Naturvärdesinventering av. Upsala Golfklubb - en uppföljning. Utförd av:

Naturvärdesinventering av Upsala Golfklubb - en uppföljning Utförd av:

Uppsala, oktober 2015 Innehållsförteckning Inledning sid 1 Fältarbete och material 1 Beskrivningar med skötselförslag för inventerade områden, klass 1 3 Beskrivningar med skötselförslag för inventerade områden, klass 2 11 Litteraturlista 23 Bilagor Omslagsbild: Fackelblomster och krusskräppa i Svartkärret, nedanför klubbhuset Inledning Denna rapport är gjord på uppdrag av miljökommittén vid Upsala golfklubb och utgör en uppföljning av den kartläggning av naturvärden som gjordes på golfklubben av två studenter vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, år 1998. Upsala Golfklubb, UGK, som grundades 1937, ligger vid Håmö, strax väster om Uppsala, mellan väg 72 och väg 55, 2 km sydväst om Läby kyrka, i Läby socken. Golfklubben är miljöcertifierad inom Golf Environment Organisation, GEO, sedan år 2013. Det ligger därför ett ansvar hos klubben att i möjligaste mån bibehålla och förstärka den biologiska mångfalden i området genom lämplig skötsel av de ytor som inte klassas som spelytor och som kan hysa höga naturvärden. Bild 1. Tulkört, fynd i område 26. Miljövårdskommittén i UGK bildades 2010, då klubben även erhöll Upplands Golfförbunds miljödiplom. Man har sedan dess miljöanpassat skötseln allt mer, genom till exempel miljöanpassade bekämpningsmedel och ansvarsfull näringstillförsel. Från och med samma år, 2010, har vissa åtgärder gjorts enligt de rekommendationer som den tidigare rapporten gav. Ett antal områden sköts nu med slåtter, sly har röjts i dessa områden, två slånbestånd har röjts och träd har tagits ner. Holkar har satts upp. Syftet med årets inventering har delvis varit att undersöka om de åtgärder som gjorts har haft avsedd effekt. Under en så pass 2

begränsad tid som fem år är möjligheterna emellertid begränsade att utröna detta. I aktuell rapport har jag värderat skötselåtgärderna och naturvärdena utifrån ett botaniskt perspektiv. I den tidigare inventeringen från 1998 delades området in i 66 olika delområden, fördelade på tre olika kategorier av naturvärden, klass 1-3, där klass 1-områdena hyste de högsta värdena. 10 delområden klassades 1998 som klass 1. I föreliggande undersökning har fokus legat på dessa värdefullasta delområdena, och därutöver 11 st klass 2-områden. De generella naturvårdande skötselåtgärder som i tidigare rapport föreslogs med avseende på olika naturtyper gäller fortfarande. Här tas därför enbart specifika skötselråd upp för de inventerade områdena. Där en mindre lämplig skötsel är noterad har detta dokumenterats på bild med förslag på förbättringar. Metoder och material Det praktiska fältarbetet som ligger till grund för denna inventering/uppföljning gjordes under totalt tre dagar under juli och augusti 2015. Ett första rekognoceringsbesök gjordes även under sensommaren 2014. Som underlag användes den tidigare rapporten, naturvärdesklassningen i denna, samt den karta med inritade områden som gjordes då. I föreliggande rapport har några av de tidigare områdena slagits ihop till ett. I fält noterades de arter av kärlväxter som påträffades. Trädarter, trädens ålder, buskar, mängden död ved, tidigare skötselåtgärder och dess effekter har också studerats. Foton har kompletterat dokumentationen. För tydlig fotodokumentation har vissa arter fotograferats på annan plats. För orientering i fält användes flygfoto som kompletterande kartmaterial till den gamla rapporten. Denna uppföljning redovisas på tre kartor, se bilaga 3. Gränser har ej ändrats. Viss bebyggelse gör att gränser 2015 inte helt stämmer överens med 1998 års gränser. I den bifogade artlistan till denna rapport är artfynden indelade i träd och buskar, hävdgynnade arter, kvävegynnade arter samt arter i övriga naturmiljöer som t ex skog och våtmarker. Hävdgynnade arter är de arter som gynnas av hävd, d v s bete eller slåtter. Dessa arter gynnar i sin tur en rad pollinerare, som bin och humlor samt en stor mängd insekter och fjärilar och är därför väldigt värdefulla. Kvävegynnade arter är de ofta högväxta arter som lätt tar över vegetationen om man inte håller markerna öppna. Dessa frodas där näringstillgången är hög. Bild 2. Vildsvin hålls borta från spelytor m h a elstängsel. 3

