Omsorgsplan 2014 2020

Omsorgsplan 2014 2020 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-05-26, 67 Dnr KS 2013/491 1

Innehåll Sammanfattning sid 3 Inledning sid 4 Målgrupp sid 5 Insatser enligt LSS, utvecklingen under de senaste sex åren sid 6 Insatser enligt SoL, utvecklingen under de senaste sex åren sid 9 Från ansökan till beslut om insats sid 11 Insatser enligt LSS sid 12 Insatser enligt SoL sid 14 Verksamheter utan behov av biståndsbeslut sid 15 Prioriterade utvecklingsområden 2014-2020 sid 15 Uppföljning av planen sid 18 2

Sammanfattning Omsorgsplan 2014-2020 har arbetats fram av förvaltningen på uppdrag av Socialnämnden och i ett nära samarbete med medarbetare, personer inom den berörda målgruppen samt anhöriga. Planen syftar till att ge långsiktighet, kontinuitet och kvalitet i arbetet med funktionsnedsatta som får insatser av kommunen. Målet för dessa insatser är enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, och Socialtjänstlagen, SoL, att den enskilde ska få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Kommunens verksamheter inom omsorgen av funktionsnedsatta har traditionellt kallats handikappomsorg. Detta begrepp är inte längre det gängse för verksamheter inom området. I nationellt gällande skrivningar används istället beteckningen funktionshinderverksamhet, vilket också är det samlande namnet på Åstorps kommuns verksamheter med inriktning mot målgruppen i planen. Planen innefattar en bakgrundsbeskrivning av funktionshinderområdet omfattande såväl lagstiftningen som utvecklingen över de senaste åren avseende personer med insatser i Åstorp jämfört med riket i övrigt. De olika insatserna beskrivs övergripande ur ett allmänt perspektiv och innefattar en kort beskrivning av Åstorps kommuns egna verksamheter för målgruppen. Planen pekar slutligen ut ett antal prioriterade utvecklingsområden under perioden 2014-2020. Sammanfattningsvis fokuserar utvecklingen på - Att den enskilde ska beredas största möjliga delaktighet och inflytande i utredning, beslut och utförande av insatser. - Att all kommunikation ska ske på ett sådant sätt att den enskilde kan förstå och ta ställning till sin egen vardag och stärka sitt självbestämmande. - Att alla utifrån individuella beslut ska ha möjlighet till en meningsfull sysselsättning/arbete som stimulerar till utveckling och tillvaratar den enskildes resurser. - Att boendeinsatser för personer med funktionsnedsättning ska anpassas ytterligare för att möta de särskilda behov som olika diagnoser kräver. - Att alla verksamheter som arbetar med den enskilde i största möjliga utsträckning ska arbeta på samma sätt för att ge en känsla av sammanhang och förståelse. - Att informationsteknik, IT, och kognitiva hjälpmedel ska finnas tillgängligt och användas för att minska isolering, stödja självständighet och möjliggöra delaktighet i samhällslivet. - Att samtliga medarbetare ska arbeta med en tydliggörande kommunikation och ett pedagogiskt förhållningssätt för att stödja den enskildes utveckling och självständighet. Omsorgsplanen ska vara ett levande dokument som utgör grund för konkreta målsättningar och prioriteringar i nämndsplaner och verksamhetsmål. Planen ska följas upp en gång per år och vid behov revideras. 3

