användandet af extra anslagsmedel, hvilka blifvit i samtliga statsbanorna kapitalisorade eller på annat satt disponerade under åren 1855 de trafikmedel öfver hvilka styrelsen haft att förfoga, meddelas här en s>kapitalrökning för statens jernviigar» d. v. s. en redovisning för samtliga de statsmedel, så väl trafikinkomster 1895. som

EKONOMISK STÄLLNING. 11 Kapitalräkning för statens jernvägar år 1895. *) Incl. 5 126 289.63 kronor, härrörande från provisoriskt trafikerando af Gollivarcbanan under ombyggnadstiden 1891 1804. **) Incl. 3 203 085.56 kronor, utgörando kostnaden för provisoriska trafikerandet af Gollivarcbanan under ombyggnadstiden 1891 1894.

12 EKONOMISK STÄLLNING. Transportmateriel. Statsbanornas transportmateriel omfattade vid 1895 års slut ett antal af 435 lokomotiv, 802 personvagnar, 34 kombinerade person- och postvagnar, 37 postvagnar, 8 kombinerade post- och packvagnar, 22 fångvagnar, 204 packvagnar och 10 378 godsvagnar (samt 7 gastransportvagnar, 2 kran vagnar och 4 justeringsvagnar). Till den vid föregående årets slut befintliga materielen hado under årets lopp tillkommit 5 st. nya sexkopplade godslokomotiv med tendrar, af bvilka fyra levererats från Motala och ett från Trollhättans mekaniska verkstad. Deremot slopades tre st. äldre fyrkopplade persontågslokomotiv. Personvagnarne hade under samma tid minskats genom slopning af 2 st. andra klassens vagnar, 14 st. tredje Massens vagnar och en kombinerad post- och personvagn, men ökats genom tillkomst af nya 9 st. kombinerade andra och tredje klassens bogievagnar och 4 st. kombinerade bogievagnar af första och andra klass. Godsvagnarnes antal ökades genom tillkomsten af 100 st. malmvagnar, inköpta från aktiebolaget Gellivare malmfält samt 319 st. nya vid inhemska verkstäder tillverkade vagnar, nemligen 30 st. smörvagnar, 50 st. malmvagnar, 183 st. täckta styckegodsvagnar och 56 st. öppna virkesvagnar, äfvensom 9 st. vagnar af sistnämda slag, som erhållits genom ombyggnad af slopade personvagnar, men minskados deremot genom slopning af 4 st. äldre öppna spanmålsvagnar. Med afseende å de förändringar, som materielen för öfrigt under året undergått, må nämnas, att af godsvagnarne ombygdos 53 st. grusvagnar och en styckegodsvagn till spanmålsvagnar, 6 st. träkolsvagnar till virkesvagnar och 2 st. träkolsvagnar samt en virkesvagn till gastransportvagnar. Af de äldre personvagnarne med kupéinredning omändrades 18 st. tredjo klassens vagnar till genomgångsvagnar. Por de väsentligaste detaljerna af lokomotivens och vagnarnes konstruktion m. m. redogöra tabellbilagorna n:is 2 och 3.

