Beslut för gymnasieskola

Beslut 2013-01-24 Praktiska Sverige AB Rektorn vid Stockholms Praktiska Gymnasium Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Stockholms Praktiska Gymnasium i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

2 (22) Tillsyn i Stockholms Praktiska Gymnasium Skolinspektionen genomför 2012 och 2013 tillsyn i 44 gymnasieskolor som har Praktiska Sverige AB som huvudman. Stockholms Praktiska Gymnasium besöktes av Skolinspektionen den 12 till 13 september 2012. Fakta om skolan Huvudman för skolan är Praktiska Sverige AB med organisationsnummer 556257-5786. Verksamheten vid Stockholms Praktiska Gymnasium startade läsåret 2000/01 och omfattar följande program och inriktningar: Årskurs 1 och 2: - Bygg och anläggningsprogrammet, med inriktningarna husbyggnad, måleri samt mark och anläggning. - El- och energiprogrammet, med inriktningen elteknik. - Fordons- och transportprogrammet, med inriktningarna lastbil och mobila maskiner samt personbil. - Handels- och administrationsprogrammet, med inriktningarna försäljning och kundservice. - Hantverksprogrammet, med inriktningen övriga hantverk (låssmed). - Hotell- och turismprogrammet, med inriktningen hotell och konferens. - Restaurang- och livsmedelsprogrammet, med inriktningen kök och servering. - Vvs- och fastighetsprogrammet, med inriktningen vvs. Årskurs 3: - Specialutformade program närliggande elprogrammet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till elprogrammet. - Specialutformade program närliggande energiprogrammet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till energiprogrammet. - Specialutformade program närliggande fordonsprogrammet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till fordonsprogrammet. - Specialutformade program närliggande handels- och administrationsprogrammet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till handels- och administrationsprogrammet. - Specialutformade program närliggande hotell- och restaurangprogrammet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till hotell- och restaurangprogrammet.

3 (22) - Specialutformade program närliggande industriprogrammet. Utbildningen ska i bidragshänseende hänföras till industriprogrammet. Majoriteten av eleverna deltar i försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning eller i gymnasial lärlingsutbildning. Stockholms Praktiska Gymnasium har inte elever på det nationella industritekniska programmet med inriktningarna processteknik, driftsäkerhet och underhållsteknik, produkt och maskinteknik samt svetsteknik. Detta är ett program och inriktningar som skolan är berättigad till bidrag för. Vid tillsynsbesöket studerar 289 elever vid skolan. Av dessa läser 17 elever i introduktionsprogram i årskurserna 1 och 2. Huvuddelen av verksamheten finns i Liljeholmen i Stockholm. Skolan har dessutom lokaler i Bromma för de programgemensamma kurserna inom vvs och restaurang. Eleverna kommer från Stockholms kommun och närliggande kommuner. Skolan följer läroplanen, Lgy 11 (årskurs 1 och 2) och Lpf 94 (årskurs 3). Skolinspektionen har kontaktat Stockholms kommun angående kommunens rätt till insyn. Kommunen har utnyttjat insynsrätten genom insyn i skolans ekonomiska stabilitet samt genomförda brukarundersökningar 2011 och 2012. Kunskapsresultat Vid Stockholms Praktiska Gymnasium når inte alla elever målen för utbildningen. Skolans genomsnittliga betygspoäng är klart lägre än motsvarande värde för riket och alla elever når inte heller lägst behörighet till universitetsoch högskolestudier. Andelen elever som är behöriga till studier vid universitet och högskola har minskat från 83,3 procent 2007 till 67,3 procent 2011. Den genomsnittliga betygspoängen för Stockholms Praktiska Gymnasium är, enligt Skolverkets nationella statistik för 2011, 10,7. Motsvarande siffra för riket är 14,1. Skolans betygsstatistik från skolans kvalitetsrapport för läsåret 2010/11 visar att en stor andel av eleverna (var femte elev eller fler) inte fick lägst godkänt betyg i bland annat följande kurser: Svenska B, Engelska B (33,3 procent), Matematik B, Matematik C, Samhällskunskap A, Samhällskunskap inom lärlingsförsök, Idrott och hälsa A samt Projektarbete. När det gäller yrkesinriktade kurser är betygsresultaten i regel, men inte alltid, lägst godkända. Det finns alltså även yrkesinriktade kurser där andelen elever med lägst godkänt betyg är låg. Exempel på detta är flera av kurserna inom el, exempelvis kursen Elinstallation grund där hälften av eleverna inte fick lägst godkänt betyg.

