Redovisning för ansvarsbiblioteket i medicin för 2002

Per Olsson Överbibliotekarie Tel/mobil 08-524 84 100 Per.olsson@kib.ki.se 2003-05-08 Dnr 375/2002 BIBSAM Att: Ulla-Britt Nordin Siebolds Box 5039 102 41 STOCKHOLM Redovisning för ansvarsbiblioteket i medicin för 2002 1. Medicinsk bibliotekskonferens (90.000) Konferens hölls den 15 april och samlade ca 140 deltagare från hela landet. Föredragen finns tillgängliga på http://kib.ki.se/info/news/confer/kib2002/. Konferensen inleddes med en översikt av Sheldon Kotzin över den senaste och den framåt planerade utvecklingen vid NLM, samt en genomgång av vad som händer på det vetenskapliga publiceringsområdet i USA sett ur NLMs synvinkel. Därefter berättade Camille Seecharran från det nystartade förlaget BioMed Central i England om företagets publiceringspolicy. Ulrich Korwitz från det tyska nationella biblioteket I Köln presenterade detta biblioteks vision för framtiden. Vidare innehöll konferensen föredrag om upphandling av e-böcker, landstingens gemensamma upphandling av tidskrifter och databaser samt om läkares användning av elektroniska informationsresurser. BIBSAM-projektet Kopiebeställning via PubMed till svenska bibliotek presenterades, liksom verksamheten vid KIBs webbkonsultbyrå Vision. 2. 2-dagars vidareutbildningskurs för medicinska bibliotekarier (20.000) Kursen Vidareutbildningskurs för medicinska bibliotekarier utvecklades under våren 2001. Kursen är en fortbildningskurs i medicinsk informationsförsörjning speciellt riktad till medicinska bibliotekarier vid mindre eller medelstora bibliotek. Det är en tvådagarskurs med möjlighet att delta en eller två dagar. Kursens innehåll finns på kursens informationssida: http://www.kib.ki.se/edu/bib_kurs/vidareutbildning_se.html Innehåll dag 1 Information om diverse medicinska databaser som finns att tillgå via Internet, nyheter och finesser i PubMed och SveMed+, presentation av diverse läkemedelsdatabaser samt en

genomgång av internationella beställningsvägar för artiklar och lån. 2 Innehåll dag 2 Information om elektroniska tidskrifter (tillgänglighet - avtal - arkivering), en inblick i den vetenskapliga världen (kriterier för vetenskaplighet - impaktfaktorer - citeringsdatabaser), EBM och databasen Cochrane samt en genomgång av tillförlitliga medicinska resurser och länksamlingar på Internet. Kursdagarna inrymmer såväl föreläsningsmoment som tid till diskussion och enskilda övningar inom en rad områden. Dessutom innehåller första dagen en workshop. Kursen gavs första gången under hösten 2001 vid Novumbiblioteket. (se rapportering från 2001) Vid första kurstillfället deltog 12 personer. Kursen blev snabbt fulltecknad och vi upprättade en intresselista inför eventuellt kommande kurstillfälle. Då intresset var stort (11 personer i kö) beslutade vi att ge kursen vid två tillfällen under 2002, ett under vårterminen och ett under höstterminen. Kurs nummer två hölls 23-24 maj, även den vid Novumbiblioteket, där vi hade möjlighet att ta emot 12 deltagare. Även denna gång var intresset stort och vi fick återigen upprätta en intresselista. I augusti 2002 öppnade KIBs nya bibliotek, KIB Huddinge. Det nya biblioteket rymmer tre undervisningssalar som är utrustade med datorer. Vi hade därför möjlighet att ta emot fler deltagare vid det tredje kurstillfället som ägde rum 28-29 november 2002. Dag 1 deltog 17 personer och dag 2 deltog 15 personer. Under alla tre kurstillfällena har majoriteten av deltagarna valt att komma båda kursdagarna. Intresset för kursen märks fortfarande tydligt, vi har fått flera förfrågningar angående kursen inför 2003. Vidareutbildningskursen