WEGA-bladet DE NORDISKAVEGA-KLUBBARNASMEDLEMSTIDNING NR 4 ÅRGÅNG1995

Plats för adressetiketten AVSÄNDARE: VEGA-klubben, c/o Eva Andersson Lillebovägen 24, 191 44 Sollentuna B FÖRENINGSAKERSBERGA PORTOBETALT BREV P83 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiveflersandning atersende6 försandel6en med nya adres6en I,j 'I II " I I " I I WEGA-bladet DE NORDISKAVEGA-KLUBBARNASMEDLEMSTIDNING NR 4 ÅRGÅNG1995 ii!ii il, II,I Ide och layout Egen sättning Offset tryck A4 > A2 Egen efterbehandling I Tel.7773600. Fax.7455044

" Innehållet i detta nordiska VEGA-blad: VEGA-KLUBBEN Ordförande har ordet. 3 Klubbstyrelser 4 Nya medlemmar 6 Tryckfelsnisse. 6 Motor och reverseringskväll vintern 96 7 Båtutställningar1996 7 VEGA-klubbens årsmöte i Stockholm 8 Segla inte Öland förbi!! 9 Per Brohälls hederspris 1995. 10 Familjen Bergstöms segling sommaren 1995 10 ANNONS: Bodingsegel AB 12 Vårträff på Björnö 13 Lidingö runt 1995 14 ANNONS: Erlandsons Brygga AB 15 Sjrelland rundt 1995 16 Vega 2077 "LOM" på Fyn rundt 1995 18 ANNONS: AlS Rungsted bådvrerft 20 Medlemsm0de i Ish0j 21 Långsegling med VEGA 22 Bes0k ombord 24 TEKNISKA SPALTERNA (EPOXI-SPECIAL)I 25 IMARIs nya botten - kan man lära något av det? 25 BÖLDPEST. Hur åtgärdar man ett drabbat skrov. 28 Epoxybehandling - får kål på osmoseproblemer 32 Så skete det igen!! MD6A totalt 0delagt. 36 Svar på fråga. 36 Frågor till medlemmar 36 M A R K N A D E N 37 VEGA-bladet nr. 11996, utkommer under mars månad. Sista manusdagen för handskrivet manus är 95-01-08. Manus på diskett skall vara redaktören tillhanda 96-01-22 Skriv till redaktionen redan idag! Skicka även foto eller teckningar! Redaktör/ansvarig utgivare: Läszl6 Sz6nyi VEGA-bladet:upplagaca. 900 ex. Sverige... När dessa rader skrivs, är det - 10 och en halv meter snö och man kan bara drömma och minnas de sista fantastiska somrarna. Vad kan då vara bättre än att planera för kommande seglatser, kanske en långtur till Travemunde och friendship regattan, och få träffa gamla och nya vänner från när och fjärran. Har man möjlighet att ta en långsemester på ca 7 veckor, kan man slösegla både fram och tillbaka med korta dags- Danmark. I 1996 vii den store Vega-begivenhed naturligvisvcereifr itravemunde og vi regner med en fin deltagelse fra medlemmerne, da dette er et rejsemål, som vi i Danmark hurtigt kan nå, og mon ikke mange af os glcederos til en uge sammen med gamle og nye venner? På kapsejladssiden er den generelle afmatning ideltagelsen desvcerre (!)~luu-o-n;/a... etapper, men från Stocholmstrakten kan det nog räcka med 5 veckor, snabbsegla ner till Rugen, och sedan ta det lugnt vidare till Travemunde och därefter lite halvsnabbt hem igen i medvind och med sol i sittbrunnen. Det är ju också en möjlighet för er som bor utanför tätorter som Stockholm och Göteborg att få träffa andra klubbmedlemmar och utbyta erfarenheter. Väl mött i Travemunde. PW Forst af alt vii jeg på bestyrelsens.også smittet for stcerkt af på Vegavegne 0nske alle en god jul og et Klubben. Det er noget, vi kommer til godt nytår. Vi kan se tilbage på et år at debattere i det kommende år. Vii vi med stor aktivitet og en fin medlemstilgang, men det er jo også årstiden eller er det ligegyldigt? Det må disku- stadig have status som standardbåd til at rette blikket fremad. teres i 10betaf året. På servicesiden vii vi stadig vcere aktive med at skaffe nye tilbud og ideer -nyanskaffelser og forbedringer vii blive en st0rre n0dvendighed i takt med bådenes stigende alder - men sålcenge vi står sammen, skal problemerne nok blive 10St. Bestyrelsen glceder sig i hvert fald til endnu et aktivt klubår. Walther Nerving 3

*) ordinarie ledarrnöter s) suppleanter VEGA-klubbens adress: VEGA-bladets adress: VEGA-klubben, Sverige VEGA-klubben, Norge VEGA-klubbens STYRELSE och funktionärer Ordförande: Per Wasberg *) tel.hem. 08-776 07 28 V 3055 PAGAL arb. 08-709 00 62 Sekreterare Dan Wallerman *) te! hem 08-751 6492 V 782 ANN arb 08-761 1536 Kassör: Gunilla Wikström *) tel. hem 08-715 05 14 V 883 DUGA 08-716 08 33 Tekn. produktion VEGA- Laszl6 Szonyi *) tel.hem. 08-659 26 50 V 2656 MATE bladet, medlemsmatrikeln: Redaktionsrnedarbetare: Ingemar Bäck *) tel.hem. 08-54062451 V 2 ELVIRA arb. 08-580 854 35 Sponsring, annonser: Hans Mittjas tel.hem. 08-776 32 14 V 3167 arb. 08-401 25 26 BETTY BOPPH Seglings sektionen: Lars Lemby *) tel.hem. 08-715 8704 V7 IMARI Tekniska sektionen: Jan Skoog *) tel.hem. 08-756 57 59 V 1959 CHANS Bertil Engdahl s) tel.hem 08-641 4832 V 193 MAFALDA Carl-Bertil Nordlinder s) tel.hem 08-511 73626 V 486 SHANGRI-LA Benkt-Åke Fri s) tel.hem 08-581 71028 V 30 VITAMIN Klubbmästare: Aino Eriksson-Gatehag *)hem. 08-54066605 V 840 KA TINKA Medlemsregister: Eva Andersson *) tel.hem. 08-96 67 49 V 660 WANDERER arb. 08-463 6051 Lennart Eriksson tel.hem 08-540 666 05 V 840 KA TINKA Carl-Olof Carlsson s) tel hem 08-89 85 88 V 496 KELA Förs. av Klubb-Prylar: Nikolai Suursööt tel.hem. 08-742 79 06 V 2299 GOZA REGIONALA KONTAKTPUNKTER Västkusten: Ingvar Hagh *) tel.hem. 031-29 36 44 V 671 FARS Kalmar: Olle Westin, Gunilla Petri tel. 0480-19647 V 497 MOSES Boden: Jan Wallström tel.hem. 0921-301 77 V 2673 REVIVAL VEGA-klubben, clo Eva Andersson Lillebovägen 24, 191 44 SOLLENTUNA VEGA-klubben, clo Låszl6 Sz6nyi, G:la Tyresövägen 327, 121 33 ENSKEDEDALEN VEGA-klubbens adresse: Postgiro: 0809.4887543 VEGA-klubbens VEGAKLUBBEN, Postboks 296, N-1324 LYSAKER Bankgiro: 1061.40.50948 VEGA-klubben, STYRE Formann: Tom H. Rasmussen Tel.priv. 2271 76 08 VEGA - 1924 Vossegate 16 c, N-0475 Oslo arb. 22 25 54 31 N-124 NOVA Kasserer Svein Straand Tel.priv. 22 49 01 67 VEGA - 1223 arb. 2277 76 80 N-171 SKARVEN Styremedlem: Jan Oddvar Lia Tel.priv. 22 37 99 57 VEGA - 3231 arb. 224647 70 MAJA Styremedlem: Thoralv S. Nödland tel.priv. 66 78 47 44 VEGA - 2399 arb. N-199 CLARA II Styremedlem: Yngvar Dyvi Tel.priv. 66 84 90 20 VEGA - 461 N-ll0 BELLIS Styremedlem: Jan Konings Tel.priv. 66 90 49 89 VEGA - 48 EL VIRA Revisor: Finn Tjijnnesen Tel.priv 67 54 38 04 VEGA - 3183 arb. 22 85 56 73 N-215 THETIS Danmark VEGA klubs BESTYRELSE Formand, VODA-kontakt Walther Nerving Tlf. 45 80 40 92 V 1691 "VIW A II" IFR, redaktjijr, indk0b, Fax 45 8041 95 m0deindkaldelser N restformand, sekretrer, Svend-Erik B01ge Tlf. 4231 17 60 V 2113 "MINKA" PR, turarrangementer Sjrelland Kasserer, regnskab, Jes Jessen Tlf. 86 99 23 30 V 2488 "EVITA" medlemsmatrikel, medlemspleje Jyll.-Fyn V egamesterskab, klasse- Erling Christiansen Tlf. 31609031 V 2493 "ANTI" regler, målebrevsreg, salg af Vega-artikler Teknisk service, hånd- Rene Nielsen Tlf. 31383358 V 3345 "LEDA" bjijger, instruktioner REGIONALE KONTAKTER LIMFJORDEN: Eigil Toudal - Nibe tlf. 98 35 24 70 V 1883 "ELLY" I Klubb-Prylar, se marknaden "" Postgironr: 15 39 25-3 Medlemsavgift: 150:- Kr lår ""..""""""""".""""". Postgironr: 79 23 81-6 Klassbevis, kurser och övrigt "..""."""""""""""". Postgironr: 229 60-9 Medlems-, verksamhets-år: 1/9 tom 31/8 nästföljande år. VEGA-klubbens båtförsäkring: UAP-AGF Assurans AB LILLEBA:L T: Freddy Pugh - Haderslev tlf. 7452 11 84 V 3135 "KIS-PUGH" VEGA-klubbens adresse: DANSK VEGA KLUB clo Walther Nerving Egehegnet 76, Dk-2850 Nrerum Postgiro: 509-6227 DANSK VEGA KLUB, 8541 SK0DSTRUP 4 5

Nya medlemmar, Sverige: Ulf Ahlquist Vega 298 FRÖJA Mikael Hammar Vega 363 HIGH FlVE Göran Liberg Vega 285 Bengt Lundin Vega 2476 VEGA IRENE Lars-Erik Marting Vega 3196 Bert Nilsson Vega 1987 Jan Ovist Vega 2899 Mikael Ravelius Vega 733 Åke Sääf Vega 3057 MAMAJ Ann-Brith & Hans Torsek Vega 2982 SUN-HWA Yvonne Träkner Vega 2309 Per Wiborg Vega 1571 FIDEBUSA II Lars-OlofWollter-SvenssonVega 2353 PERLAN-CECILlA Leif Öhrn Vega 3152 MARIE 620 20 Klintehamn 11249 Stockholm 74022 Bälinge 109 00 Hangö 439 92 Onsala 37491 Ararum 66894 Bäckefors 640 50 Björnlunda 141 45 Huddinge 632 33 Eskilstuna 18362 Täby 871 32 Härnösand 72348 Västerås 112 65 Stockholm MOTOROCHREVERSERINGSKVÄLL VINTERN96. I år ordnar vi en temakväll där vi kombinerar motor och reversering. Onsdagen 7/2 96 samlas vi här hos mig på Diskomat AB, kl 17.30. Adressen är Ingenjörsvägen 3, Årstadals Industriområde (syd och ost om Liljeholmsbron, vid Vin & Spritcentralen). Parkering inga problem och ni som kommer med tunnelbana åker till Liljeholmen, går sedan ner under gamla Södertäljevägen (ca 8 min). Anmälan sker till mig per telefon, bostad 08-776 07 28 eller arbete 08-709 00 62 senast 2/2 96. Det är viktigt att ni ringer och anmäler er, ifall det blir någon ändring av datumet. Kaffe och smörgås till självkostnadspris. Den som har en lös reversering, tag med den som demonstrationsobjekt. Per Wasberg ANTALET MEDLEMMAR ÄR 581 PER DEN 09/12 1995 Välkomna till VEGA-klubben! Nye medlemmer, Danmark: Vi onsker folgende nye medlemmer velkommen i Vega Klubben: L. Stahrenberg & H. Fjerdingsted Niels Erik Wille Mogens Hagemann Tryckfelsnisse. V 3106 V 1955 V 2974 Tyvärr blev det fel telefonnummer till Max Eriksson betr. "Reverseringsreparationer." Vi repeterar hela annonsen: Max Eriksson, V2470, Time Out II, i Järfälla har erbjudit sig att hjälpa "PERINA" "SHANNON" "BINTANG" 4060 Kirke Såby 2670 Greve 2630 Taastrup till med reparationer av reverseringar mm. Han kan göra det på plats i Stockholms närhet eller i klubbhamnen i Järfälla, där det även finns tillgång till kran. Tel: 08-58037644. Råtutställningar 1996 I Göteborg 2-11 februari. Vegaklubben kommer att ha en skärm med information om vad som har hänt I Stockholm dvs Älvsjö 2-10 mars. På Älvsjömässan planerar vi för en skärmutställning bland klassförbunden i Stockholms seglarförbunds regi. Denna gång planerar man att placera skärmutställningen i A-hallen. Hör gärna av Dig till styrelsen om Du kan hjälpa till. Det behövs alltid besättning till montern. På Älvsjömässan planeras också en VEGA-träff mellan kl13 och 15 lördagen den 9:e mars i konferenslokal K14. Se anslag vid vår skärmutställning. Något och vad som är på gång på Västkusten. Skärmen är placerad i motern för Göteborg-Hallands seglarförbund. detaljerat program är i skrivande stund inte fastlagt. Du kan i varje fall sitta ner, ta en kopp kaffe samt börja träna på vårens bryggsnack och ljugarbänk eller t ex diskutera hur man bäst samseglar till TravemOnde i sommar. Troligen ordnar vi en teknisk panel under en del av tiden. Tipsen för mässbesökaren är som vanligt Starta tidigt, häng på låset innan den stora rusningen och kom till Vega-rummet när Du vill vila benen. 6 7