Inledning Åstorps kommuns övergripande vision Åstorp Söderåsstaden där människor och företag möts och växer omfattar alla kommuninvånare och ligger till grund för arbetet med denna plan. Omsorgsplanen syftar till att ge långsiktighet, kontinuitet och kvalitet i arbetet med funktionsnedsatta, som får insatser från kommunen. Målet för dessa insatser är enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och Socialtjänstlagen, SoL, att den enskilde ska få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Personer som omfattas av LSS ska uppnå goda levnadsvillkor enligt lagstiftningen medan SoL anger att insatserna ska ge den enskilde skäliga levnadsvillkor. Alla beslut om insatser sker efter individuell prövning varför planen inte innehåller ingående definitioner av begreppen goda levnadsvillkor respektive skälig levnadsnivå. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för målgruppen med fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning, som sökt och beviljats stöd i boende eller övrig livsföring. Nämnden ska också göra sig förtrogen med levnadsvillkoren för målgruppen och genom uppsökande arbete upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Personer med fysiska, psykiska och/eller andra sociala funktionsnedsättningar ska ges möjlighet att leva och bo som andra. Detta kallas normaliseringsprincipen och styr nämndens ansvar och bedömningar tillsammans med närhetsprincipen, som innebär att insatser ska ske så nära hemmet som möjligt. Detta för att underlätta den enskildes kontakt med närstående och den övriga sociala miljön i närområdet. 4

Socialnämndens vision Ge varje dag ett innehåll och värdegrund Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan är verksamheternas ledord. Kommunens verksamheter inom omsorgen om funktionsnedsatta har traditionellt kallats handikappomsorg. Detta begrepp är inte längre det gängse för verksamheter inom området. I nationellt gällande skrivningar används istället beteckningen funktionshinderverksamhet. Funktionshinderverksamhet är också det samlade namnet på Åstorps kommuns verksamheter med inriktning mot målgruppen i planen. Målgrupp Målgrupp för planen är personer som med anledning av funktionsnedsättning omfattas av socialtjänstens ansvar. Här avses fysisk, neuropsykiatrisk och/eller psykisk funktionsnedsättning. Dock inte den grupp som enbart får insatser i form av hemtjänst eller hemsjukvård. Målgrupper som omfattas av LSS avgränsas tydligt i lagstiftningen enligt nedan och benämns personkretsar 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed omfattande behov av stöd eller service. För att kunna ansöka om och ha möjlighet att få insatser enligt LSS måste den enskilde tillhöra någon av lagens tre personkretsar. Om den enskilde kan bedömas tillhöra någon av personkretsarna har personen rätt att ansöka om någon av de nio insatser som finns i LSS. En behovsbedömning görs alltid enligt 7 LSS. Är behovet tillgodosett anses inte behov av insatser föreligga. En beskrivning av de nio insatserna finns längre fram i denna plan. Personer med funktionshinder som inte tillhör någon av ovanstående målgrupper kan söka bistånd enligt SoL, som tillförsäkrar att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin livsföring för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är tillsammans med Hälso- och sjukvårdslagen de bärande lagstiftningarna för kommunens arbete med målgruppen. En översikt över tillämpliga lagar och föreskrifter finns i bilaga till denna plan. Den nationella definitionen på psykiskt funktionshinder är formulerad i en SOU-rapport (2005:5) från Nationell psykiatrisamordning: En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan 5

antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Grundprincipen är att alla tillstånd som diagnostiserats, eller som kunde ha diagnostiserats, som psykiska sjukdomar eller störningar ingår som möjliga att ge konsekvensen psykiskt funktionshinder. Nationella mål År 2001 antog riksdagen en Nationell handlingsplan för handikappolitiken. Målet är att, med mångfald som grund, skapa en samhällsgemenskap och utforma samhället så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet med jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Det handikappolitiska arbetet ska, enligt denna handlingsplan, särskilt inriktas på: Att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning. Att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionsnedsättning. Att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Socialnämnden i kommunen har att beakta dessa mål i den service och insatser som berör målgruppen. För att särskilt beakta punkt ett ovan har Åstorps kommun utarbetat dokumentet En kommun för alla, policy och strategi för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Insatser enligt LSS, utvecklingen under de senaste sex åren. Det totala antalet personer som har beslut med insatser enligt LSS, med undantag av insatsen råd och stöd, har ökat på riksnivå med 13 % sedan 2007. Av nedanstående framgår att ökningen i Åstorps kommun varit högre än riket, ca 30 %. 6