TRANSPORTMATERIEL. 13 I personvagnarne funnos vid årets slut, utom platserna i salongsvagnarne samt sju inspektionsvagnar, inalles 26 278 platser (= 8.04 platser per bankilometer), nemligen 538 i sofvagnarno, 53 i elfva för sjuktransport inredda vagnar af tredje klass, 282 i fångvagnarno och 25 405 (76 i första klass, 6 350 i andra klass och 18 979 i tredje klass) i öfriga vagnar, deribland en»musikvagn» med 18 platser af andra klass. Bland personvagnarne funnos 53 st. bogievagnar, af hvilka 3 voro kongl. salongvagnar, 26 st. hado sofvagnsinrodning och 24 st. voro försedda med vanliga sittplatser. Af samtliga person-, fång-, post- och packvagnarne voro 505 st. (deribland 50 packvagnar) inrodda med genomgång; 318 st. voro försedda med gasbelysning och 607 st. inrättade för vakuumbromsning. Godsvagnarnes bärighet utgjorde inalles 115 333 tonn eller i medeltal för hvarje vagnaxel 5,42 tonn; mot hvarje kilometer banlängd svarade en lastdryghet af 35.28 tonn. Af dessa vagnar voro alla, med undantag af 525 st. treaxliga malmvagnar och 3 st. fyraxliga kanonvagnar, försedda med två axlar. Beträffande transportmaterielens användning meddelas detaljerade uppgifter i tabellbilagorna n:is 4 och 5. De 425 lokomotiv, som begagnats, hafva under året i tågtjenst och stationstjenst å statens och främmande banor tillryggalagt 13 990 642 kilometer, nemligen 10 926 963 kilometer i tågtjenst (10 047 775 tågkilometer och 879188 förspannkilometer) samt, efter beräkning af tio kilometer för hvarje tjenstetimme i stationstjenst, 90 286 tomfärdkilometer och 2 973 393 rangeringskilometer, alltsammans motsvarande i medeltal 32 919 kilometer för hvarje lokomotiv. För reservtjonst hafva dessutom lokomotiven å stationerna hållits disponibla under en sammanlagd tid af 244 994 timmar. Hela det å statsbanorna i bantåg utförda transportarbetet kan uppskattas till omkring 2 383104.2 tusental bruttotonnkilometer, motsvarande 5 607 304 tonnkilometer i medeltal för hvarje lokomotiv. Den af vagnarne genomlupna våglängden uppgick till inalles 381532 579 axelkilometer, hvaraf 354 748493 komma på statsbanorna, å hvilka derjemto främmande vagnars axlar genomlupit 26 963 836 kilometer. Den i medeltal af hvarje vagnaxel genomlupna våglängden utgjorde för person- och postvagnarne 49 371, för packvagnarne 60 454 och för godsvagnarno 12 282 kilometer. Kostnaden för lokomotivtjensten uppgick till 41.6 öre per lokomotivkilometer och öfversteg samma kostnad år 1894 med 2.3 öre; jemföres lokomotivtjenstkostnaden i tåg- och reservtjenst med det i bruttotonnkilometcr uppgifna transportarbetet, befinnes medelkostnaden för en sådan arbetsenhet utgöra O.199 öre eller O.007 öre mindre än ifrågavarande medeltal för åren 1890 1894. Kostnaden för vagntjensten uppgick till O.47 öro por axelkilometer i medeltal för hvarje vagn eller O.06 öro mindro än samma medelkostnad för åren 1890 1894. Fördelad per bruttotonnkilometer utgjorde ifrågavarande kostnad O.075 öre per arbetsenhet eller O.012 öre mindre än medeltalet för nämda femårsperiod. Hela kostnaden för transportmaterielens underhåll och tjenst under år 1895 utgjorde 2.04 öre i medeltal per vagnaxelkilometer och understeg motsvarande medelkostnad under föregående fomårstid med O.07 öro. I förhållando till utförda transportarbetet uppgick samma kostnad till O.327 öro por bruttotonnkilometer, mot det att denna medelkostnad var O.345 öro under näst föregående fomårstiden. Det bör härvid anmärkas, att ifrågavarande kostnad förhöjes genom den omständigheten, att slopad materiels bokförda värde, efter afdrag för hvad som influtit genom sådan materiels försäljning samt för värdet af hvad som på annat satt tillgodogjorts, påförts maskinafdelningen såsom utgift för materiolens underhåll, under det af trafikinkomsterna ett motsvarande bolopp gjorts disponibelt för anskaffning af ny materiel. Ifrågavarande utgift år 1895 har uppgått till 386 386.21 kronor och vid fördelning häraf befinnos densamma motsvara O.101 öre per vagnaxelkilometer och O.oie öro per bruttotonnkilometor. Trafik. Under år 1895 genomlupo bantågen å statsbanorna on sammanräknad längd af 10 008 047 kilometer, af hvilka 1 537 149 tillryggalades i snälltåg, 1116 159 i persontåg, 3 414 310 i blandade tåg och 3 865 456 i godståg samt 74 973 i arbetståg. De i egentliga trafiktåg framförda vagnarnes axlar genomlupo i snälltåg 32 920 106, i persontåg 26 786 090, i blandade tåg 103 984 708 och i godståg 215 632 207 kilometer, och det i arbetstågen genomlupna axelkilometertalet var 2 389 218, hvilka tal efter fördelning på tågkilometertalen angifva såsom medeltal ett antal af 21.4 axlar i snälltåg, 24.o axlar i persontåg, 30.5 axlar i blandade tåg och 55.8 axlar i godståg. I hvarje bantåg framfördes i medeltal, utan hänsyn till tågslaget, ett antal af 38.i vagnaxlar eller 2.6 axlar mer än under året förut. Fördelas tägkilometertalet på banlängden, erhålles såsom medeltal för det antal tåg, som befarit hvarje bankilometer, talet 3 062, som med 34 enheter öfverstiger nästföregående årets medeltal och motsvaras af 8.4 bantåg i medeltal per dygn. De ordinarie bantågens schematiska anordning under året framgår af tabellbilagan n:o 15. Till en öfversigt af statsbanetrafiken år 1895 och dess styrka i jemförelse med förhållandena under närmast föregående tid meddelas här nedan en tabellarisk sammanställning af trafikresultaten under åren 1890 1895, som upptager på längdenheton kommande transportmängder och inkomster samt medellängderna af det under hvarje år trafikerade bannätet. I hvad mån stationer och samtrafikerade privatbanor bidragit till trafiken å statsbanorna, upplyser tabellbilagan n:o 6, hvilken upptager stationer och vederbörande samtrafikleder i ordning efter deras betydenhet i afseende på summor inkomst för afsänd och anländ trafik jemte extra inkomster och tillika angifver så väl persontrafikens omfattning och expedierade godsmängder som inkomster för personbiljetter och för afsändt gods (ilgods och fraktgods).

