Nr 2 februari 2006. Lantbruksenheten. SAM Internet www.sjv.se

Nr 2 februari 2006 Lantbruksenheten SAM Internet www.sjv.se

Innehåll: Lantbruksdirektören har ordet 1 Först till kvarn... 2 Problem vid lamning? 2 Hälsoproblem under lamningsperioden? 2 Kurs i HACCP! 3 Stora rovdjur och betesdrift! 3 Behörighetskurser kemiska bekämpningsmedel! 4 Repetionskurs! 4 Alla bevarandeplaner i Blekinge är klara! 5 Är det någon idé att gripa efter halmstråna? 6 Fåglar i odlingslandskapet Sånglärkan 9 Rödlistning 10 Inlämning av ansökan om EU-stöd, SAM-2006 11 Märkning och journalföring ett av tvärvillkoren 12 Kontroll av ekologisk växtodling och ekologiska vallar. 13 Nya sätt att tjäna pengar på din betesmark? 14 Överföring av stödrätter. 15 Fördelar med SAM Internet! 16 Bisamhälle skänkes till nybörjare! 16 Telefonlista 17 Anmäl dig till SAM Internet! www.sjv.se Landsbygd i Blekinge Tidskrift för lantbruk och landsbygd i Blekinge Utges av Länsstyrelsen Blekinge län Lantbruksenheten, 371 86 KARLSKRONA Upplaga cirka 2200 exemplar. Utkommer cirka fem-sex gånger per år. Ansvarig utgivare: Birgitta Jonasson Redaktion och layout: Marianne Lindström & Johannes Holswilder Tryck: Mixi Print AB

Lantbruksdirektören har ordet Nu börjar det dra ihop sig till en ny ansökningsperiod. I år är det inte så stora förändringar att vänta, vilket gör att vi inte kommer att hålla några informationsmöten inför sista ansökningsdag. Däremot kommer vi som vanligt att stå till tjänst med vår inlämningsservice på olika platser i länet. Dit kan du komma och lämna din blankett. Vi gör en snabb översyn där vi kontrollerar att du inte gjort några uppenbara fel. Vi kan däremot inte vid detta tillfälle garantera att det inte finns några fel i blanketten, eftersom detta kräver en mer grundlig genomgång. Om du känner dig osäker på stödregler etc kan det många gånger vara en god affär att anlita en konsult för att upprätta ansökan. Arbetet med det nya miljö- och landsbygdsprogrammet pågår för fullt. EU:s finansiering blev ju klar före jul och nu väntar vi på besked om hur stor den svenska medfinansieringen kommer att se ut och hur Sverige väljer att fördela pengarna mellan olika insatsområden. Vi på länsstyrelsen deltar i arbetet i den mån vi har möjlighet. Så fort vi får klarhet i hur det nya programmet kommer att se ut kommer vi att gå ut med information till länets brukare. Birgitta Jonasson 1

Först till kvarn Lokalt odlad spannmål som mals till mjöl i en lokal kvarn. Kan det vara något? Under 2006 ska vi försöka dra igång ett projekt inom småskalig livsmedelsproduktion för lokala mjölkvarnar. Allt ligger fortfarande i startgroparna så vi vet ännu inte vad som ska ske. Det är därför vi vill ha med dig som har intresse för småskalig mjölproduktion. Är du intresserad så hör av dig till undertecknad på telefon 0455-876 27. Problem vid lamning? Johannes Holswilder Lamningskurser i samarbete med Blekinge fåravelsförening. Teori och praktik om lamning. Det finns några platser kvar! Tid och plats: Tisdag 21 februari, kl. 18.30-21.30, Länsstyrelsens lokaler i Karlskrona. Onsdag 22 februari, kl. 18.30-21.30, Norje Tingshus. Anmälan snarast till 0455-871 13 *** Hälsoproblem under lamningsperioden? Nu närmar sig lamningarna! Och vi vill förstås att så många lamm som möjligt får växa upp och bli friska och starka! På kursen får du lära dig om sjukdomar och hur de behandlas och förebyggs. Vi tar upp problem hos tackor som t.ex. juverinflammation, abort, kalkbrist; hos lamm t.ex. svaga lamm, diarré, adoption av lamm. Tid och plats: onsdag 1 mars, kl. 18.30-21.30, Folkhögskolan i Bräkne-Hoby, sal 11. Anmälan senast 22 februari 0455-871 13 Maria Strand Aktiviteterna är finansierade av EU och svenska staten 2