Runt större delen av golfbanans ytterområden finns ett elstängsel uppsatt för att hålla vildsvin borta från spelytorna. Det verkar ha effekt, för ingen påverkan från vildsvin kunde noteras på golfklubbens mark. Tråden var emellertid strömlös vid fältbesöken. I denna rapport har betoning legat på områden närmast spelytorna, med några undantag. Alsumpskogen i område 47 utgör ett sådant undantag, p g a dess särpräglade natur och höga naturvärden (klass 1). Beskrivningar med skötselförslag för inventerade områden (med samma benämning som i 1998 års inventering) Områden med naturvärdesklass 1 (omr nr 4, 15, 28, 30, 33/34, 44, 45/46, 47) Område 4 Lövdunge med slånsnår Läge: öster om green till bana 9, Gamla banan Området utgörs av en lövholme med många träd- och buskarter. Av förekommande växter kan nämnas bockrot, gullviva och gulmåra, som alla tyder på en tidigare hävdhistorik. Förekommande buskar med bär som t.ex. ex måbär, nypon och slån är viktiga för fågellivet i området. Bild 3. Slån. Bären och buskarna gillas av fåglar med flera. För detta område finns inte några tidigare skötselförslag att utvärdera. Brynmiljön och den döda veden inne i själva dungen utgör här de viktigaste naturvärdena och dessa bör fortsätta att prioriteras och bevaras. Men inga särskilda åtgärder krävs för detta. Ut mot spelytorna är det gynnsamt om man lämnar en bård av naturlig vegetation. Gräsklipp bör ej läggas på denna bård utan tas bort för att undvika gödseleffekter på den fina floran. 4

Bild 4. Område 4 med örtrikt bryn Område 15 Blockig sluttning med lövträd och mycket död ved Läge: öster om tee till bana 3, Lilla banan Området utgörs av en skuggig, nordvänd, blockig skogssluttning med mestadels lövskog. Av påträffade trädarter kan nämnas alm, hassel och lönn. Det finns många lågor i området, d v s träd som fallit och dött, men som ligger kvar och bidrar till artrikedomen. Många insekter och en rad andra organismer som svampar, mossor och lavar och fåglar är helt beroende av denna döda ved (se Larsson, 2015). I den dunkla, lundartade miljön påträffas typiska lundväxter som ormbär, blåsippa och trolldruva. Bild 5. Ormbär, utblommad, i frukt Områden som detta med stor mängd död ved bibehåller bäst de höga naturvärdena, liksom den tidigare rapporten framhåller, med så lite skötsel som möjligt, d v s fri utveckling. Behåll slånbuskagen intakta. Hasseln i västra delan kan behöva glesas ut. 5

Bild 6. Död ved gynnar biologisk mångfald. Finns rikligt i område 15. Område 28 Gamla betesmarker med kvardröjande torrängsflora Läge: norr om green till bana 8, Nya banan I denna rapport har två delområden av 28 slagits ihop till ett sammanhängade område. Området består av en artrik backe med insprängda hällar med ett träd- och buskskikt av till exempel en, tall, rönn och slån. De olika så kallade bärande arterna, d v s buskar och träd med bär som slån, nypon och rönn, gynnar fågellivet. Av de kärlväxtarter som påträffats är hela 36 stycken arter som är mer eller mindre knutna till denna typ av torrbacksmiljö, vars höga värde bevaras bäst med årlig slåtter (eller bete). En påträffad kärlväxtart, klasefibbla, är rödlistad, vilket innebär att den är sällsynt (hotkategori NT, nära hotad). Denna art växte på en yta av 4 gånger 1,5 meter. Arten har förbisetts vid tidigare inventering. Tidigare funnen låsbräken däremot har inte återfunnits men kan ändå finnas kvar. Orsaken till detta är att denna lilla svårupptäckta ormbunke kan vara försvunnen vissa år för att därefter återkomma andra år. Fortsatt hävd ökar chanserna att så sker. Fortsätt att slå området årligen. Glesa ut gran och en. Detta område och de övriga som sköts med slåtter (nu område 17 och 20) skulle kunna kompletteras med enkla informationsskyltar med bilder på blommor för att tydliggöra naturvårdsarbetet som görs på golfklubben. Bild 7. Klasefibbla, rödlistad. 6