14 TRAFIK. En redogörelse för trafikens betydelse å olika landelar lemnas i tab. 7, hvilken visar dols huru samtliga inkomsterna efter ungefärlig beräkning fördela sig per bankilometer för hvarje intorstationär bansträckning och dels de öfver hvarjo sådan handel transporterade mängderna gods (ilgods och fraktgods). Huru inkomsterna efter samma beräkning fördela sig på särskilda vidsträcktare delar af statsbanenätet, bar redan i det föregående blifvit anfördt. De summor, som närmare angifva trafikens omfattning, finnas i tabellbilagan n:o 1, och framgår af dem, beträffande först persontrafiken, att under år 1895 hela antalet resor, för hvilka betalda biljetter utlemnats, utgjort 5 589 625 *), att antalet motsvarande porsonkilometer uppgått till 249 986 784 och att för biljetterna erlagts afgifter af tillsammans 8 489 175.64 kronor. Ehuru hvart och ett af dessa tal är afsevärdt större än motsvarande belopp år 1894, visar sig dock, då hela trafikerade banlängden derjemte tages i betraktande, att tillväxten endast är extensiv, i det att samtliga talen, hänförda till enheten banlängd, understiga förårets motsvarande siffertal. Denna minskade intensitet i persontrafiken härrör emellertid icke från minskad trafik å bandelarne söder om Boden d. v. s. de banor, som under bada åren trafikerats, utan beror uteslutande på tillkomsten af Gellivarebanan, hvars persontrafik uppgick till endast 22 098 personkilometer per bankilometer, under det denna trafik å öfriga banor norr om Storvik utgjorde 28 328 (mot 27 581 år 1894) och å banorna söder om Storvik 123 929 (mot 115 763 år 1894) personkilometer per bankilometer. Det förenämda antalet resor fördelar sig, då man frånser trupptransporterna, med 10 772 på lista klass, 894 804 på 2idra klass och 4 562 389 på 3:djo klass, hvilka tal jemförda med förårets, visa ökning af 18.5 procent i lista klassen och resp. 7.o och 5.3 procent i de andra klasserna. Af hela antalet rosor utgjordo resorna i lista klass 0.2, i 2:dra klass I6.0, i 3:djo klass 81.6 och på truppbiljett 2.2 procent. *) Sammanräknade summan af de enkla biljetter och af kupongerna i de sammansatta biljetter, som till resande utlemnats. Transportlängden för hvarje resande vari medeltal i lista klass 418, i 2:dra klass 75, i 3:dje klass 36 och i trupptransport 121 kilometer, hvilka tre senare tal förete ändringar uppåt vid jemförelse med föråret. Öfver hufvud taget utgjorde reselängden i medeltal 45 kilometer eller 2 kilometer mer än under året 1894. Samtliga tillryggalagda väglängderna uppgingo i de tre klasserna till resp. 4 505 229, 67 188 234 och 163 550 152 kilometer samt i trupptransport till 14 743 169 kilometer och äro alla dessa tal större än förårets. Fördelas detta genom antalet personkilometer angifna transportarbete i persontrafik på resor å enkla biljetter (eller för normalpris) och å sammansatta biljetter, komma på do förra 37.i och å do senare 57.o procent, under det återstående 5.9 procent härröra från trupptransporterna. Inkomsterna af persontrafiken (incl. fångtransport och resgods), tillsammans 8 754 776.GO kronor, öfverstiga motsvarande inkomster år 1894 med omkring 7.i procent men uppgingo i medeltal per bankilometer till endast 2 678.12 kronor eller 2.64 procent mindre än under nämda år. Personbiljettinkomsten, inalles 8 489175.64 kronor (excl. fångar), utgjorde i medeltal för hvarje personkilometer 3.4o öre, hvilket tal är O.07 öre mindre än förårets. Fördelas inkomsten af personbiljetter och extra persontåg på den af personvagnarne genomlupna väglängdon, befinnes hvarje tillryggalagd axelkilometor hafva i medeltal tillfört en inkomst af lö.o öre, eller 0.2 öro mindre än under 1894., Inkomsten af fång- och posttransporter uppgick i medeltal per vagnaxelkilometer till 10.9 öre för de förra och 7.5 öre för de senare; det förra af dessa tal är 0.5, det senare 0.6 öro mindre än ifrågavarande inkomsttal under sistnämnda år. Det i goilstrafijc utförda nettotransportarbetet, inalles uppgående till omkring 458 millioner tonnkilometer, hvaraf 443.9 millioner utgjordes af ilgods och fraktgods, utgjorde i medeltal per bankilometer 137 211 tonnkilometer, hvilket belopp är mer än 53 procent större än motsvarande tal år 1894 (97 637 tonnkilometer). Denna betydliga tillväxt härrör nästan helt och hållet från malmtransporterna å Gellivarebanan,. hvilka Öfversigt af trafik och inkomster i medeltal per bankilometer under åren 1890 1895.