VEGA-klubbens årsmöte i Stockholm 95.11.18 i Sjömanshuset, Katarinavägen 19, Sthlm. Till årsmötet kom 37 personer. 1. Årsmötet förklarades öppnat av vår vice ordförande Ingemar Bäck. 2. Till justeringsmän valdes Dan Wikström. 3. Årsmötet förklarade att mötet var rätt utlyst trots den något sena inbjudan. 4. Ingemar Bäck valdes till mötesordförande och Per Wasberg till sekreterare. 5. Styrelsens verksamhetsberättelse, förvaltningsrapport och budgetförslag redovisades i kallelsen. 6. Revisionen är gjord av Bengt Andersson. Årsmötet godkände revisionsberättelsen. 7. Årsmötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. 8. Val av nya styrelseledamöter.. Ordförande: Per Wasberg. Kassör: GunillaWikström. Sekreterare: DanWallerman. Övriga ledamöter: - Segling - Medl.reg. - Göteborg. Suppleanter* - Teknik - -- " - -- " Ingemar Bäck (omval) Lars Lemby (omval) Eva Andersson (omval) Ingvar Hagh (omval) Karl-Bertil Nordlinder Bengt-Åke Fri Bertil Engdahl Carl-Olov Carlsson 1 år 2 år 2 år 2 år 2 år 1 år 2 år * Styrelsen skall se över och ge förslag till stadgeändringar beträffande suppleanter.. Ledamötermed ett år kvar av mandatperioden: - Klubbmästare Aino Eriksson-Gatehag - Redaktör Laszl6 Szönyi - Teknik Jan Skoog. Övriga funktioner utanför styrelsen: - Redaktionen: Hans Mittjas - Medlemsregister: Lennart Eriksson - Försäljning: Nikolai Suursööt 9.Till revisorer valdes Bengt Andersson och Roine Mattson. Till revisorsuppleanter valdes Dan Wikström och Ove Lindholm. 10. Valnämnden, Birger Lindblom, Börje Isaksson, Bengt Sjöbäck och Lennart Eriksson omvaldes. 11.lnga motioner har inkommit. 12. Lars Lemby: Inga ändringar i klassregeln. 13. Mötet beslutade att medlemsavgiften höjs till 200:- 14. Lars Lemby redogjorde för kappseglingsresultaten, samt höll prisutdelning. 15. Övriga frågor. Vi skall i bladet uppmana medlemmar, som är intresserade att vara med i styrelsen, eller andra aktiviteter, att ringa valberedningen. Postgirot för medlemsavgifter kan ev. handhas av registerhållaren, utreds av styrelsen. 16. Årsmötet avslutades. Efter mötet serverades kaffe och landgång samtidigt som Lasse Lemby gick igenom hur man kan segla ner eller på annat sätt vara med på friendship regattan i TravemOnde nu i sommar. Vi återkommer med lite ideer och förslag i kommande Vega-blad.. Vi planerar också en IFR-träff någon kväll på senvintern. Lasse fortsatte sedan med att berätta lite om IMARI's nya epoxibotten. Lennart Larsson berättade också om torkningen av sitt roder samt visade diagram. Lasse, Lennart och Martin Engman från Njutånger återkommer om epoxibehandling i VEGAbladet. Tiden bara rann iväg och klockan var nu redan halv åtta och tyvärr hann vi inte med få någon rapport från Ingvar Hagh och västkusten. Vid protokollet:... Per Wasberg. Justeras:... Dan Wikström Hoppas att jag kan göra Harriet Bergström glad igen! Besvikelserna över nämda Ölandshamnar är förståliga - men det finns flera smultronställen! Nästa gång hoppas jag att få träffa Dig och många fler i STORA RÖRS hamn, som ligger mellan Borgholm och Färjestaden. Hamnen är en f d färjehamn till Revsudden och Stora Rörs BåtsäIIskap driver den nu som småbåtshamn. Där finns kiosk, närhet till andra förnödenheter, möjlighet till skogspromenader, tennis, bad mm. mm. Eventuella brister i hamnen försöker vi att kompensera med vänlighet och hjälp. Hjärtligt välkommen! av Dig i förväg. Låt gärna höra Johannes KOnkel, Vega 498. 8 9

Per Brohälls hederspris 1995. Per Brohälls hederspris är en silverpokal, som skänkts till VEGA-klubben av Margareta Brohäll. Margareta ville i Pers anda med detta pris uppmuntra familjeseglare, som verkligen utnyttjar och har glädje av sin VEGA. Priset, som är "ständigt vandrande", d v s man får behålla det under ett (1) år, ska gå till den VEGA, som seglat längst med samma besättning. I år var det ingen konst att välja pristagare: Harriet och Stig Bergström, Familjen Bergstöms segling sommaren 1995 10 ett gammalt fint seglarpar med bra många år på nacken, som med V 2825 JOLlNA kringseglat landets sydöstra skärgårdar, hav, uddar och stränder, från Stockholm till Gisslövsläge och åter. Observera att det är Harriet, som är skeppare. Jag tror att Margareta Brohäll kommer att gilla valet av pristagare. Harriets berättelse om deras färd återges i detta VEGAbladet. Den 24 maj 1995 startade vifrån Stockholm och åkte i sakta mak söderut. Första anhalt var det nyrenoverade Nynäshamn, det var en trevlig upplevelse. Sedan gick vi till Aspöfladen där det fina naturrum fick ett besök. Broken blev nästa hamn och där är det alltid lika trevligt att ligga. Färden gick vidare över Bråviken för vidare segling till Snedskär, med den helt unika linfärjan. Där kom också goda vänner på besök. Dimmigt och kallt med motorgång till Fyrudden. Nästa stopp var Luskroken, där vi låg alldeles ensamma. Sedan stannade vi i en av våra favorithamnar nämligen Lotsshackelhamn. Där vi återigen var ensamma. Nästa hamn blev Västervik där vi låg gratis. Vidare till Bysundet där jag "h-l-v-t-e" tuschade mittgrynnan. Jag kände mig helt knäckt då jag visste att den låg där. Gick sedan den ganska ruskiga leden utmed Simpevarp till Figeholm. Fin segling till Sandvik på Öland med god mat på Kvarnen. Ny hamn för oss Revudden på Skäggnäs. Den var riktigt bra. Sedan raka vägen till Kalmar. Där ligger ju allt nära och lättillgängligt. (Åsikter om hamnar på Öland iförra numret av Vegabladet. Red. anm.) Vidare till Mörbyiånga i dimma och elände. Om Mörbyiånga var trist tog Degerhamn priset med slamrande fabriker. Sedan gick färden till vackra Konstantinopel där jag var på skolavslutning i kyrkan. Nu skulle vi till Svenön i Blekinge skärgård. Där hade vi legat tidigare (för ca la år sedan). Från ön kan man se ut över Gåsejjärden där U 137 "grundstötte". Dock, när vi kom fram ganska sent på fredagseftermiddagen låg Sjö- mätningsfartyget Nils Strömcrona och tog upp hela öns nordsida. Vi hade, gamla och försiktiga som vi är, köpt nya sjökort och gick mot land där vattendjupet var markerat till 1,5. Plötsligt rörde vi oss inte. Viförsökte backa med motor, men det gick inte. Viförsökte varpa oss ut, det gick inte heller. Vi tutade i en lur på Nils Strömcrona. Men fredagkvällen hade redan börjat, så de hörde oss inte. Vi fick ringa VHF och be dem ringa Nils Strömcrona. Efter lång väntan kom räddningen i form aven värnpliktig och ett befäl i en slängbåt med Mariner 140. Efter avdragning körde vi för motor i hällande regn till Karlskrona. Kortaste etappen var till Hallarna. Vidare till Karlshamn. Där var det skvalpigt. I Hanö var det muddring på gång i hamnen. Nu skulle vi besöka ett systembolag. Åhus måsteju vara bra. De gör ju Absolut Vodka. Tro mig eller inte men systembolaget hade öppnat dagen innan vi kom. Vidaretill Simrishamn. Där skulle vi till en skeppshandel. Men de hade "konkat". Gick till Skillinge. Där var nyöppnad skeppshandel. Den doftade härligt av tjära och tågvirke. En ny fiskhandel öppnade också när vi låg där. De bjöd på Macka medför östkustare strömming, för västkustare sill. Midsommarafton blev vi bjudna på mat och dryck på båtklubbens firande. Dessutom fick vi en tavla. Skillinge är helt fantastiskt. Fin segling till Kåseberga där vi låg inblåsta flera dagar. I våra unga år hade vi säkert gått ut men nu när vi närmar oss de 70 låg vi helt stilla. Kåseberga var fint men vi seglade vidare till Ystad. Vi behövde en mastkran, man den gick inte att på upp i. Vi seglade vidare till Abbekås. Inseglingen var fotvatten men de hade mastkran. Gropig segling till Gislövs läge. Där vände vi åter norrut. Via Ystad, Kåseberga, Simrishamn, Hanö, Ekenäs utanför Ronneby, Karlskrona, Kristianopel, Kalmar, Borgholm, Sandvik, Byxelkrok, Bysundet, Spårö, Luskroken, Fyrudden, Oxelösund, Broken, Rastavikarna, Kolnäsviken, Oxnö. Vidare med barn och barnbarn. Jag har fått det till 899,2 M men det bör nog kontrolleras. Som facit på årets segling måste vi säga att den överträffade Göta-Kanal-Sverige runt. Höga kusten och Åland. Att vid 70 års ålder segla sakta, stilla, inte gå ut i dåligt väder var jätteskönt. VCl/YJUV~~[lJ~ 11

VEGA KLOKA SEGEL & RULLSYSTEM Storsegel, i 300g-dacronduk med genomgående topplatta, 2 bindrev, märkning, tresömmade våder m.m. Höstl!ris: 6900 kr RuUgenua, 19,5 m2, biradialskuren för lång livslängd, rullkompensator, 2 uppmärkta inrul1ningslägen & UV-skydd. (Väljer du G-kapell istället för UV tillkommer 900 kr) Höstpris: 7200 kr Alla båtar son var med vid Vårtäffen 1995 Böjörnö Genn~ker, 41 m2, lättskött utan bom,triradialskuren. Ink1. skot, halshomsblock och -lina. Höstl!ris: 5800 kr RuUsystem, ink1.furlinglina och ledblock: Plastimo 608s Höstpris: 5700 kr Furlex A5 Höstpris: 7400 kr Nemo K/R HöstJ!ris: 6600 kr Allt fler Vegaägare väljer Boding Segel. J över 20 år har vi sytt Vega segel. Kontakta oss för konsultation, det kostar inget att fråga! o.. o.... VARTRAFF PA BJORNO Klockan 9 skall flaggan ner, även om man inte har signalhorn.: Vegas original bordsben Vid benat Ingemar Bäck. Boding Segel AB Kilowattvägen 5 136 44 Haninge Tel 08-745 1220 Fax 08-745 42 32