4 (22) Helhetsbedömning Skolinspektionens utredning visar att alla elever vid Stockholms Praktiska Gymnasium inte ges möjlighet att nå lägst kunskapskraven i samtliga kurser eller behörighet till universitets- och högskolestudier. Det är enligt Skolinspektionen allvarligt att en så stor andel av eleverna lämnar skolan utan behörighet till högre studier. Andelen elever med icke godkänt betyg, är i flera kurser över 20 procent, vilket skolan måste analysera och åtgärda. Skolan har en engagerad rektor som har personalens förtroende. Rektorn driver utvecklingen när det gäller bland annat analys och tydliggörande av ämnesplanernas mål, det centrala innehållet och kunskapskraven för elever och vårdnadshavare och för handledare på arbetsplatser. Stor vikt fästs också vid utveckling av lärarnas ledarskap och vid deras coachande samtal med eleverna. De mål och åtgärder som rektorn formulerar i skolans verksamhetsplan och i kvalitetsrapporten för läsåret 2010/11 grundar sig emellertid endast på rektorns egen analys av skolans behov, utifrån den information som är tillgänglig för honom. Rektorn behöver utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete där all personal är engagerad när det gäller uppföljningen av resultaten av skolans arbete. I sådant kvalitetsarbete ges lärare och elevhälsoteam möjlighet att reflektera över och diskutera skolans arbetssätt i förhållande till resultaten för att på så vis kunna utveckla, pröva och utvärdera olika metoder. Skolans kvalitetsarbete behöver alltså förankras hos personalen för att kunskapsresultaten ska kunna förbättras. I intervjuer med lärarna märks ibland en tendens att lärarna betraktar elever som orsaker till problem. Ett sådant perspektiv kan leda till att stödåtgärder i åtgärdsprogram formuleras som krav på eleven när det gäller självstudier och ansvar, snarare än som skolans olika åtaganden för att stödja elevens utveckling. När elevens förkunskaper eller förhållningssätt ses som orsaken till problem påverkar detta både arbetet med särskilt stöd och skolans utveckling av metoder för att stödja, stimulera och utmana alla olika elever med varierande förutsättningar. Undervisningen är ibland på en nivå som inte utmanar eleverna. Arbetsmetoderna i teoretiska kurser liknar i alltför hög grad dem i grundskolan. Detta får även genomslag i skolans åtgärdsprogram som ibland återspeglar en kvantitativ och tidsstyrd syn på kunskaper och lärande. Skolan måste vidare utveckla arbetet med bedömning och betygssättning. Användningen av nationella prov behöver förbättras. Lärarna, av vilka en stor andel saknar pedagogisk utbildning, får inte det stöd de behöver för att utveckla förmågan till en likvärdig bedömning och betygssättning. En stor del av

5 (22) eleverna genomför inte de nationella provens alla delar. Lärarna följer inte heller alltid bedömningsanvisningarna för proven. Eleverna i vissa årskurser och program har inte studiero under lektionerna. Olika åtgärder har genomförts eller planeras i syfte att säkerställa att lektionerna är lugna. Skolan har dock inte gjort tillräckligt för att se till att elever inte stör varandra och det är anmärkningsvärt att intervjuade elever även i årskurs 3 anser att de inte har studiero på sina lektioner och att de inte heller har haft det under tidigare årskurser. Rektorn har i praktiken överlåtit beslutsbefogenheter när det gäller särskilt stöd, men beslut om detta saknas. Skolan behöver förbättra arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram. Lärarnas samverkan med sikte på programmets examensmål sker i olika former men inte på ett systematiskt sätt med utgångspunkt från en analys av elevernas behov. Skolan har enbart yrkes- och yrkesförberedande program. Arbetsplatsförlagd utbildning utgör en väsentlig del av dessa program. Elever som av olika skäl inte får APU eller APL på en arbetsplats, som exempelvis inte kan behålla platsen eller väljer att inte acceptera den, hänvisas till motsvarande verksamhet inom skolan. Denna skolförlagda utbildning uppvisar olika kvalitet beroende på program. När det gäller bygg- och elutbildningarna genomförs utbildningen dessutom inte i enlighet med ämnes- och kursplanerna. Denna utbildning omfattar dessutom kort tid per dag i jämförelse med arbetsdagar ute i arbetslivet. Avslutningsvis är det, enligt Skolinspektionen, anmärkningsvärt att den brist kvarstår som påtalades i Skolinspektionens beslut efter tillsyn vid Stockholms Praktiska Gymnasium den 27 november 2007 (Dnr 54-2006:2255). Det gäller skolans plan mot kränkande behandling. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Praktiska Sverige AB att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 24 april 2013 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med undervisning och lärande.

6 (22) - Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål och för att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen/programmålen. - Se till att lärarna i högre utsträckning anpassar undervisningen efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. - Se till att lärarna ger elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Motivering Skollagen betonar att hänsyn ska tas till elevernas olika behov och att en strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. I läroplanen anges att lärarna ska samverka med varandra i arbetet med att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen. Dessutom betonas i läroplanen att lärarna ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt stärka elevens vilja och förmåga att lära. Vid tillsynen av Stockholms Praktiska Gymnasium framkommer i intervjuer med lärare och elever, vid lektionsbesök samt dokumentstudier att lärare ibland samverkar med varandra men att denna samverkan med inriktning mot elevernas examensmål/programmål varierar beroende på olika lärares kontakter och vilja. Samverkan är inte systematisk och planeras därmed inte så att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas för att elever ska kunna nå utbildningens mål. Av intervjuer med lärare, elever och rektorn samt dokumentstudier och lektionsbesök framkommer att undervisningen ofta håller sig på en enkel nivå, för att elever ska kunna få lägst godkänt betyg i kursen. I teoretiska kurser tenderar arbetsformerna att vara enformiga och likna dem i grundskolan. En del av de åtgärdsprogram som Skolinspektionen har tagit del av återspeglar en kvantitativ och tidsstyrd kunskapssyn där uttryck som ligga efter, komma ikapp, rester och hänga med används för att beskriva elevens lärande och kunskapsutveckling. Innehållet i utbildningen framstår därvid som en rad moment som eleven måste arbeta sig igenom i en förutbestämd ordning och takt. Detta innebär ibland att elever med svårigheter hänvisas till samma arbetsmetoder som de tidigare misslyckats med. Rektorn och intervjuade lärare betonar att eleverna har mycket olika förutsättningar när det gäller att klara av kurserna. Enligt skolans kvalitetsrapport för 2010/11 har 20 till 30 procent av eleverna koncentrationsproblem i kombination med vad som i kvalitetsrapporten betecknas som uppmärksamhetsstörningar