uppgingo till inalles 125 626 627 tonnkilonieter, motsvarande, efter fördelning på hela traftknätet, 38 430 tonnkilonieter per bankilometer. Af hufvudsakligen samma anledning har äfvon medeltransportlängden för gods (ilgods och fraktgods), som år 1894 var 91 kilometer, under år 1895 ökats till 112 kilometer. Inkomsten af godstrafiken år 1895 utgjorde inalles 17 582 862.40 kronor och uppgick i medeltal per bankilometer till 5 378.67 kronor, ungefär 12.3 procent mer än under näst föregående året. I förhållande till nettotransportarbetet utfaller inkomsten af 1895 års godstrafik, 3.84 öre per tonnkilometer, emellertid icke obetydligt lägre än under år 1895, då samma inkomst var 4.77 öre, ett förhållande, som likaledes i allt väsentligt beror af de ifrågavarande malmtransporterna, för hvilka inkomsten i medeltal uppgått till endast 1.56 öre per tonnkilometer. Om inkomsten af godstrafik jemte inkomsten af resgodstransporter fördelas på den af pack- och godsvagnarnes axlar genomlupna våglängden (utan hänsyn dertill, att de axelkilometer, som tillryggalagts i arbetståg och för transport afjernvägstrafikgods, icke motsvaras af något i här ifrågavarande inkomstsumma ingående belopp), befinnes hvarje tillryggalagd axelkilometer hafva bringat en inkomst af i medeltal 6.2 öre. Specificerade uppgifter öfver de vigtigare detaljerna af den statsbanornas godstrafik, som under år 1895 expedierats vid så väl hvarje statsbanestation som hvarje samtrafikled, finnas meddelade i tabellerna n:ris 8 a och 8 b, och totalbeloppen af de under hvart och ett af åren 1890 1895 å statsbanorna transporterade olika godsslagen finnas angifna i ett till den senare tabellen hörande sammandrag. Nämda varuslags mängder i förhållande till hela godsmängderna äro för åren 1890 1895 sammanstälda i tabellbilagan n:o 9 och transportlängderna i medeltal för de förnämligare godsslagen under samma tid finnas angifna i tabellen n:o 10. Efter de uppgifter tab. 11:0 8 innehåller öfver hvad hvarje station och samtrafikled afsändt och mottagit af olika godsslag, meddelas här följande öfversigter, beträffande de i afseende på försändningarnes storlek vigtigare godsslagen i jemna tusental tonn, och äro dertill, för jemförelses skull, fogade siffertalen för de godsmängder, som under näst föregående tre år afsändts eller mottagits. TRAFIK. 15

