Mineralogisk undersökning av tio borrkärnsprov från guldmineraliseringen i Gladhammar, Västervik

EKSTRÖM MINERAL AB 2009-12-14 Mineralogisk undersökning av tio borrkärnsprov från guldmineraliseringen i Gladhammar, Västervik Mary Ekström Ekström Mineral AB Kvarntorpsvägen 28E 183 55 Täby

EKSTRÖM MINERAL AB 2009-12-14 Mineralogisk undersökning av tio borrkärnsprov från guldmineraliseringen i Gladhammar, Västervik Syftet med undersökningen Syftet med undersökningen var att bestämma mineralsammansättningen, beskriva mineraliseringens uppträdande, sammanväxningstexturer, kornstorlekar och associationer. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på guld- och kopparmineralens uppträdande. Dessutom ingår också en bestämning av de ingående mineralen i värdbergarterna. Prov och undersökningsmetoder Tio polerade tunnslip har undersökts med optisk mikroskopi i påfallande och genomfallande ljus. Proverna är tagna från två mineraliserade borrkärnor från Gladhammar. Provtagningen har utförts av Wiking Mineral AB. De polerade tunnslipen har framställs av Minoprep. Fördelen med att använda polerade tunnslip är att såväl malmmineral som gångartsmineral kan undersökas i samma preparat. En nackdel är dock att poleringen av malmmineralen inte blir lika bra som i ett polerprov. För att illustrera mineralfaserna, deras sammanväxningstexturer och kornstorlekar presenteras ett flertal mikrofoton i rapporten. Kemiska analyser De kemiska analyserna i Tabell 1 har ställts till förfogande av Wiking Mineral AB. Tabell 1 ME- ME- ME- ME- ICP41 ICP41 ICP41 ICP41 BHID Sample_No FROM TO Ag_ppm Bi_ppm Cu_ppm Fe_% GLA0902 GLA0902-12 53 55 43,8 603 520 4,75 GLA0902 GLA0902-13 55 57 >100 2580 1975 5,89 GLA0902 GLA0902-14 57 59 43,2 1735 2280 5,63 GLA0903 GLA0903-12 25,5 27 23 1110 5200 2,79 GLA0903 GLA0903-14 28,5 30 5 159 2140 2,6 2

ME- ICP41 ME- ICP41 ME- ICP41 ME- ICP41 ME- ICP41 ME- ICP41 ME- ICP41 Ag- OG46 Au-AA25 Sam. Nr Mn_ppm Mo_ppm Ni_ppm P_ppm Pb_ppm S_% V_ppm Ag_ppm Au_ppm 0902-12 241 19 194 420 183 0,15 100 13,4 0902-13 358 2750 361 230 1070 0,8 159 152 63,5 0902-14 329 210 283 300 1380 0,63 83 10,35 0903-12 118 2 41 40 229 0,69 32 11,95 0903-14 108 1 43 60 34 0,48 25 9,29 De kemiska analyserna är ett viktigt stöd till den mineralogiska undersökningen. Här några iakttagelser bland analyserna. Ag-halterna är högre i borrhål 02 jämfört med 03. Kopparhalterna ligger i intervallet 0.05 0.52 viktsprocent Cu. Fe-halten är ungefär den dubbla i 02 jämfört med 03. Molybdenhalten (Mo) är avsevärt högre i 02. P-halten dvs. apatithalten är högre i de järnrika proverna liksom V-halten. Vanadinet är normalt bundet till magnetiten. Fyra av de analyserade borrhålssektionerna har en guldhalt inom intervallet 9-11 g/t. Ett prov har över 60 g/t och är också det silverrikaste. Resultat av mikroskoperingen Mineralsammansättningen och deras relativa mängd framgår av tabellerna 2 och 3. Prov GLA0902-12: 53,77-53,84 mm Provet utgörs av två bergarter. Den ena består huvudsakligen av grovkornig kvarts med mindre inslag av biotit, cordierit och klorit. Apatit och zirkon förekommer i mindre mängd. Den andra bergarten utgörs huvudsakligen av biotit, andalusit, amfibol, klorit och ett annat omvandlingsmineral. Apatit (10-32 µm) förekommer rikligt i detta prov och bekräftar den kemiska analysen. Zirkon uppträder som vackra, euhedrala kristaller inneslutna i biotit och kvarts. Typ av mineralisering: Finkornig dissemination av Fe-oxider och sulfider. Sulfidmineraliseringen sitter mestadels i den biotit-kloritrika delen. Malmmineralen domineras av magnetit och hematit. Kopparkis, ilmenit, pyrit, magnetkis, hessit, vismutglans, zinkblände och gediget guld förekommer i små mängder. Magnetit med kornstorlekar som varierar från 0,025 till 0,3 mm uppträder som euhedrala till subhedrala halvrunda korn, se figur 1. Magnetiten är delvis martitiserad och innehåller dessutom ilmenitlameller. Hematiten är intimt associerad med magnetiten men förekommer också som omvandlingslameller i biotit och amfibol. Ilmenit förekommer också som subhedrala korn och sitter ofta i enkel sammanväxning med magnetit. Kopparkis är det dominerande mineralet bland sulfiderna. Den uppvisar subhedrala eller rundade korn med kornstorlekar som varierar från 0,03 till 0, 12 mm. Kopparkisen är ofta 3

associerad med pyrit, markasit, hessit, vismutglans, magnetkis och Fe-oxider (bild 2). Sammanväxningstyperna är av enkel typ med raka eller böjda kornfogar. Dessutom finns myrmekittextur som är en mer komplicerad sammanväxning mellan mycket finkornig kopparkis, pyrit och markasit. Guldet (5-6 µm) förekommer i liten mängd och sitter inkapslat i kvarts eller i andra omvandlingsmineral (klorit), se bilderna 3 och 4. Vismutglans med kornstorlekar som varierar mellan 10 och 50 µm visar ofta enkla sammanväxningstexturer med kopparkis, se bild 2 och 4 eller sitter ensamma i gångarten. Silvermineral (troligen hessit) är sparsamt förekommande och är associerade med vismutglans. Prov GLA0902-12, 54,86-,54,92 m Värdbergarten utgörs huvudsakligen av kvarts, biotit som flak, cordierit, klorit, lermineral, zirkon, och apatit på ena sidan av provet och av biotit, kloritpseudomorfer, andalusit och andra silikatomvandlade mineral på andra. Läkta sprickor med klorit och lermineral förekommer. Typ av mineralisering: Finkornig dissemination av sulfider och Fe-oxider. Magnetit är det dominerande malmmineralet och uppträder som finkorniga, runda till halvrunda korn. Dessa sitter ofta i den kvartsrika delen. I den andra delen är magnetiten medelkornig och visar subhedrala till anhedrala korn (bild 5). Sulfiddisseminering förekommer huvudsakligen i dessa partier. Kopparkis är som vanligt mest frekvent bland sulfiderna. Den är associerad med pyritmarkasit, hessit, vismutmineral, magnetkis och Fe-oxider. Sammanväxningstexturerna är av enkel typ med raka, böjda kornfogar eller av puzzeltyp. Myrmekittextur mellan kopparkismarkasit och magnetkis förekommer, se bild 6. Gediget guld (3-9 µm) finns dels inneslutet i kvarts dels i sulfider. Bild 6 och 7 visar guld (9 µm) som är inneslutet i vismutmineral. Silver- och vismutmineral med kornstorlekar som varierar mellan 3 och 70 µm visar enkla sammanväxningstexturer med kopparkis (bilderna 7 och 8). Dessa sitter också mellan kloritflak. Det finns också mycket finkorniga mineral som troligen kan vara Au- eller Ag- tellurider. Dessa bör verifieras med SEM/EDS-analys. Prov GLA0902-13 - 56,17-56,23 m Provet består huvudsakligen av grovkornig kvarts, delvis kloritiserad biotit, cordierit, andalusit?, lermineral och epidot. Zirkon, apatit och ett annat euhedralt mineral är mindre vanligt. 4

Läkta mikrosprickor med klorit, lermineral och epidot har iakttagits. Typ av mineralisering: Finkornig och fattig dissemination av sulfider och Fe-oxider. Malmmineralen består av magnetit, kopparkis, hematit, pyrit, markasit, magnetkis, Ag-Bimineral och gediget guld. Magnetit- och särkilt hematitmängden minskar. Få magnetitkorn sitter tillsammans med hematit. Kopparkisen (10-100 µm) är associerad med pyrit, markasit, Ag-mineral och Bi-mineral. Sammanväxningstexturerna är av enkel typ med raka eller böjda kornfogar. Euhedral pyrit sitter ofta i anslutning till kopparkis eller markasit, se bild 9. Mikrosprickor i pyriten är läkta med kopparkis. Kornstorlekarna varierar från 10 till 100 µm. Gediget guldet förekommer rikligt och sitter mestadels som oregelbundna korn på sprickor i kvarts, se bild 9, 10, 11 och 12. Kornstorlekarna varierar från 2 till 25 µm. Få inneslutningar av guld (5-7 µm) i vismutmineral har observerats även några tunna guldsliror i mikrosprickor i kvarts. Vismut och silvermineral (12-300 µm) är associerade med kopparkis och uppvisar enkla, raka eller böjda sammanväxningstexturer (bild 12). Molybdenglans sitter ofta i gångarten och visar böjda och långsträckta lister. Prov GLA0902-13 - 56,50-56,56 m Finkornig kvartsit som är genomkorsad av en grovkornig kvarts med sulfidmineralisering. Dessutom finns det radial klorit med rester av biotit på ena sidan. Den finkorniga delen utgörs av kvarts, kloritiserad biotit, pseudomorfer av plagioklas? omvandlade till lermineral och små mängder av zirkon och apatit. Grovkornig, kloritiserad biotit som delvis är orienterad. Det finns också ett annat omvandlingsmineral bland den radiala kloriten. Typ av mineralisering: Finkornig dissemination av sulfider och Fe-oxider. Kvartsådra med grovkorniga sulfider och oxider. Sammansättningen av malmmineralen liknar det föregående provet. Den massiva sulfidmineraliseringen består av kopparkis, pyrit, markasit, magnetit och hematit. Bilderna 13 och 14 illustrerar sammanväxningstexturer mellan kopparkis, markasit, pyrit, magnetit och spekulär hematit (radiala stavar). Inga guldkorn har observerats här. Gediget guld sitter mestadels i omvandlade silikat mineralen tillsammans med mycket finkornig sulfid- och oxidmineralisering (bild 15). Guldet är inkapslat i klorit eller kvarts, se bilderna 15, 16 och 17. Kornstorlekarna hos dessa guldkorn varierar mellan 2 och 12 µm. Ett apatitkorn visar en guldinneslutning (0,5 µm). Disseminerade silvermineral finns i kvarts- och kloritgångarten, se bilderna 15 och 16. 5

Silver- och vismutmineral är associerade med kopparkis, blyglans och pyrit. Molybdenglans i form av böjda och långsträckta lister förekommer här och var bland gångartsmineralen. Prov GLA0902-14 - 57,60-57,69 m Värdbergarten är förskiffrad och består huvudsakligen av rikligt med kloritiserad biotit och kvarts. I mindre mängd förekommer granat, cordierit, andalusit och andra omvandlingsmineral. Apatit och zirkon är accessorier. Typ av mineralisering: Finkornig dissemination av orienterade sulfider och Fe-oxider. Magnetit, hematit, pyrit och markasit är de dominerande malmmineralen, vidare förekommer kopparkis och ett mycket finkornigt mineral som är svårt att identifiera. Molybdenglans, blyglans, gediget guld, silver- och vismutmineral är sporadiska. Magnetit förekommer dels som mycket finkornig dissemination (10-40 µm) och dels som större subhedrala till anhedrala korn (50-100 µm). Dessa är ofta omvandlade till hematit längs kanterna. Hematit uppträder också som enskilda korn som ofta sitter med magnetkis (bild 18). Pyriten (10-90 µm) visar euhedrala kristaller och är associerad med markasit, kopparkis, Feoxider och silver- och vismutmineral. Kopparkisen (10-60 µm) är associerad med pyrit, magnetkis, hematit, silver- och vismutmineral, se bild 19. Sammanväxningstexturer mellan dessa mineral är av enkel typ med raka eller böjda kornfogar eller av puzzeltyp. Guldet varierar från 2 till 5 µm och är ofta inkapslat i klorit (bild 19) eller kvarts. Guldet förekommer också i korngränser mellan kvarts och andra mineral. Silver - och vismutmineral (2-15 µm) är associerade med kopparkis, magnetkis och hematit vilket visas på bild 20. Dessa mineral har också observerats i gångarten. Molybdenglanslister sitter sporadiskt på spaltytor i klorit. Det oidentifierade finkorniga mineralet uppträder ensamt i kvarts och klorit. Enstaka korn är sammanvuxna med andra sulfider. Prov GLA0902-14 58,11-58,15 m Värdbergarten utgörs huvudsakligen av grovkornig kvarts, biotit som är starkt omvandlad till klorit och andra metamorfa mineral. Granat, zirkon, apatit, epidot? är mindre vanligt. Det måste påpekas att zirkon förekommer rikligt i detta prov i jämfört med andra. Kvartsen har mikrosprickor som är läkta med klorit. Typ av mineralisering: Dissemination av sulfider och Fe-oxider. Magnetit och hematit är dominerande malmmineral. Kopparkis är det viktigaste sulfidmineralet medan pyrit-markasit, vismutglans, blyglans och silvermineral förekommer i mindre mängd. Gediget guld och molybdenglans är sporadiska. 6

Magnetit, hematit och ilmeno-hematit är grovkorniga (bild 21) med kornstorlekar som varierar mellan 240 och 500 µm för magnetiten och 20 till 360 µm för hematit och ilmenit. Finkornig magnetit (70-130 µm) sitter ofta i klorit. Kopparkis (10-100 µm) i form av anhedrala korn är associerad med pyrit-markasit, magnetit, hematit, silver- och vismutmineral samt blyglans. Den mycket finkorniga kopparkisen är inkapslad i klorit, kvarts och granat. Pyriten (90-110 µm) visar subhedrala korn och är intimt associerad med markasitlameller. Markasiten är delvis omvandlad till en mellanprodukt. Vismutmineral (20-130 µm) uppträder som anhedrala korn eller som stavar och sitter ofta mellan biotit-kloritflak. Silvermineral (5-20 µm) sitter delvis disseminerade i kvarts och klorit eller på mikrosprickor i kvarts. Endast ett guldkorn(7x20 µm) har iakttagits och detta sitter på en kvartsspricka, se bild 21 Ett oidentifierat vitt och anisotropt mineral med hög reflektans förekommer ofta mellan kloritflak och visas på bild 22. Molybdenglans och blyglans sitter enskilt i gångarten. Blyglans uppträder tillsammans med kopparkis. Tabell 2. Mineralsammansättningen och mineralens relativa frekvens av GLA0902 Provbeteckning Mineral 0902-12 53,77-,84 0902-12 54,86-,92 0902-13 56,17-,23 0902-13 56,50-,56 0902-14 57,60-,69 0902-14 58,11-,15 Magnetit xxx xxx xxx xx xxx xxx Hematit xx xx xx xx xxx xxx Ilmenit x x x x x x Kopparkis xx xx xx xx xx xxx Pyrit xx xx xx x xxx xx Markasit xx xx xx xx xx xx Vismutglans x xx xx xx x xx Blyglans x x x x Zinkblände r r r r Magnetkis x x x Molybdenglans x xx xx x Gold x x xx xx x x Silvermineral x x xx Hessit x x xx x Arsenikkis x Kvarts xxxx xxxx xxxx xxxx xxx xxxx Biotit xxx xxxx xxx xxx xxxx xxxx Andalusit xx xxx xx x x x Cordierit xx x Granat xx x Klorit xxx xxx xxx xxx xxxx xxxx Lermineral xx xx xx xx xx Oidentifierat omv.min. xx xx xx Titanit x Apatit x x x x x x Zirkon x x x x x x Relativ frekvens: xxxx = mycket, xxx = mindre frekvent, xx = litet, x = accessoriskt, r = spår 7

Prov GLA0903-12 25,90-25,96 m Huvudmineralet i värdbergarten är grovkornig kvarts. Kloritiserad biotit och lermineral är mindre vanliga. Zirkon och apatit är sporadiska. Mikrosprickor i kvartsen är läkta med klorit och sulfider. Typ av mineralisering: Finkornig dissemination av sulfider i kvarsit. Magnetit och hematit är mindre vanliga jämfört med proverna från Bh0902 Kopparkis (25-310 µm) är det dominerande malmmineralet som är associerat med pyritmarkasit, och hematit. Dessa förekommer i mindre mängd än kopparkis. Sammanväxningstexturerna är av enkel typ med raka eller böjda kornfogar eller av puzzeltyp. Kopparkisen är omvandlad till kopparglans längs kanterna och på sprickor, se bild 23. Pyriten (25-100 µm) förekommer som euhedrala till anhedrala korn och sitter tillsammans med kopparkis, hematit och magnetit. Vismutglans (19-160 µm) uppträder som anhedrala korn eller som stavar associerade med pyrit och kopparkis. Enstaka korn av detta mineral har observerats på sprickor i kvarts. Gediget guld med kornstorlekar som varierar från 6 till 40 µm sitter mestadels på sprickor i kvarts vilket visas i bilderna 23 och 24. Silvermineral med kornstorlekar som varierar från 13 till 60 µm sitter ofta i gångarten. Prov GLA0903-12 26,50-26,56 m Värdbergarten utgörs huvudsakligen av grovkornig kvarts. Kloritiserad biotit, lermineral och andalusit förekommer i mindre mängd. Spår av zirkon och apatit har observerats. Typ av mineralisering: Finkorniga stringer av sulfider i kvarts och dissemination av sulfider. Kopparkis och hematit är de dominerande malmmineralen. Kornstorlekarna varierar mellan 25 och 250 µm respektive 15 och 600 µm. Kopparkisen, som är associerad med andra sulfider, sitter ofta i anslutning till klorit-lermineral. Pyriten (90-280 µm) är euhedral och associerad med kopparkis, markasit och hematit. Markasitlameller uppträder rikligt och ofta med kopparkis-pyrit. Små mängder av mycket finkornig blyglans och zinkblände har observerats. Blyglansen sitter mellan kloritflak medan zinkbländet uppträder inuti kopparkisen. Ett vismutmineral (troligen vismutglans) är associerat med kopparkis och pyrit. Ibland sitter det ensamt i kvarts alternativt klorit. Gediget guld är vanligen inkapslat i kvarts eller sitter på mikrosprickor i detta mineral. Guldets kornstorlekar varierar mellan 2 och 25 µm. Enstaka euhedrala korn troligen av arsenikkis sitter i kvarts eller i sammanväxning med kopparkis och ett oidentifierat mineral. 8

Prov GLA0903-14 29,14-29,20 m Värdbergartens sammansättning liknar föregående, med grovkornig kvarts som huvudmineral. Kloritiserad biotit, lermineral, andalusit?, karbonat är mindre förekommande. Zirkon och apatit är sporadiska. Mineraliseringen sitter ofta mellan klorit och lermineral. Typ av mineralisering: Finkornig och fattig dissemination av sulfider i kvartsit. Kopparkis och pyrit är de dominerande malmmineralen. Magnetit-hematit och markasit förekommer i mindre mängd. Gediget guld, magnetkis och zinkblände förekommer i små mängder. Kopparkis (6-300 µm) liksom pyrit (8-240 µm) uppträder i kontakt med varandra eller sitter ensamma mellan klorit eller kvarts. Mikrosprickor är läkta med pyrit och kopparkis. Pyriten visar också vackra euhedrala kristaller. Magnetkisen (70-90 µm) visar anhedrala korn och sitter som enskilda korn i kvartsen eller är associerad med pyrit. Mycket finkornigt zinblände sitter innesluten i kopparkisen. Gediget guld med kornstorlekar som varierar från 3 till 18 µm är inkapslat i kvarts eller sitter på sprickor. Två små guldkorn (7-10 µm) är associerade med kopparkis. Magnetiten (20-90 µm) är ofta omvandlad längs kanterna till hematit. Prov GLA0903-12 29,94-30,00 m Värdbergarten liknar föregående prov. Enda skillnaden är förekomsten av biotitflak. Typ av mineralisering: Finkornig och fattig dissemination av sulfider i kvartsit. Kopparkis (10-190 µm) är associerad med pyrit, magnetit och magnetkis. Sammanväxningstexturer mellan dessa mineral är av enkel typ med raka eller böjda kornfogar. Pyrit (10-75 µm) uppträder dels som anhedrala korn dels associerad med kopparkis. Den förekommer också som små inneslutningar i kopparkisen. Likaså finns små zinkbländeinneslutningar i kopparkisen. Obetydliga mängder av magnetkis (60 µm) har observerats. Det mycket finkorniga, gedigna guldet (2-5 µm) är inkapslat i kvarts och förekommer sporadiskt. Magnetit (25-75 µm), som delvis är omvandlad till hematit, visar subhedrala korn. 9

Tabell 3. Mineralsammansättningen och mineralens relativa frekvens av GLA0903 Provbeteckning Mineral 0903-12 25,90-25,96 0903-12 26,50-26,56 0902-14 29,14-29,40 0902-14 29,94-30,00 Magnetit xx xx xx xx Hematit xx xxx xx x Ilmenit r r r r Kopparkis xxx xxxx xxx xxx Pyrit xx xxx xx xxx Markasit xx xx x x Vismutglans xx xx Blyglans x x Zinkblände r r r r Magnetkis r x x Arsenikkis x Molybdenglans Gediget guld x x x r Silvermineral Bi-Sulfosalt? x Kvarts xxxx xxxx xxxx xxxx Biotit xx x xx xxx Andalusit x x Cordierit Granat Klorit xxx xxx xx xx Lermineral xx xxx xx xx Apatit x x x x Zirkon x x x x Omvandlade mineral Relativ frekvens: xxxx = relativt mycket, xxx = mindre frekvent, xx = litet, x = accessoriskt, r = spår Sammanfattning: - Värdbergarterna domineras av kvartsiter delvis biotit- och kloritförande - Mineraliseringen uppträder i Bh0902 i kvartsit med biotit-kloritrika partier medan den i Bh0903 sitter i kvartsit - Mineraliseringstypen är företrädesvis en svag sulfiddissemination med kopparkis som vanligaste sulfidmineral - Sammanväxningstexturerna mellan malmmineralen är normalt av enkel typ med raka eller böjda kornfogar - Borrhålet Gla0902 är relativt rikt på Fe-oxider medan borrhål Gla0903 är fattigare - Guld har påträffats i samtliga10 prover - Guldet uppträder dels på sprickor eller inkapslad i kvarts eller klorit. En mindre del sitter innesluten i vismutglans. - Guldets kornstorlekar varierar vanligen mellan 2 och 25µm. I ett par fall har grövre guld observerats. - Det finns en god överensstämmelse mellan den mineralogiska analysen och den kemiska - Det finns risk för att större guldkorn (nuggets) ramlat ut vid prepareringen av de polerade tunnslipen. Jag föreslår därför att undersökningen kompletteras med några polerprov från guldrika delar där chansen att upptäcka nuggets är större. - Några mycket små och svåridentifierade faser bör identifieras med SEM-EDS. 10

Bild 1. Glad0902-12: 53,77-53,84 m. Översiktsbilden illustrerar sulfider och Fe-oxider disseminerade i kvartsit. Magnetit (1), kopparkis (2) och pyrit-markasit (3) visar euhedrala till subhedrala halvrunda korn. Påfallande, planpolariserat ljus. 80x förstoring. Bild 2. Glad0902-12: 53,77-53,84 m. Samma motiv som föregående fast i högre förstoring. Magnetit (1) visar runda till halvrunda korn. Uppe till vänster kopparkis (2) associerad med pyrit och markasitlameller (3). Längst till höger kopparkis (2) i enkel sammanväxning med vismutglans (4). 160x förstoring 11

Bild 3. Glad0902-12: 53,77-53,84 m. Gediget guld (5) med en kornstorlek på 6 µm är inkapslad i klorit. Flera finkorniga sulfider (2 och 3) sitter enskilt eller är associerade med magnetit (1). Olja, 400x förstoring. Bild 4. Glad0902-12: 53,77-53,84 m. Ett stort euhedralt magnetitkorn (1) till höger med pyrit sammanväxning (3). Gediget guld (5) inkapslat i omvandlat mineral. Uppe till vänster kopparkis (2) som sitter i enkel sammanväxning med vismutglans (4). Olja, 400x förstoring. 12

Bild 5 Glad0902-12: 54,86-54,92 m. Översiktsbild som illustrerar sulfid- och Fe-oxidmineralisering. Till vänster kopparkis (2) i sammanväxning med pyrit (3). Till höger magnetit (1) i sammanväxning med hematit (6). 80x förstoring. Bild 6. Glad0902-12: 54,86-54,92 m. Kopparkis (2) associerad med pyrit-markasit (3) och vismutmineral (4). Sammanväxningstexturerna är enkla med raka eller böjda kornfogar. Gediget guld (5) inneslutet i vismutmineral (4). 160x förstoring. 13

Bild 7. Glad0902-12: 54,86-54,92 m. Samma motiv som föregående fast i högre förstoring. Gediget guld (5) inneslutet i vismutmineral (4). Guldets kornstorlek är ca 9µm i diameter. Magnetit (1) i kontakt med silvermineral (8). Olja, 400x förstoring. Bild 8. Glad0902-12: 54,86-54,92 m. Bilden visar kopparkis (2) i sammanväxning med euhedral pyrit (3) och vismutglans (4). I korngränserna mellan kopparkis och vismutmineral sitter ett mycket finkornigt (2,5 µm) guldkorn (5). Olja, 400x förstoring. 14

Bild 9. Glad 0902-13: 56,17-56,23 m. Översiktsbild som illustrerar sulfidernas och Feoxidernas uppträdande. Magnetit (1) i enkel sammanväxning med hematit (6). Kopparkis (2) och euhedral pyrit (3) associerad med lamellär markasit. Högt uppe sitter flera guldkorn (5) i en kvartsspricka. 80x förstoring. Bild 10. Glad 0902-13: 56,17-56,23 m. Uppe till höger sitter ett stort guldkorn (25x100 µm) på en kvartsspricka. Till vänster markasitlameller med kopparkis (2) och pyrit (3). 400x förstoring. 15

Bild 11. Glad 0902-13: 56,17-56,23 m. Bilden visar flera guldkorn (2-15 µm) på en mikrospricka i kvarts. Dessutom uppträder en fin slira av ett silvermineral (8). 400x förstoring. Bild 12. Glad 0902-13: 56,17-56,23 m. Illustration av kopparkis (2) som visar enkel sammanväxningstextur med raka kornfogar med vismutglans (4) och pyrit (3). Gediget guld (5) i anslutning till en spricka. Det grå kornet är magnetit. 160x förstoring. 16

Bild 13. Glad 0902-13: 56,50-56,56 m. Massiv kopparkis (2) i sammanväxning med magnetit (1), pyrit (3), spekulär hematit (6) och finkorniga lameller av markasit (6). 80x förstoring. Bild 14. Glad 0902-13: 56,50-56,56 m. En detalj av föregående bild i högre förstoring. Bilden visar lameller av markasit (3) och hematit (6) med finkornig pyrit inuti kopparkisen (2). Euhedral pyrit (3) till höger med mikrosprickor läkta av kopparkis. 160x förstoring. 17

Bild 15. Glad 0902-13: 56,50-56,56 m. Översiktsbild av finkornig dissemination av sulfider och Fe-oxider. Denna sitter ofta i de omvandlade silikatmineralen. 160x förstoring. Bild 16. Glad 0902-13: 56,50-56,56 m. Samma bild som föregående fast i högre förstoring. Gediget guld (6 µm) till vänster (5), flera korn av silvermineral (vita) och kopparkis (2) till höger. Olja, 400x förstoring. 18

Bild 17. Glad 0902-13: 56,50-56,56 m. Ansamling av gediget guld (5) och euhedral pyrit (3) till höger inkapslade i kvarts (svart). Olja, 400x förstoring. Bild 18. Glad 0902-14: 57,60-57,69 m. Översiktsbild som visar stringers av kopparkis (2), pyrit (3), magnetit (1) och hematit (6). Magnetit i sammanväxning med hematit längst ned till höger. Observera att hematiten också sitter på mikrosprickor och längs kanterna av magnetiten. 80x förstoring. 19

Bild 19. Glad 0902-14: 57,60-57,69 m. Till vänster gediget guld (5µm) inkapslat i klorit. Till höger hematit (6) med magnetitrester (1). Dessutom finns finkornig kopparkis och pyrit (vita). 400x förstoring. Bild 20. Glad 0902-14: 57,60-57,69 m. Ansamling av kopparkis (2) associerad med hematit (6), magnetit (1) och vismutglans (4). 400x förstoring. 20

Bild 21. Glad 0902-14: 58,11-58,15 m. Magnetit (1) hematit (6) och ilmenit (7) i enkel sammanväxning och med raka kornfogar. Observera att magnetiten är omvandlad längs kanterna till hematit. Gediget guld (5) på en mikrospricka i kvarts. Guldet har en kornstorlek av 4 µm. 160x förstoring. Bild 22. Glad 0902-14: 58,11-58,15 m. Vitt, starkt anisotropt mineral (troligen silvermineral 8) i klorit. 160x förstoring. 21

Bild 23. Glad 0903-12: 25,90-25,96 m. Kopparsulfidrikt prov. Kopparkis (2) associerad med pyrit-markasit (3) och magnetit-hematit (1). Kopparkisen är omvandlad till kopparglans (blå) längs kanterna och på sprickor. Flera guldkorn (5) sitter på sprickor i kvarts. 80x förstoring. Bild 24. Glad 0903-12: 25,90-25,96 m. Denna bild (förstoring av föregående) illustrerar ansamling av gediget guld (6-75 µm) som sitter på en spricka eller är inkapslat i kvarts. Uppe till höger kopparkis (2) i enkel sammanväxning med hematit (6) och pyrit-markasit (3). Uppe till vänster dåligt polerad pyrit. 180x förstoring. 22