Antalet personer med insatser enligt LSS 2007-2012. I presentationen finns inte insatsen Råd och stöd, som är en insats inom regionens hälso- och sjukvård. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 65 56 880 69 58 791 71 60 257 81 62 144 88 63 345 93 64 265 Åldersklasser med insatser enligt LSS Åstorp 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0-22 år 23-64 år 65-w år Totalt Åldersklasser med insatser enligt LSS Riket 70000 60000 50000 40000 30000 20000 0-22 år 23-64 år 65-w år Totalt 10000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 7

I riket kan man se att personkrets 1 har ökat sin andel av det totala antalet personer enligt LSS från 82 % till 85 % mellan åren 2007 och 2012. Personkrets 3 har däremot minskat sin andel av det totala antalet personer från 15 % till 12 %. I Åstorp står personkrets 1 för 90 % av det totala antalet invånare som bedöms tillhöra någon av personkretsarna. Personkrets 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Personkrets 1 87% 82% 84% 83% 90% 83% 88% 84% 89% 84% 90% 85% Personkrets 2 1% 3% 3% 3% 3% 3% 6% 3% 6% 3% 4% 3% Personkrets 3 12% 15% 13% 12% 7% 14% 6% 13% 5% 13% 6% 12% Antalet personer med olika insatser enligt LSS 2007-2012 I landet är daglig verksamhet är den vanligaste insatsen, näst vanligast är bostad med särskild service för vuxna och därefter kommer insatsen kontaktperson. Nedan kan noteras att insatsen kontaktperson är vanligare i Åstorp än i riket i övrigt för övrigt följer kommunen den nationella utvecklingen. Insatser enligt LSS 9 Åstorp 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Daglig verksamhet Boende vuxna Boende barn Korttidstillsyn Korttidsvistelse Avlösarservice Kontaktperson Ledsagarservice Personlig assistans 8

Insatser enligt LSS 9 Riket 120000 100000 80000 60000 40000 20000 Daglig verksamhet Boende vuxna Boende barn Korttidstillsyn Korttidsvistelse Avlösarservice Kontaktperson Ledsagarservice Personlig assistans 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Insatser enligt SoL, utvecklingen under de senaste sex åren. Jämfört med insatser enligt LSS finns inte samma överblickbara statistik för riket gällande personer med funktionsnedsättning som får insatser enligt SoL. Uppgifterna nedan är hämtade från verksamhetssystemet Procapita och avser Åstorp. I nedanstående är inte särskilt boende för äldre eller andra insatser inom äldreomsorgen inräknade. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Bostad med särskild 6 7 6 7 8 9 service enligt Sol Kontaktperson enligt 4 8 9 11 15 16 SoL Bostöd 21 19 21 21 21 20 Daglig Sysselsättning 12 12 8 7 8 6 Social samvaro 2 3 5 2 4 6 9

Bostöd enligt SoL, riket. Tabellen nedan visar hur många personer som beviljats bostöd i landet de senaste fem åren. Antalet har ökat dramatiskt, över 7 600 fler personer hade bostöd 2012 än 2007 vilket motsvarar en ökning på 72 %. 2009 är inte med i statistiken då Socialstyrelsen på grund av kvalitetsproblem i underlaget inte publicerade statistik för detta år. Som framgår ovan gäller inte ökningen Åstorps kommun där antalet med insatsen i stort sett varit oförändrad under perioden. År Kvinnor Män Summa 2007 5 324 5 308 10 632 2008 6 002 6 171 12 173 2010 7 631 7 506 15 137 2011 8 762 8 741 17 503 2012 9 207 9 004 18 251 Statistiken är hämtad ur Sveriges officiella statistik Sammantaget framgår att insatser enligt LSS ökat under de senaste åren. I Åstorps kommun har ökningen varit markant större än i riket. En enkel förklaring på detta är svår att ge men kommunens skolpsykologer uppger sig se en tydlig trend att diagnostisering av barns och ungas svårigheter inom området ökat, de uppger också att kommunen har ett bra system i skolans verksamheter för att upptäcka avvikelser i utvecklingen hos barnen. Ökningen kan ses som att Åstorps kommun nu kommit ifatt den nivå som riket i övrigt har gällande upptäckt och diagnostisering. Ökningen i Åstorp gäller framför allt barn med diagnoser inom autismspektrat. I en jämförelse med näraliggande kommuner i samma storlek framkommer att andelen med LSS insats är betydligt högre i Klippan än i Åstorp medan Bjuv har en lägre andel. Klippan har också betydligt fler personer med insatsen daglig verksamhet i förhållande till det totala antalet med beviljad insats. Bjuv har färre i daglig verksamhet men dock lika många med insatsen kontaktperson som Åstorp. 10