har haft god geografisk spridning; deltagarna har kommit från hela landet. Deltagare vid kursen under våren 2002 kom från följande bibliotek: biblioteket vid Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan, biblioteket vid Uddevalla sjukhus, Örnsköldsviks sjukhusbibliotek, biblioteket vid Nyköpings Lasarett, biblioteket vid Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg, biblioteket vid Motala Lasarett, Ystad Lasarettsbibliotek, Medicinska fackbiblioteket vid länssjukhuset i Kalmar samt Sjukhusbiblioteket i Sollefteå. Kursen som hölls under hösten 2002 hade deltagare från nedanstående bibliotek: Biblioteket vid Karlskoga Lasarett, biblioteket vid Universitetssjukhuset i Lund, Norrtälje sjukhusbibliotek, Lasarettsbiblioteket vid Lasarettet i Trelleborg, Sjukhusbiblioteket vid Centrallasarettet i Växjö, Sjukhusbiblioteket vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, Socialstyrelsens bibliotek, Södersjukhusets fackbibliotek, Malmö Högskolas bibliotek, Biblioteket vid Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby, Läkemedelsverkets bibliotek, Folkhälsoinstitutets bibliotek, Fackbiblioteket vid S:t Görans sjukhus samt Danderyds sjukhus fackbibliotek. Efter respektive kurstillfälle har vi utvärderat kursen, dels med hjälp av deltagarnas utvärderingar och dels utifrån synpunkter och idéer från projektgruppen och övriga undervisare på kursen. Kursutvärderingarna för båda kurserna under 2002 har varit genomgående mycket positiva. Deltagarna har i flera fall uttryckt att de funnit flera moment i kursen mycket värdefulla för sitt dagliga arbete. Angående kursen som helhet under våren fick kursen bland annat kommentarerna Bra kurs, mycket matnyttigt, Bra övningar, över lag bra undervisning och Två mycket bra och givande dagar, stort tack!. Exempel på kommentarer angående höstens kurs: Lärt mig mycket nytt och annat har klarnat, Bra överblick över de olika ämnesområden som vi håller på med och Väldigt nyttig. Vid båda kurstillfällena har några av deltagarna framfört kritik mot att det är för lite tid till kursens övningsmoment. Vid utvärderingarna har även förslag på nya kursmoment framkommit. Målgruppens egna kommentarer har varit mycket viktiga för oss. Inför kommande kurser under 2003 kommer projektgruppen bland annat att genomföra studiebesök på något eller några sjukhusbibliotek för att få ytterligare inblick i hur de arbetar och för att ännu bättre kunna tillgodose målgruppens behov.

3 Något som vi i projektgruppen har märkt under de olika kurstillfällena är att behoven skiljer sig en hel del från bibliotek till bibliotek. Det moment som någon finner vara det allra mest givande kan någon annan deltagare anse att vi borde dra ner på. Vi tycker oss ha uppnått vårt ursprungliga mål genom att vi utifrån detta kan sluta oss till att kursens olika delar utgör en helhet där varje deltagare finner något moment som är värdefullt. 3. 2-dagarskurs i bioinformatik vid 2 tillfällen (40.000) Under ht 2001 hölls 2 heldagskurser i bioinformatik - grundkurs för medicinska bibliotekarier - på KIB. Deltagare önskade en fortsättningskurs i mer avancerad sekvenssökning. Under våren 2002 utvecklades därför fortsättningskursen som handlade mest om BLAST sekvenssökning men också diskuterade bibliotekens roll inom bioinformatikområdet. 8 deltagare genomgick grundkursen våren 2002: Astra Zeneca Lund (1) Medicinska biblioteket Uppsala (1) Linköpings universitetsbibliotek (1) Radiumhemmets bibliotek Stockholm (1) Centralbiblioteket för hälsovetenskap Helsingfors (1) Umeå universitetsbibliotek (2) KIB (1) 4 deltagare tog fortsättningskursen våren 2002: Biologibiblioteket Uppsala (2) Medicinska fakultetens bibliotek Lund universitet (1) Bibliotek o IT Malmö Högskola (1) Inom den grupp som hittills har tagit kurserna på KIB finns det önskemål att fortsätta bygga upp kompetensen inom området. 