Kurs i HACCP! Det ställs allt högre krav på dig som producerar foder eller livsmedel. HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point) är ett verktyg för att på ett systematiskt sätt säkerställa att foder eller livsmedel ej medför oacceptabla risker för djurs eller människors hälsa. Tillsammans med Gunnel Persson från LivsTek erbjuder vi en kurs i produktsäkerhet på fyra kvällar. Kursen går igenom riskanalyser, produktflöde med mera. Kursen riktar sig mer mot livsmedel än foder. Tid och plats: onsdag 1 mars och tisdagarna 7, 14 samt måndag 27 mars, kl ca 16-20 i Rådhussalen i Rådhuset i Karlshamn. Ingång från torget. Anmälan snarast till 0455-871 13 Johannes Holswilder Stora rovdjur och betesdrift! Le Carlsson, besiktningsman för rovdjursskadade tamdjur i Kronoberg och Blekinge, frilansfotograf mm håller ett föredrag om stora rovdjurs byteshantering med inriktning på problem och lösningar i betesdriften. Tid och plats: tisdag 7 mars, kl. 18.00-21.00, Reginalokalen (Biograflokalen), Backaryd. Fika serveras! Anmälan senast fredag 3 mars till 0455-871 13. 3 Jesper Bergman Aktiviteterna är finansierade av EU och svenska staten.

Behörighetskurser kemiska bekämpningsmedel! För att få använda kemiska bekämpningsmedel i klass 1L och 2L inom jordbruk, skogsbruk och trädgård krävs att man har behörighet för detta. Godkänd genomförd kurs ger en 5-årig behörighet. Lantbruksenheten anordnar en 4-dagars grundkurs 7, 8, 9 och 13 mars på Folkhögskolan i Bräkne-Hoby. Kursen ger behörighet att använda kemiska bekämpningsmedel klass 1L och 2L. Kursen kostar 2800 kr + moms, inkl. kurslitteratur och mat Anmälan senast måndag 27 februari till 0455-876 20 eller 870 39. Repetitionskurs! Behörigheten skall förnyas vart femte år. Har ditt behörighetsbevis något av åren 2002, 2003 eller 2004 som sista giltighetsår får du en personlig kursinbjudan. Är du nyinflyttad till länet eller bytt adress sen sist du gick kurs, hör då av dig på tel. 0455-876 20 eller 870 39 Anders Gunnarsson 4

Alla bevarandeplaner i Blekinge är klara! De återstående 24 av 184 bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Blekinge län är nu fastställda och klara. Det innebär att Blekinges samtliga Natura 2000-områden har en bevarandeplan. För den som är intresserad finns bevarandeplaner och kartor på länsstyrelsens hemsida www.k.lst.se (klicka vidare mot naturvård och Natura 2000). De kan också beställas genom att höra av sig till länsstyrelsens växel. Alla Natura 2000-områden ska ha en bevarandeplan som ur olika aspekter ska beskriva Natura 2000-området och hur naturvärdena kan värnas. Den ska också vara ett stöd vid eventuell tillståndsprövning (7 kap 28 a miljöbalken). Markägaren har inga förpliktelser att sköta ett Natura 2000- område, men kan ha avtal om skötsel tillsammans med t ex länsstyrelsen eller skogsvårdsstyrelsen. Ulrika Widgren ulrika.widgren@k.lst.se, 0455-876 03. Natura 2000-område - bokskog i Marielund, Karlslskrona. 5