Lidingö runt 1995 SKEPPARE JAN SKOOG, TAKTIKER OCH GAST LENNART WESTFORD Vissa dagar ska man inte starta i en verkligen på tiden att vi kom loss. Vi hade kappsegling. För det första blåste det allt nu endast 5 minuter på oss att komma till för mycket för en amatör som jag, vi var start. Då bara lossade plätten utan att vi också endast två i besättningen, det räcker tog i det allra minsta. Upp kom plätten inte när det är mycket vind. med en "väldans fart", det låg något järn- D t b oo r " ', o e o Jad e annars, bra VI t og In tva skrot uppe på plätten, rostigt och dant. rev och hade endast kryssfocken uppe ~lit st~vades ~er med en fart som e~dast n,. o 0 ad gonen pa o St a tldsbnst kan astadkomma, storen hissanar VI pr vepa mor or o oo V t Enl ' ' OO. ' gt a kanslor k I des och vi var pa väg mot startlinjen. Det ar an. I mina egn glc von. o rt oc h k rang n d e gans ka I agom. V I. t o g var trangt och boklgt att segla fram mel- ner focken och seglade med storen till Ian alla som var i vägen mellan oss och L ' d ' oo ' o n "' I Ingobron. VI hade pa vagen saiis kap linjen. Vi kom över linjen ca 4 minuter med en Ohl sson 29 som hade ba o de stor efter 12.00 som var vår starttid. Detta och försegel uppe, det skiljde inte mycket började inte bra sa vi till var~,~dra, ~e~ ' o., f t h d b f t b O t men, nu var det bara att ge Jarnet sa VI I ar sa VI a e nog ra ar I a en, o o t kt ' % e~. kunde fa kontakt. Det blaste ju av bara o katten sa fart fick vi direkt. Men alla an- Vi tog ner seglen när vi kom till bron dra hade samma vind och samma höga och lade oss att vänta på öppning. Vi fart, så vi tog inte in på de andra Vegorna. gick igenom och gick upp mot Lidingö, 'n, O n, n gick upp mot starten där låg tre andra VI boqade med kryss sa nar VI horde b t f O oo o. o' k 1 d k I OO tt skottet för nästa start började vi planera a ar or an ar sa VI a e oc sa I en p a. o o o för att sia första gangen, sa att när de Här kom kaffet fram, det är roligt att andra båtarna började svärma omkring sitta och titta på alla som ska vara med i oss skulle vi ha vinden från styrbord så vi racet, somliga är väldigt samlade och inte skulle behöva väja för alla. Det fungtrimmar på alla sätt och vis, det är nog erade ganska bra hela tiden. Vi började det riktiga i ett läge som detta. Men det är få kontakt med Rolf Haldrups Vega så vi också gott med kaffe. följde honom med samma fart. Det gäller Tiden gick, så klockan blev 11.45 det blev dags att sätta segel. Lennart min gast skulle gå ner på toaletten medan jag tog upp plätten, var det tänkt, men det är inte allt som går som man har tänkt. Jag tog tag i ankarbandet och drog, det satt Det var nu det kom att bli riktigt be- svärligt, det var nu vårt deltagande i Li- dingö runt 1995 skulle ta slut. Vi skulle inte komma i mål. Det var nog en tamp som fastnade i rorkulten någonstans, i fast, mycket hårt skulle det visa sig, jag drog och klockan gick. Det blev allt mer bråttom. Till slut sade jag åt Lennart att gå ner efter kniven så vi kunde kapa eländet. Klockan var nu 11.55 så det var 14 att ta honom med taktik, tänkte vi och gick lite längre i slagen ibland. Det blåste hårt så det lutade mycket, fast vi hade två rev i storen och kryssfock, Det var svårt att vinscha hem ibland med en arm i vattnet. ett slag upp mot Lidingö, det är svårt att efteråt kunna rannsaka sig själv vad vi gjorde för fel. Vi fastnade mitt i ett slag rakt i vindögat, focken var plötsligt på fel sida, båten låg still, föll av lite grand så vi fick lite fart framåt, rakt upp på Lidingö. På grund är nästan milt sagt. En gammal dam som var ute med sin hund gick på cykelbanan ovanför, fick nog en smärre chock när vi kom seglande mot henne, "varför gör de på detta viset" måste hon ha tänkt. Vi tog snabbt ner seglen så vi inte skulle driva upp hårt på land, vi stod inte på så ingen skada var skedd, landkänningen var inte värre än den botten- känning man kan få när man ska lägga till på ett mera normalt sätt. Vi kom ut från land med hjälp aven kille och en tjej i en stor gummibåt som drog ut oss från land. Vi tackade för hjälpen startade motorn, ringde till tävlingsledningen och meddelade att vi bröt tävlingen. Vi hade fått nog för i år. Vi skulle tydligen inte ha startat, kanske inte ens stigit upp på morgonen. Jan Skoog i Vega 1959 (Skeppare) Lennart Westford (gast) Stormarknad för båttillbehör ERLAND SONS BRYGGA,. ALLT FÖR DIG SOM GÖR DET SJÄLV! Polyester, glasfiber, verktyg, färg, fernissa, syrafast rostfri skruv, gångjärn, beslag, tågvirke, teakdetaljer, rördeiar, elinstalla tionsma teriel, Yanmar original parts, Volvo original parts, Morse kabel och reglage, rnarinplywood. ERLANDSONS BRYGGA AB Karlsrogatan 1, 170 65 Solna, Tfn 08-85 8900, Fax 08-85 60 09...16.I...!try..,""" Expressens stora prisundersök. ~ " ning i juni pi en utvald kasse, ":. bosked:erlandssonsbryga är billigasti landet. ~ ' -', båtprylargavettentydigt J<~~""t. ~ Jim "'".," Ochdeti konkurrens medalladestora ~ båttillbohörsftnnorna, Fri parkering! 'Q",,~....;~..,.) 15

SJ/ELLAND RUNDT 1995 I denne skrivende stund er sejlerseesonen slut for i år. Er sommeren ikke gået alt for hurtigt? Der var meget mere, der skulle nås, men som nu må vente til neeste år. Planer, der blev lagt, mens båden endnu stod på land. Om ture, ferien og kapsejladser, dog var en ting sikker - Sjeelland rundt, det skulle vi! Nu er transporten af båden fra Nibe til Helsingor faktisk et storre problem end det af sejle rundt om Sjeelland. Derfor gik hele foråret - sammen med en lille havnefest - med at forberede sig på denne begivenhed. Forste problem var at finde nye gaster, da den unge del af beseetningen havde fået fine fornemmelser efter sidste års sejlads. "ELLV" var ikke udfordring nok for dem. Nyt vand skulle erobres. De skulle ud og leere hele verdenen at sejle. Spog tilside, Junior havde selv fået fod på eget deek. En Soling er i hans alder nok mere speendendeend Vega'en. Problemet blev droftet med gutterne i klubhuset over nogle pilsnere. Efterhånden som snakken gik, var der et par stykker, som nok mente, at kunne sådan et par hvalpe gore det, kunne det da ikke valde dem store problemer at futte med rundt. Med erfaring fra sidste år blev grejet gennemgået noje. Nye hal og fald blev indkobt og ikke mindst to nye to-gearsspil blev monteret. De gamle, som båden var fodt med, kunne få enhver gast til at ligne en orangutang efter tyve hurtige vendinger. Nu havde Junior de forrige år sammen med nogle gaster eller beseetning altid sejlet i forvejen til Helsingor, mens resten af beseetningen og Skipper i ro og mag kom dagen far starten for at påmonstre. Der var i år ikke andet at gare for Skipper 16 end med gode ord og snak at få ferien lagt en måneds tid far den planlagte, så ferien kunnestarte direkteefter med endnu en tur rund om Sjeelland. I planleegningens stund ikke så ilde, for nu blev der en chance for at se Bagestrammen idagslys. Tirsdagen far start blev "ELLV" og en Bianca 28 fra klubben sejlet til Aalborg for at afkorte turen og for at komme hurtigt afsted direkte fra arbejde. Vejrmeldingen op til turen havde ikke veeretgod, men at flere dages uvejr lige skulle samle sig den onsdag og udiases på en gang, havde ingen ventet. Sikken et syn, der modte os, da vi kom ned til havnen. Bådene var lagt uden på hinanden, langskibs med bolveerketi det inderste hjorne af havnen, hvor der var lee. De hoppede som to rodeoheste. Heldigvis var bådene forskudt, så masterne ikke kunne klappe sammen. Gode akrobatiske evner skulle udvises for at komme fra båd til båd. Alle planer om en farvel-pilsner med venner og familie kunne godt opgives. Det kunne ikke gå hurtigt npk med at få det sidste grej ombord, smidt fortojningerne og komme ud på frit vand. Her må jeg nok indramme, at hvis det ikke var fordi vi skulle til den kapsejlads, var der ikke ti vilde heste, der kunne treekke mig veek fra "flimmeren" eller anden indendors aktivitet på sådan en dag. Limfjorden er ellers et forholdsvis mildt vand at sejle i, men den dag skulle heller ikke det opleves. Til trods for at vinden stod til en plat leensog kun med en genua oppe, var det stadig et stort rodeorytteri. Så det man havde gået og fablet om hele dagen på arbejdet om engelske boffer og radvin de forste par timer ud af fjorden, kunne der godt skydes en hvid pind efter. Det eneste positive var, at det gik f... steerkt. Selve turen over Aalborg Bugt kan bedst beskrives som en stor gang karen i rutschebane, hvor man ikke kunne komme af. 5-6 meter haje balger kastede os afsted. På denne sejlads opdagede jeg, at en Vega kan veelte. Lige som vi skal til at surfe ned ad en balge, kommer der en forkert sa og breekker ind over heekken og ind i cockpittet. Balgen er så kraftig, at jeg loftes med. Ved at jeg har fat i rorpinden, går båden rundt og kommer derfor ned af balgen på siden. Da fik vi os et glas bangevand! Men ellers gik resten af turen uden yderligere dramatik, ja det var ligefremt hyggeligt, da vi var kommet i havn, at hare, hvordan vinden hylede og peb, og gå en tur op på molen for at se andre komme til havnen, velvidende, at vi sejlede ikke mere den dag. Sidst på dagen kom resten af beseetningenog danseteltet skulle lige vendes. Om fredagen bleeste det stadig peent og i år skulle vi jo have Sjeelland på SB side - en udmeerket forandring. Nu ved jeg ikke, om det var den hårde overfart, turen i teltet eller beseetningenshaje alder, men entusiasmen var ikke den samme som sidste år. Her skal også indskydes, at vi ved ankomsten konstaterede, at der ikke blev et rent Vega-lob, men et handicaplob med ca. 30 forskellige både. Det er helt klart ikke så sjovt, så det er under afslappede former, vi gor os klar til starten. Vinden er til spilerstart men vi fejlbedommer vores placering i startfeltet og mangler 1-2 minutter ap tillinien, da skuddet lyder. Men det veerste er, at da spileren skal seettes, har gasten, der skal på fordeekket, ikke kontrolleret, om spiierposen er lukket, med det resultat, at da han binder den til sogeleenderet, falder spileren ivandet. Heldigvis kan den flyde, så vi har en mand overbord manovre, da starten går. Vi traster os med, at de, der er startet, har så hård skeering, at spileren hele tiden står og klaprer. Men vi er uhjeelpeligt kommet bagud. Spileren pakkes om og kommer ap lige efter Kronborg. Bagfra kommer de store både fra den sidste start. Teetpå kommer "Tyrkisk Peber". Imponerende at se, hvordan den er lige ved at plane. Så er det, at livet er at sej le. Med vinden agten for tveersvar vi hurtigt over Koge og Faxe Buge, ja faktisk så hurtigt, at da vi lå ved indsejlingen til Bogestrammen, var navigataren ikke i stilling, og af bar befippelse rag spileren ned - en meget kedelig handling - vi kunne have båret den ned til Kalvehave. På dette tidspunkt var det blevet så morkt, at vi ikke turde seette den igen. Den neeste båd, jeg skal have, skal enten sejle uden om Bagestrammen, eller sejle så hurtigt, at vi kommer der i dagslys, for der var bare morkt som i graven. Dette var tredie gang, jeg var her, men jeg har endnu ikke oplevet andet end at sejle som i et markekammer. Det kom jeg så til at opleve senere, da ferien derefter blev Sjeelland rundt igen, men i et mere adstadigt tempo, som er en hel anden historie. Her viste navigataren igen sin kunnen. Vi blev stille og rolgt lodset igennem som en sondagsskole på udflugt uden nogen form for ophidselser. Da vi hen under morgenen kom til Farabroen, havde vinden efterhånden lagt sig til en let brise, og mens vi sejler videre mod Storestramsbroen, dukker der i margengryet bag os en båd ap - DET ER EN VEGA! - Mandskabet purres - nu må der hekses! Men nej - lige meget hvad vi gor, så skrider "LAS VEGAS" lige så stille forbi os, det var bare ikke til at beere. Videre herfra mod Agerso tager vinden til igen og det bliver til streekvind, men intet varer jo evigt. På vej mod Storebeelt begynder det at ligne en gang kryds. Med to reb i storsejlet og vinden direkte imod og en krydsfok ved en af 17