Från ansökan till beslut om insats. Vid ansökan om insats kontaktas Socialförvaltningens myndighetsenhet. Ansökan kan göras såväl muntligt som skriftligt och leder till en utredning och bedömning av behovet i förhållande till gällande lagstiftning. I utredningsförfarandet innefattas personliga möten med den sökande och eventuell företrädare samt inhämtande av övriga uppgifter som behövs för utredningen, tex läkarintyg, psykologutlåtande m.m. Vid ansökan enligt LSS ska först beslut om personkretstillhörighet fattas innan rätten till insats prövas. Utredning och beslut kommuniceras den sökande och vid avslag på ansökan kan den sökande få hjälp att överklaga beslutet. Efter bifall till beslut om insats överförs handläggningen till den verksamhet som ska tillgodose insatsen. Utredningen tydliggör behovet och målet med insatsen. När beslutet ska verkställas upprättas en genomförandeplan tillsammans med den enskilde, eventuell företrädare och kontaktman inom verksamheten. Genomförandeplanen ska tydligt utvisa hur det beslutade stödet och hjälpen ska ges för att på bästa sätt stärka den enskilde och uppfylla innehållet i beslutet och målet med insatsen. Genomförandeplanen följs upp löpande och justeras vid behov. 11

Insatser enligt LSS Lagen ger en tydlig avgränsning av nio specifika insatser, den första råd och stöd är en insats inom regionen, övriga åtta presenteras nedan. Personlig assistans Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd till personer med omfattande funktionshinder, som ges i olika situationer och av ett begränsat antal personer. Syftet med personlig assistans är att förstärka den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv. Insatsen ska utformas individuellt och arbetet varierar mycket beroende på behov och önskemål. Personlig assistans bedrivs av kommunen men också av en rad andra aktörer. Ledsagarservice Ledsagarservice ska ses som ett led i strävandena att underlätta för den enskilde att ha kontakter med andra och att delta i samhällslivet. Servicen ska vara individuellt utformad och tillgodose behoven av att t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter och i kulturlivet eller för att bara komma ut på en promenad. Kontaktperson Kontaktperson är ett personligt stöd för att hjälpa till att bryta isolering och underlätta ett självständigt liv i samhället. Möjligheten att få kontaktperson finns också reglerad i socialtjänstlagen. Avlösarservice i hemmet Insatsen är till för att ge föräldrar med barn som har stora funktionsnedsättningar möjlighet till avkoppling och att kunna genomföra aktiviteter där inte barnet är med. Korttidsvistelse Korttidsvistelse enligt LSS innebär möjlighet till tillfällig vistelse på korttidshem. Vistelsen innefattar oftast övernattning. Härigenom ska den enskilde få möjlighet till miljöombyte och anhöriga få utrymme till avkoppling. Korttidstillsyn Enligt skollagen ska kommunen bedriva förskole- och fritidsverksamhet. Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. För unga som tillhör personkrets enligt LSS kan därefter korttidstillsyn beviljas före och efter skoldagar samt under lov och studiedagar. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdom Barn med stora och omfattande funktionsnedsättningar som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdom. Bostad med särskild service för vuxna En gruppbostad är till för personer som på grund av funktionsnedsättning inte klarar eget boende och som behöver hjälp och stöttning i sin vardag. Personal och den boende arbetar efter ett individuellt utformat stöd för att tillgodose det individuella behovet. Åstorps kommun har fyra gruppbostäder för personer med insatsen bostad med särskild service för vuxna, enligt LSS 9 9, beviljad. Gruppbostäderna är Rosa villan, Rågenvillan, Bryggan och Piren. Totalt finns här 21 lägenheter. 12