Bild 8. Området sköts med årlig slåtter, med gott resultat Område 30 Värdefullt litet skogsparti Läge: sydväst om tee till bana 3, Gamla banan Detta område har genomgått en rejäl omdaning, åtminstone den södra delen. Träd och slånbrynet har röjts, men slån kommer nu upp igen (bild 9). Tall och asp har lämnats kvar. Ormbär och trolldruva växer här, typiska lundväxter, som trivs i ett slutet trädskikt av löv, så som området var före insatserna. Här finns också ett antal grova block. Eftersom området i 1998 års rapport beskrivs som ett område med gamla träd, där endast gran rekommenderas att röjas, så väcker områdets skötsel därför viss förvåning. Rester av träd som flisats på plats samt slyrester finns kvar. En stubbe av en björk noteras. I fältskiktet syns en tydlig röjningseffekt i form av kväveälskade arter som åkertistel, nässlor och hallon. Att slånbuskaget i sydväst är bortröjt är också anmärkningsvärt eftersom slån utgör värdefulla bryn för fåglar. Inget av dessa tämligen kraftiga åtgärder finns i de skötselförslag som ska gynna naturvärdena i området. Bild 9. Bryn av slån är här röjt, men växer snart upp igen. 7

I nordväst finns en gräsvegetation, med naturligt glesare trädvegetation, som ej är påverkad av någon röjning, det är öppnare och floran rikare. Här förekommer hävdgynnade arter som darrgräs, rödklint och tjärblomster. Totalt 21 arter har här noterats som kan knytas till artrika, hävdade gräsmarker (att jämföra med 36 stycken arter i område 28 som sköts med slåtter sedan 2010, se vidare bilaga 1 och 2). Även buskskiktet är i den norra delen rikt med förekommande arter som måbär, skogstry och getapel. Alla dessa är s k bärande buskar som gynnar fågellivet. Det gäller även slån. I tidigare skötselförslag anges alm som det trädslag som här bör prioriteras. Almen finns kvar och ser frisk ut. Om almen däremot skulle drabbas av den svåra almsjukan, som gör att trädets löv först gulnar och sedan dör inom loppet av något år, bör almen tas ner. Sjukdomen sprider sig lätt till andra almträd i närheten och kan slå ut hela bestånd. De övriga äldre lövträd som finns kvar bör prioriteras och endast uppkommande gran röjas i fortsättningen. En stor gran i nordväst kan med fördel tas ner och så utvidga gräsmarkens areal. När en röjning gjorts bör så mycket av trädet som möjligt tas bort, inklusive grenar. Kvarliggande material skapar en onödig gödningseffekt som missgynnar underliggande flora. Detta gäller särskilt i gräsmark men även på mark med glesare skog som denna. Bild 10. Slyrester skapar en icke önskvärd röjningseffekt. Områdets nordvästra del bör skötas med slåtter för att gynna den rika floran. Utan slåtter kommer dessa arter att på sikt att slås ut. Slåtter förhindrar också alltför stor röjningseffekt om granen tas ner. Liksom på många andra ställen på golfbanan är det fördelaktigt om en bård av naturlig vegetation lämnas mellan spelytor och skötselområde. Inget gräsklipp läggs här, allt förs bort. 8

Bild 11. Darrgräs, ett vackert gräs som gynnas av slåtter funnen i område 30. Område 33 och 34 Äldre större barrskog med stora värden samt Hackspettsbiotop med äldre lövträd Läge: norr om bana 5, Nya banan Ett skogsparti med både barr- och lövträd, tidigare indelat i två områden, är i denna sammanställning ihopslaget till ett. Den beskrivning och värdesbedömning som ges i 1998 års rapport gäller fortfarande. Många äldre träd, mängden död ved, högstubbar, golfbanans enda exemplar av lind och äldre lövträd med hål bidrar till det höga naturvärdet. Gammal lind är värd för många sällsynta skalbaggar och har ett högt bevarandevärde. Något av alla de rotskott som nu linden bildar kan möjligtvis på sikt ersätta den nu åldrande linden. Naturvärdena och häckningsmöjligheter för fågel i de äldre lövträden bibehålls bäst i området genom att det får vara orört utan några särskilda åtgärder. Några skötselåtgärder finns därför inte att utvärdera här. Ung asp i bryn kan ringbarkas för att tas ner efter några år när de dött. Spara äldre asp. 9

