Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-05-19 LS-LED09-387 82 Riktlinjer för hantering då etableringar/vårdavtal avslutas Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen beslutar att rubricerade riktlinjer, fastställda av Landstingsstyrelsen i 91/05, upphör. 2. I stället för ovanstående riktlinjer används Lag om läkarvårdsersättning 1993:1651 och Lag om ersättning för sjukgymnastik 1993:1652. 3. Landstingsstyrelsen ger landstingdirektören i uppdrag att föreslå riktlinjer i enlighet med ny lagstiftning. Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen fastställde Riktlinjer för hantering då etableringar/vårdavtal avslutas i 91/05. Den tredje beslutssatsen tillkom i enighet under ärendets beredning Jäv Gustaf Wachtmeister deltog ej i beslutet, då han ansåg sig jävig. Kommentar Ny lagstiftning på detta område gäller fr.o.m. 2009-04-01, Lag om läkarvårdsersättning 1993:1651 och Lag om ersättning för sjukgymnastik 1993:1652. Ovanstående lagar har ändrats i vissa paragrafer och dessa ändringar gäller fr.o.m. den 1 april 2009. Den nya lagstiftningen beskriver tydligt förfaringssättet vid avsikt att överlåta verksamhet, vid ingående av samverkansavtal och vårdavtal samt vid förestående ålderspensionering. Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tel 0155-24 50 00 E-mail landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(5) Maj\ 82 Riktlinjer för avslutade vårdavtal\ 82 Riktlinjer för hantering då etableringar SID 1(2) avslutas.doc Utskriftsdatum: 2009-06-22 14:22

Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-05-19 LS-LED09-387 Bilagor 1. Lag om läkarvårdsersättning 2. Lag om ersättning för sjukgymnastik Protokollsutdrag via webbavisering till Hälso- och sjukvårdsnämnden Protokollsutdrag dokument till Akten ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2009\(5) Maj\ 82 Riktlinjer för avslutade vårdavtal\ 82 Riktlinjer för hantering då etableringar SID 2(2) avslutas.doc Utskriftsdatum: 2009-06-22 14:22

Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter kan dock, med den teknik som nu används inte läggas in i databasen. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning SFS nr: 1993:1651 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1993-12-22 Ändrad: t.o.m. SFS 2009:79 Registeruppgifter (regeringen) Inledande bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vissa ersättningar till läkare i privat verksamhet i primärvården och den öppna hälso- och sjukvården i övrigt och om patientavgifter i samband därmed (läkarvårdsersättning ). Vad som i lagen sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting. Lag (1995:837). 2 Bestämmelserna i denna lag gäller vid vård av den som är bosatt i Sverige, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Bestämmelserna i denna lag gäller även vid vård av den som, utan att vara bosatt i Sverige, har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom och moderskap enligt vad som följer av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Lag (1994:1754). 3 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ Med vård avses i denna lag läkarvård och annan medicinsk behandling eller undersökning som ges av en läkare eller under läkarens överinseende samt rådgivning som lämnas av läkare i födelsekontrollerande syfte eller i fråga om abort eller

sterilisering. Ett landsting får, som villkor för att lämna läkarvårdsersättning enligt denna lag, kräva remiss för vård hos en privat verksam läkare med specialistkompetens under förutsättning att remisskrav gäller för motsvarande vård hos en specialist inom landstinget. Remiss får dock inte krävas för läkarvård inom specialistkompetenserna barnmedicin, gynekologi eller psykiatri. Lag (1998:1655). 3 /Träder i kraft I:2009-04-01/ Med vård avses i denna lag medicinskt motiverad vård, behandling eller undersökning som ges av en läkare eller under läkarens överinseende samt rådgivning som lämnas av läkare i födelsekontrollerande syfte eller i fråga om abort eller sterilisering. Ett landsting får, som villkor för att lämna läkarvårdsersättning enligt denna lag, kräva remiss för vård hos en privat verksam läkare med specialistkompetens under förutsättning att remisskrav gäller för motsvarande vård hos en specialist inom landstinget. Remiss får dock inte krävas för läkarvård inom verksamheter som avser barnmedicin, gynekologi eller psykiatri. Lag (2009:79). 4 Om inte annat föreskrivs avses i denna lag med landstinget det landsting inom vars område läkaren bedriver eller avser att bedriva sin verksamhet. Lag (1995:837). Samverkans- och vårdavtal 5 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ Läkarvårdsersättning enligt denna lag lämnas endast till läkare som har samverkansavtal med landstinget rörande sin verksamhet. Bestämmelsen om samverkansavtal gäller inte för en vikarie som avses i 10. En läkare i privat verksamhet som ger vård enligt avtal med landstinget, får ta emot ersättning från landstinget på de villkor och enligt de grunder som landstinget och läkaren kommit överens om.

Vårdavtalet gäller i stället för bestämmelserna i denna lag. Lag (1994:1961). 5 /Träder i kraft I:2009-04-01/ Läkarvårdsersättning enligt denna lag lämnas endast till läkare som har samverkansavtal med landstinget rörande sin verksamhet. Bestämmelsen om samverkansavtal gäller inte för en vikarie som avses i 10. En läkare i privat verksamhet som ger vård enligt avtal med landstinget, får ta emot ersättning från landstinget på de villkor och enligt de grunder som landstinget och läkaren kommit överens om. Vårdavtalet gäller i stället för bestämmelserna i denna lag. Vid ingående av samverkansavtal och vårdavtal ska landstinget tillämpa lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem, om inte annat följer av 5 a 5 g. Vid tillämpningen av lagen om offentlig upphandling ska ingående av samverkansavtal likställas med offentlig upphandling avseende tjänster enligt bilaga 3 till den lagen (B-tjänster). Lag (2009:79). /Rubriken träder i kraft I:2009-04-01/ Ersättningsetablering 5 a /Träder i kraft I:2009-04-01/ En läkare som är verksam med rätt till ersättning enligt denna lag och som avser att överlåta sin verksamhet ska anmäla till landstinget om han eller hon i samband härmed vill säga upp sin rätt till ersättning, och möjliggöra för annan läkare att få ingå samverkansavtal med landstinget med motsvarande villkor (ersättningsetablering). Lag (2009:79). 5 b /Träder i kraft I:2009-04-01/ Efter anmälan enligt 5 a ska landstinget utan dröjsmål