Är det någon idé att gripa efter halmstråna? I media har det på senare tid varit livliga diskussioner om det egentligen är någon vinst med att producera biobränslen ur energisynpunkt. Vissa menar att biobränslena är en återvändsgränd, eftersom det kostar för mycket energi att framställa dem och att vi istället borde satsa på andra energislag. Hur är det egentligen? Låt oss titta på följande exempel. Anta att vi vill använda biobränslet halm för att tillgodose vårt behov av värme. Från det att halmen ligger på fältet till dess att halmen levererats till värmeverket, har det gått åt ungefär 1,7% av den energi som finns i halmen för att pressa, transportera och hantera den. Man kan också vända på det och säga att för varje insatt kwh i form av diesel, har vi kvar 60 kwh i bränslet, d v s vi har en energikvot på 60:1. Om man tar hänsyn till att det krävs energi för att driva ett värmeverk och att där sker vissa förluster, får vi en energikvot på 23:1 för hela kedjan från fält till färdig värme. Om man sedan tar med energin för att tillverka traktorerna, maskinerna och värmeverket, och för att framställa diesel och el, blir energikvoten 12:1. När vi bortför halmen från åkern, bortför vi också det kväve som finns i bränslet. Om man antar att detta kväve ersätts med handelsgödsel, blir energikvoten 9:1. Om man slutligen tar hänsyn till att de personer som arbetar med att skörda och elda halmen, och för att bygga, underhålla och driva värmeverket, etc, behöver mat, kläder, utbildning, m m, blir energikvoten långt mindre än 0,1:1. Mot den förra kvoten kan man invända att man kanske istället måste tillföra kväve vid halmens nedbrytning om den lämnas kvar, och dessutom är kanske jordens mullhalt så god att bortförseln av halm inte spelar så stor roll. Mot den senare kvoten kan man invända att man kan slösa bort energi på annat sätt, t ex genom att gå på gym istället för att göra något nyttigt som att skörda halm, bygga värmeverk eller rent av hugga ved. När någon påstår att energikvoten är si eller så, är det alltså viktigt att ta reda på under vilka förutsättningar som denna kvot gäller. Man ska också komma ihåg att olika energiformer har olika energikvalitet. Den värmeenergi som kan fås ur en halmbal har t ex lägre kvalitet än den elenergi som kan användas för att vispa massor med grädde till goda (och energirika!) semlor, och som dessutom tillför bostaden den överskottsvärme som bildas vid vispningen. På liknande sätt har olika bränslen olika funktionella kvalitetsegenskaper. Om vi t ex omvandlar halmen till etanol, vilket troligen kommer att bli möjligt inom en snar framtid, får vi ett flytande 6

bränsle som kan användas som drivmedel i fordon. Energikvoten för att göra etanol av halm är runt 5:1 (vilket kan jämföras med spannmålsetanol, som ligger runt 1,5-4:1 beroende på valet av systemgränser). En slutsats är att om man snabbt vill minska användningen av olja, ska vi i första hand använda biobränslena för att ersätta den olja som används för uppvärmning, eftersom energikvoten och därmed energiutbytet blir högre. Fig. 1. Energiskörd och energiinsats vid odling av några energigrödor. Källa: Bioenergi ny energi för jordbruket. Jordbruksverket, 2006. Fig. 2. Antalet mil man kan köra med en personbil på det drivmedel som årligen kan produceras på ett hektar åkermark för olika energigrödor. Källa: Bioenergi ny energi för jordbruket. Jordbruksverket, 2006. Daniel Nilsson 7