Vega 2077 "LOM" på Fyn rundt 1995 I modscetning til 1994 havde meteorologerne lovet magsvejr i år. Vi havde en ny gast Jacob med i år, han er tidligere hovmester. Jacob havde lovet at stå for provianteringen og samtidig havde han lovet at vcere med til at sejle skibet fra Prcesto til Korshavn. Han stillede hos mig i en varevogn stoppet med proviant, 01vand, GI.Dansk og hvad ved jeg. Jeg sagde for h... Jacob, vi skal ud at sejle kapsejlads; Jacob sagde, der er ikke noget vi kan undvcere! Nå, tcenkte jeg: Vi kan altid scelge de tomme flasker og kasser i Korshavn. Vi sejlede til Agerso om onsdagen, hvor de to andre gaster Flemming og Jorgen påmonstrede, torsdag sejlede vi til Korshavn. Vi havde en spilerstart kl. ca 14.20, det var selvfolgelig en flot sejlads til JEbelo med alle de spilere på vandet. Vi ryger ind i ncesten ingen vind NV for JEbleo, så vi ligger ncesten helt stille. Så passerer "Tyrkisk Peber" med alle gas- @ pilonerne til den kommende Storebceltsbro er dette ikke livretten for en VEGA, i den smalle gennemsejling, der var afsat. Men for at gore det hele fuldendt kommer der et felt på 25-30 både i svcervcegtsklassen og vii igennem på samme tid. Så hvis pilonen ikke tog vinden, gjorde de det. Resultatet var, at vi lå og sejlede fcergesejlads, til de var kommet forbi. Vi var her halvvejs i sejladsen og videre mod Odden bliver vinden kraftigere og det begynder at regne. Så hen under aftenen begynder din indre stemme at sporge dig om, hvorfor er du i grunden her? Men da vi efterhånden får rundet Odden og vinden falder, er det som om noget sker. Solen starter med at titte over kimingen for derefter af sejle op på terne siddende på lonningen med deres torre sandwich i hcenderne, så siger Flemming så hojt, at de ikke kan undgå at hore det derovre: Er det i aften vi skal have bankekod eller kylling i karry? Skipper begår en taktisk broler og går ud midt i tragten i stedet for at soge ind mod Bogense for at fange landbrisen, så vi ligger stille det meste af natten. Da det bliver morgen, kan vi se hovedfeltet, det står som en hvid mur nede ved Strib. Nu kommer der en smule luft og vi begynder at sejle. Lidt efter scetter vi spiler, nu er hovedfeltet ude af syne, da vi passerer Strib, ser vi de sidste fra feltet forsvinde under den nye Lillebceltsbro. Jeg soger over på Jyllandssiden for at komme i stromlce. Idet vi kommer under den nye bro, står tågen som en mur foran os, sigtbarhed ca. 50 meter. Der er stadig vind til spileren. Pludselig siger Jorgen: Jeg kan se en Iystbådehavn til bagbord. Fint, siger jeg, så er vi ved at vcere ved broen, men det var ikke en Iystbådehavn, det var selve feltet, der lå i modstrom - himmelen - hvilken oplevelse! Dette kunne scette liv i bescetningen. Der rigges an til råhygge. Da Gilleleje passeres, lignervi mere en turistbåd, med rodvin, blode hynder og hvad dertil horer. Hele sejladsen har nok haft sit prceg af, at det ikke var en ren VEGA-klasse. Så hvor spileren kunne scettes det sidste stykke, blev der istedet sejlet på det sikre, som det siges. Det var ligesom gejsten manglede. Det er helt klart, at hvis vi fortsat skal sejle Sjcelland Rundt, skal vi have vores egen klasse!!! Eigil Toudal Nibe @ med spilere - og tog luften fra hinanden, så der var ingen der kunne komme igennem. Jeg kunne se, der kun var hul ude midt i strommen, så jeg gjorde det eneste, man ikke må i modstrom: jeg skar ud midt i modstrommen og dajeg kom under broen bommede vi og skar over mod Jylland igen. Da vi ncermede os alle dem, der lå og sloges om vinden, bommede vi igen og da vi nåede over til fynsiden, var vi igennem feltet. Det var en fantastisk oplevelse med en Vega at stryge gennem sådan et felt og se de andre - på meget storre både - stå og glo måbende på os. Vi sejler stadig for spiler og holder den oppe til vi passerer Hogences. Et spilertrcek på 9 timer, det havde jeg aldrig oplevet for. Nu går Skipper ned for at sove, men jeg har kun ligget ca. en halv time, da jeg horer, at der er en Vega, der er ved at passere os, så er jeg fcerdig med at sove, men da er det for sent, den har passeret os, da jeg kommer op. Da vi ncermer os Svendborgsund trcekker der nogle tunge tordenskyer op og det bliver vindstille med regn og torden. Vi driver med strommen mod broen. Jacob har brugt alt vores ferskvand til at vaske op i, så nu holder han et krus ud under bommenfor at samle vand til at spcede sovsen med, så for hans vedkommende kom tordenbygen lige tilpas. Da vi ncermer os broen, får vi lidt vind, så vi lige kan komme forbi Svendborg Vcerft, så forsvinder vinden igen og vi driver med strommen ned forbi Troense. Nu kommer der en smule vind, da vi når Thuro Rev er det tid at Skipper kommer i kojen, jeg har ikke sovet endnu, Jorgen og Jacob skal have vagten, jeg forklarer dem, de skal gå gennem Smorstakkelobet, og hvis der er noget de er i tvivl om, skal de purre mig. Jeg bliver purret af Jacob 2-3 timer senere, han siger: "Nu er de ved at vcere ved Smorstakkelobet". Jeg kommer op, stadig ikke vågen, og ser de sejler mod en rod boje med lys, og der skal ikke vcere lys på den boje, de sejler efter, så tcenker jeg: sokortet er et par år gammelt, så det kan jo godt vcere, det er lavet om, men pludselig kan jeg mcerke, der er noget galt. Jeg siger til Jorgen: "Vend og sejl vestpå mod Fyn", den vej må der vcere vand nok, men inden jeg får fundet ud af, hvor vi er, står vi på grund. Vi piller sejiene ned og jeg finder ud af, hvor vi er. Det viser sig, at vi er på indersiden af revet, så de er startet med at sejle mod Smorstakkelobet, men da de får oje på den rode boje NV for Lohals, har de sejlet efter den tvcers over revet. Da vi er kommet fri igen, får Flemming besked på at sejle mod pylonerne til Storebceltsbroen, dem kan han da ikke tage fejl af! Endelig får jeg lidt sovn. Da jeg vågner er det lyst og der har ncesten ingen vind vceret om natten, strommen er nordgående og vi er lige ved at drive ind i arbejdsområdet ved pylonerne. Vi får spileren op og sejler gennem lobet ved pylonen. Da vi er kommet igennem, kan vi ikke holde spileren mere og den må ned. Vi sejler 4-5 knob med vinden foran for tvcers. 0st for Romso render vi ind i et vindhui og da vi har ligget der en time, purrer vi Jacob og siger: "Nu vii vi gerne have cegog bacon", så det går han igang med; lige som han er fcerdig, kommer der luft, så vi scetterspiler medens vores cegbliver kolde. Nu holder vinden, til vi kommer i mål. Vi snakker ikke om vores placering. Men vi havde jo som scedvanlig en pragtfuld tur. Venlig hi/sen fra Vega 2077 "Lom" fra Prcesto Skipper Kent Clifford Gaster: Jorgen, Jacob og Flemming. 18 19

HOLDDINVOLVO PENTAMOTORI TOPFORM il t Det var med nogen bekymring, at bestyrelsen sam ledes ved titiden ilshoj Sejlklub for ligeat få et overblikoverdagen. Sporgsmålet var: Hvor mange mon der dukkede op i dag? Gårsdagens snestorm havde lagt sin klamme hånd over hele Danmark og hvad der måske var endnu vame: Tiltrads for, at Vega-Klubben havde fastsat denne modedato allerede i marts, havde det behaget Prins Joachim at holde bryllup netop på denne dag! Men hverken vejr eller prinsebryllup kan åbenbart påvirke et medlemsmode, så formanden kunne lidt over kl. 11 byde langt svenske Vega-ven ner i Kattegat og 0resund og hore, om de vii folges med os, og regner forelobig med en opsamling i Gedser, inden aer scettes over 0stersoen. Hans Fokdal fra HF-Marine på Fyn havde også fået kcempet sig gennem de sne- og isglatte vinterveje og kunne fortcelle om epoxyproduktet WEST SYSTEM. Sporglysten var stor og det så ud til, at dette produkt har uscedvanlig mange muligheder for de forekommendetrce-og glasfiberarbejderpå Vega'en. Vi fik også at vide, at produktet ledsages af grundigebrugsvejledningerog at der findes håndboger til de mere specielle opgaver., ls1fl't.ijj.~. varefteren det loppemarkedet, tak til HansFokdal der var 20 Den sikreste måde at holde sin motor i topform, er udelukkende at anvende VOLVO PENTAoriginaldele. Vi har alle n0dvendige reservedele og hj~lper gerne samtidig med råd og vejledning om hvordan du bedst vedligeholder din VOLVO PENTA motor. ~ Kom in~ og få RUl\lGSTED opl~gnlngs- og o. s0s~tnings~uiden. Bf\DV~RFT Den er gratis. AUTORISERET fmj3 FORHANDLER RUNGSTED HAVN 1 2960 RUNGSTED KYST TLF. 428685 00 FAX 42868560.~ 'Jl I over 50 deltagere, herunder mange nye medlemmer, velkommen til et mode med ny rekord ideltagerantal. Herefter kunne kapsejladschefen onske årets vindere af Sjcelland og Fyn Rundt til Iykke med sejren. Jorgen Jensen med V 945 "SPAR TO" kunne atter modtage en Vega-plakette samt en pragtfuld sejiertaske sponsoreret af DAN-SAllS for sejren på Sjcelland Rundt. Vinderen af Fyn Rundt, Mogens Tybo med V 1902 "WllHElMINE II", var desvcerre forhindret, da han p.t. opholder sig under varmere himmelstrog, ncermere betegnet et eller andet sted i Australien. Så ham vii vi hylde ved forst kommendelejlighed. Dette lille huj i tidsplanen brugt kapsejladschefen til at gore status over klubbens kapsejladsaktivitet,som for ojeblikket lader meget tilbage at onske. Hvordan kan vi cendre denne tilbagegang? Eller er man idet hele taget interesseret i at beholde vor status som standardbåd? Dette sporgsmål blev bragt frem til ncermere eftertanke og vii blive genstand for droftelse efter forårets generalforsamling. Herefter var det Svend-Erik 80lges tur til at fortcelle lidt om IFR-1996 i Travemunde. Vi regner med en stor dansk deltagelse og Svend-Erik er allerede i gang med planerne for en samlet sejlads for dem, som måtte onske dette. Vi vii også kontakte vore på programmet. Det var ikke småting, der denne gang var bragt med, og mange gode sager skiftede ejer til en fornuftig pris inden vi kl. 13 kunne gå ned til det kolde bord, som efterhånden ikke behoves scerlig Her var der heller intet, der mang- omtale. lede. Godt mcette kunne vi ved to-tiden gå op igen og hore om installationserfaringerne fra NANNIDIESEL. Thorvald Pedersen, Gedser, som havde fået installeret denne motor i sin båd, kunne pga arbejde ikke komme i dag, men havde indtelefoneret en forelobig rapport, som vidner om meget stor tilfredshed. Kell Gronlund fra Marineteknik ifrederikssund kunne fortcelle os om selve installationsarbejdet, som var forlobet uden problemer. Herefter var der som scedvanlig en heftig debat om motorer, ydelser m.m. og Kellkunne fagmcessigt svare på disse sporgsmål Også sporgsmål af mere generel karakter kunne han med sin lange erfaring med bådmotorer give svar på. Efter motorindslaget var der som scedvanligt fri debat og også denne gang var der mange sporgsmål af både teknisk og almen karakter. Endnu engang viste det sig, at når medlemmerne er samlet, så er der et hav af viden og gode råd tilstede. Henad halvfire-tidenkunne viså tage afsked med hinanden efter en godog informativdag. RED. 21