7 (22) och ofta dessutom språkstörningar. Enligt rektorn och intervjuade lärare har elever ibland bristande förkunskaper och intresse för teoretiska studier. Lärare anger exempelvis att några av de elever som gjort ett diagnostiskt prov i matematik (det så kallade Stockholmsprovet) har fått mycket låga poäng på provet fastän de har godkänt betyg i ämnet från grundskolan. Lärarna anser sig inte ha pedagogiska verktyg för att möta elever som ligger på så låg kunskapsnivå. I resonemangen som de intervjuade lärarna för finns ibland en tendens att skylla problem på eleverna snarare än att diskutera hur undervisningen på bästa sätt kan utvecklas och anpassas. Sammantaget innebär detta att undervisningen inte i tillräcklig utsträckning anpassas efter elevernas behov och förutsättningar. Undervisningen utmanar inte heller de elever som lätt når målen. En stor del av undervisningen i gymnasiegemensamma ämnen innebär, enligt intervjuade elever, en repetition av grundskolans kurs med lite nytt. Eleverna beskriver undervisningen som mindre stimulerande och anser inte att de behöver anstränga sig. Eleverna uppger att de kan få extra uppgifter som är svårare om de vill ha ett högre betyg. Elever anger att de också kan välja att redovisa med högre kvalitet. Ibland finns fördjupningsfrågor som kan vara svårare. De utmaningar som elever kan få kräver alltså som huvudregel att eleven själv tar initiativ. Även Skolinspektionens elevenkät bekräftar bilden av att eleverna inte utmanas i tillräcklig utsträckning. Av de elever i dåvarande årskurs 3 som besvarat enkäten, anser 43,9 procent att påståendet skolarbetet är för lätt för mig stämmer bra eller ganska bra. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister när det gäller lärarnas samverkan och undervisningens anpassning till den enskilda elevens behov och förutsättningar. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 1 kap. 4, 3 kap. 3 skollagen, Lgy11 2.1 Kunskaper/ 9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 1.2 Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna, 2.1 Kunskaper Trygghet och studiero Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och studiero. - Se till att skolans ordningsregler tillämpas och följs upp vid skolenheten.

8 (22) - Se till att rektorn och lärarna vidtar de omedelbara eller tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande beteende. - Skolans plan mot kränkande behandling måste ange vilka åtgärder som ska vidtas för att förebygga och förhindra kränkande behandling samt en redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. Motivering Enligt skollagen ska utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. En del i skolans arbete med trygghet och studiero är att upprätta, tillämpa och följa upp skolans ordningsregler. Rektorer och lärare får även vidta de omedelbara eller tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande beteende. Huvudmannen ska vidare, enligt skollagen, se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Ordningsregler finns vid Stockholms Praktiska Gymnasium, de har utarbetats under medverkan av elever och de följs i viss mån upp vid skolan. Det framgår dock av intervjuer med rektorn och elever samt verksamhetsbesök att reglerna inte är helt förankrade och att de ofta inte följs och tillämpas. Ordningsreglerna har målet att skapa en trygg och ordningsam miljö. Enligt Skolinspektionens enkät uppfattar 45,6 procent av de elever som besvarat enkäten, att det stämmer ganska dåligt att elever följer de trivsel- och ordningsregler som finns. Resultatet av Skolinspektionens elevenkät visar vidare att 54,4 procent av eleverna anser att påståendet att de har svårt att jobba i klassrummet för att andra elever stör stämmer ganska bra eller helt och hållet. Intervjuade elever inom vissa program och årskurser anser inte att de har studiero. Elevernas uppfattning bekräftas även av intervjuer med både lärare och skolledning. Rektorn beskriver olika åtgärder som genomförts och som planeras i syfte att säkerställa att elevernas lektioner är lugna. Det är dock anmärkningsvärt att intervjuade elever även i årskurs 3 anser att de inte har studiero på sina lektioner och att de inte heller har haft det under årskurs 1 och 2. Vid skolan finns en likabehandlingsplan som även fungerar som en plan mot kränkande behandling. Den saknar en redovisning av hur föregående års planerade åtgärder har genomförts, och innehåller inte heller en översikt över de