Bild 12. Det kan inte vara lätt att hitta bollar ibland. Hög bergsklack i område 33/34 Bild 13. Stora naturvärden finns i lind. Område 44 Ung björksumpskog med tilltagande värde Läge: östra sidan av bana 5, Gamla banan 1998 års rapport beskriver hur ung gran som kommer upp under den fuktiga björkskogen såsmåningom ska komma att dominera området. Detta scenario tycks inte ha infriats eftersom mängden gran är begränsad. I fältskiktet i de fuktiga björksskogspartierna i norra delen av området dominar skogsfräken och andra fuktälskade växter som videört, kärrtistel och olika starr-arter. I den lite torrare södra delen växer åldrande asp med liljekonvalj och skogssallat i fältskiktet. I asparna har fågelholkar satts upp. Äldre aspar är dessutom i sig själva utmärkta boträd för hackspettar. Bild 14. Fågelholkar i asp i söder. Fortsätt att röja unggran. Bibehåll de fuktiga förhållandena genom att undvika dränering. 10

Bild 15. Skogsfräken breder ut sig i den fuktiga björksumpskogen Område 45, 46 Lövskog vid slingrande bäck samt Bäckavsnitt genom lövskogsområde Läge: genomkorsar bana 6 och 7, Nya banan En sträcka längs bäck i södra delan av golfbanan, i söder omgiven av lövträd, som tidigare var indelat i två områden är i denna sammanställning ihopslaget till ett. Lövträden dominerar i detta område: rönn, björk, asp, sälg och al. Den värdesbedöming som gjorts tycks korrekt. Bäcken och dess fuktiga omgivning är en viktig livsmiljö för en rad olika organismer som ger området ett högt naturvärde, från mossor till sländlarver och grodor. Den korallrot, en liten, svårupptäckt orkidé, som tidigare setts i områden med lägre vegetation, har inte återfunnits. Däremot påträffades vid besöket här växter som blåsippa, gökblomster ormbär och vitmåra samt i och intill bäcken strandklo, topplösa, kaveldun och missne (se bild 18 nedan). Röj gran, både yngre och äldre. Slåtter i detta område skulle kunna ta fram rester av den ängsflora som här finns kvar, t ex humleblomster och gökblomster. Bevara bäcken intakt. Även om dessa två områden har klassats som klass 1 i 1998 års rapport har denna undersökning endast gjort en översiktlig översyn av områdena på grund av att deras läge utanför spelytorna, i synnerhet det södra av de två, område 46. Bild 16. Slingrande bäck korsar bana 6 och leder in lövskogen i område 45, som hyser värden knutna till vattenmiljöer 11

Bild 17. Gökblomster, en hävdgynnad art Område 47 Alsumpskog Läge: söder om green till bana 5, Gamla banan Liksom runt större delen av golfbanans ytterområden så finns i norra brynet, det som gränsar till bana 5, ett elstängsel för att hålla vildsvin borta från spelytorna. Betoning på områden närmast spelytorna ska generellt vara fokus i denna rapport men alsumpskogen i område 47 får anses vara av så pass högt naturvärde att den ändå tagits med. Skogen är klassad som s k nyckelbiotop av Skogsstyrelsen, se bilaga 5. Golfklubben äger mark en bit in i denna alsumpskog, som kännetecknas av de för miljön typiska höga alsocklarna, en del gran och en rik örtflora i den fuktiga till blöta miljön. Vid fältbesöket var förhållandena mer fuktiga än blöta. Mängden död ved är stor. Av påträffade kärlväxter kan nämnas missne, olvon och majbräken. I 1998 års rapport sägs det att "alsumpskogar är ett led i igenväxning av tidigare öppen våt mark. Den är ett skogsstadium som så småningom försvinner. Om hundra år kommer här troligtvis att finnas en fuktig granskog." Detta påstående saknar belägg och det är tveksamt om så är fallet. Får hydrologin vara intakt så bibehålls med största sannolikhet värdena, se nedan. Liksom i den tidigare rapporten från 1998 konstateras här att det viktigaste för denna miljö är att hydrologin lämnas opåverkad. Utdikning skulle avvattna området så att detta torkar ut och så helt ändra förutsättningarna för att denna sumpskog skulle kunna fortleva i dess nuvarande, värdefulla form. Eventuellt gamla diken i området bör därför inte rensas. Sumpskogen har mycket högt bevarandevärde då detta är en starkt hotad skogstyp som var vanligare före utdikning och uppodling av landskapet. Se Länsstyrelsen 2010, samt bilaga 4. För mer detaljerad information och råd och ansökan om eventuella skötselbidrag hänvisas till Skogsstyrelsens lokalkontor. Bild 18. Alsumpskog är en ytterst värdefull och numera sällsynt skogsmiljö. 12

