Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09
2
1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren har polismyndigheten årligen tagit emot ca 800 anmälningar om våld mot kvinnor i nära relation 1. Men mörkertalet är stort. Enligt Brottsförebyggande rådet anmäls bara vart femte fall till polisen. Enligt samma källa leder dessa brott till att i genomsnitt 17 kvinnor och 3-4 män dör varje år i Sverige. Det medför ett stort lidande för de våldsutsatta kvinnorna och deras barn. Under de senaste åren har samverkan mellan ansvariga aktörer inom kvinnofridsområdet väsentligt utvecklats i länet. Kvinnor i alla kommuner har nu tillgång till en kvinnojour. Ett kvinnocentrum har etablerats av Västerås stad. Ett Kriscentrum för män i Västmanland startade sin verksamhet hösten 2008. Insatser pågår för att motverka det hedersrelaterade våldet. Samtals-grupper för barn som bevittnat våld har initierats i några av länets kommuner. Inom polis- och åklagarväsendet pågår ett samarbete som leder till fler fällande domar. Fortfarande finns dock ett stort behov av ökad kunskap och ökade insatser inom och mellan de ansvariga myndigheterna; kommunernas socialtjänst, polis- och åklagare, kriminalvården, hälso- och sjukvården samt Länsstyrelsen. Berörda myndigheter har alla ett gemensamt ansvar för att upptäcka, förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och barn i Västmanland. Länsstrategin har utarbetats inom ramen för den Regionala samverkansgruppens arbete. Förhoppningen är att den ska bidra till ett effektivt arbete i länet som på sikt leder till kvinnofrid i Västmanlands län. 2 Inledning 2.1 Bakgrund Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett folkhälso- och samhällsproblem. Förutom lidande och kostnader för de utsatta kvinnorna och barnen, orsakar våldet stora kostnader för stat, landsting, kommun och arbetsgivare. Socialstyrelsen har kommit fram till siffran 300 miljoner per år i Sverige. Våld mot kvinnor är ett samlingsbegrepp för fysisk och psykisk misshandel, sexualbrott samt hot och ofredande mot kvinnor. 1 I polisens statistik för våld mot kvinna i nära relation ingår: misshandel, bekant med offret; grov kvinnofridskränkning; försökt till våldtäkt, inomhus; fullbordad våldtäkt, inomhus. 1
FN definierar våld mot kvinnor som varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. Våldet omfattar enligt denna definition fysiskt, sexuellt och psykiskt våld inom familjen och i samhället. Exempel på detta är fysiskt och psykiskt misshandel, våldtäkt, sexuellt tvång, sexuella trakasserier och hot, kvinnlig könsstympning, handel med kvinnor samt prostitution. Enligt FN är våldet mot kvinnor en kränkning av kvinnors rättigheter och grundläggande friheter och är en fråga om mänskliga rättigheter och demokrati. Mäns våld mot kvinnor är även en jämställdhetsfråga och i botten en fråga om makt och kontroll över kvinnan. Forskare anser att mäns våld mot kvinnor är djupt rotat och sammanflätat både i normer och värderingar om vad som är kvinnligt och manligt samt i religion, traditioner och kultur. 2.2 Ansvarsprincipen Kommunernas socialtjänst, polis- och åklagare, kriminalvården, hälso- och sjukvården samt Länsstyrelsen har ansvar för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och barn i nära relation. Samarbete mellan kommun, myndigheter och andra parter som kvinnan kommer i kontakt med samt samordning av insatserna är viktigt för att kunna förebygga, upptäcka, och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att stödja samordningen i länet av arbetet att motverka mäns våld mot kvinnor och till att barn tvingas bevittna våld. Inom ramen för detta uppdrag och i bred samverkan i länet har denna länsstrategi utarbetats. I Länsstrategin redogörs för hur mäns våld mot kvinnor ska bekämpas i Västmanlands län. Länsstrategin förtydligar kommunernas och varje myndighets och andra relevanta parters roll och ansvar. Den ger en helhetsbild av nuläget genom att beskriva vilka åtgärder som hittills vidtagits. Dessutom pekar den framåt och beskriver några strategiskt viktiga åtgärder som behöver vidtas gemensamt. I Västmanland finns sedan 1999 den Regionala samverkansgruppen för kvinnofrid med företrädare för länets kommuner och ansvariga myndigheter. Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är ett kontinuerligt och långsiktigt arbete. Den Regionala samverkansgruppen för kvinnofrid har en viktig funktion i denna process att förverkliga de gemensamma åtagandena redogjorda för i Länsstrategin för de kommande två åren. 2