9 (22) åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Vidare saknas en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Den plan skolan har motsvarar alltså inte författningarnas krav på en plan mot kränkande behandling. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister när det gäller tilllämpningen och förankringen av skolans ordningsregler. Eleverna har inte studiero i alla program och årskurser. Skolans plan mot kränkande behandling motsvarar inte de krav som ställs i skollagen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 5 kap. 3, 5 och 6 samt 6 kap. 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd. - Den som uppmärksammar att en elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i skolsituationen måste anmäla det till rektorn. - Se till att samråd sker med elevhälsan vid utredningen. - Rektorn ska se till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. - Se till att åtgärdsprogrammen följs upp och insatserna utvärderas löpande. Motivering Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta, enligt skollagen, anmälas till rektorn. Rektorn ska enligt skollagen se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Vidare ska ett åtgärdsprogram enligt skollagen utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska

10 (22) tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Enligt handboken för lärare vid Stockholms Praktiska Gymnasium ska elever utredas om de riskerar att inte nå de kunskapskrav som lägst ska uppnås. Elevens mentor genomför utredningen när det gäller vad som i handboken betecknas som enklare fall. Elevens svårigheter är, enligt handboken, enkla när det stöd eleven behöver kan ges på lärarnas redan tilldelade tid. I dessa fall anmäls inte elevens svårigheter till rektorn. Samråd sker inte heller med elevhälsan. Om utredningen visar att eleven inte behöver särskilt stöd fattar elevens mentor, enligt handboken, beslut om att åtgärdsprogram inte ska utarbetas. När elevens problem inte är enkla anmäls detta av elevens mentor till elevhälsoteamet som medverkar till att utarbeta åtgärdsprogram. Endast ett av de åtgärdsprogram som Skolinspektionen har tagit del av är beslutat av rektorn, övriga 14 är inte det. De åtgärder som redovisas anger i några fall särskilda stödåtgärder som skolan avser att vidta med utgångspunkt i elevens behov. De flesta av de åtgärder som förekommer innebär dock olika förändringar och anpassningar av elevens studieplanering eller krav på självstudier och elevens eget ansvar när det gäller exempelvis närvaro. Rektorn uppger i intervju att skolans åtgärdsprogram behöver förbättras. Han beskriver att det kommer att vara mer fokus på att skolan ska göra något och inte på vad eleven borde göra. Enligt kuratorn och skolsköterskan följs åtgärdsprogrammen upp när elevhälsoteamet träffas. Åtgärdsprogrammen har dessutom ett särskilt uppföljningsdatum. Det framgår dock inte alltid hur programmet ska följas upp. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolans arbete med särskilt stöd. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 3 kap. 8 9 skollagen Bedömning och betygssättning Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med bedömning och betygssättning. - Nationella ämnesprov måste användas som stöd för betygssättningen. - Rektorn måste se till att lärarna är väl förtrogna med regelverket som gäller för betygsättning.

11 (22) - Ge lärarna stöd för att kunna sätta rättvisa och likvärdiga betyg. Motivering Rektorn har i skollagen ett utpekat ansvar för att betyg sätts i enlighet med de föreskrifter som gäller för betygsättning. Enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 667) är syftet med bestämmelsen att särskilt markera rektorns ansvar för en rättvis och likvärdig betygsättning. Det innebär att rektorn måste se till att lärarna är förtrogna med regelverket och att de ges stöd för att kunna sätta rättvisa och likvärdiga betyg. I gymnasieskolan ska lärarna, enligt gymnasieförordningen, använda sig av nationella prov inför betygssättningen i den inledande kursen i de gymnasiegemensamma ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Detta innebär bland annat att lärarna ska se till att de elever som studerar den aktuella kursen också genomför det nationella provet. Nationella ämnesprov används vid Stockholms Praktiska Gymnasium men en stor andel av eleverna genomför inte provet. När det gäller kursen i Svenska 1 (SV01) 2012 rapporterades 87 elever till SCB. Av de elever som rapporterades har 45 stycken, 51,7 procent av eleverna, inte genomfört alla delar av provet. Av dessa 45 elever är det åtta som inte har gjort någon del av provet. I kursen Engelska 5 rapporterade skolan 92 elever till SCB. Av dem har 30, 32,6 procent, av eleverna, inte gjort alla delar av provet. Av dessa 30 elever är det 8 som inte har gjort någon del. (Under läsåret 2011/12 genomfördes inget nationellt prov i matematik. Detta berodde, enligt rektorn, på att ingen matematikkurs avslutades under läsåret.) Vid skolan görs ingen sammanställning på gruppnivå av resultaten av de nationella kursproven i förhållande till de kursbetyg som eleverna får. Skolan och lärarna kan därför endast diskutera provresultaten i förhållande till kursbetygen på individnivå. Av skolans sammanställning av nationella prov framgår inte hur stor andel av eleverna som har genomfört provet. Det finns stora skillnader mellan resultaten på tidigare nationella prov, enligt skolans sammanställning, och elevernas kursbetyg enligt Skolverkets statistik. I kursen Matematik A hade, enligt Skolverkets statistik, 98,2 procent av eleverna lägst betyget Godkänt 2011. Den sammanställning av resultat av nationella prov som skolan har lämnat för läsåret 2010/11 visar att endast 56,2 procent av de elever som genomförde det nationella provet i matematik hade betyget Godkänt eller högre. I kursen Svenska B fick 79,6 procent av eleverna betyget Godkänt eller högre medan endast 57 procent av eleverna fick lägst betyget Godkänt på kursens nationella prov. Den nationella statistiken bygger på de 55 elever som fick slutbetyg aktuellt år.