Bild 19. I alsumpskogen trivs missnen. Områden med naturvärdesklass 2 (omr nr 1, 5, 6, 17, 20, 25, 26, 27, 51, 52, 63) Område 1 Hällmarker runt byggnaderna Läge: söder, sydväst, väster, nordväst om klubbhuset Området utgörs av en mosaik av hällar, bergknallar och gräsmarker bland utslagsplatser och gångar i omedelbar närhet av golfklubbens klubbhus. I det tunna jordtäcket kring hällarna trivs torktåliga, ofta även hävdgynnade, arter med högt naturvärde, som gul fetknopp, backnejlika och mandelblomma. Träd och busk-skiktet är rikt, bland annat finns både en äldre ek och stor ask i området. På askens solbelysta stam finns värdefull lavflora. I norr står en flerstammig äldre sälg. Sälgen med dess tidiga blomning om våren är en viktig nektarkälla för många pollinerare som humlor och bin. Bild 20. Hällar invid klubbhuset som slagits lite för tidigt... Vid fältbesöket i mitten av juli hade vegetationen kring hällarna nyss slagits. Gräsförna låg kvar på platsen. Hällar på andra delar av golfbanan blommade vid denna tid rikligt av t ex gul fetknopp, se bild 21. Denna tidiga slåtter ligger inte i linje med de förslag som föreslagits i 1998 års rapport, där det betonas att gräsklipp bör samlas ihop och föras bort för att undvika gödseleffekter. Hällar av denna typ bör slås, men senare på säsongen, då gräs och örter har hunnit sätta frö, cirka i mitten av augusti. Blomningen utgör ju också ett färggrant inslag i närheten av klubbhuset, där många golfspelare passerar. De frodigare delarna av området, med högre gräsvegetation, kan inledningsvis slås två gånger per säsong och för varje tillfälle alltså ska det slagna gräset räfsas ihop och tas bort. Då kan markens överskott på näring successivt minskas och så på sikt hysa en rikare flora. 13

Området under den stora eken bör slås och sly hållas efter. En strävan bör vara att de stora, solitära/ensamstående träden ska vara solbelysta och ej skymmas av uppkommande vegetation. Solvarm trädstam gynnar värmeälskande skalbaggar och andra organismer som lever i gamla träd. Spara flerstammig sälg i norr. Bild 21.... skulle kunna blomma så här rikt av gul fetknopp om de slogs senare. Sen slåtter gynnar artrikedomen. Område 5 Barrskog i sluttning mot nordväst Läge: norr om klubbhus, sydost om bana 9, Gamla banan Området utgörs av en delvis blockig nordvänd sluttning som domineras av äldre träd av gran och tall, men även lövträd som asp och lönn är här vanliga. Floran i fältskiktet är en blandning av skogliga arter, t ex blåbär och vitsippa, kvarstående hävdarter, t ex brudbröd och prästkrage, samt ett stort bestånd av blåhallon i höjd med spelytan i norr. I den tämligen mörka och slutna skogen gjordes också ett fynd av vildpersilja. Bild 22. Blåhallon i nordvänd sluttning. På Gotland heter de salmbär. Ta bort unggran, spara de grövsta asparna och de gamla, knotiga tallarna. De tunnare asparna i brynet kan med fördel ringbarkas för att tas ner efter några år när de dött. På så sätt undviker men onödigt sly-uppslag av asp (som blir följden då man tar ner levande asp), 14