Serviceboende För personer med beslut om insatsen bostad med särskild service för vuxna, enligt LSS 9 9, som inte önskar eller behöver bo i gruppbostad finns möjlighet till servicebostad. Enligt Proposition 1992/93:159 ska en sådan bostad ha tillgång till gemensam service och gemensamhetslokaler samt fast personal. I Åstorp finns ett sådant boende, Höken, med 14 lägenheter. Lägenheterna ligger i nära anslutning till en gemensamhetslokal som fungerar som mötesplats för de boende. Daglig verksamhet Syftet med insatsen daglig verksamhet är att den ska vara meningsfull och erbjuda stimulans, utveckling och gemenskap. När verksamheten utformas är det viktigt att hänsyn till individuella behov beaktas. Daglig verksamhet tillförsäkras endast dem som tillhör personkrets 1 och 2 enligt LSS. Ytterligare förutsättningar för att få daglig verksamhet är att personen är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte går på någon utbildning. I Åstorp finns två dagliga verksamheter, Activa och Gnistan. Activas dagliga verksamhet är arbetslivsinriktad medan Gnistans dagliga verksamhet har en social och habiliterande inriktning. 13

Insatser enligt SoL. SoL specificerar inte insatserna på samma sätt som LSS. För målgruppen gäller dock i huvudsak nedanstående insatser. Bostad med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Bostad med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning består i likhet med gruppbostad av enskilda lägenheter som har omedelbar anknytning till gemensamhetslokaler. Åstorps kommun har nio sådana lägenheter inom verksamheten Fabriksgatan. Daglig sysselsättning Daglig sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning har samma mål som daglig verksamhet enligt LSS och bedrivs enligt ovan på Activa och Gnistan. Bostöd För psykiskt funktionsnedsatta finns även möjlighet att få stöd i det egna boendet. Stödet är individuellt utformat efter den enskildes behov och ges av bostödspersonal. Personalen, som utgår från Fabriksgatan, ger stöd och hjälp i vardagen och målet med insatsen är bland annat att bryta isolering. Social samvaro Utöver bostöd kan personer med psykisk funktionsnedsättning även bli beviljade social samvaro. Samvaron som har ett varierande innehåll utgår från de gemensamma lokalerna och mötesplatsen på Fabriksgatan. 14