12 (22) I regelverket kring betygssättning ingår bedömningsanvisningarna till de obligatoriska nationella proven. Intervjuer med lärare visar att rättningen och bedömningen av nationella prov inte genomförs på ett rättssäkert sätt. Intervjuade lärare i svenska berättar att de ibland inte följer bedömningsanvisningarna när de rättar det nationella provet eftersom de anser att dessa anvisningar ställer för höga formella krav på elevers prestationer, med tanke på att många av skolans elever har stora problem. Skolinspektionen har på regeringens uppdrag omrättat nationella prov från vårterminen 2010. De nationella proven vid Stockholms Praktiska Gymnasium var en del av denna omrättning. Vid omrättningen av de nationella proven i matematik bedömdes 51 prov lika av skolans lärare och Skolinspektionen, medan 11 prov avvek negativt (negativ avvikelse innebär att omrättaren bedömer att elevens svar motsvarar ett lägre betyg än vad ursprungsrättaren har bedömt). Skolan bedömde alltså elevers prov på ett mera positivt sätt än omrättaren i 17,7 procent av fallen. Syftet med de nationella proven är bland annat att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt ge underlag för en analys i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Dessa olika syften kan inte uppfyllas när inte alla elever vid skolan genomför de prov som är obligatoriska för kursen och när rättningen av elevers prov inte följer bedömningsanvisningarna. Lärarna i svenska anser att de har möjlighet att tillsammans diskutera exempel på prov som är svåra att bedöma. Sambedömning sker dock inte systematiskt och lärarna i svenska bedömer inte heller varandras prov. I övriga ämnen förekommer inte systematiska diskussioner kring bedömning. I intervjuer med lärarna uppger de att samverkan med lärare vid andra skolor kring bedömning i ämnet endast är sporadisk. Vid ett möte regionalt inom Praktiska Sverige AB har bedömning diskuterats på ämnesnivå. Möten hålls inom varje region oftast en gång per termin. Enligt den biträdande rektorn deltar alla lärare och skolledare tillsammans med regionchefer och ibland externa utbildare. Dessa möten leds av skolledare och ämnesansvariga. Flera av lärarna har inte ämneskollegor vid skolan. En stor andel av lärarna saknar dessutom helt eller delvis pedagogisk lärarutbildning och har därför, enligt rektorn, särskilda behov av kompetensutveckling kring bedömning och betygssättning. Enligt den biträdande rektorn har alla lärare, med undantag för dem som är nyanställda, deltagit i studiedagar och workshops på personalmöten kring GY11 som har varit ett prioriterat område för skolans kompetensutveckling. Sammanfattningsvis visar utredningen att de nationella proven inte genomförs fullt ut vid skolan. Proven rättas och bedöms inte heller på ett rättssäkert sätt

13 (22) och de används inte som stöd för betygsättning på gruppnivå. Lärarna får inte heller det stöd de behöver för att utveckla förmågan till en likvärdig bedömning och betygssättning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 2 kap. 34, 3 kap. 14 skollagen, 8 kap. 3, gymnasieförordningen, Lgy 11 2.5 Bedömning och betyg, 2.6 Rektorns ansvar/ 9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.5 Bedömning och betyg, 2.6 Rektors ansvar samt 2 kap. 9 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet och 7 kap. 5 1992 års gymnasieförordning Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Se till att rektorn bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. - Rektorn måste se till att kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever samt att elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet. - Rektorn måste se till att kvalitetsarbetet är dokumenterat och att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Motivering Enligt skollagen är det rektorns ansvar att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består av planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska vidare ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ska även ta ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat. Om det vid uppföljning framkommer att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Kvalitetsarbetet vid skolenheten följer enligt rektorns verksamhetsbeskrivning den modell som utvecklats centralt inom Praktiska Sverige AB, Kvalitetscykeln skolan. Enligt denna ska en kvalitetsrapport skrivas i juni. Månadsvis och årligen i juni gäller att varje skola sammanställer och analyserar resultatet tillsammans med lärare och övrig personal. Trots detta är skolans senaste kvalitetsrapport för läsåret 2010/11 och skriven i oktober 2011.