16 TRAFIK.

TRAFIK. 17 3

18 TRAFIK.

TRAFIK. 19

20 TRAFIK. Det i samtrafik med främmande transportleder befordrade godset uppgick till 36.4 procent af hela godsmängden eller till inalles 1453 595 tonn, hvaraf 614 665 tonn expedierats från statsbanan till främmande stationer och 613 793 tonn tvärtom, under det att 225 137 tonn transiterat statsbanan på väg mellan främmande stationer. De godsslag, som i största mängd förekommit i sådan transitotrafik, voro malmer, hvaraf fördes från Krylbo Norbergs och Södra Dalarnes jernvägar till Gefle Dala banan 38350 tonn, trävirke och ved (samt torf), hvaraf bland annat sändes till skånska privatbanor från Hvetlanda banan 6 200 och från Yislanda Bolmen banan 4 830 tonn samt från öfriga Smålandsbanor 10 827 tonn, hvarförutom från samtliga dessa banor utfördes till Danmark 6 246 tonn, och jern, hvaraf transporterades från Bergslagernas jernvägar till Norge 4 179 tonn och från Karlskoga bergslag öfver Ervalla Otterbäcken och Bredsjö Degerfors banorna till Pålsboda Finspong banan 5 392 tonn. Dessutom transiterade öfver statsbanan till enskilda banor: från Mora Venern banan 2 516 tonn träkol, från Falköping TJddagården och Hjo Stenstorp banorna resp. 3 939 och 3 795 tonn kalk, från Bergslagernas jernvägar 3 897 tonn stenkol, från norska Merakor banan 3 801 tonn fisk samt från Landskrona och Helsingborgs jernvägar och Ystad Eslöf banan resp. 3 091 och 2 465 tonn specerier etc. Boskapstransporterna omfattade ett antal af inalles 299 613 större och mindre djur, nemligen 79 797 af det förra och 219 816 af det senare slaget, af hvilka senare tal det förra är 4468 och det senare 25 560 enheter större än motsvarande antal år 1894. För denna trafiks fördelning på särskilda afsändande.och mottagande stationer (eller transportleder) redogöres i tabellbilagan n:o 11; de mest betydande af dessa transporter äro jemte motsvarande uppgifter för åren 1893 och 1894 angifna i efterföljande sammandrag.

BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. 21 Banas och byggnaders underhåll. Utgifterna för underhållet af banans under- och öfverbyggnad hafva uppgått till omkring 454 kronor i medeltal per bankilometer eller 6 procent mindre än under år 1894. Bland verkstälda underhållsarbeten å banvall, broar, vägar etc. förekommo, utom mindre väsentliga eller vanligare reparationer, förstärkningsarbeten å åtskilliga brobyggnader, såsom Norsholms och Linköpings svängbroar, Sibbarps, Sjöstads, Norselfs, Boda och Eggeby broarne samt å viadukter i Söderhamn och vid Hulterstad, ombyggnad af två vägbroar samt uppläggning af en 121 meter lång stenmur till stod mot en banvallens jorddossering å linien Baggetorp Vingåker m. m. Nya sliprar hafva till ett antal af 485 085 stycken nedlagts dels i stället för 466 558 st. ur äldre banspår upptagna kasserade sliprar och dels i nyanlagda eller förlängda sidospår (omkring 13 kilometer), hvilkas kostnader dock till större delen ingå bland utgifterna för»nya byggnader och anläggningar»; märkligast bland dessa är ett från Malmbergets station till utmålet Välkomman. anlagd sidospår, som med inräkning af lastspår vid sistnämda ändpunkt har en längd af tillsammans 4.3 kilometer. Ur banspåren upptogos 212 703 meter skadade eller kasserade räler (171 216 m. af jern, 9 800 m. stålhufvade och 31 687 m. af stål). Hufvudsakligen i utbyte mot dessa men till en del äfven i förenämda nya sidospår nedlades 167 507 meter till större delen nya räler af stål och 71 555 meter förut begagnade räler. I utbyte mot äldre spårvexelmateriel eller i nya spåranläggningar hafva 116 fullständiga spårvexlar förutom en mängd enskilda vexeldelar nedlagts i banan. De olika slag af räler, som vid 1895 års slut funnos i statsbanorna nedlagda, äro angifna i tabellbilagan n:o 14. Af statsbanornas samtliga hufvudspår, uppgående till en längd af 3 266.u kilometer (i taxerad banlängd = 3 269 kilometer) voro vid 1895 års slut 3 084.3 kilometer eller 94.4 procent belagda med stålräler och O.a procent försedda med stålhufvade räler. Sidospåren upptogo tillsammans en längd af 666.2 kilometer och af dessa voro 32 procent belagda med stålräler och 5.25 procent med stålhufvade räler. Utgifterna för öfriga underhållsarbeten utom bär förenämda uppgingo med inräkning af kostnaden för vidtagna»ändringsarbeten» till omkring 263 kronor i medeltal per bankilometer eller 19 procent mer än motsvarande kostnad år 1894 *). Såsom märkligare hit hörande arbeten må antecknas: tillbyggnad och ändring af stationshuset i Vretstorp, inredning och förändringar i godsmagasinen vid Stockholms norra station, yttre reparation och målning af Stockholms centralstationsbyggnads gaflar och östra fasad, tillbyggnad af godsmagasinet *) Till häruti ingående, vid bana/delningen bokförda kostnad för byggnaders underhäll komma ytterligare vid maskinafdelningen bokförda kostnader, i medeltal omkring 24 kronor per kilometer eller inalles 77 928.73 kronor för underhåll (resp.»förändring») af verkstads- och förrådsbyggnader m. m., hvilka kostnader äro i tabellbilagan n:o 1 dels fördelade på samt inräknade i de för denna afdelning (lbkomotiy- och yagntjensten) angifna kostnadsboloppen eller dels också eventuelt upptagna särskildt såsom samma afdelnings kostnad för»förändringar».

22 NYBYGGNADER OCH NYA INVENTARIER. i Luleå och af ilgodsexpeditionen i Norrköping, förändring af expeditionslokaler och väntsalar i Bräcke, uppförande af ett afställningsskjul for personvagnar i Malmö, spårändriiigar och spåranordningar vid Östersund, Sundsvall, Elfsjö och Malmö, tillbyggnad af vattentornet i Ange, uppsättning af en fristående vattenkran i TJpsala, nedläggning af vattenledningsrör i Upsala och Hallsberg, utbyte af en vändskifva i Elmhult, nedläggning af en ny vagnvåg i Lund, tillbyggnad af några banvaktstugor å linien, flyttning af två vaktstugor från linien och inredning till betjeningshus vid Laxå, flyttning af en vaktstuga från linien till Bräcke station, flyttning af en restaurationsbyggnad från Forssa till Mellansel samt flyttning vid Gellivare af en förrådsbyggnad och densammas inredning till öfverliggningshus för lokomotivpersonal. Vid malmupplagsplatsen å Svartön vid Luleå har uppförts en malmlossningsbrygga och utlagts dit ledande spår, hvarjemte schaktuing för malmupplag verkstälts och anordningar vidtagits för spårutläggning till malmupplaget och för uppsättning derstädes af en tippbrygga. Banhägnaden har å längdsträckor af tillsammans omkring 200 kilometer reparerats eller utbytts mot ny. Nybyggnader och nya inventarier. De extra anslag, som anvisats att för tiden till och med 1895 utgå för sådana nybyggnadsarbeten, som vid årets början qvarstodo oafslutade eller ej påbörjade, äro i följande öfversigt upptagna jemte arbetskostnaderna under året och samtliga intill årets slut använda medel för arbetenas utförande. 1 ) Anvisadt för utförande af»diverse» arbeten. 2 ) Utgör summan af anslag, 50,000 kr., som för 1895 anvisats till anordning af vexelförreglings- och förbättrade signaleringsapparater vid stationer å linien Stockholm Malmö, och reserverad återstod, 15 380.59 kronor, af förut för samma ändamål anvisade belopp, hvilken summa disponerats för så väl vidstående arbete som de nedan i samma kolumn med * betecknade arbeten.