3 Mål för Länsstrategin, 2009-2010 3.1 Förbättra samverkan - Metodutveckling Ett övergripande mål är att samverkansarbetet och samordningen av insatser ska stärkas både inom kommunernas olika verksamheter, mellan kommunerna och andra ansvariga myndigheter samt med de ideella organisationerna kvinno- och brottsofferjouren samt övriga berörda parter. Regional samverkan I den Regionala samverkansgruppen ingår: Kommunens/socialtjänstens företrädare i de lokala samverkansgrupperna, Västmanlands kommuner och landsting (VKL), Polismyndigheten, Landstinget och Kriminalvården. Länsstyrelsen är sammankallande. Till gruppen adjungeras kvinno- och brottsofferjourer i länet, Kriscentrum för män i Västmanland, samt andra organisationer och parter när så är lämpligt. Lokal samverkan I samtliga lokala samverkansgrupper ingår företrädare för kommun (socialtjänst och skola), polis, hälso- och sjukvård (primärvård) samt kvinno- och brottsofferjour samt övriga i respektive kommun verksamma organisationer inom kvinnofridsområdet. Sammankallande är socialtjänsten. Som utgångspunkt för samverkan görs en gemensam inventering och analys av målgruppen. Personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck inkluderas i målgruppen. Deltagarna i de lokala samverkansgrupperna är resurser i sin egen organisation i dessa frågor, t ex vid utbildningsinsatser. Handlingsplaner I varje lokal samverkansgrupp utarbetas en övergripande handlingsplan för samverkan mellan de olika aktörerna som berörs av kvinnofridsfrågorna. Handlingsplanerna ska bidra till att förverkliga den gemensamma länsstrategin och ska därför delvis ha en gemensam struktur. Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld behöver förbättras och kvalitetsutvecklas. Kommunernas arbete måste bli mer målinriktad, strukturerat och samordnat. Samtliga kommuner ska utarbeta politiskt förankrade handlingsplaner med mål, riktlinjer och handläggningsrutiner för kvinnofridsarbetet inom socialtjänstens olika verksamheter. Kommunens medarbetare känner till handlingsplanerna och kan utföra rätt insatser när ett ärende inkommer. 3
Polisen och länets kommuner tar fram en samverkansöverenskommelse för att öka skyddet till hotade eller systematiskt förföljda brottsoffer. Polisen har handlingsplaner för att säkerställa att de våldsutsatta kvinnorna och barnen. Landstinget har handlingsplaner för att säkerställa ett effektivt bemötande av de våldsutsatta kvinnorna och barnen. 3.2 Förbättrat samarbete genom gemensamma länsövergripande satsningar Samarbete för att öka skyddet och stödet till våldsutsatta kvinnor och barn Våldsutsatta kvinnor som söker stöd och hjälp ska få det oavsett i vilken kommun de bor. Särskilt fokus ges äldre, funktionshindrade och missbrukande kvinnor. Kommunerna erbjuder minst ett hemligt boende med personalbemanning för våldsutsatta kvinnor med särskilda behov, t ex funktionsnedsättning. Behovet av boende för dessa grupper ska kartläggas av kommunen. Frågor om skyddat och hemligt boende tas även upp i handlingsplanen för den lokala samverkansgruppen. Kvinnojours- och eller brottsofferjoursverksamheten på lokal nivå ska stärkas och vid behov ska nya ideella frivilligorganisationer som arbetar med att stödja våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld etableras. Stärka samarbetet mellan skolan, socialtjänsten och polisen, särskilt vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Vidta åtgärder för att långsiktigt säkerställa de satsningar som påbörjats de senaste åren i form av Kvinnocentrum, Kriscentrum för män i Västmanland, Barnahus samtalsgrupper för barn samt insatser för att motverka det hedersrelaterade våldet. 3.3 Bättre samordning av utbildningsinsatser Skapa långsiktighet och kontinuitet i utbildningsinsatserna i länet och tillgodose kunskapsbehoven för olika målgrupper av yrkesverksamma. Delmål: Undersöka möjligheten till att ge Mälardalens högskola i uppdrag att anordna utbildningar om våld i nära relationer (initieras av den regionala samverkansgruppen) 4