4. Workshop för brainstorming om positionering av medicinsk biblioteksverksamhet (beviljat 60.000, förbrukat 10.000) En sådan workshop genomfördes 2001 med 36 deltagare, och fick mycket positiva utvärderingar. Därför beslöts att workshopen skulle arrangeras även 2002. Anmälningarna blev emellertid för få för att det skulle vara motiverat att genomföra arrangemanget, så det ställdes in. 5. Utställning på Medicinska Riksstämman (beviljat 80.000, förbrukat 100.000) Erfarenheterna från medverkan vid Riksstämman 2000 pekade på värdet av att de medicinska biblioteken finns på plats och profilerar sig med sitt kunnande och sina informationsresurser. Under 2002 planerades därför ånyo aktiv medverkan vid Medicinska Riksstämman, med deltagande från samtliga bibliotek vid universitet med medicinsk fakultet. Medicinska riksstämman gick av stapeln i Göteborg den 27-29 november 2002.

Medverkande bibliotek var: 4 Karolinska Institutet. Universitetsbiblioteket (KIB) Göteborgs universitetsbibliotek, Biomedicinska biblioteket Medicinska biblioteket, Umeå universitetsbibliotek Linköpings universitetsbibliotek, Hälsouniversitetets bibliotek Medicinska biblioteket vid Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset De medverkande biblioteken var representerade med 1-2 personer som bemannade en monter på den s k Varia-avdelningen där de icke-kommersiella deltagarna finns. Inför stämman hade tillsammans med KIBs webbyrå Vision gjorts en ny version av den webbplats där våra samlade resurser presenterades och visades i montern http://kib.ki.se/ls/ På webbplatsen återfanns även information från Medicinska fakultetens bibliotek vid Universitetssjukhuset i Lund som tyvärr inte hade möjlighet att skicka någon representant till detta års stämma. Korta utdrag från vår egen utvärdering: vad hade du/ditt bibliotek för förväntningar på ert deltagande? Infriades de? Förväntningen var väl egentligen att det skulle bli lika givande som förra året! Och den infriades med råge. Det är så kul att både få träffa kollegor och kunder i detta sammanhang. Jag och mitt bibliotek hade ganska stora förväntningar, eftersom det har varit så lyckat tidigare år. Förväntningarna infriades, det tycker jag verkligen! Bibliotekets förväntning vet jag inte - min förväntning var väl att jag skulle få träffa presumtiva kunder och kolleger från hela landet och förhoppningsvis kunna göra bra reklam för bibliotekens verksamhet. Det infriades till stor del, men det är tråkigt att se hur "informationsmarknaden" alltmer tas över av privata, vinstdrivande företag som har mycket mer pengar att satsa på proffsig marknadsföring än vad vi har. Man får hoppas att bibliotekens allmänt goda rykte kan kompensera detta. Jag har bara varit med en gång tidigare (för två år sedan) och tyckte inte att intresset för biblioteksmontern var speciellt stort då, så jag hade inga speciellt höga förväntningar. Vi förväntar oss att möta dels anställda vid GU men också läkare som sitter i regionen och som kan t.ex. beställa material från oss. Bra och skönt att kunna visa bra litteratursökningar som ett komplement till de enkla saker som görs i en del andra montrar. Detta är en del i tredje uppgiften tycker jag men det är också väldigt bra att vi träffas och diskuterar med varandra! 6. 