Långsegling med VEGA Varför seglalångt?. Ett taktiskt sätt att lägga upp sin semestertur. Exempel: Vi seglade, när barnen var små, direkt från Svenska Högarna till Hangö på mindre än 24 timmar utnyttjande en fördelaktig vind. Sedan använde vi 3 veckor för att komma hem i mycket korta och vindlande etapper.. För att man vill komma till en viss plats. Seglingens rytmer. På engelska finns två uttryck: - "On passage" = vara på väg mot ett bestämt - "Cruising" = segla omkring dit man har lust, när man har lust. I brist på svenska uttryck vill jag kalla detta "målsegling" resp."kring-segling". Det finns flera poänger i att skilja på dessa:. Om besättningen är överens om att nu gäller "målsegling", så vet alla vad som gäller och ingen behöver känna sig stressad. Man är bättre beredd att utnyttja en fördelaktig vind, man inrättar sig för långa etapper, man hittar långseglingsrytmen.. När man kommit fram till sitt mål blir det lika klart för alla ombord, att nu är det "kring-segling" som gäller. Nu tar man det lugnt. Seglar inte onödigtvis mot vinden. Seglar dit man för dagen har lust, eller seglar inte alls. Tittar på vad som är intressant iland, Kanske rent av gör en utflykt på land, Hyr cyklar, går på teater... "Målsegling" Krav på båten:. Fulltsjövärdig- reva, byta segel, sjöstuvning, länspumpning etc - likaså möjlighet att vila och sova samt laga mat under gång.. Ankring! Observera vilka förhållanden som råder i ditt "målområde". Exempel: I Lule skärgård finns endast en (1) klippa, där man kan få stäven i land,. Jolle, om man seglar till annan plats än svenska och finska skärgårdarna, Krav på besättningen:. Navigering: Kunna bestämma sin angöring efter färd över öppet vatten: Död räkning, Decca, GPS, (radiofyrar blir allt mera sällsynta),. Kommunikation: VHF - till hamnkaptener, sjöbevakning, tulletc. samt andra båtar.. Språk-kunskap.. Humor och gott humör. "Säkerhetskompis":. Mycketbra med en eller flera båtar i sällskap. Till VEGA JFR i Travemiinde. M~/seg/ing, taktik Snabb, medel eller långsam färd: Hur långa etapper? Var finns vilhamnar? Var finns nödhamnar? FOrs/ag till trsffpunkter och -tider: Holland Danmark: Svenska västkusten: Samma eller flera besättningar? Var och när byta? Byta båt? Hyra båt? Vara gäst på b~t? Stockholm: Omkr 1 juli 1220' ~ Utklippan:,,;,~ 11juli Malmö: Ystad:/:j; 160' 15juli -~ / 14j~ 4s'l sy / } / 70' Hasla, Bornholm: Klintholm: // 16 juli /210' 12 juli // 90' / 60' 30' / ~O, (DornbUSCh ' L' Ibben) ~ Holtenau:. // 17 juli Ge~ser: 18 Juli / / 40'.. 1 So,;Z 20' 30' SaBnitz: Helh9,enhafa,/ ~ I 13 juli 18 Juli / DarBer 30' 1 ~/, 17juli Ort: 20' 45' ~ 60 Stralsund' Neustad!: 15 juli ' 19 juli 1 '1 Rosenhof T 20 juli' ravemonde: 22 23

Alternativa router från Stockholm: Direkt / Några få stopp / I mest skyddade vatten. Gedser är en stor färjehamn, som bekant. I denna finns en bassäng för fiskebåtar, men där lär lustjakter inte vara välkomna. Det är de, däremot, har jag hört, i en liten hamn som ligger alldeles "runt hörnet" från Gedser mot väst och norr. För denna hamn har jag dock ännu inte sett någon special. Kan kanske våra danska VEGA-vänner hjälpa?! Neustadt är en trevlig liten stad med goda tilläggsmöjligheter: Neustädter Segelverein (Neustads Segelförening), kommunalhamnen och ANCORA Yachthafen. Det är lämpligt att ta en vilopaus och göra båten i ordning där, ty i Travemunde kommer det att vara helt fullt under "Travem unde-veckan". Rosenhof är ett bostadsområde med egen hamn, som ligger på Priwall-sidan en knapp sjömil innanför hamn infarten till Travemunde. Kring-segling - intressanta områden för till- eller hemfärden. Österut: Mecklenburg och Vorpommern samt innanhavet vid Rugen. Polen: Innanhavet vid Svinemunde och andra hamnar. (Här är det bra att vara flera.) Ryssland: Innanhavet Frisches Haff vid Kalinengrad (Se Segling nr 4 1994!) Litauen: Innanhavet insegling eller Lettland, vid Klaipeda. Estland Kurisches Haff med Västerut: Danmark alternativt svenska västkusten till Trollhätte och Göta kanal. Bästa svenska VEGA-seglare: Missa inte denna möjlighet! I synnerhet inte ni kring sydkusten. Hittills har 20 VEGOR anmält sig från Holland men endast 12 från Sverige. Inte är väl vi sämre på långsegling än våra holländska vänner?! ( BESfJG OMBORD J Det er altid rart at besoge vore venner i nabolandene, men er det ikke på tide, at vi gengcelder gcestfriheden? Det er ikke så meget invitation til en tur over Sundet, der her tcenkes på, men en invitation til et kig inden for i vores både. Vore svenske Vega-brodre og -sostre har i mange år her i bladet inviteret os til at se, hvordan de har indrettet deres 24 Lars Lemby Vega'er og fundet på tekniske finurligheder. Jeg ved, at vi i Danmark er ligeså opfindsomme, og det vii vi gerne vise. Har du/i lavet en scerlig smart indretning eller fundet på noget til Vega'en, som andre kan have glcede af, så send et eller flere fotos og meget gerne en beskrivelse til redaktaren. RED. TEKNISKA SP AL TERNA [MARIs nya botten - kan man lära något av det? DET FÖLJANDEÄREN SAMMANFATTNINGAV EN REDOGÖRELSE OCH DISKUSSION VID VEGA-KLUBBENS ÅRSMÖTE I NOV. 1995. IMARI HARVEGA-NUMMER 7 OCHBYGG- DES 1966. Symptom: Efter upptagning på hösten och botten blivit rengjord och torkat några veckor visade sig mängder av små, svarta prickar utspridda över hela botten. En del av prickarna "blödde", d v s man kunde se spår av att något runnit från dem. Men när jag gick in i några av dessa svarta prickar med ett fint drillborr, kom ingen ytterligare vätska ut. Mätning med fuktmätare visade att skrovet var "helblött": Mätaren slog i botten överallt. Åtgärd 1: Slipade till gelcoaten på hösten 93 med oscillerande maskin. På våren 94 lika blött. Åtgärd 2: Slipa bort gelcoaten våren 94. För detta provade jag flera olika maskiner och fann att en vinkelslip med gummiskiva och grovt sandpapper var mest effektiv. Med denna gick sliparbetet fort och lätt. Man måste dock vara noggrann med att "smeka" bort gelcoaten och alltid draga maskinen; aldrig föra den framåt så att den roterande slipskivan kan äta sig in i ytan. Om man gör så får man lätt djupa spår. Nackdelen är att man trots allt får slipspår, "dalar", vilket senare kräver mycket spackling. Det finns andra metoder att få bort gelcoaten, om man nu bestämt sig för att detta måste göras. Jag har senare hört att det kan göras med lämplig oscille- rande maskin (välj en lätt maskin; det är tungt att arbeta underupp!); det lär finnas en ny elektrisk "hyvel", som kan ställas till önskat djup, och man kan sandblästra. Båten fick torka hela sommaren 94 i tält runt kölen med torrluftaggregat och vidare hela vintern med tält runt hela båten med torrluftaggregat och värme. En (1) delaminering upptäcktes: På ett ställe kom vätska (som luktade ättika) ut ur skrovet. När jag borrade med klent borr några mm kom mer vätska. Jag blåste då med tryckluft i det borrade hålet. Då reste sig en blåsa, ca 1O cm i diameter. Jag slipade bort glasfiberplasten ner till denna blåsa, som låg ca 5 mm från utsidan. Där fanns ingen vidhäftning mellan glasfiberiaminaten. Denna plats har givit mig upprepade problem, som ännu inte är helt lösta. Särskilt blöta och svårtorkade platser var dels kölens undre, aktre del (under blindbotten), längs hjärtstocken samt i fören under vattentanken. Detta är väl begripligt. Mera svårtolkat var några andra ytor, bl a under styrbords kistbänk, som vägrade att låta sig torkas. Alla genomföringar togs bort, och ersattes efter slutbehandlingen med nya. Dessa sattes då i en bäddav epoxispackel på både ut- och insidan. Behandling: Under torkningsperioden tvättade jag några gånger med vatten. Det ska, enligt expertisen, helst vara hett, men det bästa jag kunde göra, var att bära fram hinkar 25