Verksamheter utan behov av biståndsbeslut. Nedanstående erbjuds i Åstorps kommun utan beslut av biståndshandläggare. Verksamheterna är till för alla invånare som vänder sig hit, syftet med dem är att bidra till att ge stöd och hjälp samt att bryta isolering. Frivilligcentralen Frivilligcentralen samordnar frivilligarbetare med de personer som önskar sällskap och stöd från en medmänniska. En frivilligarbetare kan bland annat finnas till hands för sällskap och stöd åt den som upplever ensamhet och isolering. Frivilligcentralens samordnare finns på mötesplatsen Solrosen. Träffpunkt I kommunen finns träffpunkten Solrosen med caféverksamhet och olika aktiviteter för invånare i olika åldrar. Solrosen är öppen för alla. Stöd till anhöriga Att vårda en anhörig kan många gånger vara tungt och påfrestande. För att orka med denna uppgift kan någon form av anhörigstöd underlätta. Genom kommunen kan man få stöd genom information/rådgivning, individuella samtal, anhöriggrupper och informationscafé. Kommunens anhörigkonsulent samordnar stödet för anhöriga. Prioriterade utvecklingsområden under perioden 2014-2020 Arbetet med denna plan har skett på uppdrag av Socialnämnden och i nära samarbete med medarbetare, personer i de berörda verksamheterna och anhöriga. Nedanstående rubriker för utvecklingsområden har valts med nationella dokument som förebild för att på ett överskådligt sätt peka ut de områden Åstorps kommun särskilt avser att prioritera inom funktionshinderverksamheten under perioden 2014-2020. Under respektive rubrik beskrivs ett arbete som till stor del redan pågår men som kommunen avser att ytterligare fokusera på och förstärka under närmast följande år. Boende - För att möta behovet av anpassat boende för den växande gruppen unga med diagnoser inom autismspektrat ska behovet av egen lägenhet i trapphus men med tillgång till gemensamhetslokal och personal för stöd i boendet utredas och vid behov utökas. - Träningslägenhet ska finnas för att ge den enskilde möjlighet att bo självständigt med stöd i syfte att kunna bedöma vilket stödbehov som föreligger och vilken typ av boende som passar den enskilde bäst. - De boendes självbestämmande kring boendet i gruppbostad, både avseende den egna lägenheten och de gemensamma lokalerna, ska ytterligare stärkas och värnas. - Boendemöten, husmöten eller motsvarande ska komplettera individuella möten för att ge bästa möjliga påverkan på boendet och gemenskap med övriga i samma hus. - Lokaler, inredning och aktiviteter ska utvecklas i syfte att främja gemenskap och byggande av relationer. - Måltidssituationerna ska värnas och upplevas positiva, såväl om brukaren väljer att äta i ensamhet eller i gemenskap med andra. 15

Arbete / sysselsättning - Alla ska utifrån individuella förutsättningar och beslut ha möjlighet till en meningsfull sysselsättning/arbete som stimulerar till utveckling och tillvaratar den enskildes resurser. - Sysselsättningsalternativen ska utvecklas och ha en bredd som ger stimulans och ökar lusten till arbete/sysselsättning. - För att möjliggöra ovanstående ska organisationen av och innehållet i den dagliga verksamheten vid behov förändras. - Daglig sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar ska anpassas för målgruppen och vara attraktivt, stimulerande och bidra till att bryta passivitet och isolering. - Gemensamma träffpunkter ska utvecklas i samverkan med medarbetare och enskilda. Delaktighet - Information om kommunens arbete och insatser för funktionsnedsatta ska finnas tillgängligt och vara anpassat till den som söker informationen. - Den enskilde ska stödjas i, vara i centrum för och beredas delaktighet i processen vid ansökan om insatser. Processen från beslut till insats ska klargöras och vara begriplig. - Den enskildes delaktighet i utredning och genomförande av insats ska stärkas. Fokus ska riktas mot att både utredning och genomförandeplan ska kunna förstås av den det berör, vid behov sker detta genom bildkommunikation eller andra alternativa kommunikationssätt. 16