Fåglar i odlingslandskapet Sånglärkan Artikelserien om fåglar i odlingslandskapet fortsätter. Förra gången handlade det om törnskatan och nu har turen kommit till sånglärkan. Tanken med artikelserien är att ge kunskaper och tips om fåglars vanor, så att alla kan ta hänsyn till fågellivet i odlingslandskapet. Sånglärkan (Alauda arvensis) Himmel! Vad vimmel! Luften av lärkor är full! Denna sanning av 1800-talspoeten C. F. Dahlgren gäller inte längre. Sedan år 2005 är sånglärkan upptagen på den svenska rödlistan. Arten klassas numera som missgynnad. Grunden för detta är den kraftiga minskning som har skett under senare år. I Sverige har sånglärkorna minskat så att det numera inte återstår fler än ca 40 % av det antal som fanns för 30 år sedan. Minskningen av antalet lärkor antas ha samband med jordbrukets intensifiering, även om det inte är lätt att peka på någon enskild faktor som avgörande. Sånglärkan förknippas i hög grad med öppna landskap. Förutom i jordbrukslandskapet finns den också i fjällen och på skärgårdsöar. Positiva faktorer i lärkans miljö är, förutom stora fält (större än 10 ha), förekomsten av vegetation (typ sädesfält) att gömma boet och ungarna i, öppen jord (t ex hjulspår eller annan kal markyta insprängd i grödan) där det är lätt att jaga 8 insekter, frånvaron av träd eller andra utsiktspunkter för kråkor och andra predatorer. Enligt en finsk studie så låg nästan alla bon mer än 60 meter från närmaste bryn. Tätheten av sånglärkor är störst på vallar och trädor och lägre på sädesåkrar. Häckningsresultatet är dock sämst i vallarna. Antagligen beroende på tidig skörd. Enligt studier som har gjorts i bl a Sverige, Finland och England så är predation den viktigaste orsaken till misslyckade häckningar. Många bon, främst i kultiverade gräsmarker, förstörs av jordbruksmaskiner. Kreaturstramp har mindre betydelse. Man har också funnit att ungar har svultit ihjäl främst i sädesåkrar. Anledningen att ungar svälter kan dels bero på dåligt väder under ett känsligt skede av ungarnas utveckling, dels att det helt enkelt inte finns tillräckligt med föda i form av insekter och andra ryggradslösa djur i sädesfälten. Spridning av kemiska bekämpningsmedel har

Sånglärka sannolikt en roll i detta sammanhang. Ungarnas viktigaste föda är fjärilar och stekellarver. I sädesfält och gräsvallar tvingas ungarna också att äta mer hårdsmälta skalbaggar. Generellt sett är (enligt en engelsk studie) de sånglärkeungar som växer upp i trädor i bättre kondition än de som växer upp i sädesfält och gräsvallar. Det är inte självklart att det är häckningsresultatet som är den viktigaste orsaken till att antalet sånglärkor har minskat i Sverige och i flera andra länder. I England har man inte funnit att de lärkor som häckar lyckas sämre nu än för 30 år sedan. Det minskande antalet lärkor kan bero på en ökad dödlighet under vinterhalvåret. De vuxna lärkorna lever till stor del av spillsäd och andra frön. Det kan vara så att arealen med lämpliga miljöer i form av stubbåkrar och betesmarker i Västeuropa där sånglärkorna övervintrar har minskat och att färre individer därför överlever vintern. 9 Sånglärkorna lägger ofta två kullar per år. Även om lärkan är känd för att anlända tidigt på våren så sker inte första äggläggningen förrän i slutet av april. Växtligheten be-höver ha kommit så långt att fåglarna har något skydd för bo och ungar. Om allt går väl så är första kullen på vingarna i början av juni. Andra kullen, om det blir en sådan, kan flyga ut i världen kring mitten av juli. Genom att undvika att slå trädor under denna tid, och genom att lämna kantzoner och mindre osådda områden i sädesåkrar kan man öka sånglärkornas möjligheter att lyckas med häckningen. Nog skulle något fattas oss om lärksången tystnade! Ulf Lundgren Referenser och lästips: Berg, Åke. Sånglärkans (Alauda arvensis) häckningsbiologi och ekologi i jordbrukslandskapet, en litteratursammanställning. Hushållningssällskapen i Stock-holms-, Uppsala- och Söder-manlands län. Berg. Å & Kvarnbäck O. 2005. Preferenser för olika fälttyper hos häckande jordbruksfåglar en litteraturstudie. Ornis svecica 15:31-42. Karlsson, J. & Kjellen, N. 1988. Sånglärka Aluada arvensis L. I: Andersson, S (ed.) Fåglar i jordbrukslandskapet, Vår Fågelvärld, Suppl. No. 12:231-240.