med varmvatten, tvätta med borste och sedan skölja efter med kallvatten ur slang. Sista behandling var slipning med oscillerande maskin och efterföljande tvättning. Sedan gäller, också enligt expertisen, att man inte får sätta fingeravtryck på ytan. Man har alltid litet fett på huden, och detta kan vara nog för att försämra vidhäftningen, sägs det. Efter att ha lyssnat med andra och läst valde jag WEST EPOXI. Den visade sig vara dyr och bra. Kanske finns annat material som är lika bra men billigare. Fördelar med WEST-systemet är bl. a. att man kan dosera bas resp härdare med var sin pump, vilka skruvas i behållarnas öppningar, samt befintliga tillsatsmedel, såsom mikroballonger, aluminiumflingor, kisel och pigment. Skydd: Epoxi är starkt allergiframkallande vid hudkontakt, men luktfritt. Man måste alltså skydda huden men slipper arbeta med filtermask. Vi använde dubbla handskar (mjuka innerhandskar av gummi, modell kraftig diskhandske, och grov plastbelagd ytterhandske, som snart stelnade i greppställning. Då vi strök botten hade vi hel overall, mössa, skyddsglasögon och duk över resten av ansiktet. Botten grundades med en flödig strykning, som vi (en strök, en blandade) försökte arbetade in i alla porer och öppningar i ytan. Detta var svårare än vi trott. Det visade sig att epoxins ytspänning(?) var sådan att den gärna drog ihop sig och lämnade små "kraterhål", vilka möjligen gick rakt igenom. Dessa fick vi fylla vid senare spackling, men även då var det svårt att få dem att gå ihop. Grundningen fick härda och därpå slipade vi hela ytan matt - ett besvärligt arbete, ty epoxin är hård. För spackling blandade vi små satser epoxi (bas + härdare) med fyllningsmedel, s k mikroballonger. Det senare är ett grått, mycket lätt pulver, känns som cellulosadamm mellan fingrarna. Man blandar till önskad tjocklek. Vi började med en ganska tunn smet, som vi bredspacklade över hela ytan. Sedan arbetade vi vidare med stålspackei i varv efter varv. Hur noggrann man än är uppstår ränder vid spackelspatelns kanter. Mellan varje spackling "rakade" vi därför hela ytan med en skarp skarstensskrapa. Denna "rakning" var ett lätt arbete då vi angrep ytan innan epoxin hade härdat helt. Det skar dock något i det småländska hjärtat att se golvet under båten fyllas av bortskrapad, dyr epoxi. När vi äntligen bestämde oss för att nu är det färdigspacklat, genomförde vi slutbehandlingen. Återigen varvi två, en som rullade och en som blandade. Vi gick över ytan 3 gånger. I de första 2 strykningarna blandade vi i aluminiumpulver, vilket uppges vara bra för att ytterligare förbättra tätningen. Vidare blandade vi i en liten mängd svart pigment för att vi lättare skulle se var vi strukit och undvika blottor. (Vi fann att man inte fick göra färgen för mörk, ty då syns inte någon skillnad: Svart på svart ger föga hjälp.) Vid slutstrykningen stötte vi på oväntade svårigheter. Vi inhämtade kunskapen att idealisk temperatur var ca 20 och inväntade en sådan dag. När vi började behandlingen fann vi att epoxin härdade alldeles för snabbt. Vi fick minska den blandade mängden till så litet att en sats lagom fyllde en rulle en (1) gång, och även då var det svårt att hinna med. Detta var desto värre, eftersom vi fått rådet att röra rullen långsamt, eljest ville epoxin gärna lyfta efter rullen och ge en nopprig yta. En sådan fick vi, hur vi än försökte, men skadan var ringa, ty dessa ojämnheter utfylldes senare av giftfärgen. Ett bra verktyg för utslätning kunde enkelt tillverkas aven "slaktad" rulle: Vi klöv den i fyra delar och limmade på en träbit som skaft med epoxispackel. Emellertid har andra som arbetat med WEST epoxi haft andra erfarenheter och helt sluppit våra besvär med för snabb härdning. Möjligen finns en mycket känslig temperaturzon runt 20 Pröva att arbeta runt 15O!Totalåtgång av epoxi blev 2 st "B-pack", d v s 10 kg. Giftfärgen (antifouling) är ett särskilt problem. Normalt måste man låta epoxin härda ut och sedan måste ytan mattslipas - ett hård arbete - innan ny färg kan läggas på. Jag fick dock ett råd från Watski på Erstagatan om en färg, som man kunde lägga "vått i vått" på den inte helt uthärdade epoxin, vilket gjorde att jag slapp en mellanslipning. Vattenlinjen: Hela den ovan beskrivna behandlingen gick till överkanten på den gamla vattenlinjen. Naturligtvis spacklades och sicklades denna del av ytan, som skulle bli vattenlinje extra noggrant. Denna yta blev inte heller struken med giftfärg utan mattslipades istället sedan epoxin härdat. Vattenlinjens underkant var således helt utraderad. Utsättningen av denna kan göras på flera sätt. Om man kan palla upp båten noggrant i våg långskepps kan man använda vattenslangpass, vilket kanske det bästa sättet. Man kan då märka ut linjen hur tätt man vill. Möjligen fungerar ett långt vattenpass lika bra, men det kräver nog att flera hjälps åt att hålla. Om båten lutar i långsled men man kan rikta upp den noggrant i tvärskeppsled, så kan man göra på så sätt att man monterar en bräda horisontellt vid vattenlinjens önskade läge i fören resp aktern. Sedan spänner man ett snöre över dessa bräder och för det in mot båtsidan tills det snuddar vid skrovet. Här måste man nu fästa 'snöret med tejp, eljest glider det nedåt, inåt när man fortsätter processen. En poäng med "brädmetoden" är att man vid utsättning av vattenlinjens överkant kan lägga in en kil, några cm hög, som snöret får glida på, varvid vattenlinjen blir något högre (bredare) vid stäven och aktern. Detta "hjälper ögat", när båten ligger i vattnet, så att språnglinjen förtydligas. Vattenlinjen ströks med polyuretanfärg 3 gånger och ovanpå detta lades 2 lager klarlack med filter mot den ultravioletta strålningen. Klarlacken ger också visst mekaniskt skydd åt pigmentskiktet och ger en djupare glans åt det hela. Slutligen måste giftfärgen kompletteras mot vattenlinjens underkant. Resultat: Hösten 1995 ser botten bra ut i stort. Fukten har inte märkbart ändrats sedan sjösättningen. Det lagade området, där jag fann en delaminering, har dock släppt. Där har epoxiskiktet spruckit upp, som om det tryckt ut inifrån. Någon förklaring har jag inte. Men det är en liten yta och jag emotser inte något större arbete. Jag har också en annan skada på det sedvanliga stället vid kölnosen. Denna gång var det faktiskt ett nyupptäckt grund i Stora Nassa skärgård, vilket har anmälts till Svenska Kryssarklubben, för införande på vederbörande kartskiss. Den nuvarande visar (liksom sjökortet) en ren segelled. Slutsats: Det är ett stort, långvarigt, tålamodsprövande och kostsamt arbete. En stor kostnad utgör el för uppvärmning. Pröva att finna någon som kan göra det åt dig. Kanske finns någon billackeringsfirma på någon plats utanför stockholmsområdet. Segla dit - även om platsen skulle vara Åhus eller Luleå! Lars Lemby 26 27

BÖLDPEST. Hur åtgärdar man ett drabbat skrov. Mitt intresset för det här problemet började underjanuari månad 1994.TBK hade då bett journalisten Peter Berens att hålla ett föredrag om böldpest i våra plastbåtar. Den andra omgången började med att några av oss följde Peter runt på Runövarvet med en fuktmätare och konstaterade att de flesta av våra äldre båtar var rejält sura efter många säsonger i det våta. Ett torrt skrov är A och O. Vi fick lära oss att problemet med böldpest främst drabbar undervattenskroppen sedan vatten trängt in genom gelcoaten och tillsammans med lösliga ämnen, som blivit innestängda vid tillverkningen, bildat en syra. Denna kräver en större volym med resultat att gelcoatlagret oftast släpper från underlaget eller får mikroskopiska sprickor. Under hösten/vintern släpper dessa ut en vätska som syns som mörkare fläckar i varierande storlekar i bottenfärgen. Peter berättade att skrov som visade fläckar över större delen av ytan helst skulle rensas på alla rester av gelcoatlagret, torkas och förses med ett nytt tätt ytlager. Det nya vattentäta lagret borde, när man ändå gör ett så stort jobb, göras av det tätaste material som finns på marknaden nämligen lågmolekylär epoxi. Ett par olika fabrikat nämndes. Någon frågade lite om hur man skulle ordna med torkningen av skrovet, men något riktigt uttömmande svar minns jag aldrig att vi fick. Torkningen av botten måste ju vara den allra viktigaste punkten. Med vatten kvar i laminatet fortsätter obönhörligen nedbrytningen av polyestern och hela resultatet av behandlingen äventyras. Fuktmätaren. Genom vår kursorganisatör Pecka Karlssons försorg inköpte TBK på våren en fuktmätare av samma sort "TRAMAX SKIPPER" som Peter visat under föredragen. En kortare beskrivning av instrumentet och hur det har använts för den här serien av mätningar ges i slutet av artikeln. En bra bruksanvisning följer också med i fodralet. För de båtägare som ännu inte ser några märken på botten är faktiskt en fuktmätare den enda chansen att få någon ide om i vilket skick skrovet befinner sig. Någon annan metod finns inte idag. Hur torkar ett plastlaminat Jag hittade, trots ivrigt letande efter litteratur, ingen bra beskrivning över hur man på effektivaste sätt torkar plastlaminat. Peter Nylander hade hösten -93 i Segling nr 7 och 8 ett par artiklar som berörde problemet. Här hittade jag för övrigt den enda uppgiften om hur långt torkningen borde drivas. Målet bör vara samma värde som man kan mäta på friborden. I mars -94 gjorde jag ett protokoll fyllt med ca tjugo mätvärden från vardera babords och styrbords bottenhalvor på min egen VEGA från 1969. Det var inget muntert konstaterande närjag sedan jämförde med värden från friborden. Medelvärdet för hela undervattenskroppen blev 160. Det verkade vara långt ner till fribordens 7. Att nedbrytningsprocessen varit igång några år visste jag redan av de mörka fläckarna att döma, men här kom den definitiva bekräftelsen på att något snart måste göras. Nåväl, hade det tagit 25 år att trycka in vattnet kunde väl inte ett par år till göra så mycket. Sommaren -94 blev ju lyckad ur flera synpunkter och hösten närmade sig snabbt. Några veckor före upptagningen började iden om en mätserie för att utröna torkhastigheten i olika miljöer att ta form. Rodret skulle tas bort och rensas från den spräckta gelcoaten för att sedan förvaras inomhus i torr och uppvärmd luft. Båten skulle förvaras som vanligt under en pressening ute på Runövarvet. Mätning på ett flertal punkter över varje yta skulle göras en gång i månaden, och ett protokoll liknande det från våren fyllas i vid varje mättillfälle. För att kunna jämföra mina mätvärden med ett känt material har ett flertal mätningar gjorts på olika båtars fribord. Både nya och gamla. Medelvärdet för dessa mätningar blev 7. Spridningen var från 5 till 9. Mätresultat Med en arbetsinsats om ca tre timmar vid varje månadsskifte har nu iden förverkligats och resulterat i en skara med kurvor som visar medelvärdet av fukten i olika delar. Utomhustemperaturen känner vi ju allmänt till och den relativa fuktigheten i luften under vinterhalvåret har legat mellan 60 och 90%. Kurvorna visar snabbt att i det klimatet torkar inte plastlaminatet speciellt bra. En epoxibehandling efter den här torktiden är nog rätt meningslös. VARNING. Gör inga noggranna mätningar i temperaturer under Ograder. Vid -4 grader en februaridag uppstod en mindre glädjefnatt. I Mars och plusgrader var värdet tillbaka till den tänkta kurvan. I minusgrader hade värdet på skrovet blivit ca 30% för lågt. Utvecklingen för rodrets del har blivit helt annorlunda. En hel del fukt satt troligtvis i gelcoaten varför värdet sjönk ca 40% när ytlagret togs bort. En annan orsak kan vara sämre kontakt med mätarens gummiplattor mot den ojämna piastoch glasfiberytan efter blästringen. Rodret har under hela perioden förvarats i +16 till +18 graders temperatur. Luftens relativa fuktighet har i medeltal legat på ca 30%. I slutet av februari mättes värden ner mot 18%. Redan i början på december konstaterade jag att rodrets främre tjocka halva torkade betydligt långsammare än den bakre, varför några hål borrades rakt in mot hjärtstocken. På några ställen kom vatten ut i flytande form. Ett trettiotal 5 mm hål borrades på vardera sidan in i den fuktigare halvan. Den här delen var fylld med ett tungt material troligen stenmjöl blandat med plast. Vanliga spiralborrartog nämligen slut på löpande band. Materialet binder fukten på ett mycket effektivt sätt visar sedan de följande månadsmätningarna. Den bakre halvan har däremot torkat på ett förvånansvärt snabbt sätt. Större delen aven 5 cm bred remsa längs kanten var i början på maj nere under 10. Medelvärdet på hela den bakre halvan var samtidigt 16. Det är inte längre så långt till 7. Förmodligen kan 10-15 accepteras. Torkningen under sådana här förhållanden verkar att ge nära en halvering av mätvärdet för varje tvåmånaders period. Vid genomlysning med en stark lampa kan tydlig skillnad ses mellan fylld och icke fylld del. Skillnaden mellan väl torkat och sämre torkat material följer samma linje mycket bra. 28 29

