2 8 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 2 9 inrikes flyttningar till och från skåne 2005 efter flyttarnas ålder Källa: SCB Inrikes flyttningar till och från (nettoflyttning) regiondelar i Skåne 1998 2005 Källa: SCB 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Nordvästra Skåne 367 513 1 079 1 213 1 238 1 152 860 990 Nordöstra Skåne 364 428 288 104 453 298 183 96 Sydvästra Skåne 2 738 1 944 1 829 1 123 1 058 138 342 365 Sydöstra Skåne 329 374 246 722 638 765 567 585 Hela Skåne 3 070 2 403 2 866 3 162 3 387 2 353 1 952 2 036 Inrikes flyttningar till och från (nettoflyttning) regiondelar i Skåne 2005 Efter ålder. Källa: SCB 0 19 år 20 24 år 25 29 år 30 39 år 40 64 år 65 74 år 75 w år Totalt Nordvästra Skåne 274 362 318 323 376 79 18 990 Nordöstra Skåne 72 203 44 112 125 41 7 96 Sydvästra Skåne 247 1686 196 254 529 56-9 365 Sydöstra Skåne 149 201 13 171 387 39 27 585 Hela Skåne 248 920 91 352 359 103 37 2 036 Inflyttning till Skåne För femte året i rad var Skåne det län som vann flest flyttare i utbytet med de andra länen. Skåne har, till skillnad från de andra två storstadslänen, fler inflyttare än utflyttare i nästan alla åldersgrupper. Inflyttningen till Västra Götalands och Stockholms län domineras däremot helt av ungdomar i åldern 20 29 år. Nordvästra Skåne är den del av länet som har haft den största inrikes flyttningsöverskottet de senaste fem åren. Sydöstra Skåne har lockat till sig ganska många flyttare de senaste åren. Främst är det personer i övre medelåldern som flyttar till denna del av länet. Under 1990-talet var det till sydvästra Skåne som flyttlassen gick. Inrikesflyttningen till denna del av länet har dock minskat kraftigt. Fortfarande är det en hög nettoinflyttning av unga till sydvästra Skåne, men alltfler barnfamiljer söker sig till andra delar av länet och riket. Efter sju års konstant minskning ökade inrikes flyttningsöverskottet något i sydvästra Skåne under år 2005. En av förklaringarna är det kraftigt ökade bostadsbyggandet i regiondelen. Nordöstra Skåne har lyckats vända ett negativt mönster de senaste åren. Hit flyttar främst barnfamiljer och medelålders personer. Inflyttningen till Skåne från Danmark har de senaste åren varit betydande. Mer fakta finns på sidan 22 23.
3 0 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 3 1 Lokalt företagsklimat 2002 2006 Ranking av Skånes jämfört med alla Sveriges 290. Källa: Svenskt Näringsliv, Näringslivets kommunfakta 2002 2003 2004 2005 2006 Ranking 1 58 11 11 11 7 10 Ranking 59 116 16 13 11 15 10 Ranking 117 174 3 6 6 6 7 Ranking 175 232 1 2 3 3 4 Ranking 233 290 2 1 2 2 2 Summa 33 33 33 33 33 Lokalt företagsklimat i skånes 2005 Källa: Svenskt Näringsliv, Näringslivets kommunfakta Ranking 1 58 Ranking 59 116 Ranking 117 174 Ranking 175 232 Ranking 233 290 Företagsklimat Organisationen Svenskt Näringsliv sammanställer årligen en stor mängd statistik för att belysa det lokala företagsklimatet i alla Sveriges. Det rör sig om nära 20 olika faktorer. Därutöver används svar från frågeenkäter till politiker och företagare i respektive kommun om hur de ser på det lokala företagsklimatet. För varje faktor har landets rankats från 1 290. Ovan redovisas ett sammanfattande index som bygger på alla de ingående faktorerna. Idag ligger 10 av Skånes bland den femtedel av landets som hade bäst ranking. Det innebär en ökning med tre sedan år 2005. 24 av 33 i Skåne tillhör den översta hälften av de rankade na. Slår man samman kommunvärdena till län kommer Skåne på fjärde plats, efter Jönköpings, Stockholms och Hallands län.
3 2 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 3 3 Andel män och kvinnor som avstått att gå ut på kvällen pga rädsla för våld (%) I skilda regiontyper och olika delar av Skåne 2004 2005. Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden Andel i olika grupper som avstått att gå ut på kvällen pga rädsla för våld (%) I olika delar av Skåne 2004 2005. Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden Trygghet Det är ganska få som faktiskt råkar ut för våld eller på annat sätt ofredas, men relativt många upplever ändå en så stark oro för att bli ofredade att de avstår från olika typer av aktiviteter. Var femte skåning uppger i SCBs undersökningar av levnadsförhållanden att de någon gång under senaste året avstått från att ge sig ut på kvällen av oro för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Andelen som känner sådan oro har legat kvar på ungefär samma nivå de senaste tio åren. Skåne ligger klart över genomsnittet för Sverige. Det finns stora skillnader mellan män och kvinnor. Var tredje kvinna i Skåne är så oroliga för att bli överfallna/ofredade att de avstått från att gå ut på kvällen. Motsvarande för männen är färre än en på tio. Till skillnad från i andra storstadsregioner, pekar statistiken på en svag men tydlig tendens att oron bland kvinnor ökat i sydvästra och nordvästra Skåne. Det är också mycket tydligt att äldre personer är mer oroliga än yngre. Bland pensionärsgruppen är otryggheten tydligt större i södra Skåne än i övriga delar. I alla grupper är andelen otrygga lägre i nordöstra Skåne än i övriga länet. Undersökningen visar också att personer födda i utlandet upplever större otrygghet än genomsnittsbefolkningen.