Rödlistning Kriterierna för att bedöma om en art skall tas med på den så kallade Rödlistan utgår från en populations storlek, utbredning och minskningshastighet. Sammanställningen görs av ArtDatabanken och revideras vart femte år. När man talar om hotade arter så avses arter i kategorierna Akut hotad, Starkt hotad och Sårbar. Rödlistade arter är alla arter som är klassade i någon av nedan nämnda hotkategorier: Utdöd (EX=Extinct) Arten är utdöd. Försvunnen (RE=Regionally Extinct) Arten är försvunnen från landet (regionen). Akut hotad (CR=Critically Endangered) Extremt stor risk att arten inom en nära framtid kommer att försvinna. Starkt hotad (EN=Endangered) Stor risk att arten kommer att försvinna. Sårbar (VU=Vulnerable) Arten löper på sikt risk att försvinna. Missgynnad (NT=Near Threatened) Arten är nära att uppfylla kriterierna för ovannämnda kategorier. Kunskapsbrist (DD=Data Deficient) Misstanke finns om att arten är hotad, men tillräcklig kunskap om utbredning eller populationsstatus saknas. För Blekinge finns 56 rödlistade fågelarter upptagna i ArtDatabankens lista från 2005. Av dessa är 28 arter hotade. (J) anger att arten har anknytning till jordbruksmark. De hotade fågelarterna i Blekinge är: Vitryggig hackspett CR Härfågel CR (J) Fältpiplärka EN (J) Sydlig kärrsnäppa EN Kornsparv EN (J) Sommargylling EN Bivråk EN Kungsfiskare VU Årta VU Sädgås, rasen fabalis (rastande) VU (J) Roskarl VU Bergand VU Nattskärra VU Svarttärna VU 10 Alfågel (övervintrande) VU Kornknarr VU (J) Ortolansparv VU (J) Pilgrimsfalk VU (J) Silltrut VU Flodsångare VU Brushane VU Svarthakedopping VU Småfläckig sumphöna VU (J) Gulhämpling VU Småtärna VU Skräntärna VU Kentsk tärna VU Turkduva VU

Fågelarter som klassas som missgynnade (NT) i Blekinge är: Sånglärka (J) Stjärtand Skedand Jorduggla (J) Brunand Rördrom Berguv Hämpling (J) Rosenfink (J) Skogsduva (J) Vaktel (J) Mindre hackspett Mindre flugsnappare Havsörn Göktyta (J) Törnskata (J) Gräshoppsångare (J) Svärta Nötkråka Storspov (J) Stenskvätta (J) Entita Rapphöna (J) Backsvala (J) Höksångare (J) Mer information finns på Artdata-bankens hemsida: www..artdata.slu.se/rodlista Inlämning av ansökan om EU-stöd, SAM-2006. Liksom tidigare år erbjuder Länsstyrelsen dig en möjlighet att personligen lämna din SAMansökan. Inlämningsställen: Kyrkhults Sparbank, 9 mars, kl. 09.00-15.00 Alfred Baumgarten Siretorps Bygdegård 14 mars, kl 09.00-15.00 Alfred Baumgarten Backaryd, Reginalokalen 17 mars, kl. 13.00-17.00 Helene Reiter Länsstyrelsen Karlskrona 27-30 mars, kl. 08.00-16.00 Du kan naturligtvis även lämna din ansökan via SAM Internet, konsult eller post till: Länsstyrelsen, Lantbruk 371 86 KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan 22 Telefon: 0455-871 13 11

Märkning och journalföring ett av tvärvillkoren Redan 1995 infördes flertalet av de regler som gäller märkning och journalföring av nöt, får och grisar. Bestämmelserna gäller för dig som har minst ett djur av något av dessa djurslag. Det allra viktigaste skälet till kraven på korrekt märkning och journalföring är att man vid utbrott av smittsamma sjukdomar som t.ex. mul- och klövsjuka snabbt måste kunna se vilka djur och besättningar som haft kontakt. Smittspridningen kan då begränsas effektivare. Bestämmelserna ingår sedan 2005 också som tvärvillkor för gårdsstödet och andra stöd som betalas helt av EU. Om du söker gårdsstöd och inte följer bestämmelserna riskerar du att drabbas av kännbara avdrag på stödutbetalningarna. För dig som haft brister i djurkontroll 2005 och fått avdrag på stöden är det ännu viktigare att se till att allt är korrekt på din gård. Det är nämligen så att om bristerna upprepas så stiger avdragen med minst tre gånger. Vanliga fel. De brister som varit vanligast när det gäller djurkontrollerna 2005 är att man glömt att rapportera ut utgångna nötkreatur från CDB. Det gäller även sådana djur som av någon anledning finns kvar i CDB men som slaktats sedan flera år tillbaka. Andra vanliga brister är att inhändelser som kalvningar och inköp av djur rapporteras för sent. Enligt reglerna ska rapportering ha kommit in till CDB senast 10 dagar efter förändringen i djurinnehavet. Nya regler för får och getter. Nya bestämmelser om märkning och journalföring av får, getter och grisar började gälla 9 juli 2005. Från och med detta datum ska nya djur märkas enligt de nya reglerna. Det innebär t.ex. att du som har får eller getter måste märka de livlamm du sparar 2006 med ett märke med individnummer i varje öra senast när de är 6 mån gamla. De djur som är födda före 9 juli 2005 behöver däremot inte märkas om enligt de nya reglerna. För får och getter kom det också en ny journal som ska användas från och med 9 juli 2005. De gamla journalerna ska dock sparas i minst 6 år på produktionsplatsen. När får och getter lämnar gården ska det följa med ett transportdokument som ska sparas av mottagaren i 6 år. Särskild blankett ska användas. 12