För att kunna fortsätta torkningen ytterligare ett år, gick båten nu sommaren - 95 med ett reservroder som lånats från vänliga bekanta. En möjlig utväg Om man utgår ifrån att laminatet i skrovet är dubbelt så tjockt som i rodret och i allmänhet tillåter god ventilation på både in och utsida då bör torkningen kunna gå lika fort i dessa båda delar. På de få ställen i skrovet där det finns fyllning liknande den i rodret, t ex runt axelgenomföring och hjärtstock och vissa partier vid kölinfästningen, måste man antagligen komplettera med IR-värmning. Tar man upp båten i skiftet augusti september kan man i dräglig temperatur ordna med borttagning av gelcoaten och tillverkning aven värmeisolerad täckning innan vinterkylan sätter in. Man kanske också bör titta över både motorinstallation och bottengenomföringar Sedan vidtar väntan kontrollmätning i det här läget. och en och annan och mer väntan. Epoxibehandlingen bör enligt instruktionen inte göras förrän temperaturen närmar sig 15 grader större delen av dygnet dvs runt midsommar. Med hårt arbete kan båten sedan sjösättas lagom till industrisemestern. Allt detta gör att man får en total torktid på ca 9 månader. Men lokal och uppvärmning kostar pengar. Om man lyckas med konststycket att isolera så att en kilowatt räcker för önskad uppvärmning, ca 15 grader, handlar det om 6500 timmar il 50 öre dvs 3250 kronor. Stomme och isoleringsmaterialet kan förmodligen säljas till nästa torkningsprojekt varför nettokostnaden för detta blir svår att beräkna. Att hyra en lokal i den här storleken verkar att kosta uppemot 1500:- per månad, utan värme. Detta är knappast något alternativ. Men man kan ju ha tur i sitt sökande också. Slutsatsen blir att det inte ser alltför omöjligt ut med ett lyckat torkningsprojekt över en vinter men det kostar en dryg slant. Fuktmätaren i detalj. Mätaren är en avlång låda som på ovansidan har ett visarinstrument, på ena långsidan en strömbrytare och i övre änden en omkopplare för tre olika känslighetsområden. Undersidan har två rätt stora gummiplattor som läggs med lätt tryck mot plastlaminatet. En långvågig radiosignal sänds mellan plattorna och måste därmed passera längs med det mer eller mindre fuktiga laminatet. Om inträngnings-djupet sägs ingenting i handboken men mycket tyder på att fukt på 5 mm djup registreras utan problem. Instrumentet på ovansidan har två skalor en yttre som enbart ska användas vid mätningar på trä och en inre som är graderad från O till 100 % att användas vid mätningar på plast. I handboken finns ett par tabeller för omräkning av utslag på instrumentet till fukthalt i plasten. I den följande redovisningen har jag valt att endast ange den inre skalans utslag omräknat till känslighetsområde 1. Eftersom område 2 är drygt 3 ggr känsligare än område 1 är alla värden < 25 enheter avlästa på område 2 och multiplicerade med 0,3. Av samma skäl är värden> 100 enheter avlästa på det okänsligaste området 3 och multiplicerade med 10 då område 1 är 10 ggr så känsligt som 3:an. Lennart Larsson <:> U") \O -< ~ ~ >...~ ~ /;I.CI =.- = ~ =:P.I... ~ ~.- ~= ~ O) 'ii) Cii ~ u u.9 u:g ::o ~ (J) ~ ui ui i!... ~~E8"'"Q g g ~ ~.B -=.f: ~ ~ ';':; ~ ~ o o i fi tf ~ cii ~ t t t r t c r;-qo --~------------------------ ~------------- --~ ~-.-~------------- -~ ~-~-~------------- ~ ~ ~-.-~------------- ~ ~ ~------------- ~---~ ~ ~------------- --------------- ------------- -------------- -~-_u_-------- ~-- C> Q.- ~ (:) (:) C> ISPjmlS ~U8WR.4SUI D... -_u_u_----- ~ '7c:> o... a> ;:j:;..,.., ~... "" 'T a;>... a> <i' J; en ~... en C)I '1:1 :;: ~ '"' <i' J; "" ~ en <7 ;j; "" ~ ;Z ~ va> 'T "" o... "" ~ o V "" 30 31

EPOXYBEHANDLING - o o o FAR KAL PA OSMOSEPROBLEMER EFTER 0NSKE FRA FLERE MEDLEMMER OG DA EMNET HAR FÅET SJERLIG RELEVANS EFTER MEDLEMSM0DERNE, BRINGER VI DEN SVENSKE ARTIKEL OM OSMOSEBEHANDLING FRA VEGA- BLADET NR. 1/1994 I DANSK OVERSJETTELSE. DEN OPRINDELIGE ARTIKEL STOD I BLADET "SEGLING" NR. 7/89 OG VAR FORFATTET AF PETER BEHRENS, SOM ER EKSPERT PÅ OMRÅDET. Da visse former for osmose ofte fremkommer efter meget lang tid efter at båden er blevet bygget, kan man aldrig veere helt sikker på, at man ikke får et osmoseproblem, selvom man i mange år ikke har set nogen tegn på bleeredannelse i skroget. Derfor er det neesten ligeså nodvendigt at forebygge sygdommen som at kurere den, når skaden er opstået. Fremgangsmåden ved forebyggelse er den samme som ved afhjeelpningen, dog med den forskel, at man ikke behover at tage sig af de kratere, som bleererne efterlader sig. Men jeg vii starte med nogle kompletterende oplysninger om osmosens oprindelse. "Normalosmose" Ved fabrikationen af glasfiberbåde lam i- neres flere lag glasfibermåtte sammen ved hjeelp af polyesterplast, som heerder i takt med, at plastens oplosningsmiddel afdunster. I en storre serieproduktion sprojtes fibrene i stedet for sammen med polyesteren direkte i formen, men heerdningsprocessen er den samme. Der kreeves stor nojagtighed for at undgå luftlommer. I disse vii der nemlig blive fanget oplosningsmiddel, som medforer en trykforskel, som "suger" vandet ind i laminatet. Det er det, der kaldes osmose. Hvis vand får lovat treenge ind på denne måde, fremkommer den kendte bleeredannelse, som i mange tilfeelde spreenger det beskyttende yderlag, gelcoaten. Dette medforer derefter, at vandet frit kan treenge ind i laminatet med bl.a. frostspreengninger som folge. 32 "Bådplast h;;erder aldrig helt f;;erdig" En anden årsag til problemet er at finde i det faktum,at det er meget sveertaf afgore, hvordan plastens to komponenter base og heerder (accelerator) skal blandes i forhold til alle ydre faktorer - temperatur, luftfugtighed, lufttrykosv. Dette gor, at bådebyggeren "for en sikkerheds skyld" tvinges til at tage lidt ekstra heerder, for at plasten skal heerde ordentligt. Dette medforer dog, at plasten aldrig heerder helt feerdig. Derviialtid foregå en kemisk reaktion i materialet. Det bliver hårdere og hårdere indtil et vist punkt, hvor det går over tilat blive sprodere og sprodere. Forureninger kan påvirke reaktionen Polyesterplast er ikke seerligeffektiv som fugtbarriere, men lader store meengder vand slippe igennem. Det samme geelder for det beskyttendeyderlag, gelcoaten, som i princippet består af samme type plast. Når vi så bruger vore både, gor vi det ikke i destilleret vand, men i vand med alskens forureninger. Man kan så antage, og på det sidste har en del tyske og amerikanske bådbyggere spekuleret på dette, at vi sammen med det vand, som treenger ind i laminatet, får uoverskuelige forureninger, som i veerste fald "blander sig" i den reaktion, som allerede foregår i plasten, og forandrer materialets egenskaber. Den logiske konklusioner da folgende: Vi kan faktisk ikke gore meget ved, at polyesteren i mange tilfeelde fortseetter med at heerdefor derefter at "overheerde"!, dette bestemmes af bådebyggeren ved hjeelp af hans erfaring. En god måde at afgore, om hvor hurtigt den fortsatte heerdningforloberer at meerkehvormeget, der lugter af "plast" i båden. Jo mere lugt, jo hurtigere reaktion. En anden logisk konklusion er den, at de "eksklusive" både, som bygge med såkaldte eksotiske materialer og med epoxy i stedet for polyester, hverken eeldes eller suger vand på samme måde som "normale" plastbåde. Imindste ikke, hvis der er anvendt en lavmolekyleer epoxy. Det yderste lag skal v;;ere t;;et Metodener altså at komplettere gelcoaten med et materiale, som dels feestner på det og dels er så teet som muligt. Og vi ved i dag, at disse krav opfyldes af såkaldt epoxyplast. Men ikke en hvilken som helst epoxy dur. Der findes to grundleeggende typer epoxy, såkaldte hojmolekyleere og lavmolekyleere. Den forskel mellem disse, som er så interessant for os, er, at den forste gruppe skal indeholde oplosningsmiddel, medens den anden gruppe ikke behover det (den gor det desveerre tit kun for at påvirke yderspeendingen). Nuer det sådan, at alle materialer, der indeholder oplosningsmiddel - lakker, epoxyer, polyester mm. - afgiver disse under heerdnings - eller torreprocessen. Dette giver grundlag foren porositet, som villade vandet slippe igennem (dette er den vigtigste grund tilat "bådplast" suger så meget vand; en normal 30-fods båd kan bliveet par hundrede kilo tungere i lobet af en seeson i soen). Vi må altså benytte os af en lavmolekyleerepoxy uden oplosningsmiddel. Men problemet her er, at denne gruppe generelt medforer andre ulem- per; epoxyen er oftest for tyktflydende til at kunne påfores og er normalt mere allergifremkaldende end de hojmolekyleere varianter osv. Men der findes undtagelser, og Jan-Oluf Traung neevnte bl.a. WEST i sin artikel. Fremgangsmåde Jeg skal her beskrive fremgangsmåden ved behandling med WEST-epoxy, der ifolge min erfaring er det mest effektive materiale. Variationer kan forekomme ved anvendelse af andre materialer; principperne er dog de samme. Lad torre, beskyt derefter. Den forste fase i behandlingen, som bedst udfores allerede om efteråret, når båden er kommet på land, er, at alle eventuelle bleerer åbnes. De kratere, som dannes, skal nemlig have tid til at torre ordentligt, inden der udfores nogen form for behandling. Anvend gerne en spids kniv til at åbne bleererne med. En varmluftpistol seetter fart i torringen. Når bleererne er blevet åbnet, fjernes al bundmaling, evt. også vandlinien, hvis der er bleerer der. Derefter renses hele overfladen med acetone. Pas på, at du ikke renser de dele, der ikke skal behandles, da voksrester fra fribordet kan nedseette den nye epoxy overflades vedheeftning. Når overfladen, inklusive de åbnede kratere, er rengjort og har fået lov til at torre, slibes bunden omhyggeligt med grott slibepapir (ca. 50 korn) til dens overflade er helt mat. Det er bedst at anvende en excenterslibemaskine. Derefter må overfladen ikke rengores igen, men slibestovet skal torres omhyggeligt af med en tor klud. I alvorlige osmose-tilfeeldekan det veere nodvendigt at fjerne al gelcoaten på bunden, dette gores i så fald med en ny type maskine, som er opfundet i Holland, en såkaldt Gelcoat Peeler. Er dette sket, kan det veere vanskeligt at rense den 33