14 (22) I intervjuer med rektorn och lärare samt vid studier av skolans verksamhetsplan, den senaste kvalitetsrapporten och rektorns verksamhetsbeskrivning framkommer att rektorn driver utvecklingen av skolans arbete på olika områden och att personalen har förtroende för rektorn. Fokus för skolans utveckling är i första hand analys och tydliggörande av de nationella ämnesplanerna/ kursplanerna för elever och vårdnadshavare samt för handledare på arbetsplatser. Stor vikt fästs också vid att stärka lärarnas ledarskap och att utveckla deras förmåga att genom samtal stödja elever. Det framgår vidare av intervjuer med rektorn och lärare samt av dokumentstudier att de mål som rektorn formulerar och de åtgärder som genomförs främst grundar sig på rektorns egen analys av skolans resultat och behov snarare än på ett systematiskt kvalitetsarbete där all personal är engagerad genom att diskutera och analysera olika slags resultat och reflektera kring hur olika metoder kan prövas, utvecklas och utvärderas. Skolans kvalitetsarbete behöver därför bli bredare och djupare. Detta är särskilt viktigt med tanke på att skolans kunskapsresultat är låga. En följd av att skolans lärare är vana vid att arbeta målinriktat på kursnivå men ovana vid att utvärdera sina resultat och ifrågasätta egna arbetssätt och föreställningar är att flera av de intervjuade lärarna och ibland också rektorn anger elevers brister när det gäller kunskaper och förmågor som orsaker till olika problem. Ett sådant perspektiv riskerar att på ett negativt sätt påverka både arbetet med särskilt stöd och skolans utveckling av metoder för att stimulera och utmana alla olika elever med varierande förutsättningar. Skolans arbete med kursutvärderingar är ett exempel på brist på systematik och bredd i kvalitetsarbetet. Lärarna ska enligt anvisningarna i skolans handbok för lärare utvärdera sin undervisning. Läraren ska även sammanställa och kommentera resultatet av utvärderingen samt lämna till rektorn snarast efter avslutad kurs. Enligt skolans verksamhetsplan ska utvärderingarna av kurser ligga till grund för planering och utveckling av kurserna. De ska sparas i skolans databas och senare utgöra underlag för skolans kvalitetsrapport. Rektorn får dock inte in sammanställningar av de skriftliga utvärderingarna från alla kurser och anser sig inte heller ha någon större nytta av dem som han får in. Skolinspektionen har tagit del av två olika slags kursutvärderingsblanketter riktade till eleverna. Den ena är ett standardformulär som skolan tillhandahåller. Denna blankett är språkligt oklar eftersom eleven får ett antal frågor (exempelvis Har du fått möjlighet till trygghet och studiero under kursen? ) och ska svara genom att markera i en skala från Håller inte med till Håller helt med. Den andra blanketten innehåller frågor där svaren i begränsad utsträckning ger underlag för läraren att utveckla sin undervisning. Sammantaget varierar det i vilken utsträckning kursutvärderingarna lämnas och de underlag som faktiskt lämnas in ligger inte till grund för en diskussion kring arbetssätt och

15 (22) resultat. Trots detta och otydligheterna i blanketterna diskuteras inte utvärderingarnas form och syfte. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister när det gäller hur rektorn tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Kvalitetsarbetet genomförs inte fullt ut under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbetet. Rektorn tar inte heller tillräckligt ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 4-7 skollagen, Lgy 11 2.6 Rektorns ansvar/9 kap. 8 1985 års skollag, jämfört med Lpf 94 2.6 Rektors ansvar Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med ledningsstruktur och organisering av utbildningen. - Rektorn måste fatta de beslut som följer av författningarna. - Se till att det är tydligt i vilka fall, och till vem, rektorn har överlåtit enskilda ledningsuppgifter eller beslutsbefogenheter. Motivering Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska fatta de beslut och ha det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar. Rektorn får uppdra åt en anställd som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar, om inte annat anges. Rektorn vid Stockholms Praktiska Gymnasium anger i verksamhetsbeskrivningen att visst ansvar är delegerat. Enligt verksamhetsbeskrivningen ska det finnas en särskild delegationslista för olika uppdrag och roller i verksamheten. En sådan lista finns dock inte och det är inte heller tydliggjort på annat sätt att rektorn har uppdragit åt någon anställd att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i vissa frågor. I praktiken fattas dock beslut av lärare, elevhälsoteamet eller de biträdande rektorerna i frågor där rektorn enligt bl.a. skollagen är utpekad som beslutsfattare. I intervju uppger rektorn att han inte har uppdragit åt någon annan att besluta när det gäller särskilt stöd och åtgärdsprogram. Trots det anges i verksamhets-

16 (22) beskrivningen att elevhälsoteamet ansvar för elevärenden och i skolans handbok för lärare anges att elevhälsoteamet arbetar på delegation från rektor samt att enklare åtgärdsprogram upprättas av lärare. Sammanfattningsvis visar utredningen att det är otydligt i vilka fall rektorn uppdragit åt andra att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och fatta beslut. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 2 kap. 9 och 10 skollagen Personalkompetens Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med personalkompetens. - Se till att de lärare som används har utbildning för den undervisning de ska bedriva. Motivering Utgångspunkten i skollagen är att lärare ska ha utbildning för den undervisning de bedriver. Det innebär att lärarens utbildning måste överensstämma med den skolform, årskurs och de ämnen som läraren undervisar i. Lärare som anställts före den 1 juli 2011 och som saknar lärarlegitimation kan under en övergångsperiod i stället ha utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Lärare som inte uppfyller kraven enligt skollagen får undantagsvis bedriva undervisning. Det gäller bland annat om det inte finns personer som uppfyller kraven inom huvudmannens organisation. Vid Stockholms Praktiska gymnasium finns 28 anställda lärare. Enligt Skolverkets statistik har skolan från läsåret 2008/09 till läsåret 20011/12 en minskande andel lärare med pedagogisk högskoleexamen från 44,3 till 33,1 procent. I riket är motsvarande andelar 73,7 respektive 77,1 procent. Av de tio lärare som undervisar i gymnasiegemensamma ämnen eller kärnämnen vid Stockholms Praktiska Gymnasium saknar åtta tillräcklig pedagogisk utbildning och/eller ämnesutbildning i samtliga ämnen som de undervisar i. Tre av dem anställdes före 1 juli 2011 och ingen av dem har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Flera av de lärare som saknar rätt behörighet genomgår för närvarande gymnasielärarutbildning eller kompletterande ämnesstudier. Enligt den biträdande rektorn har det funnits skäl att vid vissa tillfällen använda lärare som inte uppfyller kraven på utbildning. De vanligaste motiven är att det inte finns utbildad lärare att tillgå eller att det är ett så litet