Nya regler för grisar. För dig som har smågrisproduktion gäller att från och med 9 juli 2005 ska födda smågrisar föras in i journalen när de avvänjs. Observera att denna information endast är ett axplock av bestämmelserna. Behöver du utförligare information eller någon blankett? Då kan du ringa till Länsstyrelsen eller gå in på Jordbruksverkets hemsida www.sjv.se under fliken djur veterinär/djurmärkning. Bra och utförlig information finns också i Jordbruksverkets broschyr God miljö för gårdens stöd 2005. Per Svantesson Kontroll av ekologisk växtodling och ekologiska vallar. Vid kontroll ska brukaren kunna lämna uppgifter om följande: - växtföljder för den mark som odlas enligt stödreglerna. - för förökningsmaterial: ursprung och behandling. - för tillförda gödsel- och jordförbättringsmedel: datum för spridning, ursprung och mängd. - för tillförda bekämpningsmedel: datum för spridning, ursprung och mängd. - andra växtskyddsåtgärder som vidtagits i odlingen. - sådd- och planteringstidpunkt. Uppgifterna redovisas lämpligen i form av en växtodlingsplan. Per Svantesson 13

Nya sätt att tjäna pengar på din betesmark? I Blekinge finns många värdefulla, vackra och artrika betesmarker. Under de senaste tio åren har många restaureringar av betesmark gjorts. Landskapet var nära att förlora många vackra marker men ett omfattande arbete av Blekinges bönder har vänt utvecklingen. Att bevara och sköta Blekinges betesmarker har stor betydelse för att vi skall få ett artrikt och vackert landskap som både kan utnyttjas för daglig rekreation och som attraktion för turism. Hur går man vidare för att det ekonomiskt skall gå runt med betesdrift? Hur utvecklar man betesmarken så att vi får tillbaka en del arter som blivit väldigt sällsynta? Hur gör man för att restaurera på ett bra sätt? Och inte minst hur gör man för att betesmarken skall kunna bidra till landsbygdsutveckling? Urban Emanuelsson skall försöka att besvara dessa frågor. Själv tillbringar han stor del av sin fritid i Blekinges betesmarker. Han har en stor kunskap och många nya infallsvinklar till hur betesmarker skall skötas för att man ska få största möjliga utbyte av marken på olika sätt. Urban har även varit med i arbetet av det nya LBUprogrammet. Han arbetar som föreståndare för Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Missa inte denna unika chans att lyssna på en av Sveriges största auktoriteter på betesmarker. Tid och plats: Måndag 27 februari kl 13.00-16.00, Länsstyrelsen, Blekingesalen. Anmälan senast 22 februari på 0455-871 13 Maria Strand Aktiviteten är finansierad av EU och svenska staten. 14