2 utlandsstipendier 2002 (30.000) Stipendier har beviljats dels Eva Alopeus, Kliniska centralbiblioteket, Sahlgrenska universitetssjukhuset, för att kunna deltaga i konferenserna Evidence Based Librarianship i Edmonton, Canada och Medical Library Associations Meeting i San Diego, USA, dels Birgitta Stevinger, Biomedicinska biblioteket i Göteborg för en studieresa i USA i syfte att studera och fånga upp goda idéer för marknadsföring av medicinska bibliotek. 7. Upphandlingsarbete (beviljat 250.000, förbrukat 350.000) Under 2002 har KIB arbetat för att sluta högskolegemensamma avtal för: elektroniska böcker (Harrison s Online som ges ut av förlaget Mac Graw Hill och Current Protocols och en rad referensverk från Wiley Interscience) tidskrifter från Lippincott och Thieme Verlag den inom farmakologi och biomedicin viktiga databasen Embase som ägs av Elsevier

5 Förhandlingen med Wiley Interscience om ett konsortium för förlagets e-böcker är avslutad och ett avtal omfattande 11 universitet/högskolor kommer att tecknas inom de närmaste dagarna. Avtal för tillgång till Harrison s online kom till sist att tecknas individuellt av vart och ett av de bibliotek som var intresserade, eftersom varken priset eller konsortiedeltagarnas gemensamma åtkomst till resursen skulle blivit fördelaktigare genom ett konsortium. Science STKE är en databas inom signal transduktion. Tjänsten innehåller ämnesrelaterade översikter, protokoll med instruktioner över olika tekniker, schematiska illustrationer, summering över de bästa artiklarna inom området och fulltext till ett 45-tal tidskrifter. Avtalet som kom att tecknas sträcker sig från 1/7 2002 till 31/12 2003. Fem universitet och högskolor deltar. Förhandlingarna med Thieme Verlag avbröts då priset blev allt för högt och prenumerationerna inom konsortiet var väldigt ojämnt fördelade. Mycket arbete lades under hösten ner på intensiva förhandlingar med Ovid som i dagsläget är den enda part som kan erbjuda Lippincotts tidskrifter i elektronisk form till institutionella kunder. Intresset från svenska högskolebibliotek var stort men förhandlingarna kunde inte slutföras, trots att priset förhandlades ner till en acceptabel nivå som innebar hälften av det ursprungliga förslaget, och trots att BIBSAMs samtliga principer i stort sett uppfylldes. Skälen till att inget avtal kunde slutas var flera men det avgörande var det faktum att Ovid inte äger Lippincotts tidskrifter utan agerar som en agent. Detta innebär att det blir juridiskt tveksamt att överhuvudtaget skriva ett avtal så att principen om arkivrättighet till materialet uppfylls eftersom en agent inte äger innehållet utan bara förmedlar det. Förhandlingarna var mycket lärorika, inte minst för Ovid och Lippincott som nu internt diskuterar förutsättningarna för framtida konsortier utifrån erfarenheterna av kontakterna med KIB och BIBSAM. Det fem-åriga avtal som slöts 2001 med Wiley Interscience för förlagets tidskrifter har under året inneburit visst arbete eftersom nya deltagare anslutit sig och nya tidskrifter tillkommit vilket i viss mån kan påverka priset. Det tre-åriga avtal för databasen Embase som slöts med Elsevier innebär att konsortiedeltagarna har kunnat välja olika gränssnitt för tillgång till databasen. Embase är vid sidan av Medline den främsta databasen inom farmakologi och biomedicin. Förutom KIB valde även universiteten i Växjö och Umeå att ansluta till avtalet. De personer vid KIB som under året arbetat med licensupphandling (Christel Smith, Carina Ahlberg, Tommy Kågner och Lotta Åstrand) har deltagit vid konferenser både i Sverige, BIBSAMs konsortiedag, och utomlands, UKSGs årliga konferens som hölls vid University of Warwick och den 4:e konferensen för E-ICOLC (International Coalition of Library Consortia in Europe) som hölls i Thessaloniki. I allt upphandlingsarbete har KIB haft ett nära och lärorikt samarbete med BIBSAM. 8. Phibi i samarbete mellan Arbetslivsbiblioteket och KIB (beviljat 250.000, förbrukat 0) I syfte att utöka utbudet av tjänster i det digitala referensarbetet och samtidigt bredda målgruppen för en sådan tjänst ville KIB samarbeta med Arbetslivsbiblioteket kring deras