publicera en ansökningsinbjudan om att få ingå samverkansavtal. Publiceringen ska ske genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig, eller genom annons i någon annan form som möjliggör effektiv konkurrens. Av inbjudan, eller annat för sökande tillgängligt underlag, ska framgå 1. vilken verksamhet som ska överlåtas, 2. vilka villkor som ska gälla för samverkansavtalet, 3. de i 5 e första stycket angivna kraven för ingående av samverkansavtal, 4. hur en ansökan får lämnas, och 5. vilken dag ansökan senast ska ha kommit in. Sökande ska ges skälig tid att komma in med ansökningar. Lag (2009:79). 5 c /Träder i kraft I:2009-04-01/ Landstinget ska behandla sökande på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Lag (2009:79). 5 d /Träder i kraft I:2009-04-01/ Landstinget får utesluta en sökande från att delta i ansökningsförfarandet i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. 1 och 2 lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Vad som sägs där om upphandlande myndighet ska i stället avse landsting. Lag (2009:79). 5 e /Träder i kraft I:2009-04-01/ Landstinget ska fatta beslut om att ingå samverkansavtal med den sökande som har erbjudit högsta pris för verksamheten och som 1. vid övertagandet av verksamheten kan uppfylla de krav som anges i 7 9,

2. inte har uteslutits enligt 5 d, och 3. inte redan har, eller kan få, rätt till offentlig ersättning för sina hälsooch sjukvårdstjänster inom ramen för ett sådant valfrihetssystem som avses i lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Efter det att verksamheten överlåtits till den sökande som avses i första stycket, ska landstinget ingå samverkansavtal med denne. Samverkansavtalet ska innehålla motsvarande villkor som gällt för den överlåtande läkarens rätt till ersättning. Landstinget får dock ändra villkoren om den överlåtande läkaren godkänt de nya villkoren och dessa angivits i ansökningsinbjudan eller annat för sökandena tillgängligt underlag. Om den överlåtande läkaren återkallar sin anmälan enligt 5 a eller om det annars saknas förutsättningar att fullfölja ärendet har detta förfallit. Lag (2009:79). 5 f /Träder i kraft I:2009-04-01/ Landstinget ska utan dröjsmål skriftligen underrätta sökandena och den överlåtande läkaren om ett beslut att ingå samverkansavtal enligt 5 e första stycket. Detsamma gäller om ärendet förfallit enligt 5 e sista stycket. Lag (2009:79). 5 g /Träder i kraft I:2009-04-01/ Bestämmelserna om överprövning och skadestånd i 16 kap. 1 6 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling gäller i fråga om ersättningsetablering enligt denna lag. Vad som sägs där om leverantör, upphandlande myndighet, kontrakt och upphandling ska i stället avse sökande, landsting, samverkansavtal respektive förfarande om ersättningsetablering. Hänvisningen i 16 kap. 1 tredje stycket lagen om offentlig upphandling till underrättelse enligt 9 kap. 9 ska i stället avse underrättelse enligt 5 f denna lag.

Hänvisningarna i 16 kap. 2 första stycket och 5 lagen om offentlig upphandling till andra bestämmelser i den lagen ska i stället avse 5 b 5 f denna lag. Lag (2009:79). Landstingets ansvar m.m. 6 Landstinget skall svara för den läkarvårdsersättning som inte täcks av patientavgiften. Om vården har avsett en patient som inte är bosatt inom landstingets område, skall det landsting inom vars område patienten är bosatt svara för den utbetalda läkarvårdsersättningen, om inte landstingen kommer överens om något annat. Om patienten inte är bosatt inom något landstings område, skall det landsting inom vars område patienten eller familjemedlemmen är förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, det landsting inom vars område personen är registrerad som arbetssökande, svara för den utbetalda läkarvårdsersättningen. Försäkringskassan får efter överenskommelse med landstinget ha hand om utbetalning av läkarvårdsersättning. Lag (2004:830). Särskilda krav på läkarverksamheten 7 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ För att läkarvårdsersättning skall lämnas krävs att läkaren har specialistkompetens och bedriver mottagningsverksamhet inom sin specialitet i öppen vård för enskilda patienter. Första stycket gäller inte läkare med specialistkompetens enbart i radiologiska specialiteter, kliniska laboratoriespecialiteter utom klinisk fysiologi, socialmedicin, företagshälsovård, skolhälsovård, rehabiliteringsmedicin, klinisk näringslära eller nukleärmedicin. Läkarvårdsersättning för mottagningsverksamhet i öppen vård för enskilda patienter skall lämnas även till läkare med kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare). Bestämmelserna i denna lag om läkare med specialistkompetens gäller i övrigt på motsvarande sätt för Europaläkare. Lag (1997:435).

7 /Träder i kraft I:2009-04-01/ För att läkarvårdsersättning ska lämnas krävs att läkaren har specialistkompetens och bedriver mottagningsverksamhet inom sin specialitet i öppen vård för enskilda patienter. Läkarvårdsersättning lämnas inte till läkare med specialistkompetens enbart i laboratoriemedicinska specialiteter, socialmedicin, klinisk neurofysiologi, rehabiliteringsmedicin, klinisk genetik eller bild- och funktionsmedicinska specialiteter utom klinisk fysiologi. Läkarvårdsersättning för mottagningsverksamhet i öppen vård för enskilda patienter ska lämnas även till läkare med kompetens som allmänpraktiserande läkare (Europaläkare). Bestämmelserna i denna lag om läkare med specialistkompetens gäller i övrigt på motsvarande sätt för Europaläkare. Lag (2009:79). 8 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ Läkarvårdsersättning lämnas endast till en läkare som senast ett år efter det att verksamheten påbörjades bedriver verksamhet enligt 7 på heltid, om inte annat följer av andra stycket eller 10. En läkare anses som heltidsverksam om läkaren arbetar minst 35 timmar per vecka i genomsnitt eller har arbetat minst denna tid någon tolvmånadersperiod under de senaste två åren. Läkarvårdsersättning lämnas även till en läkare som till följd av sjukdom, ledighet för vård av barn, vidareutbildning eller forskning inom yrkesområdet, politiskt eller fackligt uppdrag eller av annat liknande skäl inte bedriver verksamhet på heltid. Lag (1997:435). 8 /Träder i kraft I:2009-04-01/ Läkarvårdsersättning lämnas endast till en läkare som senast ett år efter det att verksamheten påbörjades bedriver verksamhet enligt 7 på heltid, om inte annat följer av andra stycket eller 10. En läkare anses som heltidsverksam om läkaren arbetar minst 35 timmar per vecka i genomsnitt eller har arbetat minst denna tid någon tolvmånadersperiod under de senaste två åren.