Överföring av stödrätter. Under 2006 blir det möjligt för jordbrukare att överföra stödrätter mellan varandra. De stödrätter som tilldelats en jordbrukare 2005 tillhör jordbrukaren och är inte kopplade till marken. Jordbrukaren kan fritt välja att utnyttja stödrätterna var som helst inom den region som stödrätterna tillhör eller överlåta dem temporärt eller definitivt till någon annan. Överföring av stödrätter kommer att aktualiseras framför allt i samband med köp eller arrendering av en jordbruksfastighet. Överföring av stödrätter kan ske antingen definitivt eller temporärt genom hyra. Säljer man stödrätter med eller utan mark då måste stödrätterna överföras till köparen definitivt. Om man däremot hyr stödrätter tillsammans med arrendering av mark då kan stödrätterna överföras temporärt om man arrenderar minst lika många hektar, som det antal stödrätter man hyr. Det måste vara samma person som arrenderar ut marken och hyr ut stödrätterna. Hyra av stödrätter kan bara ske tillsammans med mark. De regler som gäller för hyra av stödrätter innebär i praktiken att man måste upprätta ett arrendekontrakt för att kunna styrka att man har arrenderat mark av samma person som man hyr stödrätterna av. Det är viktigt att man i förhandlingar om arrenden redan från början klarar ut hur stödrätterna skall hanteras. Skall de ingå i arrendet? Hur lång tid skall arrendet omfatta etc? När man är överens om villkoren för överlåtelse av stödrätterna skall man ansöka om överföring hos Jordbruksverket. Såväl överlåtare som övertagare skall skriva på ansökan. Ansökan skall ha kommit in till Jordbruksverket senast den 30 mars. Har överlåtaren redan lämnat in en SAM-blankett kan överföring ske även efter den 30 mars men i de flesta fall senast den 15 juni. 15 Jan Ingemansson

Fördelar med SAM Internet! Automatiska kontroller minskar risken för att du ska fylla i din ansökan på fel sätt. Du får en tydlig bild över din ansökan med hjälp av en översikt där du ser vad du har fyllt i och vad som saknas. Du kan fylla i allt eftersom du får tid. Det du fyllt i är också sparat. Det är också enkelt att ändra det du redan fyllt i. Du ser dina åtaganden och betalningsuppgifter. SAM Internet summerar antalet hektar automatiskt. Du sparar mycket tid eftersom du återanvänder dina uppgifter år från år. Du får hjälp att fylla i ansökan genom att programmet har en tips- och hjälpfunktion. Anmäl dig till SAM Internet på www.sjv.se Bisamhälle skänkes till nybörjare! Är du intresserad av biodling men vet inte hur man gör? Blekinge läns biodlareförbund kan erbjuda hjälp och bisamhällen på deras föreningsbigårdar runt om i länet för nybörjare. För mer information ring Bertil Frost 0455-235 11 16

Lantbruk tel 0455-871 13 fax 0455-876 36 Alfred Baumgarten 87644 / 0708-881674 - Kompensations- & djurbidrag Jesper Bergman 87067 / 0733-404679 - Restaurering av betesmarker - Projektstöd för våtmarker Sven Olof Bertilsson 87621 - Gårds- & miljöstöd - Start- & investeringsstöd Anders Gunnarsson 87620 / 0709-228008 - Växtodling Eva Hedström 87618 / 0708-121277 - Kulturmiljöstöd - SAM Internet Johannes Holswilder 87627 / 0733-346034 - Kompetensutveckling - SAM Internet Jan Ingemansson 87622 - Gårds- & miljöstöd Anita Johansson 87039 - Stöd till ekologisk produktion Lenka Johansson 87625 - Blockkartor Sigge Johansson 87634 - Fastighetsfrågor Birgitta Jonasson 87601 / 0708-181601 - Lantbruksdirektör Marianne Lindström 87617, 871 13 - Stöd till minskat kväveläckage Daniel Nilsson 87158 - Energifrågor Helene Reiter 87602 - Betesmarksstöd - Tvärvillkor Per Svantesson 87632 / 0733-346033 - Kontrollfrågor - Projektstöd Maria Strand 87071 / 0708-881676 - Kompetensutveckling - Ekologisk produktion - Djurens välfärd - Biologisk mångfald Adress: Länsstyrelsen Blekinge län, Lantbruksenheten, 371 86 KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan 22. e-post: fornamn.efternamn@k.lst.se Telefon växel: 0455-870 00 www.k.lst.se 17

Posttidning B Avsändare: Länsstyrelsen Blekinge län Lantbruksenheten 371 86 KARLSKRONA B Karlskrona 1 SVERIGE Porto betalt Port Payé Läs vad Blekinges biodlareförbund erbjuder på sidan 16! Läs också om biodling i Blekinge på: www.blekingebi.net