6 redan etablerade chatt-tjänst, Phibi. I ett sådant samarbete skulle KIB dra fördel av de erfarenheter som personalen på Arbetslivsbiblioteket har fått under den tid de haft sin chatt-tjänst och samtidigt kunna erbjuda en konkurrenskraftig service med profilering mot gemensamma målgrupper inom exempelvis arbetsmedicin/arbetshälsa, rehabilitering, mm. Dessutom skulle samarbetet på ett effektivare sätt ta tillvara all den kunskap som finns hos bibliotekarier i kundtjänstarbetet på respektive bibliotek. Projektet kom av prioriteringsskäl aldrig att genomföras. 9. Sjukvårdswebb (120.000) Tanken med sjukvårdswebben var att bygga upp en kundgruppspecifik webb för hela sjukvårdens personal. Bakgrunden var att tjänster och databaser som är av nytta för sjukvårdspersonal ofta döljer sig så långt ner i de medicinskt inriktade webbplatserna att de blir nästan omöjliga att hitta om man inte känner till dem. Av samma anledning blir de svåra och "spretiga" att göra reklam för. De offentliga medicinska biblioteken vänder sig ju sammantaget till hela Sveriges sjukvårdspersonal, men samtidigt vill vi att de tar för sig i den självbetjäningen som webbplatserna erbjuder, dvs söker och beställer etc själva, men då måste informationen vara lättillgänglig. På denna sjukvårdswebb bör finnas: länkar till de mest relevanta databaserna (och inga länkar till de databaser som dessa "distanskunder" inte kommer åt), beställningsformulär, kontaktinfo, prislista och öppettider, kurser specifika för den här målgruppen; typ Informationssökning för primärvårdsläkare", u-banken-raggningsformulär ( lämna in din utredning till oss! ), länkar till självhjälp, typ tutorials för relevanta databaser etc. Sjukvårdswebben innehåller åtta huvudområden: Söka och beställa litteratur, Praktiska upplysningar, Tidskrifter och databaser, Verktyg på nätet, Lära mer, Tips, Patientinformation och Länkar. Under respektive rubrik har vi valt ut länkar till de mest använda och värdefulla resurserna. Det finns länkar både till KIB-resurser och till externa resurser - nyttan för målgruppen har fått avgöra valet. Endast resurser som är nationellt tillgängliga har tagits med. Därför kan man se sjukvårdswebben som en slags sammanfattning över, för målgruppen relevanta, nationella resurser. En del länkar har försetts med informationstexter utformade som frågor och svar. Här kan vi fylla på med mer information om sådant som kunderna upplever som svårt. Eftersom sjukvårdswebben är en fråga om nätservice, har vi strävat efter att användarna självständigt ska klara av att söka och beställa information. Två nya resurser är särskilt framtagna för sjukvårdswebben, dels en ämnesuppställd länksamling över organisationer som verkar inom hälso- och sjukvård, dels en förteckning över FoU-enheter. Länk till sjukvårdswebben: http://kib.ki.se/tools/healthcare/ 10. Digitalisering av AT-skrivningar (beviljat 60.000, förbrukat 80.000) På hyllorna i de medicinska biblioteken runtom i Sverige (både på universiteten och på sjukhusen) står tidskriftssamlare med mer eller mindre kompletta samlingar av äldre ATskrivningar. De är sönderkopierade, fransiga, ofullständiga och svåra att hålla ordning på.