Läkarvårdsersättning lämnas även till en läkare som till följd av sjukdom, ledighet för vård av barn, förestående ålderspensionering, vidareutbildning eller forskning inom yrkesområdet, politiskt eller fackligt uppdrag eller av annat liknande skäl inte bedriver verksamhet på heltid. Lag (2009:79). 9 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ Läkarvårdsersättning lämnas inte till en läkare som är anställd i något landstings hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan juridisk person inom hälso- och sjukvården som landstinget har ett rättsligt bestämmande inflytande i. Ersättning kan dock lämnas om läkaren är tjänstledig och vikarierar för en annan läkare. Läkarvårdsersättning lämnas inte till en läkare för verksamhet inom företagshälsovård. Lag (2007:295). 9 /Träder i kraft I:2009-04-01/ Läkarvårdsersättning lämnas inte till en läkare som är anställd i något landstings hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan juridisk person inom hälso- och sjukvården som landstinget har ett rättsligt bestämmande inflytande i. Ersättning kan dock lämnas om läkaren är tjänstledig och vikarierar för en annan läkare. Läkarvårdsersättning lämnas inte till en läkare för verksamhet inom företagshälsovård eller skolhälsovård. Lag (2009:79). Vikariat 10 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ Om en läkare på grund av sjukdom, semester, ledighet för vård av barn, vidareutbildning eller forskning inom yrkesområdet, politiskt eller fackligt uppdrag eller annat liknande skäl är helt eller delvis förhindrad att bedriva sin verksamhet, får en annan läkare som har samma specialitet eller en annan specialitet inom samma grupp av specialiteter och som uppfyller villkoren enligt 7 och 9 för läkarvårdsersättning vikariera under frånvaron.

10 /Träder i kraft I:2009-04-01/ Om en läkare på grund av sjukdom, semester, ledighet för vård av barn, förestående ålderspensionering, vidareutbildning eller forskning inom yrkesområdet, politiskt eller fackligt uppdrag eller annat liknande skäl är helt eller delvis förhindrad att bedriva sin verksamhet, får en annan läkare som har samma specialitet eller en annan specialitet inom samma grupp av specialiteter vikariera under frånvaron. Lag (2009:79). 11 har upphävts genom lag (1994:1961). 12 har upphävts genom lag (1994:1961). 13 har upphävts genom lag (1994:1961). Samverkan med andra 14 En läkare som får läkarvårdsersättning skall samverka med andra inom vård- och rehabiliteringsområdet. Läkarvårdsersättningen Gemensamma bestämmelser 15 Läkarvårdsersättning för viss åtgärd skall lämnas med ett belopp som utgör skälig ersättning för läkarens arbete och kostnader. Ersättningen med undantag för del därav som avser läkarens kostnader för resor i samband med sjukbesök betalas som normalarvode, enkelt arvode eller särskilt arvode. Genom patientavgiften betalar patienten hela eller en del av arvodet, om inte något annat följer av 22 eller 24. 16 Normalarvodet är ett enhetligt arvode för den huvudsakliga delen av den medicinska verksamhet som förekommer inom läkarens specialitet. Normalarvodet baseras på beräknade mottagningskostnader och årlig besöksvolym inom specialiteten. Enkelt arvode är ett lägre arvode för enklare undersökningar och behandlingar som utförs av läkaren eller under dennes överinseende eller som ligger utanför den vanliga verksamheten inom läkarens specialitet. Åtgärder som är särskilt tids- eller kostnadskrävande ersätts med ett högre, särskilt

arvode. Lag (1995:837). 17 Om det till en läkare och vikarie i dennes verksamhet under ett kalenderår har lämnats läkarvårdsersättning med ett belopp som motsvarar ersättningen för en full årsarbetstid inom specialiteten, lämnas därefter ersättning med reducerade belopp. Reducerad ersättning lämnas högst till ett belopp som motsvarar en halv årsarbetstid (ersättningstak). Om läkaren inte bedriver verksamheten på heltid reduceras årsersättningen och ersättningstaket i skälig omfattning. Bestämmelserna i första stycket hindrar inte läkaren att ge vård mot patientavgift som anges i 23. Ersättning för rådgivning i födelsekontrollerande syfte eller angående abort eller sterilisering ingår inte i underlaget för de i första stycket angivna gränserna för ersättning. Lag (1995:837). 18 En läkare som bedriver verksamhet mot ersättning enligt denna lag får inte ge vård mot högre arvode än som följer av lagen eller en verkställighetsföreskrift. 19 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ Landstinget är inte skyldigt att betala läkarvårdsersättning innan samverkansavtal enligt 5 första stycket ingåtts. Om en läkare har fått läkarvårdsersättning med för högt belopp, får landstinget återkräva det belopp som felaktigt har utbetalats. Landstinget får i sådant fall i stället avräkna beloppet från annan fordran från läkaren på läkarvårdsersättning. Om en läkare trots påminnelser vid upprepade tillfällen eller annars i väsentlig utsträckning begär läkarvårdsersättning med för höga belopp eller på annat felaktigt sätt, får landstinget sätta ned den samlade läkarvårdsersättning som begärs för viss tid till skäligt belopp. Lag (1994:1961). 19 /Träder i kraft I:2009-04-01/ Ett landsting är inte skyldigt att betala läkarvårdsersättning innan samverkansavtal har ingåtts.