17 (22) undervisningsunderlag att det av den anledningen inte varit möjligt att ta in ytterligare en person i ett arbetslag. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolan har en mycket hög andel lärare som inte har utbildning för den undervisning de bedriver. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 2 kap. 13-15, 17-20 skollagen, 33 lagen om införande av skollagen Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med omfattning, innehåll och resurstillgång i utbildningen. - Se till att elever inte läser kurser som är alternativa till eller överlappar någon eller några av de kurser som ingår i studievägen i övrigt. - Utbildningskontrakten för arbetsplatsförlagt lärande inom den gymnasiala lärlingsutbildningen måste ange vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatser och omfattningen av dessa delar. - Se till att eleverna erbjuds arbetsplatsförlagt lärande/arbetsplatsförlagd utbildning i den utsträckning som de har rätt till och med ett innehåll som överensstämmer med ämnesplanerna och kursplanerna. - Eleverna måste ges tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Motivering De program som skolan erbjuder måste stå i överensstämmelse med författningarnas krav vad gäller innehåll och omfattning. Enligt gymnasieförordningen får en elev som individuellt val, programfördjupning eller utökat program inte läsa en kurs som är alternativ till eller överlappar någon eller några av de kurser som ingår i studievägen i övrigt. I flera av de slutbetyg som lämnats till Skolinspektionen i samband med tillsynen av skolan finns kurser med ett innehåll som är överlappande. Det gäller kurserna Historia A, 100 poäng, och Historia inom försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, 50 poäng. Kursen inom försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning har ett innehåll som ingår i kursen Historia A. När elevens slutbetyg innehåller båda kurserna får eleven tillgodogöra sig både ett extra betyg och 50 poäng för ett överlappande innehåll. Enligt gymnasieförordningen ska arbetsplatsförlagt lärande (APL)/arbetsplatsförlagd utbildning (APU) förekomma på alla yrkesförbere-

18 (22) dande program (årskurs 3) och alla yrkesprogram (årskurs 1-2). APU respektive APL ska uppgå till minst 15 veckor. Vad gäller gymnasial lärlingsutbildning ska den, enligt skollagen, till övervägande del ske som arbetsplatsförlagt lärande. För de elever som läser sin gymnasiala lärlingsutbildning inom försöksverksamheten ska den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen omfatta minst 1250 poäng. Det är huvudmannens ansvar att anskaffa platser och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen. Om APL/APU inte kan erbjudas på ett yrkesprogram/yrkesförberedande program i gymnasieskolan gäller att utbildningen får anordnas bara om planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller om utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan. I dessa fall ska det arbetsplatsförlagda lärandet bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Om utbildning har skolförlagts på grund av omständigheter som huvudmannen inte kan råda över ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats. Vid Stockholms Praktiska Gymnasium har elever inte alltid tillgång till APL/APU på arbetsplatser trots att detta ingår i deras studieplanering. Utbildningen byts i dessa fall ut mot utbildning förlagd till skolan. Den APL/APU som ges skolförlagt uppvisar, enligt intervjuade lärare och elever, olika kvalitet beroende på program. För elever i el- eller byggutbildningarna framkommer vid verksamhetsbesök samt i intervjuer med elever och lärare att kvaliteten brister när det gäller innehåll, omfattning och möjligheter till lärande. Vid tillsynsbesöket bygger eleverna bås som ska användas i skolans elutbildningar. El-eleverna kopplar elektricitet till båsen. Intervjuade elever beskriver denna verksamhet som slapp både när det gäller innehåll, omfattning och närvarokontroll, exempelvis berättar de att material ibland saknas när de ska bygga och inreda båsen. Enligt intervjuade elever är det även möjligt att i stället arbeta med rester i olika ämnen under tiden för så kallad inre APL/APU. Enligt eleverna har vissa elever i årskurs 2 och 3 aldrig varit ute på någon APL/APU-plats. Arbetstiderna i skolans inre APL/APU för elever inom el- och byggutbildningarna anges till 8:30 14:00 i skolans handbok för lärare. Intervjuade lärare uppger att arbetstiden är 8:10 14:00 måndagar till torsdagar och 9:00 14:00 fredagar. Lunchen omfattar en timme (enligt skolans handbok för lärare). Arbetstiden per dag för eleven blir 4 timmar och 30 minuter (enligt handboken) eller 4 timmar och 40 minuter (enligt intervjuade lärare). Detta motsvarar inte alls den arbetstid som normalt förekommer vid APL/APU på arbetsplatser.