Det vore värdefullt att även äldre skrivningar finns tillgängliga (PDF) för utskrift från webben då proven används av AT-läkarna under förberedelserna för AT-skrivningarna. Även studenter på kurserna i framför allt medicin, kirurgi och psykiatri använder gamla skrivningar som läromedel. 7 Från 2000-03-03 görs AT-proven tillgängliga i PDF-format av Sekretariatet för AT-prov och finns på webbadressen: http://www.his.ki.se/examination/at_kansliet/at-tenta-arkiv.htm. Projektet gick ut på att elektroniskt tillgängliggöra samtliga AT-prov från 1992 till och med 1999. Arbetet med projektet bestod av tre delar: 1. Projektgruppen gick igenom de prov som Karolinska Institutets bibliotek hade. En del prov saknades och vissa prov behövde kompletteras då sidor saknades eller var i så dåligt skick att de inte lämpades att scannas. De kompletteringar som behövdes fick gruppen från Sekretariatet för AT-prov. 2. Arbetet fortsatte med inscanning av proven. Det var sammanlagt 27 prov som scannades in, proven var i genomsnitt på 44 sidor, vilket innebar ca 1180 sidor. Proven lades på en server för att sedan publiceras. 3. Gruppen skapade sedan en webbplats utifrån existerande mallar för KI:s Studentwebb. Proven finns nu tillgängliga från bibliotekets webbplats på KI:s studentwebb. På webbplatsen finns även länk till de nyare AT-proven som tillhandahålls av Sekretariatet för AT-prov. Projektets webbadress; http://kib.ki.se/student/at_prov/index_se.html 11. Utredningsbanken i succesiv fulltext (200.000) Utredningsbanken är KIB:s samling rapporter, utredningar och uppsatser som behandlar hälso- och sjukvård i Sverige. Samlingen påbörjades redan 1968 av tidigare Spribiblioteket och innehåller idag ca 16 000 rapporter. Utredningsbanken växer med ca 800 utredningar/år. Utredningsbankens förvärvspolicy finns på http://www.kib.ki.se/kib/hos/acquisitionspolicy_ubank_se.html. Rapporterna är framför allt en resurs för yrkesverksamma inom vården, men även för studenter och andra intressenter. Rapporterna är lätt sökbara genom KIB:s bibliotekskatalog MIKS som ligger publikt tillgänglig på webbplatsen kib.ki.se. Rapporterna kan beställas direkt i MIKS, och de kan skickas till kundens arbetsplats- eller hemadress. Utvecklingen går mot att allt fler producenter av rapporter väljer att lägga ut dem på sina webbplatser i fulltext. Detta del projekt går ut på att dra nytta av detta genom att i bibliotekskatalogen MIKS länka till fulltextdokumenten. Därigenom får vi en nationellt samlad överblick över vilka rapporter som finns tillgängliga och i vilken form: papper, fulltext eller bådadera. Projektet har bestått i att ta fram teknik och arbetsmetoder för att systematiskt lägga in rapporter i fulltext i Utredningsbanken. Genom projektet har vi nu rutiner för att hantera elektroniska dokument på tre sätt: Elektroniska dokument som rapportproducenten skickar in till oss, läggs upp på KIB:s server och katalogposten länkas dit.

Länkning till fulltextdokument på producentens webbplats, när vi har rapporten i tryckt format. Katalogisering av rapporter i fulltext direkt från webbplatser (även när vi inte förvärvar rapporten i tryckt format). Projektet har bestått av följande delmoment: a. Framtagning av mall för katalogisering av elektroniska dokument b. Successiv länkning till elektroniska dokument i samband med förvärv och katalogisering av rapporter i Utredningsbanken c. Kartläggning av webbplatser inom hälso- och sjukvård där elektroniska dokument finns utlagda d. Retroaktiv inläggning av fulltextlänkar i befintliga katalogposter e. Katalogisering av elektroniska dokument i Utredningsbanken (utan att vi har rapporten i tryckt format) f. Konstruktion av ett system för bevakning av webbplatser med rapporter i fulltext g. Information på vår webbplats om att vi länkar till fulltextdokument Exempel på en katalogpost i Utredningsbanken med länkning till fulltextdokument: Garpenby, Peter: Medborgaren i prioriteringsprocessen (klicka på Online för att komma åt fulltextdokumentet) 8 12. E-artikelleveranser med royaltyredovisning (beviljat 140.000, förbrukat 70.000) Traditionellt har de vetenskapliga biblioteken (special-, universitets- och högskolebibliotek) fungerat som den naturliga dokumentleverantören till forskare, studenter, företag och allmänhet. Under de senaste åren har detta förändrats radikalt. Allt fler bibliotek har sagt upp sina pappersprenumerationer på vetenskapliga tidskrifter för att i stället kunna erbjuda sina lokala användare elektronisk tillgång till ett större antal tidskriftstitlar. De elektroniska utgåvorna publiceras ofta långt innan pappersversionen har kommit i press och levererats med post. Efterfrågan på färska artiklar ökar genom ökad förhandsinformation av olika slag. Licensavtal för elektroniska tidskrifter tillåter sällan leveranser av artikelkopior, varken i pappersform eller digitalt, till företag och allmänhet. Hur kan då universitet och högskolor i den digitala världen fylla sin samhällsnytta som distributör av vetenskaplig information till företag och privatpersoner? Går det att genom avtal med royaltyavgifter för copyright få möjlighet att leverera artiklar även till dessa kunder? Specifika frågor härvidlag gäller hur alternativen för tillgång ser ut. I vilken utsträckning erbjuds enstaka elektroniska artiklar direkt från förlagen till vem som helst? Vilka är kunderna och hur hittar de fram till tidskriften som har rätt artikel? Tidskriftsnamnet känner de flesta till, men vem som ger ut den lägger få på minnet. Marknaden domineras av ett antal stora förlag som Wiley, Springer och Elsevier. Av dessa erbjuder några, t ex Elsevier/Academic Press elektronisk artikelleverans ur cirka 1700 tidskrifter genom Science Direct. Priset per artikel är USD 30. Ingenta erbjuder artiklar ur 641 tidskrifter med ett artikelpris på cirka USD 60 plus skatt. Springer hänvisar till andra dokumentleverantörer, medan Wiley enbart levererar till prenumeranter på en viss tidskrift. Specialbibliotek som KIB använder sig av mer än 600 olika tidskriftsförlag för att kunna erbjuda det som efterfrågas och måste trots det köpa ett ganska stort antal artiklar från andra bibliotek eller dokumentleverantörer. Sammanfattningsvis kan sägas att enstaka elektroniska artiklar är tillgängliga endast i begränsad omfattning från utgivaren och som

användare är det inte så enkelt att hitta fram till de tjänster som erbjuds, eller till den specifika artikel som efterfrågas. 9 Arbetsgruppen har under 2002 bestått av Karin Jacobsson, Lisbeth Höög, Tommy Kågner, Lotta Åstrand och projektledaren Johnny Carlsson. En inledande litteraturstudie har gjorts för att se om liknande projekt redan finns. Resultatet där har varit magert ännu. Vi följer aktivt ny information på området. Tre projekt som fångats upp har speciellt intresse. Projektet EASY (Electronic Article SupplY) som Lancaster University och Ingenta under två års tid har genomfört med stöd av JISC. Projektet har avslutats i juni 2002 och utvärderats för JISC av professor Peter Brophy på uppdrag av LIMC Ltd. Vi har varit i kontakt med dem och fått ta del av