Om en läkare har fått läkarvårdsersättning med för högt belopp, får landstinget återkräva det belopp som felaktigt har utbetalats. Landstinget får i sådant fall i stället avräkna beloppet från annan fordran från läkaren på läkarvårdsersättning. Om en läkare trots påminnelser vid upprepade tillfällen eller annars i väsentlig utsträckning begär läkarvårdsersättning med för höga belopp eller på annat felaktigt sätt, får landstinget sätta ned den samlade läkarvårdsersättning som begärs för viss tid till skäligt belopp. Lag (2009:79). Särskilda bestämmelser för vissa områden 20 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ Till en läkare som etablerar sig på en ort inom stödområdena 1 eller 2 enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd eller inom kommunerna Nordanstig i Gävleborgs län, Krokom i Jämtlands län eller Nordmaling, Robertsfors eller Vännäs i Västerbottens län skall lämnas arvoden enligt 15 med tjugo procents förhöjning. Vad nu sagts gäller dock inte om läkaren tagit över en motsvarande praktik. Arvodeshöjning enligt första stycket skall betalas av landstinget. Efter två år från etableringen skall höjningen minskas med fem procentenheter årligen ner till fem procent. Till en läkare som har sin verksamhet inom de områden eller kommuner som anges i första stycket skall landstinget lämna särskild ersättning för telefonkonsultationer och medicinskt motiverade hembesök. Lag (1994:750). 20 /Träder i kraft I:2009-04-01/ Till en läkare som etablerar sig på en ort inom ett särskilt stödområde ska arvoden enligt 15 lämnas med tjugo procents förhöjning. Arvodeshöjning enligt första stycket ska betalas av landstinget. Efter två år från etableringen ska höjningen minskas med fem procentenheter årligen ner till fem procent.

Till en läkare som har sin verksamhet inom ett särskilt stödområde ska landstinget lämna särskild ersättning för telefonkonsultationer och medicinskt motiverade hembesök. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka områden som ska anses som särskilda stödområden enligt denna paragraf. Lag (2009:79). 21 har upphävts genom lag (1995:837). Patientavgift 22 För vård som ges av en läkare som får ersättning enligt denna lag får patienten avkrävas en patientavgift. Patientavgift får inte tas ut för rådgivning i födelsekontrollerande syfte eller angående abort eller sterilisering. Patientavgift får inte heller tas ut om detta framgår av särskilda föreskrifter. Om patientavgift inte får tas ut tillämpas 6 första stycket på motsvarande sätt. 23 Patientavgift enligt denna lag får tas ut med högst samma belopp som gäller för motsvarande vård inom landstinget. Om läkaren tar ut en lägre patientavgift än vad som är medgivet enligt första stycket, skall detta inte påverka den del av läkarvårdsersättningen som betalas av landstinget. Om patientavgiften skulle överstiga det arvode som lämnas för vården, skall mellanskillnaden betalas till landstinget. Lag (1997:435). 24 En patient som för en viss tid har uppnått kostnadsbefrielse enligt 26 a hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är under samma tid befriad även från att betala patientavgifter enligt denna lag. Lag (1996:1159). 25 Uppkommer kostnad med anledning av att en patient uteblivit från avtalat läkarbesök, får patientavgift som anges i 23 första stycket första meningen ändå tas ut av patienten. Bestämmelserna i 24 befriar inte patienten från avgift enligt denna bestämmelse.

/Rubriken upphör att gälla U:2009-04-01/ Verksamhetsuppföljning /Rubriken träder i kraft I:2009-04-01/ Verksamhetsuppföljning m.m. 26 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ En läkare som begär läkarvårdsersättning skall medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas. Läkaren skall årligen till Socialstyrelsen och landstinget lämna en redovisning med uppgifter om mottagningens medicintekniska utrustning, antalet patientbesök och vårdåtgärderna. Lag (1995:837). 26 /Träder i kraft I:2009-04-01/ En läkare som begär läkarvårdsersättning ska medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas. Läkaren ska årligen till landstinget lämna en redovisning med uppgifter om mottagningens personal och medicintekniska utrustning samt om utförda vårdåtgärder och antalet patientbesök. Läkaren ska på begäran av landstinget lämna upplysningar och visa upp patientjournal samt övrigt material som rör undersökning, vård eller behandling av en patient och som behövs för kontroll av begärd läkarvårdsersättning. Av 6 lagen (1998:543) om hälsodataregister följer att läkaren också ska lämna uppgifter till hälsodataregister. 9 Senaste lydelse 1995:837. Lag (2009:79). Verkställighetsföreskrifter 27 Regeringen meddelar verkställighetsföreskrifter till denna lag. Övergångsbestämmelser 1993:1651 1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 7 tredje stycket den dag regeringen bestämmer, och i övrigt den 1 januari 1994.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning till privatpraktiserande läkare som avser tid före ikraftträdandet. 3. För tiden fram till den 1 juli 1994 gäller utan hinder av 15--17, 20 och 21 att en taxa som i huvudsak motsvarar bestämmelserna om arvoden i läkarvårdstaxan (1974:699) skall tillämpas vid bestämmandet av läkarvårdsersättning. 4. har upphävts genom lag (1995:837). 5. har upphävts genom lag (1995:837). 6. har upphävts genom lag (1995:837). 7. Har anmälan enligt 11 gjorts före den 1 april 1994 får verksamhet med läkarvårdsersättning utan hinder av den paragrafen och 19 första stycket påbörjas tre månader efter anmälan. 1994:1257 Regeringen föreskriver att lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning skall träda i kraft den 1 januari 1995 såvitt avser 7 tredje stycket. 1994:1754 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. De nya bestämmelserna i 6 tillämpas även för vård under år 1994 av personer som omfattas av lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). 1994:1961 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. En läkare som vid ikraftträdandet är verksam mot läkarvårdsersättning enligt denna lag har rätt till fortsatt sådan