vilket bara skapar merarbete. Detta gäller för alla aspbryn: Spara grov asp, ringbarka tunn i bryn. Skapa luckor i trädskiktet. Bild 23. I området finns äldre, lite knotig tall som bör bevaras. Område 6 Rönn och slånsnår Läge: nedanför/norr om kiosken Området består av en nordvänd sluttning med hällar nedanför. Några större stenblock finns också här. Rönnen i området utgör ett värdefullt inslag för fågellivet, liksom slån. Det större slånbuskaget har dock röjts men kommer nu åter upp. Vid hällarna finns tall och en och floran rymmer arter som smultron, gullviva och gulmåra. Bild 24. Slån nedanför kiosken har röjts. I 1998 års rapport betonas att målsättningen för området är att slånsnåren ska bibehållas. Så har inte skett. Låt slånsnåren växa upp igen men de kan begränsas i sidled. Brynmiljöer av slån hyser höga naturvärden, främst för fågel. I den äldre rapporten föreslås att rönn kan gallras för att ta fram större träd, ett skötselförslag som här uppmuntras. Sälgarna i nordost sparas och ska stå så fritt från uppväxande vegetation som möjligt. 15

Bild 25. Kring hällarna i området växer gulmåran. Område 17 Öppnare hällrik mark med gammal gran Läge: invid och öster om bana 7, Lilla banan Artrik gräsmark med insprängda hällar och ett glest trädskikt av tall, gran och en är den korta sammanfattningen av detta område. Den artrika gräsmarken har slagits sedan 2010. Antalet hävdgynnade arter som noterades i området var i denna inventering 21 stycken, bland andra slåtterfibbla, backklöver och solvända, tre värdefulla arter som inte påträffades på någon annan plats i undersökningen. De har heller inte noterats i 1998 års inventering. Med tanke på den höga artrikedomen kan detta område med god marginal anses vara ett klass 1område. Bild 26. Här växer solvända, en slåtter- och kalkgynnad art. Fortsätt med slåtter i så stor del av området som möjligt och ta bort det slagna gräset efter cirka en vecka. Då hinner örterna ligga och fröa av sig. Forskning har visat att valet mellan röjsnöre och skärande redskap för detta slåtterarbete inte spelar någon avgörande roll med avseende på artrikedomen, se Svensson et al, 2009. Det viktiga för ett gott slåtter-resultat är att arbetet görs när örterna gått i frö samt att gräsförnan räfsas ihop efter max en vecka och tas bort. Röj uppkommen sly och smågranar i området. 16

Bild 27. Område 17 är en av de artrikaste på hela golfbanan Område 20 Aspbestånd och enbuskmark med artrik flora Läge: norra/nordvästra kanten av bana 6, Lilla banan Ett långsmalt områder med asp i öster och väster och med en artrik gräsmark däremellan, det är område 20. De grövre asparna återfinns i väster. I trädskiktet noteras även enstaka björk. Hasseln i öster är tät. Rosor och en utgör busk-skiktet. På det område som sköts med slåtter påträffas arter som backnejlika, brudbröd och gråfibbla. Bild 28. Område 20, östra delen, med asp Fortsätt att hävda gräsmarken med slåtter. För bort både det slagna gräset och gräsklipp från spelytor. Om gräsklippet läggs på den slagna marken gödslas denna och slåtterns naturvårdande effekt motverkas. Glesa ut enbuskar på den marks som slås. Spara de äldre asparna i väster och låt några av de yngre i öster växa till sig genom att viss ung asp ringbarkas. Hassel i öster kan glesas ut för att släppa in mer ljus. Friställ sälg, d v s röj sly kring äldre sälg så att stammen blir solbelyst. 17

Bild 29. Färgprakt av backglim, gulmåra och bockrot, som alla trivs i öppna marker. Område 25 Luckig olikåldrig skog med små kärr Läge: kring bana 1, Nya banan, samt bana 9, Lilla banan Rubriken sammanfattar väl beskrivningen av detta område, en fin, luckig skog med både barr- och lövträd, och med två kärr. Tallarna är gamla, grova och lite knotiga. En tall har fallit och har bildat en rotvälta. I södra kanten av området, alldeles norr om stuga, står en ståtlig lönn,. Fältskikt består av vanliga skogsarter som blåbär, lingon och örnbräken. Kärren ser friska ut och utgör viktig livsmiljö för många vattenlevande arter. Vattenytan täcks till stor del av gäddnate. Kärren står i förbindelse med varann och viss omsättning av vattnet tycks ske. Runt kärren växer bland annat kråkklöver, sjöfräken och kaveldun. Det tidigare skötselförslaget var bland annat att gynna äldre lövträd, lämna all död ved och gallra bort unga granar och även uppkommande lövsly. Dessa råd står fast. Om någon gallring skett i området är denna i så pass begränsad omfattning att några tydliga effekter av detta arbete ej kan avläsas. Den åtgärd som bör prioriteras i dagsläget är alltså att fortsätta att röja ung björk och asp. Att spara död ved och låta träd åldras kräver ju inte någon arbetsinsats. Den fallna tallen ska ligga kvar som den är. Övriga lågor ska också lämnas kvar, Liksom tidigare rapport slår fast så är det viktigt att kärren förblir intakta med nuvarande hydrologi, där vattnet förblir rörligt och inte stillastående. Och varsam gödsling bör iaktttas i närheten av vattenytor så att inte näringsöverskott uppstår, då växer kärren igen. 18

Bild 30. Vattenytan i ett av kärren i område 25 domineras helt av gäddnate. Bild 31. Norr om stuga, norr om bana 9 (Nya banan), står en ståtlig lönn Område 26 Hällar och gräsmark öster om verkstaden Läge: öster om verkstaden, söder och väster om green till bana 9, Nya banan Området är en mosaik av buskar, träd, hällar och frodig gräsmark. Träden i området domineras av lövträd, t ex rönn, ask, alm. I söder finns ett slånsnår. Fältskiktet är artrikt. Här finns typiska torrbacksarter som kärleksört, rockentrav och harklöver, medan den frodiga gräsmarken i centrala delar hyser en mer trivial kvävegynnad flora som brännässlor och åkertistel. I söder intill en större häll, i höjd med de grova asparna, gjordes ett fynd av tulkört, en värmeälskade art. Bild 32. Tjärblomster finns här. 19

De förslag som gavs i 1998 års rapport bör efterföljas. Bete kan ju vara lite svårt kring en golfbana men gräsmarkerna i området skulle med fördel kunna skötas med slåtter vid samma tidpunkt som de områden som redan slås. Då skulle de hävdgynnade arterna kunna breda ut sig och på så vis gynna de insekter som i sin tur är beroende av dessa arter. Samma gäller här som för övriga artrika gräsmarker och invid hällar: undvik att dessa områden påverkas av den gödsling som görs på spelytorna, lägg ej gräsklipp här. Och röj sly. Bild 33. Hällar som skulle blomma rikligare med slåtter Bild 34. De grova asparna är mycket värdefulla för fågellivet. Område 27 Hygge med större värden Läge: skogsområde öster om tee till bana 3, Gamla banan I gamla rapporten från 1998 har detta område delats upp i delområden, 27a och b. Här har dessa sammanförts till ett område. I sydväst växer en bård av ung asp. I öster är sälgen vanlig. Norr om aspbeståndet och med riktning åt nordost finns ett mycket brant parti som leder upp till de högre belägna partierna. I anslutning till aspen i sydväst är marken störd, 20

vilket avspeglas i den triviala vegetationen av tussilago och åkertistel. I de skuggigare partierna intill branten finns en lundartad flora; trolldruva, ormbär och träjon bland annat frodas här. Ovanför branten växer asp och björk och äldre träd av tall. Fältskiktet domineras här av örnbräken och liljekonvalj. Bild 35. Trolldruva, en lundväxt att värna om Spara äldre träd av både barr- och lövträd, både nedanför och ovanför branten i området. Röj unggran nedanför branten. Friställ äldre, solitära träd, särskilt sälg för att gynna insektsfaunan. Ringbarka tunnare asp, spara utvalda äldre exemplar. Bild 36. Aspbryn i södra delen av området. Område 51 Svartkärret Läge: omgiven av bana 1 i norr och 4 i söder, båda Gamla banan Den beskrivning som ges i 1998 års rapport ger en sann bild av verkligheten även 17 år senare. Detta är den största öppna vattenytan på golfbanan med en varierad 21

kantvegetation. Liksom vid tidigare undersökning täcks vattenytan i vissa partier av gäddnate. Vattnet är rörligt och friskt med fungerande utlopp och inlopp och trollsländor flyger över vattnet även vid aktuell inventering. En snok ses vid fältbesöket dyka ner i vattnet. En ung häger söker föda i strandkanten. Och att fisk förekommer bekräftades vid fältbeöket. Av växter i strandvegetationen runt dammen kan nämnas rosendunört, bild 37, frossört, äkta förgätmigej och bäckveronika. Se vidare artlista i bilaga 1. Endast ett fåtal trädarter finns representerade runt dammen. Förutom ung al står i norra kanten en fristående sälg och detta träd utgör ett värdefullt inslag kring dammen. Solbelysta, solitära träd är en viktig livsmiljö för många trädlevande insekter. Några omfattande skötselåtgärder är ej tidigare föreslagna för denna vattenmiljö men generellt gäller som på stor del av övriga ytor på golfbanan: begränsa kvävetillförseln från omgivande mark så bibehålls bäst naturvärdena i denna vattenmiljö. Vidare är det tidigare förslaget att lämna en bredare kant med naturlig vegetation mot dammen något som gynnar många arter ytterligare. Bild 37. Rosendunört i Svartkärret. Bild 38. Gammal, värdefull sälg vid Svartkärrets norra strand. Område 52 Gammal barrskog Läge: väster om bana 5, även på sidor av tee till bana 18, Gamla banan 22

Ett skogsområde som detta förändras inte i någon snabb takt, så beskrivning från 1998 gäller fortfarande. Skogen, den äldsta på hela golfbanans mark, består av flerskiktad blandskog av tall, gran och björk och är rikt på hällar och berg i dagen. I fältskiktet finns förutom typiskt blåbärsris även piprör och skogsfibbla. Fornlämningen på höjden är intakt. Golfbanans riktiga gammelskog bör bevaras intakt som den är med fri utveckling. Lågor får ligga kvar. Om träd faller ut över banan flyttas dessa in i skogen. Bild 39. Bara ett stenkast från greenen finns riktigt gammal skog Område 63 Bergknallar med torrängsflora omgivna av spelytor Läge: väster om green till bana 15, Gamla banan Beskrivning från 1998 års rapport stämmer till största delen fortfarande 17 år senare då aktuell undersökning gjordes. Varierande trädskikt av bland annat tall, björk och rönn samt artrikt busk- och trädskikt insprängt mellan hällar och bergknallar är de komponenter som dominerar området. Liksom för 17 år sedan konstateras att marken fortfarande runt spelytor är gödselpåverkade, vilket avspeglas i förekomsten av arter som brännässla. Spara buskarna och tallarna, är skötselförslaget i tidigare rapport, varför det med viss förvåning konstateras att några av dessa tallar nyligen är nedtagna. Stam och grenrester ligger fortfarande kvar på backen. Bild 40. Enligt tidigare skötselförslag i området: spara tall. 23

Spara tallarna, de som är kvar. Lägg inte gräsklipp från spelytorna på artrika torrbackar som denna. Detta är ett generellt skötselförslag för hela golfbanan. Det gräsklipp som alstras av det omfattande och regelbundna arbetet med gräsklipparna på golfbanan ska heller inte tömmas på artrika hällar och gräsmarker intill. Torrbacksfloran norr om green till bana 15 Gamla banan, kan med fördel skötas med slåtter. Tjärblomster, backlök och brudbröd var några av de hävdgynnade arterna som påträffades här. Fler kan det på sikt bli med föreslagen skötsel. Se vidare bilaga 2 med en lista av hävdgynnade arter. Söder om området, vid sidan om bana 16 Gamla banan, finns fler hällar. Gräset har här röjts men ligger kvar, något som missgynnar floran kring hällarna. Gräsförna och gräsklipp bör tas bort efter att det slagits resp klippts. Bild 40. Denna backe norr om greenen kan med fördel skötas med slåtter Litteraturlista Larsson, Maria, 2015: Öka mängden död ved. SkogsEko, nr 3, 2015 Länsstyrelsen i Uppsala län, 2010. Skötselplan för naturreservatet Rickebasta alsumpskog, Knivsta kommun Persson, Cecilia & Reinholdson, Maria, 1998. Inventering och förslag till skötsel av naturområden på golfbanan vid Håmö. Upsala Golfklubb 24

Svensson, R., Pihlgren, A. & Wissman, J. 2009: Gräsröjaren bättre än sitt rykte! Svensk Botanisk Tidskrift 103: 187-195 Bilagor: Bilaga 1. Artlista. Noterade arter i de 21 undersökta områdena Bilaga 2. Lista på arter som gynnas av hävd. Bilaga 3a-c. Kartor. Bilaga 4. Skogsstyrelsen, 1996. Alkärret. Biotopfaktablad Bilaga 5. Skogsstyrelsen, 1998. Registrerad nyckelbiotop N 10252-1998 25