3 4 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 3 5 ÖVERNATTNINGAR PÅ HOTELL, STUGBYAR, VANDARHEM OCH CAMPINGPLATSER I SKÅNE Turismen i skåne 2005 I tusental. Källa: Turistdelegationen och SCB Källa: Sveriges Turistråd/Resurs AB Antal övernattningar Förändring Beräknad om- Förändring Kr per överoch dagsbesök 2004 2005 % sättning i Mkr 2004 2005 % nattning/besök Släkt/Vänner 8 573 000 3,9 1877 8,1 219 Fritidshus 1 775 000 4,5 344 7,8 194 Hotell 2 405 883 6,9 2976 6,8 1237 Camping 1 459 336 11,1 384 1,3 263 Stuga/Rum 795 000 2,5 290 1,2 365 Vandrarhem 270 502 3,0 114 4,8 421 Stugby 158 849 5,6 81 4,7 510 Övrig övernattning 70 400 40,0 38 26,8 540 Dagbesökare 3 008 000 28,3 1014 24,5 337 Totalt 18 515 970 7,8 7118 4,0 384 Turism Skåne är ett mest besökta turistlän. År 2005 gjordes 3 miljoner dagsbesök och 15,5 miljoner övernattningar av turister. Under samma år spenderade övernattande turister och dagsbesökare 7,1 miljarder kronor i Skåne. Det innebär att turismens andel av Skånes totala bruttoregionprodukt är cirka 2,4 procent. Ungefär 6400 skåningar beräknas ha sin årssysselsättning tack vare denna konsumtion, två tredjedelar inom restauranger och logianläggningar, främst hotell. Räknar man dessutom in regional shopping, dvs. de som reser kortare än 10 mil men ändå till en annan kommun för att handla, så ska 7 miljarder till adderas till turismomsättningen. Det totala antalet övernattningar i Skåne minskade något 2005. Främst minskade övernattningar hos släkt/vänner och på campingplatser, samtidigt som fritidshus och hotell ökade. Hotellen ökade sin beläggning med nära 7 procent år 2005, jämfört med år 2004. Turismnäringens omsättning i Skåne minskade totalt sett år 2005, men inte lika kraftigt som övernattningarna och besöken, då intäkterna per besökare var större år 2005 än år 2004. Antalet dagresor till Skåne, över 10 mil enkel väg, uppgick till en ny rekordnivå 2004 med 4,2 miljoner resor. År 2005 var antalet dagbesök nere i 3 miljoner, den lägsta noteringen på 10 år. Delvis kan minskningen förklaras av den vädermässigt dåliga inledningen av sommaren 2005 och det höjda bensinpriset. Antal gästnätter 2005 efterbesökarnas nationalitet Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping., Källa: SCB Förändring 2005 2004 2005 Sverige 3 472 802 123 067 Tyskland 225 166 27 839 Danmark 120 552 14 328 Övr.Europa 79 459 3 035 Övr länder 73 765 12 914 Storbrit. 57 199 2 176 Nederländerna 56 373 6 994 Norge 50 447 845 Förändring 2005 2004 2005 USA 29 495 2 768 Ryssland 25 901 5 063 Italien 23 363 4 378 Finland 22 817 1 649 Frankrike 18 398 511 Schweiz 17 933 3 745 Japan 15 027 997 Totalt 4 288 697 45 469
3 6 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 3 7 besökare i skånska kulturinstitutioner 2005 Källa: Region Skåne Kultur De skånska kulturinstitutioner 1 som får statsbidrag hade cirka 1,27 miljoner besökare år 2005, vilket är en ökning på cirka 25 procent jämfört med år 2004. En fjärdedel av besökarna var barn och unga. Museerna har de flesta besöken, drygt 60 procent, och resten av besöken görs på teater-, dans- och musikinstitutionerna. I alla skånska finns det folkbibliotek. Folkbiblioteken i de skånska na hade knappt 8,9 miljoner besök år 2005. Det innebär att i snitt besökte invånarna i Skåne folkbiblioteken 7,6 gånger under 2005, vilket är lika mycket som riksgenomsnittet. Däremot lånar invånarna i Skåne mer böcker och AVmedia från biblioteken, än i övriga landet. Varje år tar Svenska Filminstitutet fram statistik över antalet biobesök. Skåningarna gjorde nära 1,7 miljoner biobesök under 2005. Det ger ett snitt på 1,5 besök per invånare, vilket är ungefär detsamma som riksgenomsnittet. Biobesöken har besöken har minskat med 10 procent jämfört med år 2004. De skånska som har flest besök per invånare är Bromölla, Lund, Malmö, Helsingborg och Ystad. Bromölla och Lund ligger dessutom på tredje respektive fjärde plats på nationell nivå när det gäller flest biobesök per invånare. År 2005 hade studieförbunden drygt 250 000 deltagare i studiecirklar runt om i hela Skåne. Det innebär en minskning med 4 procent jämfört med år 2004. 1 Helsingborgs Stadsteater, Helsingborgs Symfoniorkester, Kulturen i Lund, Malmö Dramatiska teater, Malmö Museer, Malmö Opera och Musikteater, Malmö Symfoniorkester, Regionmuseet i Kristianstad, Skånes Dansteater och Stiftelsen Musik i Syd