Undersöka möjligheten till att Kvinnocentrum kan fungera även som kunskapscentrum för länet. (initieras av den regionala samverkansgruppen) Om dessa två förutsättningar är uppfyllda: Utforma i samarbete med Mälardalens högskola alternativa utbildningspaket riktad till olika målgrupper Skräddarsy en seminarieserie för olika målgrupper i Kvinnocentrums regi 3.4 Insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck Stödja insatser som avser förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. I samarbete med relevanta aktörer ta fram en modell för föräldrautbildning som riktar sig till utlandsfödda med fokus på mänskliga rättigheter, jämställdhet, kön och sexualitet. Information om mänskliga rättigheter, barns rättigheter och jämställdhet, bör ges som en del av samhällsinformationen till nyanlända flyktingar. Förebyggande arbete i skolan i form av attitydpåverkan som riktar sig till ungdomar i samarbete med skolorna i länet och andra aktörer som är verksamma på området. 3.5 Insatser för att bekämpa människohandel och prostitution Stödja insatser för att öka kunskapen om och stärka samverkan mellan kommuner, landsting, myndigheter och organisationer med syfte att bekämpa människohandel för sexuella ändamål och prostitution. Polismyndigheten i Västmanlands län ska under 2009-2011 bedriva ett projekt mot prostitution och människohandel. Projektet ska bidra till en metod- och kompetensutveckling kring frågorna inom myndigheten, skapa förutsättningar för ett välfungerande operativt arbete och aktivt arbeta med samverkan kring frågorna. En regional grupp bestående av representanter för polisen, socialtjänsten, kvinnojourer, Migrationsverket och Länsstyrelsen, ska under 2009 ta fram förslag på hur den regionala samverkan för att bekämpa människohandel och prostitution kan förbättras. Förslagen ska diskuteras i den Regionala samverkansgruppen för kvinnofrid. 5
3.6 Utveckla effektiva insatser för förövare och misstänkta förövare och samverka med fler aktörer. Delmålen: Koppla Kriscentrum för män i Västmanland tätare till arbetet i den Regionala samverkansgruppen. Bevaka åtgärderna som är föreslagna i regeringens handlingsplan. 3.7 Ökade och samordnande informationsinsatser En viktig del av det förebyggande arbetet är lättillgänglig information för kvinnor som är utsatta för våld. Delmål: En våldsutsatt kvinna som söker hjälp hos socialtjänsten ska veta vart hon ska vända sig och vilken sorts hjälp hon kan få och vilka andra parter hon kan vända sig till för att få hjälp. Information i länet ska vara lättillgänglig, även vad gäller språk, både i kommunen och på länsnivå. 4 Uppföljning Arbetet med Länsstrategin följs årligen upp av den Regionala samverkansgruppen. 6
Beslutsdokument Västmanlands län Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Ingemar Skogö, landshövding Tomas Högström, landstingsstyrelsens ordförande Lars Hallberg, länspolismästare Maria Kanka, kommissarie/enhetschef Personsäkerhetssamordningen Olle Ytterberg, kommunstyrelsens ordförande Stig Henriksson, kommunstyrelsens ordförande Catharina Pettersson, kommunstyrelsens ordförande Per Strengbom, kommunstyrelsens ordförande Elizabeth Salomonsson, kommunstyrelsens ordförande Kenneth Östberg, kommunstyrelsens ordförande Carola Gunnarsson, kommunstyrelsens ordförande Lars Andersson, kommunstyrelsens ordförande Britt-Inger Fröberg, kommunstyrelsens ordförande Elisabeth Unell, kommunstyrelsens ordförande 7
2