deras"final report": Evaluation of the pilot project for the supply of electronic documents, complementing 'inter-library loan': Electronic Article SupplY (EASY), June 2002. Vi kommer att försöka få in ytterligare synpunkter från de deltagande biblioteken och Ingenta. Tre viktiga erfarenheter har gjorts av detta projekt: Förlagen får del av inkomster genom artikelleveranser där de annars inte skulle fått någon andel om leverans skett genom traditionellt fjärrlån. Biblioteken får större möjligheter att förenkla fjärrlånearbetet till lägre kostnader. Användaren får snabbare leverans av artikelkopior elektronisk med bättre kvalitet och kan lagra dem elektroniskt om de så föredrar. Utvärderingen visar att det tar lång tid att genomföra nya idéer, men i slutet av 2001 deltog 18 förlag med cirka 1.000 titlar. I slutet av projektet var antalet deltagande bibliotek sex och antalet beställningar relativt lågt. I Tyskland startade tjänsten MedPilot under hösten 2002. Deutsche Zentralbibliothek der Medizin (ZBMed) i Köln i samarbete med DIMDI och förlagen Thieme, Springer och Kluwer erbjuder beställningar och direktleverans av elektroniska artiklar efter sökning i flera olika databaser direkt på internetadressen http://www.medpilot.de. Systemet baseras på programvaran SISIS-Elektra. Artikelpriset för de beställare som inte redan har avtal för de elektroniska tidskrifter som ingår varierar mellan EUR 7,20 upp till EUR 37. Informella kontakter har tagits med en representant för ett av de tre förlagen (Thieme), ZBMed och DIMDI. I december 2002 meddelade British Library, en av de större dokumentleverantörerna i Europa, att de nu kan erbjuda en ny tjänst Inside med möjlighet att kunna leverera enstaka elektroniska artiklar genom ett samarbete mellan Adobe och Elsevier Science. En ny standard för säker elektronisk dokumentleverans (EDD) med krypterade PDF-filer har utvecklats som kommer att göra möjligherna större att stärka förlagens copyrightkrav och underlätta hanteringen av ersättningar. Nu erbjuds PDF-filer ur cirka 2500 av de ledande vetenskapliga tidskrifterna från förutom Elsevier t ex även från Kluwer och Karger förlag. För att kunna utnyttja tjänsten krävs dock abonnemang med ett startpris på GBP 500 för en användare. Avgifterna för elektronisk dokumentleverans ligger på cirka GBP 7,50 plus copyrightavgifter och skatt. Litteratur Opinion paper: docster - instant document delivery Chudnov, Daniel Interlending & Document Supply; Volume 29 No. 1; 2001 http://fernando.emerald-library.com/vl=8956186/cl=27/nw=1/rpsv/~1190/v29n1/s 5/p23.

Model licences and interlibrary loan/document delivery from electronic resources Croft, Janet Brennan Interlending & Document Supply; Volume 29 No. 4; 2001 http://fernando.emerald-library.com/vl=8956186/cl=27/nw=1/rpsv/~1190/v29n4/s 2/p165. 10 13. Internationellt arbete (20.000) Detta stöd till internationellt samarbete har delfinansierat Johnny Carlssons medverkan i programkommittén för EAHILs konferens samt medverkan i IFLA-samarbetet. 14. Samrådsgrupp, administration och självvärdering (140.000) Häri har ingått kostnader för Arbetslivsbibliotekets självvärdering, eftersom detta bibliotek inte uppbar några ansvarsbiblioteksmedel detta år.

11 Sammanställning Beviljat Förbrukat 1. Medicinsk bibliotekskonferens 90.000 90.000 2. 2-dagars vidareutbildningskurs för medicinska bibliotekarier 20.000 20.000 3. 2-dagarskurs i bioinformatik vid 2 tillfällen 40.000 40.000 4. Workshop för brainstorming om positionering av medicinsk biblioteksverksamhet 60.000 10.000 5. Utställning på Medicinska Riksstämman 80.000 100.000 6. 2 utlandsstipendier 2002 30.000 30.000 7. Upphandlingsarbete 250.000 350.000 8. Phibi i samarbete med Arbetslivsbiblioteket 250.000-9. Sjukvårdswebb 120.000 120.000 10. Digitalisering av AT-skrivningar 60.000 80.000 11. Utredningsbanken i succesiv fulltext 200.000 200.000 12. E-artikelleveranser med royaltyredovisning 140.000 70.000 13. Internationellt arbete 20.000 20.000 14. Samrådsgrupp administration och självvärderin 140.000 140.000 Omdisponering till det nya projektet Universitetssjukhusens Informationsförsörjning 200.000 Summa 1.500.000 1.470.000