3 8 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 3 9 Skolbetyg vårterminen 2005, faktiskt meritvärde* Källa, Skolverket, SALSA Skolverkets modellberäknade meritvärden** vårterminen 2005 Meritvärdet efter att hänsyn tagits till elevernas bakgrund. Källa, Skolverket, SALSA *Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänd motsvarar värde 10, Väl godkänd värde 15 och Mycket väl godkänd värde 20. Maximalt kan eleven få 320 poäng i meritvärde. I analysen ingår endast elever som fått betyg i ett eller flera ämnen. **Modellberäknade betygsvärden där de faktiska meritvärdena justerats med hänsyn till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. Skolklimat Ett gott skolklimat är viktigt för barnens möjligheter till utveckling och utbildning. Frågor som rör barnens trygghet och skolornas kvalitet, har betydelse för hur barnfamiljer väljer och värderar sin bostadsmiljö. Det finns inget självklart sätt att mäta kvalitet inom skolans värld. Ett sätt kan vara att se till elevernas prestationer. Hur bra eleverna presterar kan till viss del förklaras av elevsammansättningen i kommunen. Skolverket har därför tagit fram ett mått som ser till hur elevernas prestationer står sig när man tagit hänsyn till deras bakgrund. De högsta betygen återfinner man i Lomma och Lund. Eleverna i Lomma har näst högst betyg i Sverige och eleverna i Lund ligger på fjärde plats. 20 av Skånes 33 ligger dock under rikssnittet, som är ett meritvärde på 206 poäng. För att ge en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat, än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultat som skolorna uppnår, har Skolverket utvecklat en modell där det faktiska meritvärdet justeras utifrån elevernas sammansättning och bakgrund. I denna statistiska modell tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländska bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommunens skolor. Som ett exempel kan nämnas att Landskrona har ett meritvärde på 189, men tar man hänsyn till elevernas sammansättning och bakgrund, motsvarar detta enligt modellen ett meritvärde på 201. Ser man till betyget i förhållande till elevsammansättningen i Skåne är det ännu färre skånska där eleverna presterar över riksgenomsnittet. Hela 27 av Skånes 33 hamnar då under riksgenomsnittet.
4 0 R u b r i k B ä r k r a f t 4 1 Helhetsgrepp för bärkraft En helhetssyn på samspelet mellan människan och samhällsutvecklingen bidrar till en regions bärkraft. Satsningar på att öka resandet med kollektivtrafiken genom att göra den mer tillgänglig leder till minskade påfrestningar i miljön. Fler människor upptäcker möjligheterna att ta sig både till arbete, studier, kultur och rekreationsområden med hjälp av buss och tåg. Hälsan hos Skånes invånare blir allt bättre. Andelen långtidssjukskrivna minskar i Skåne, men inte riktigt lika fort som i andra delar av Sverige. Medellivslängden i Skåne ökar för varje år, men så gör den även i andra delar av riket. Skåne ligger därför endast marginellt över riksgenomsnittet för både män och kvinnor. För första gången på mycket länge, ökade valdeltagandet i Skåne. Ökningen på två procent var densamma till riksdag, kommun och landsting. Då valdeltagandet ökade lika mycket i riket som helhet, ligger Skåne fortfarande under riksgenomsnittet. Kollektivtrafiken fortsätter att öka snabbare än biltrafiken och vinner nu andelar av resandet. Därmed närmar sig Skåne ett av målen i utvecklingsprogrammet. Det är särskilt tågtrafiken som ökar, mycket tack vare Öresundstågen och nya Västkustbanan. Fortfarande står dock kollektivtrafiken bara för cirka 15 procent av det totala resandet. Efter flera års minskning, ökade koldioxidutsläppen något under år 2004. Främst var det utsläpp i samband med energiproduktion som stod bakom ökningen. Detta trots att energiförbrukningen i förhållande till bruttoregionprodukten minskat i Skåne, det vill säga att tillväxten har blivit allt effektivare och kräver mindre resursåtgång. Diagnostiskt Centrum i Malmö Konstnärlig utsmyckning ska finnas där vi är, skänka glädje och ge positiv energi. Diagnostiskt Centrum i Malmö är en av världens modernaste avdelningar för medicinsk bildframställning. Redan från entréplanet syns två cyklar upphängda på väggen högst upp i huset, på femte våningen en hisnande känsla infinner sig.