ersättning även utan samverkansavtal enligt de nya föreskrifterna. 3. En läkare som inte omfattas av punkt 2 men som före den 14 november 1994 gjort anmälan enligt 11 i dess tidigare lydelse och som uppfyller kraven för att få läkarvårdsersättning får påbörja verksamheten sex månader efter anmälan även utan samverkansavtal. Om verksamheten inte startat den 14 maj 1995 krävs samverkansavtal. Om läkaren inte har specialistkompetens krävs dock att landstinget har godtagit läkarens etablering inom landstingets område. 1995:837 1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 17 första stycket första och andra meningen den 1 januari 1997, och i övrigt den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning till privatpraktiserande läkare som avser tid före ikraftträdandet. 3. En läkare som vid ikraftträdandet är verksam mot läkarvårdsersättning enligt denna lag utan att ha samverkansavtal med landstinget och utan att uppfylla kravet på specialistkompetens enligt 7 eller kravet på heltidsverksamhet enligt 8 kan även utan samverkansavtal få ersättning enligt denna lag om inte annat följer av punkt 4. Detsamma gäller den som vid ikraftträdandet är verksam som privatpraktiserande läkare enligt lagen (1993:588) om husläkare. Om verksamheten hos en läkare som omfattas av denna punkt ändras i väsentligt hänseende skall dock frågan om rätt till läkarvårdsersättning prövas enligt denna lag. 4. Om en läkare som vid ikraftträdandet är verksam mot läkarvårdsersättning enligt denna lag, inte uppfyller ålderskravet i 9 lämnas läkarvårdsersättning längst till utgången av år 1996, om inte läkaren och landstinget kommer överens om annat. 1996:1159 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla för sådan

kostnadsbefrielse som uppkommit före utgången av år 1996. 1997:435 1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 den 1 juli 1997, och i övrigt den 1 januari 1998. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om vård som avser tid före ikraftträdandet. 1999:842 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2. Äldre bestämmelser gäller dock till utgången av år 2003 för vård som lämnas av läkare som vid ikraftträdandet är verksam inom företagshälsovård och då har rätt till läkarvårdsersättning enligt denna lag. 2009:79 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2009. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning för vård som givits före ikraftträdandet. 3. Äldre lydelse av 7 gäller fortfarande för läkare med sådan specialistkompetens som anges i den äldre lydelsen. 4. Äldre lydelse av 20 gäller fortfarande för läkare som vid ikraftträdandet bedriver verksamhet i ett sådant område som anges i den äldre lydelsen. Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Telefon: 08-786 40 00 (växel) Frågor om riksdagen Telefon: 020-349 000 E-post: riksdagsinformation@riksdagen.se Om webbplatsen

Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter kan dock, med den teknik som nu används inte läggas in i databasen. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik SFS nr: 1993:1652 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1993-12-22 Ändrad: t.o.m. SFS 2009:80 Registeruppgifter (regeringen) Inledande bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vissa ersättningar till sjukgymnaster i privat verksamhet i den öppna hälso- och sjukvården och om patientavgifter i samband därmed (sjukgymnastikersättning). Vad som i lagen sägs om landsting gäller också kommuner som inte ingår i ett landsting. Lag (1994:1962). 2 Bestämmelserna i denna lag gäller vid sjukgymnastisk behandling av den som är bosatt i Sverige, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Bestämmelserna i denna lag gäller även vid sjukgymnastisk behandling av den som, utan att vara bosatt i Sverige, har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom och moderskap enligt vad som följer av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Lag (1994:1755). 3 Med sjukgymnastik avses i denna lag sjukgymnastisk behandling som är föranledd av skada eller sjukdom. Om det krävs remiss från läkare eller tandläkare för sjukgymnastik inom landstinget, gäller

det kravet även för sjukgymnastikersättning enligt denna lag. Lag (1995:838). 4 Om inte annat föreskrivs avses i denna lag med landstinget det landsting inom vars område sjukgymnasten bedriver eller avser att bedriva sin verksamhet. Lag (1995:838). Samverkans- och vårdavtal 5 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ Sjukgymnastikersättning enligt denna lag lämnas endast till sjukgymnast som har samverkansavtal med landstinget rörande sin verksamhet. Bestämmelsen om samverkansavtal gäller inte för en vikarie som avses i 10. En sjukgymnast i privat verksamhet som ger sjukgymnastik enligt avtal med landstinget, får ta emot ersättning från landstinget på de villkor och enligt de grunder som landstinget och sjukgymnasten kommit överens om. Vårdavtalet gäller i stället för bestämmelserna i denna lag. Lag (1994:1962). 5 /Träder i kraft I:2009-04-01/ Sjukgymnastikersättning enligt denna lag lämnas endast till sjukgymnast som har samverkansavtal med landstinget rörande sin verksamhet. Bestämmelsen om samverkansavtal gäller inte för en vikarie som avses i 10. En sjukgymnast i privat verksamhet som ger sjukgymnastik enligt avtal med landstinget, får ta emot ersättning från landstinget på de villkor och enligt de grunder som landstinget och sjukgymnasten kommit överens om. Vårdavtalet gäller i stället för bestämmelserna i denna lag. Vid ingående av samverkansavtal och vårdavtal ska landstinget tillämpa lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem, om inte annat följer av 5 a 5 g. Vid tillämpningen av lagen om offentlig upphandling ska ingående av samverkansavtal likställas med offentlig upphandling avseende tjänster enligt bilaga 3 till

den lagen (B-tjänster). Lag (2009:80). /Rubriken träder i kraft I:2009-04-01/ Ersättningsetablering 5 a /Träder i kraft I:2009-04-01/ En sjukgymnast som är verksam med rätt till ersättning enligt denna lag och som avser att överlåta sin verksamhet ska anmäla till landstinget om han eller hon i samband härmed vill säga upp sin rätt till ersättning, och möjliggöra för annan sjukgymnast att få ingå samverkansavtal med landstinget med motsvarande villkor (ersättningsetablering). Lag (2009:80). 5 b /Träder i kraft I:2009-04-01/ Efter anmälan enligt 5 a ska landstinget utan dröjsmål publicera en ansökningsinbjudan om att få ingå samverkansavtal. Publiceringen ska ske genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig, eller genom annons i någon annan form som möjliggör effektiv konkurrens. Av inbjudan, eller annat för sökande tillgängligt underlag, ska framgå 1. vilken verksamhet som ska överlåtas, 2. vilka villkor som ska gälla för samverkansavtalet, 3. de i 5 e första stycket angivna kraven för ingående av samverkansavtal, 4. hur en ansökan får lämnas, och 5. vilken dag ansökan senast ska ha kommit in. Sökande ska ges skälig tid att komma in med ansökningar. Lag (2009:80). 5 c /Träder i kraft I:2009-04-01/