- Alla har som har insatser från flera verksamhetsområden har möjlighet att få en individuell plan. Arbetet med planen ska utvecklas så att den blir en tydlig hjälp för den enskilde. - Genomförandeplan ska upprättas i anslutning till att insats verkställs och följas upp av handläggare för att säkra att insatsen följer beslutet och att god kvalitet tillförsäkras. - Genomförandeplanen ska ytterligare utvecklas för att på ett enkelt sätt tydliggöra hur den enskilde vill ha sitt boende, sin sysselsättning och fritid och vilket stöd som behövs för att möjliggöra detta. - Alla verksamheter som arbetar med den enskilde ska i största möjliga utsträckning arbeta på samma sätt för att ge en känsla av sammanhang och förståelse. - Rätten till enskilda aktiviteter och egna intressen ska stärkas och stimuleras. Tillfälle till sådana ska beredas i största möjliga utsträckning. - Informationsteknik, IT, ska användas i verksamheterna och göras tillgängligt för den enskilde. Detta i syfte att minska isolering, bredda kontaktytor, öka kunskapssökande och möjliggöra delaktighet i samhällslivet. - Enskildas, eventuella företrädares och anhörigas bild av omsorgen ska fortlöpande följas som del i förvaltningens kvalitetsutveckling. Vård och stöd - Varje person med insats i boendet har rätt till en kontaktman i sin verksamhet. Arbetet med kontaktmannens uppdrag ska utvecklas ytterligare i syfte att ge kontinuitet och kvalitet för den enskilde. - Anpassat stöd i vardagen ska erbjudas för att möjliggöra ett så självständigt liv som möjligt. Detta innebär bland annat kognitivt stöd och anpassning av boende-, fritids- och arbetsmiljö. - Stödet ska ges i närmiljön och i det egna boendet utifrån individuella behov. - Kognitiva hjälpmedel och kognitivt IT-baserat stöd ska ges efter den enskildes behov och önskemål. Den tekniska utvecklingen inom området ska följas och användas. - Den enskilde ska få en nära introduktion av hjälpmedel i det egna hemmet då sådana bedöms behövas. - Insatsen korttidsvistelse ska erbjudas i kommunens egen regi enligt närhetsprincipen. - Funktionshinderverksamheten ska verka för att samarbete med externa aktörer såsom habilitering, skola, arbetsförmedling med flera ökar i syfte att ge bästa stöd och gemensamma mål i arbetet med den enskilde. 17

Personal - Samtliga medarbetare ska stärkas i att se och arbeta utifrån den enskildes perspektiv. - Medarbetare ska arbeta med ett pedagogiskt förhållningssätt för att stödja den enskildes förmåga och utveckling. - Tydliggörande kommunikation ska vara ett levande redskap i arbetet utifrån varje enskilds behov och förmåga. - Medarbetarna ska arbeta flexibelt och ges möjlighet att bredda och växa i sina yrkesroller. Flexibiliteten ska medverka till att gynna de enskilda och deras individuella utveckling och möjlighet att delta i interna och externa aktiviteter. - Medarbetarna ska fortsätta att få kompetensutveckling och relevant stöd för att bättre möta individuella behov. Utbildning i olika diagnoser och dess konsekvenser ska prioriteras. Arbetet ska i största möjliga utsträckning kopplas till evidensbaserat arbete och arbetssätt. - Kompetensutvecklingsplan ska finnas för såväl enskild medarbetare som för medarbetarna inom hela verksamheten. - Vid nyanställningar ska hänsyn tas till kravet på relevant pedagogisk utbildning för att på sikt bredda medarbetarnas utbildningsbakgrund. Uppföljning av planen Denna plan ska vara ett levande dokument och utgöra underlag för nämndsplaner och verksamheternas årliga målsättningar och verksamhetsplaner. I dessa ska förverkligandet av planens intention och utpekade utvecklingsområden konkretiseras och prioriteras. Planen ska följas upp en gång per år och vid behov revideras. 18

19

Bilaga 1. Bärande lagstiftningar och föreskrifter som styr verksamheten inom funktionshinderområdet. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade Prop.1992/93:159 är förarbetet inför Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialtjänstlag (2001:453) SOSFS 2002:9 om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS Socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB) reglerar i 51 kap. assistansersättning SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2012:6 om bostad med särskild service för barn och ungdomar SOSFS 2008:32 om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder 20

Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan 7 E-post: kommun@astorp.se Telefon: 042-640 00 Fax: 042-642 10 Org. nr. 212000-0936 Bg 5103-2951 Pg 11 01 50-0 www.astorp.se 21