rene overflade med acetone pga risikoen for nye opl0sningsmidler ind i laminatet. Anvend i så fald kun rent vand eller hospitalssprit uden denatureringsmiddei (der kan måske skaffes tilladelse til at k0be dette til dette formål). Derefter skal båden t0 rre ordentligt vinteren over, godt tildrekket, men med god ventilation. Overf/adebehandlingen begynder Den f0rste overfladebehandling begynder om foråret, når lufttemperaturen er steget til 15 grader. Vrelg en dag, hvor risikoen for regn eller tåge er minimal. Her er den udrustning, du beh0ver: Det vigtigste er epoxyen. Den lavmolekylrere uden opl0sningsmiddel, men tilstrrekkeligt tyndtflydende, idette tilfrelde WEST, er noget dyrere end de sredvanlige epoxyprodukter, men er efter min erfaring den eneste, som kan påstryges og som, fremfor alt, giver tilstrrekkelig beskyttelse mod vandindtrrengning. Regn med et forbrug på 1 kg epoxy pr. 1,5 m2bund (3 påstrygninger) eller 1 kg til 1,2 m2 bund (4 påstrygninger, hvad der anbefales). Til en 25-30 fods båd skulle du kunne klare dig med en 6-kilos pakning. Du får også brug for doseringspumper for at kunne blande base og hrerder i det korrekte forhold. Til påf0ringen skal du bruge en planstryger (malepude) med 4 puder (10 cm bredde) og en lille stålspartel. En pose (200 g) mikrosfrerer (obs. specielt fyldemiddel til epoxy) anvender du til at fremstille en strerk og vandtret epoxyspartelmasse til udfyldning af kraterne. En dåse specialpigment til de afsluttende påstrygninger medgår der også. Totalomkostning for en 25-30 fods båd omkring SEK. 1.700-1.800 plus bundmaling. Inden arbejdet påbegyndes, opbevarer du epoxyen ved stuetemperatur; den er nemlig betydeligt lettere at påstryge, når den er varm. Bland små mrengder ad gangen (ca. 4 pumpetryk fra hver WEST-beholder) og påf0r tyndt med stor kraft over hele overfladen med en planstryger. S0rg for, at der ikke kommer "gardiner" - de er nemlig svrere at slibe vrek! Her er det til stor nytte at vrere vant til fernisering efter princippet "så lidt materiale som muligt på en så stor overflade som muligt". Den samme epoxy bliver tii en god sparte/masse Samme dag, som du har lagt det f0rste lag epoxy på, spartler du igen de eventuelle osmose-kratere. Laven tyk spartelmasse af en blanding af epoxy og mikrosfrerer - blandingen skal have en gr0dlignende konsistens. Den lregges i hullerne med en lille stålspartel. Efter et d0gn reng0r du overfladen med sprit, hvorefter de udfyldte huller slibes jrevne. Da er epoxyen ikke hrerdet helt af og er altså endnu relativ let at slibe. MEN VtER OMHYGGELlG MED AT ANVENDE EN GOD ST0VFIL TER- MASKE - DE IKKE FtERDIGHtERDEDE EPOXYPARTIKLER KAN MEDF0RE AL- VORLlGE ALLERGISKE REAKTIONER I LUFTVEJENE! Ved alle epoxyarbejder skal man i 0vrigt n0je f01ge leverand0- rens sikkerhedsforskrifter; epoxy er strerkt allergifremkaldende og al kontakt med huden skal undgås. Efter en let slibning og omhyggelig aft0rring af st0v lregges endnu et lag epoxy på efter samme fremgangsmåde som ved det f0rste lag. Tredie og fjerde lag /regges "vådt på vådt" Når hele bunden er behandiet anden gang og overfladen begynder at f01es sej (det tager et par timer afhrengig af temperaturen), lregges det tredie lag på "vådt på vådt". Epoxyen til dette lag pigmenteres med et specielt epoxypigment (uden op- 10sningsmiddel eller andre komponenter som forringer epoxyens 0nskede egenskaber). Grunden til, at epoxyen pigmenteres, er, at man fremover kan se hvor dybt man har slebet, hvis bundmalingen evt. skal fjernes. Et fjerde lag, også dette pigment, anbefales af hensyn til optimal fugtbeskyttelse. Også dette lag lregges på, hvis man når det, efter at det foregående er begyndt at f01es sejt. Hvis man ikke når alle disse tre lag på samme dag, begynder man nreste dag med rensning med sprit, let slibning og omhyggelig aft0rring af st0v. S/utslibning og bundmaling Når det sidste epoxylag har hrerdet mindst et d0gn, slibes overfladen omhyggeligt med fint slibepapir. Begynd med korn 180, derefter anvende 220-papir til bedste finish. Og glem ikke st0vfiltermasken! 48 timer efter påf0ringen af det sidste lag kan der bundmales. F01g fabrikantens instruktioner n0je, men generelt beh0ves der ingen primer mellem epoxyog malingslag, hvis epoxyen er slebet ordentligt mat. Tidsforbrug De f0rste arbejdsmomenter, åbning af blrerer, rensning og slibning, g0res på en efterårs- eller en tidlig vinterdag. F0rste overfladebehandling og spartling tager en dag, medens andet, tredie og fjerde overfladebehandling tager yderligere en eller to dage. Afsluttende slibning og afsluttende bundmaling tager yderligere en dag. Regn altså, udover den f0rste (efterårs-) dag, med to eller tre weekenders arbejde f0r s0sretningen. Hvad har jeg vundet med a/t dette arbejde? For den almindelige bådejer indebrerer denne indsat naturligvis, at risikoen for osmose elimineres i fremtiden eller reduceres i meget stor grad. Desuden mindskes risikoen (hvad de fleste ikke har trenkt på) for frostsprrengninger i laminatet - vore plastbåde er nemlig lige så f01somme for fugt i kombination med kulde som trrebådene altid har vreret! For den der kapsejler eller trenker på brrendstofforbruget, indebrerer behandlingen desuden, at bådens vregt ivandet reduceres ganske betydeligt, da skroget knap nok kan optage vand. Vregtformindskelsen kan modsvare alt mellem 10 og - i ekstreme tilfrelde - ti besretningsmedlemmer og påvirker naturligvis både prrestation og brrendstof0konomi. Strukturelle forho/dsreg/er i Dvrigt Når du alligevel er i gang, vii du måske g0re noget ved finishen og rustbeskyttelsen på din k01. Eller måske synes du, at du vii lave strukturelle rendringer på din båd (de fleste seriefremstillede både har mere eller mindre strukturelle mangler, dvs. manglende styrke i brerende eller på anden vis betydningsfulde dele). Også til disse arbejder har du stor nytte af en epoxy med de beskrevne egenskaber. Derfor vii jeg i 10betaf vinteren komme med en artikel om de hyppigste fejl i vore fritidsbåde, og hvordan du selv kan forbedre din båd. Jeg vii bl.a. komme ind på k0lindfrestning, gelcoat-skader, rustbeskyttelse, langs- og tvrergående forstrerkning m.m. Peter Behrens (Illustrationer i Vega-Bladet nr. 1/94) WEST SYSTEM EPOXY forhandles i Danmark af HF MARINE, Nordgade 21, Ollerup, 5762 Vester Skerninge, tlf. 62 2421 21. HF MARINE vi Hans Fokdal har venligst givet klubbens medlemmer produktinformation ved m0derne i Ish0j og Kal0vig. RED. 34 35

o SA SKETE DET IGEN!!! Endnu en Volvo Penta MD6A er totalt odelagt på grund af den lille fiberskive, der sidder på transmissionens mellemhjul. Denne gang var det det dog en ALBIN BALLAD, det gik ud over, men det gor jo ikke alvoren mindre. Det drejer sig om motorer med fabrikationsnummer under 5495, dog er fabrikationsnumrene 5187-5229 samt 5249-5254 ikke forsynet med denne lumske skive, men med den rigtige stålgummiskive. Svar på fråga. Vi har fått ett svar på GunnarWikendals fråga om koppartankför dieselbränsle. Svaretär egentligenbara ett expertutlåtande utan närmare teknisk förklaring. Saxatfrån "The MacMillans and Silk Cut Yachtman's Handbook": Fuel Svstem (diesel engine) So far tanks and filling arrangements are concerned, diesel engines need similar arrangements to petroi engines but, due to the chemical composition of diesel fuel, tanks must not be copper or galvanised Frågor till medlemmar Vi har fått följande frågor från Arne Guntell på Vega 3367: 1. Förslag på andrasäkerhetsbågar än den i Blad nr 4/1993 36 På en sikkerheds skyld bor man kontrollere sit motornummer for at se, om man er i risikogruppen. Skiven kan udskiftes ved hjcblpaf Vega-Klubbens tekniske tips nr. 95. En utvetydig indikation af, at denne skive er defekt, er bortfald af olietryk. Skulle dette ske, så prov ikke at starte motoren igen, da et lost mellemhjul meget hurtigt kan få den bageste del af motoren til at ligne en Robert Jacobsenfigur. RED. steel. Plain steel or lead-coated steel are the preferred materials, but glassfibre tanks built into the boat are satisfactory if proper provision is made for access for cleaning purposes: such tanks should not be adjacent to fresh water tanks. Så mycket klokare blev vi inte. Koppar och galvaniserat stål är olämpligt att använda för dieselbränsletank, men varför. Vilka konsekvenser riskerar man om man trots allt använder dessa material? Tills vidare får man lita på expertisen. RED. 2. Förslag på brasläpjo/le som även kan läggas upp på däck. Den som har bra tips, kan höra av sig till redaktionen eller direkt till frågeställaren på telefon 035-10 55 26. RED MARKNADEN RADANNONSER är GRATIS i VEGA-bladet. Skriv till VEGA-bladet c/o Laszl6 Szänyi, G:la Tyresävägen 327, 121 33 ENSKEDEDALEN (S) eller Walther Nerving, Egehegnet 76, 2850 NfERUM (Dk) SIELGES (OK) SIELGES (OK) Vega 956 "DUKE" tilbyder 15% rabat på - Wallas varmere og komturer - Navico instrumenter, ekkolod, VHF, autopilot - Interphase ekkolod - Rigel kompasser - terskv.-koling - Lcensepumper, el- og hånd - Ventilationsventiler, el-paneler - Blaupunkt autoradio - Prisbillig montering Ring tor et godt tilbud på 42-995614 K0BES (OK) Velholdt Vega med dieselmotor og rimeligt udstyr soges Ole Asp Tlt. 98352546 SJELGES(OK) KÖPES Bättre beg.storsegel. Ohla Söderlund Tel: 011-711 22 (S) SIELGES (OK) Standard genua "ELITE" 1991kr. 1.750,- Letvejrs genua meget lidt brugt "ORKAN" kr. 1.750,- V 2849 Kurt Bregenholt Frederiksen Tlt. 53 65 47 65 eli. 40 57 81 29 Kahytsbord (nyt) i teak med sammenklappelig bordplade. Monteres i de to huller i kahytsdorken. kr. 1.500,00 Erling Christiansen V 2493 Tlt. 31 609031 eller 45 938245 SIELGES (OK) - Nye propellerblade kr. 2.500 pr. stk. - Nye trrekaksler (dragrör), rustfri stål, kr. 500,00 (oplys lcengde:til benzin- eller dieselmotor) Smedemester Skibby Jensen Tlt. 32 96 71 11 KÖPES Liten släpjolle Arne Guntell Vega-3367 Tel: 035-105526 KÖPES (S) (S) Begagnad Genua II önskas köpa, ej tör gammal eller utseglad. Jan Skoog Tel dagtid: 08-85 1733 Tel kväll: 08-7565759 37

!n -q;~ KLU8B-PRYLAR - ~VEGA STANDER KR. 50,00 ~~~~ ~-'. "":.~~~':.'1 '." /. t -' ', i, -_o V~RKSTEDSHÄNDBOG KR. 41),00 VEGA-HÄNDBOG MD6A VEGA-märket 10:- diameter 10cm ÄR SJOOM. T-SHIRTS 50:-* storlekar S-XXL 25:- KR.40.00 SELVKLEBENDE~E DIAMETER 10 CM -' KR. 7,00 STOF~E TIL pasyning DIAMETER 5,5 CM KR. 30,00 / 2 STK. KR. 50,00 40:- Vega-stander kr. 50,00 Vega-stofmc:erke kr. 30,00 2 stk. kr. 50,00 Vega-Iabel tilbilog båd kr. 7,00 Bestilieshos Erling Christiansen, Hyrdevangen 12, 2. th. 2700 Bronshoj, m. 31 60 9031 38 Vega-håndbog VP MO6A-håndbog Tillc:egfor MO7A Instrukser kr. 40,00 *) kr. 40,00 *) Kr. 20,00 *) Gratis *) BestilIes hos Rene Nielsen, Willemoesgade 48, 2.th. 2100 (2) tlf. 31 383358 Husk kontant betaling (evl. check) Alle priser incl. porto..' Installationsanvisning 20:- för diesel- eller bensinmotor Beställp-rylarnagenom att göra en inbetalning Rå Vegaklubbens p'ostgiro 15 39 25-3 * på dessa varor måste du lägga till 20:- för porto (beställer du flera varor samtidigt betalar du givetvis endast ett porto)