Landstinget ska behandla sökande på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt iaktta principerna om öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Lag (2009:80). 5 d /Träder i kraft I:2009-04-01/ Landstinget får utesluta en sökande från att delta i ansökningsförfarandet i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap. 1 och 2 lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Vad som sägs där om upphandlande myndighet ska i stället avse landsting. Lag (2009:80). 5 e /Träder i kraft I:2009-04-01/ Landstinget ska fatta beslut om att ingå samverkansavtal med den sökande som har erbjudit högsta pris för verksamheten och som 1. vid övertagandet av verksamheten kan uppfylla de krav som anges i 7 9, 2. inte har uteslutits enligt 5 d, och 3. inte redan har, eller kan få, rätt till offentlig ersättning för sina hälsooch sjukvårdstjänster inom ramen för ett sådant valfrihetssystem som avses i lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Efter det att verksamheten överlåtits till den sökande som avses i första stycket, ska landstinget ingå samverkansavtal med denne. Samverkansavtalet ska innehålla motsvarande villkor som gällt för den överlåtande sjukgymnastens rätt till ersättning. Landstinget får dock ändra villkoren om den överlåtande sjukgymnasten godkänt de nya villkoren och dessa angivits i ansökningsinbjudan eller annat för sökandena tillgängligt underlag. Om den överlåtande sjukgymnasten återkallar sin anmälan enligt 5 a eller om det annars saknas förutsättningar att fullfölja ärendet har detta förfallit. Lag (2009:80). 5 f /Träder i kraft I:2009-04-01/ Landstinget ska utan dröjsmål skriftligen underrätta

sökandena och den överlåtande sjukgymnasten om ett beslut att ingå samverkansavtal enligt 5 e första stycket. Detsamma gäller om ärendet förfallit enligt 5 e sista stycket. Lag (2009:80). 5 g /Träder i kraft I:2009-04-01/ Bestämmelserna om överprövning och skadestånd i 16 kap. 1 6 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling gäller i fråga om ersättningsetablering enligt denna lag. Vad som sägs där om leverantör, upphandlande myndighet, kontrakt och upphandling ska i stället avse sökande, landsting, samverkansavtal respektive förfarande om ersättningsetablering. Hänvisningen i 16 kap. 1 tredje stycket lagen om offentlig upphandling SFS 2009:80 till underrättelse enligt 9 kap. 9 ska i stället avse underrättelse enligt 5 f denna lag. Hänvisningarna i 16 kap. 2 första stycket och 5 lagen om offentlig upphandling till andra bestämmelser i den lagen ska i stället avse 5 b 5 f denna lag. Lag (2009:80). Landstingets ansvar m.m. 6 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ Landstinget skall svara för den sjukgymnastikersättning som inte täcks av patientavgiften. Om sjukgymnastiken har avsett en patient som inte är bosatt inom landstingets område, skall det landsting inom vars område patienten är bosatt svara för den utbetalda sjukgymnastikersättningen, om inte landstingen kommer överens om något annat. Om patienten inte är bosatt inom något landstings område, skall det landsting inom vars område patienten eller familjemedlemmen är förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, det landsting inom vars område personen är registrerad som arbetssökande, svara för den utbetalda sjukgymnastikersättningen. Försäkringskassan får efter överenskommelse med landstinget ha hand om utbetalning av gymnastikersättning. Lag (2004:831). 6 /Träder i kraft I:2009-04-01/

Landstinget ska svara för den sjukgymnastikersättning som inte täcks av patientavgiften. Om sjukgymnastiken har avsett en patient som inte är bosatt inom landstingets område, ska det landsting inom vars område patienten är bosatt svara för den utbetalda sjukgymnastikersättningen, om inte landstingen kommer överens om något annat. Om patienten inte är bosatt inom något landstings område, ska det landsting inom vars område patienten eller familjemedlemmen är förvärvsverksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, det landsting inom vars område personen är registrerad som arbetssökande, svara för den utbetalda sjukgymnastikersättningen. Försäkringskassan får efter överenskommelse med landstinget ha hand om utbetalning av sjukgymnastikersättning. Lag (2009:80). Särskilda krav på sjukgymnastverksamheten 7 Sjukgymnastikersättning skall lämnas för sjukgymnastik som ges av en legitimerad sjukgymnast. Lag (1997:436). 8 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ Sjukgymnastikersättning lämnas endast till en sjukgymnast som senast ett år efter det att verksamheten påbörjades bedriver privat sjukgymnastisk verksamhet på heltid, om inte annat följer av andra stycket eller 10. En sjukgymnast anses som heltidsverksam om sjukgymnasten arbetar minst 35 timmar per vecka i genomsnitt eller har arbetat minst denna tid någon tolvmånadersperiod under de senaste två åren. Sjukgymnastikersättning lämnas även till en sjukgymnast som till följd av sjukdom, ledighet för vård av barn, vidareutbildning eller forskning inom yrkesområdet, politiskt eller fackligt uppdrag eller av annat liknande skäl inte bedriver verksamhet på heltid. Lag (1997:436). 8 /Träder i kraft I:2009-04-01/ Sjukgymnastikersättning lämnas endast till en sjukgymnast som senast ett år efter det att verksamheten påbörjades bedriver privat sjukgymnastisk verksamhet på heltid, om inte

annat följer av andra stycket eller 10. En sjukgymnast anses som heltidsverksam om sjukgymnasten arbetar minst 35 timmar per vecka i genomsnitt eller har arbetat minst denna tid någon tolvmånadersperiod under de senaste två åren. Sjukgymnastikersättning lämnas även till en sjukgymnast som till följd av sjukdom, ledighet för vård av barn, förestående ålderspensionering, vidareutbildning eller forskning inom yrkesområdet, politiskt eller fackligt uppdrag eller av annat liknande skäl inte bedriver verksamhet på heltid. Lag (2009:80). 9 Sjukgymnastikersättning lämnas inte till en sjukgymnast som är anställd i något landstings hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan juridisk person inom hälso- och sjukvården som landstinget har ett rättsligt bestämmande inflytande i. Ersättning kan dock lämnas om sjukgymnasten är tjänstledig och vikarierar för en annan sjukgymnast. Sjukgymnastikersättning lämnas inte till en sjukgymnast för verksamhet inom företagshälsovård. Lag (2007:296). Vikariat 10 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ Om en sjukgymnast på grund av sjukdom, semester, ledighet för vård av barn, vidareutbildning eller forskning inom yrkesområdet, politiskt eller fackligt uppdrag eller annat liknande skäl är helt eller delvis förhindrad att bedriva sin verksamhet, får en annan sjukgymnast som uppfyller villkoren enligt 7 och 9 för sjukgymnastik- ersättning vikariera under frånvaron. 10 /Träder i kraft I:2009-04-01/ Om en sjukgymnast på grund av sjukdom, semester, ledighet för vård av barn, förestående ålderspensionering, vidareutbildning eller forskning inom yrkesområdet, politiskt eller fackligt uppdrag eller annat liknande skäl är helt eller delvis förhindrad att bedriva sin verksamhet, får en annan legitimerad sjukgymnast vikariera under frånvaron. Lag (2009:80).

11 har upphävts genom lag (1994:1962). 12 har upphävts genom lag (1994:1962). 13 har upphävts genom lag (1994:1962). Samverkan med andra 14 En sjukgymnast som får sjukgymnastikersättning skall samverka med andra inom vård- och rehabiliteringsområdet. Sjukgymnastikersättningen Gemensamma bestämmelser 15 Sjukgymnastikersättning för viss åtgärd skall lämnas med ett belopp som utgör skälig ersättning för sjukgymnastens arbete och kostnader. Ersättningen med undantag för del som avser sjukgymnastens kostnader för resor i samband med behandlingsbesök betalas som normalarvode, enkelt arvode eller särskilt arvode. Genom patientavgiften betalar patienten hela eller en del av arvodet, om inte något annat följer av 22 eller 23. 16 Normalarvodet är ett enhetligt arvode för den huvudsakliga delen av behandlingarna i verksamheten. Normalarvodet baseras på beräknade mottagningskostnader och årlig besöksvolym i sjukgymnastisk verksamhet. Enkelt arvode är ett lägre arvode för enklare undersökningar och behandlingar. Åtgärder som är särskilt tids- eller kostnadskrävande ersätts med ett högre, särskilt arvode. 17 Om det till en sjukgymnast och vikarie i dennes verksamhet under ett kalenderår har lämnats sjukgymnastikersättning med ett belopp som motsvarar ersättningen för en full årsarbetstid, lämnas därefter ersättning med reducerade belopp. Reducerad ersättning lämnas högst till ett belopp som motsvarar en halv årsarbetstid (ersättningstak). Om sjukgymnasten inte bedriver verksamheten på heltid reduceras årsersättningen och ersättningstaket i skälig omfattning. Bestämmelserna i första stycket hindrar inte sjukgymnasten att ge

sjukgymnastik mot patientavgift. Lag (1995:838). 18 En sjukgymnast som bedriver verksamhet mot ersättning enligt denna lag får inte ge sjukgymnastik mot högre arvode än som följer av lagen eller en verkställighetsföreskrift. 19 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ Landstinget är inte skyldigt att betala sjukgymnastikersättning innan samverkansavtal enligt 5 första stycket ingåtts. Om en sjukgymnast har fått ersättning med för högt belopp, får landstinget återkräva det belopp som felaktigt har utbetalats. Landstinget får i sådant fall i stället avräkna beloppet från annan fordran från sjukgymnasten på sjukgymnastikersättning. Om en sjukgymnast trots påminnelser vid upprepade tillfällen eller annars i väsentlig utsträckning begär sjukgymnastikersättning med för höga belopp eller på annat felaktigt sätt, får landstinget sätta ned den samlade sjukgymnastikersättning som begärs för viss tid till skäligt belopp. Lag (1994:1962). 19 /Träder i kraft I:2009-04-01/ Ett landsting är inte skyldigt att betala sjukgymnastikersättning innan samverkansavtal har ingåtts. Om en sjukgymnast har fått ersättning med för högt belopp, får landstinget återkräva det belopp som felaktigt har utbetalats. Landstinget får i sådant fall i stället avräkna beloppet från annan fordran från sjukgymnasten på sjukgymnastikersättning. Om en sjukgymnast trots påminnelser vid upprepade tillfällen eller annars i väsentlig utsträckning begär sjukgymnastikersättning med för höga belopp eller på annat felaktigt sätt, får landstinget sätta ned den samlade sjukgymnastikersättning som begärs för viss tid till skäligt belopp. Lag (2009:80). Särskilda bestämmelser för vissa områden 20 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ Till en sjukgymnast som etablerar sig på en ort inom

stödområdena 1 eller 2 enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd eller inom kommunerna Nordanstig i Gävleborgs län, Krokom i Jämtlands län eller Nordmaling, Robertsfors eller Vännäs i Västerbottens län skall lämnas arvoden enligt 15 med tjugo procents förhöjning. Vad nu sagts gäller dock inte om sjukgymnasten tagit över en motsvarande verksamhet. Arvodeshöjning enligt första stycket skall betalas av landstinget. Efter två år från etableringen skall höjningen minskas med fem procentenheter årligen ner till fem procent. Till en sjukgymnast som har sin verksamhet inom de områden som anges i första stycket skall landstinget lämna särskild ersättning för telefonkonsultationer och behandlingsmässigt motiverade hembesök. Lag (1994:751). 20 /Träder i kraft I:2009-04-01/ Till en sjukgymnast som etablerar sig på en ort inom ett särskilt stödområde ska arvoden enligt 15 lämnas med tjugo procents förhöjning. Arvodeshöjning enligt första stycket ska betalas av landstinget. Efter två år från etableringen ska höjningen minskas med fem procentenheter årligen ner till fem procent. Till en sjukgymnast som har sin verksamhet inom ett särskilt stödområde ska landstinget lämna särskild ersättning för telefonkonsultationer och behandlingsmässigt motiverade hembesök. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka områden som ska anses som särskilda stödområden enligt denna paragraf. Lag (2009:80). 21 har upphävts genom lag (1995:838). Patientavgift 22 För sjukgymnastik som ges av en sjukgymnast som får ersättning enligt denna lag får patienten avkrävas en patientavgift, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Patientavgift får tas ut med högst samma belopp som en patient betalar för motsvarande sjukgymnastik hos landstinget. Om sjukgymnasten tar ut en lägre patientavgift än vad som är medgivet enligt första stycket skall detta inte påverka den del av sjukgymnastikersättningen som betalas av landstinget. Om patientavgiften skulle överstiga det arvode som lämnas för vården, skall mellanskillnaden betalas till landstinget. Lag (1997:436). 23 En patient som för en viss tid har uppnått kostnadsbefrielse enligt 26-a hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är under samma tid befriad även från att betala patientavgifter enligt denna lag. Lag (1996:1160). 24 Uppkommer kostnad med anledning av att en patient uteblivit från avtalat sjukgymnastbesök, får patientavgift ändå tas ut av patienten. Bestämmelserna i 23 befriar inte patienten från avgift enligt denna bestämmelse. /Rubriken upphör att gälla U:2009-04-01/ Verksamhetsuppföljning /Rubriken träder i kraft I:2009-04-01/ Verksamhetsuppföljning m.m. 25 /Upphör att gälla U:2009-04-01/ En sjukgymnast som begär sjukgymnastikersättning enligt denna lag skall medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas. Sjukgymnasten skall årligen till Socialstyrelsen och landstinget lämna en redovisning med uppgifter om mottagningens medicintekniska utrustning, behandlingsåtgärderna och antalet patientbesök. Lag (1995:838). 25 /Träder i kraft I:2009-04-01/ En sjukgymnast som begär sjukgymnastikersättning enligt denna lag ska medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas. Sjukgymnasten ska årligen till landstinget lämna en redovisning med uppgifter om mottagningens personal och medicintekniska utrustning samt om

utförda behandlingsåtgärder och antalet patientbesök. Sjukgymnasten ska på begäran av landstinget lämna upplysningar och visa upp patientjournal samt övrigt material som rör behandling av en patient och som behövs för kontroll av begärd sjukgymnastikersättning. Lag (2009:80). Verkställighetsföreskrifter 26 Regeringen meddelar verkställighetsföreskrifter till denna lag. Övergångsbestämmelser 1993:1652 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning till privatpraktiserande sjukgymnaster som avser tid före ikraftträdandet. 3. För tiden fram till den 1 juli 1994 gäller utan hinder av bestämmelserna i 15--17, 20 och 21 att en taxa som i huvudsak motsvarar bestämmelserna om arvoden i förordningen (1976:1018) med taxa för sjukvårdande behandling skall tillämpas vid bestämmandet av sjukgymnastikersättning enligt denna lag. 4. har upphävts genom lag (1995:838). 5. har upphävts genom lag (1995:838). 6. har upphävts genom lag (1995:838). 7. Vid anmälan enligt 11 under tiden fram till den 1 april 1994 får verksamhet med sjukgymnastikersättning utan hinder av nämnda paragraf och 19 första stycket påbörjas tre månader efter anmälan. 1994:1755 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. De nya bestämmelserna i 6 tillämpas även för vård under år 1994 av personer som omfattas av lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). 1994:1962 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 2. En sjukgymnast som vid ikraftträdandet är verksam mot ersättning enligt denna lag har rätt till fortsatt sådan ersättning även utan samverkansavtal enligt de nya föreskrifterna. 3. En sjukgymnast som inte omfattas av punkt 2 men som före den 14 november 1994 gjort anmälan enligt 11 i dess tidigare lydelse och som uppfyller kraven för att få sjukgymnastikersättning får påbörja verksamheten sex månader efter anmälan även utan samverkansavtal. Om verksamheten inte startat den 14 maj 1995 krävs dock samverkansavtal. 1995:838 1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 17 första stycket första och andra meningen den 1 januari 1997, och i övrigt den 1 januari 1996. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning till privatpraktiserande sjukgymnaster som avser tid före ikraftträdandet. 3. En sjukgymnast som vid ikraftträdandet är verksam mot sjukgymnastikersättning enligt denna lag utan att ha samverkansavtal med landstinget och utan att uppfylla erfarenhetskraven enligt 7 eller kravet på heltidsverksamhet enligt 8 kan även utan samverkansavtal få ersättning enligt denna lag om inte annat följer av punkt 4. Om verksamheten hos en sjukgymnast som omfattas av denna punkt ändras i väsentligt hänseende skall dock frågan om rätt till sjukgymnastikersättning prövas enligt denna lag. 4. Om en sjukgymnast som vid ikraftträdandet är verksam mot ersättning enligt denna lag, inte uppfyller ålderskravet i 9 lämnas sjukgymnastikersättning längst till utgången av år 1996, om inte

sjukgymnasten och landstinget kommer överens om annat. 1996:1160 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla för sådan kostnadsbefrielse som uppkommit före utgången av år 1996. 1997:436 1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 9 den 1 juli 1997, och i övrigt den 1 januari 1998. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om vård som avser tid före ikraftträdandet. 1999:843 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2. Äldre bestämmelser gäller dock till utgången av år 2003 för vård som lämnas av sjukgymnast som vid ikraftträdandet är verksam inom företagshälsovård och då har rätt till sjukgymnastikersättning enligt denna lag. 2009:80 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2009. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning för vård som givits före ikraftträdandet. 3. Äldre lydelse av 20 gäller fortfarande för sjukgymnast som vid ikraftträdandet bedriver verksamhet i ett sådant område som anges i den äldre lydelsen. Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Telefon: 08-786 40 00 (växel) Frågor om riksdagen Telefon: 020-349 000 E-post: riksdagsinformation@riksdagen.se