19 (22) Lärare anger i intervjuer olika orsaker till den uppkomna situationen: att branscherna inte kan ta emot fler elever, att vissa av de aktuella eleverna har haft platser i företag, men misskött sig eller att de har varit ovilliga att acceptera erbjudna platser. Trots att det är huvudmannens ansvar att skaffa platser lägger skolan ett stort ansvar på eleven när det gäller elever med inre APL/APU i de aktuella programmen. Lösningar med stöd till elever, som kan ha svårt att anpassa sig medan de är på arbetsplatser, diskuteras inte. Enligt en intervjuad elev får den elev som inte har skött sig och därför har blivit av med sin APL/APU-plats själv skaffa en ny plats. Samordnaren av APL/APU-platser och elevernas mentorer uppger att alla hjälps åt att skaffa platser och att personalen lägger ner mycket arbete för att hitta sådana för de elever som inte har någon. Enligt samordnaren och mentorerna för eleverna vid bygg- och elutbildningarna gör de elever som har inre APL/APU allmänpraktiska saker som de kan ha nytta av. Verksamheten överensstämmer dock inte med innehållet i ämneseller kursplanerna. De aktuella eleverna får därmed inte den utbildning de har rätt till. Verksamheten i inre APL/APU för bygg- och elutbildningarna lägger istället, enligt intervjuade lärare, fokus på att bygga upp elevernas självförtroende. Enligt skollagen och förordningen om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning ska ett utbildningskontrakt upprättas för varje elev och arbetsplats avseende den arbetsplatsförlagda delen av lärlingsutbildningen. I utbildningskontraktet ska det bland annat anges vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar. Vid skolan upprättas utbildningskontrakt för de aktuella eleverna och deras arbetsplatser. Avtalen anger dock inte vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar. Handledaren på arbetsplatsen får istället, i en handledarpärm med så kallade arbetsmomentlistor, tillgång till sammanställningar av kursernas centrala innehåll. Dessa sammanställningar är antingen specifika för en kurs eller mer generella och omfattar då alla de olika moment i de aktuella yrkesinriktade kurserna, med angivande av i vilken eller vilka kurser momentet förekommer. Enligt rektorn kommer utbildningskontrakten från och med läsåret 2012/13 att ha en arbetsmomentlista som bilaga. Enligt skollagen ska elever i gymnasieskolan ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna. I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö med syftet att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper.

20 (22) I skollokalerna finns viss, begränsad, tillgång till skön- och facklitteratur. Böckerna är inte ordnade i ett register. Skolan använder de närbelägna kommunala biblioteken men användningen är, enligt intervjuade elever och lärare, mycket begränsad. Eleverna får en introduktion, och får möjlighet att låna böcker. I intervjuer med elever och lärare framkommer att inget av de kommunala biblioteken i övrigt används aktivt i undervisningen, för att stödja elevernas lärande. Det finns inte heller något överenskommet samarbete mellan biblioteken och skolan. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister när det gäller kurser som överlappar, innehållet och omfattningen av APL/APU, utbildningskontraktens utformning samt tillgång till skolbibliotek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 2 kap. 36, 16 kap. 11, 11 a, 16 skollagen och 4 kap. 8, 12-13 gymnasieförordningen/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med 5 kap. 15-16 1992 års gymnasieförordning och 5 kap. 4 d 1985 års skollag samt 8-9, 12 förordningen om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning Handläggningsrutiner Bedömning Praktiska Sverige AB måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med handläggningsrutiner. - Se till att skolan har fungerande rutiner gällande anmälningsskyldighet till socialnämnden. Motivering Enligt socialtjänstlagen är myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga. Anmälningsplikten gäller kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Anmälningsplikten förutsätter således inte att det är klarlagt att socialnämnden behöver ingripa. Även uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta ska alltså anmälas, om de tyder på att ett barn kan vara i behov av stöd eller hjälp från socialnämndens sida. Det ankommer härefter på socialnämnden att undersöka vilken grund som kan finnas för uppgiften och utreda det eventuella behovet av åtgärder.

21 (22) Vid skolan görs anmälan till socialtjänsten av rektorn. I verksamhetsredogörelsen beskriver rektorn att skolan först gör en utredning. Rektorn kan därefter göra anmälan men åtgärdsprogram med handlingsplaner och EVK genomförs generellt först. Rutiner för anmälan till socialnämnden tas inte upp i skolans handbok för lärare. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister när det gäller skolans rutiner för anmälan till socialtjänsten. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 29 kap. 13 andra stycket skollagen, 14 kap. 1 socialtjänstlagen Avstående från ingripande Vid tillsynen har konstaterats brister för vilka Skolinspektionen avstår från ingripande i enlighet med 26 kap. 12 skollagen (2010:800). Erbjudande av utbildning Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat brister med skolan erbjudande av utbildning. Motivering Enligt skollagen ska elever och de som avser att påbörja utbildning ha tillgång till personal med sådan kompetens att elevens behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 279) anges att adekvat information är en förutsättning för att eleverna ska kunna utnyttja den stora frihet och de möjligheter till egna val som erbjuds. Det framhålls även att det är huvudmannens ansvar att eleverna får tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen anger vidare att det ska finnas en elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 276) betonas att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. Det anges även att elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveck-