Svenska Bostäders trygghetsarbete

Svenska Bostäders trygghetsarbete Kartläggningar, åtgärder och resultat 2006-2009 Med fokus på Järva SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE 1

Innehåll Förord Inledning Teorier Trygghetsarbetet ett lyft för Järva Om Svenska Bostäder Kartläggningar ger grunden Rutinaktivitetsteorin Fixing Broken Windows Samarbete Åtgärder SB 2008 Trygghetskontroller Nya parkeringsavtal Åtgärder mot våld i nära relationer Mopedinventeringar Åtgärder i centrummiljöer Värdeskåp Information Resultat Bilaga Utvecklingen i Järva 2006-2009 Utvecklingen i Svenska Bostäders delar av Järva Polisanmäld brottslighet i Järva 2007-2009 Svenska Bostäders affärsområden Karta över Stockholms stadsdelsområden 3 4 4 4 4 7 7 7 7 8 8 10 10 13 13 13 13 14 14 15 17 18 18 19 Svenska Bostäder 2010 Projektledare Ulf Malm Grafisk form: Kjellsa Reklamstudio ISBN 978-91-977357-0-4 Tryck: Litografen, Vinslöv 2010 2 SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE

Förord Svenska Bostäder vill erbjuda trygga och lugna boendemiljöer. Under 2006 inledde vi ett systematiskt trygghetsarbete med början i Stockholms nordvästra förorter. Vårt arbete har gett mycket goda resultat och visar att bostadsföretag kan ha stor positiv påverkan på den upplevda tryggheten i ett bostadsområde och på de boendes utsatthet för brott. Vid en första anblick kan våra åtgärder och idéer verka enkla. I verkligheten har det varit ett omfattande arbete att genomföra dem i stor skala, i egen regi eller tillsammans med andra. En viktig och avgörande del för det goda resultatet, har varit att låta trygghetsarbetet bli en integrerad del av vår dagliga förvaltning. Grunden i ett tryggt bostadsområde är alltid en god förvaltning. Med ordning och reda, rent och städat, bra belysning och välhållna utemiljöer kan man komma långt, under förutsättning att man arbetar systematiskt och långsiktigt. Vi drivs av övertygelsen att både hyresgäster, stadsdelen och Svenska Bostäder tjänar på att skapa trygga och trivsamma bostadsområden. Den positiva utveckling vi sett i de nordvästra delarna av staden är glädjande på många sätt - inte minst för att den uppskattas av våra hyresgäster och inspirerar oss att fortsätta arbetet i andra delar av Stockholm. Augusti 2010 Patrik Emanuelsson Vice verkställande direktör och fastighetschef AB Svenska Bostäder SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE 3

Inledning Trygghetsarbetet ett lyft för Järva Denna skrift beskriver kortfattat det trygghetsarbete som bedrivits av Svenska Bostäder sedan 2006. I slutet redovisas viktiga resultat av arbetet. Bland annat ser man att den upplevda tryggheten har ökat och utsattheten för brott minskat i hela Järva. Särskilt tydliga är förbättringarna i områden där Svenska Bostäder förvaltar en stor andel av fastighetsbeståndet. Att beskriva Svenska Bostäders trygghetsarbete är inte helt enkelt. Många inom bolaget har arbetat med detta på olika sätt sedan många år. Det trygghetsarbete som beskrivs här är en del i den särskilda satsning på att stärka Järva socialt och ekonomiskt som inleddes 2006 under namnet Järvalyftet. Innan dess hade Svenska Bostäder genomfört en omfattande studie av trygghet och socialt liv i Järva som redovisades i rapporten Järvas Framtid. Bakgrunden till studien sammanfattades i tre korta punkter: Stora renoveringsbehov i egna fastigheter Trots alla storstadssatsningar ingen positiv utveckling i stort Allmän bild av hög brottslighet och upplevd otrygghet En väsentlig del i Järvas Framtid gällde alltså kartläggning av de boendes trygghet. I denna ingick bland annat studier av polisanmäld brottslighet och upplevd otrygghet i hela Akalla, Husby, Rinkeby, Tensta och Hjulsta, alltså inte bara i Svenska Bostäders bostadsområden. Rapporten Järvas Framtid utmynnade i ett antal förslag som fastställdes av Svenska Bostäders styrelse i september 2006. Organisationen som sedan bildades för att konkretisera åtgärderna kom alltså att kallas Järvalyftet. Genom beslut i Stockholms stad utvecklades Järvalyftet till en angelägenhet för såväl stadens ledning som alla berörda kommunala förvaltningar och bolag. De åtgärder som var uttalat trygghetsskapande genomförde Svenska Bostäder för sin del först i Järva. Delar av trygghetsarbetet spreds därefter i andra områden där Svenska Bostäder äger och förvaltar fastigheter. Inom Järvalyftet finns också andra åtgärder som sannolikt påverkar tryggheten i Järva på ett positivt sätt; bland annat särskilda insatser mot olaga andrahandsuthyrning av lägenheter, gårdsupprustningar, initierande av gårdsföreningar samt särskilda insatser för att skapa arbeten till Järvabor. Dessa åtgärder berörs dock inte i denna skrift med undantag för några rader om gårdsupprustningar. När det gäller den generella utvecklingen i Järva finns det flera aktörer som sannolikt bidragit till den positiva utvecklingen de senaste åren, däribland andra fastighetsägare, stadsdelsförvaltningarna och polisen. Om Svenska Bostäder Svenska Bostäder grundades 1944 och ägs av Stockholms stad. Som Sveriges största bostadsbolag har företaget under 60 år haft en aktiv roll i byggandet och förvaltandet av Stockholm och dess stadsdelar. Svenska Bostäders fastighetsbestånd är varierat, både i ålder och utförande. Företaget har allt från kulturminnesmärkta 1600-talshus till moderna nybyggen med IT-profil. I beståndet finns drygt 30,000 lägenheter och 4000 lokaler runt om i Stockholms stad. Svenska Bostäder är uppdelat på sex olika affärsområden. Kartläggningar ger grunden För att kunna göra rätt trygghetsåtgärd på rätt plats krävs grundläggande kunskap om problemen i ett område. Grunden i Svenska Bostäders trygghetsarbete är kunskap hämtade från kartläggningar. I dessa ingår studier av den polisanmälda brottsligheten samt enkätundersökningar med frågor om upplevd otrygghet där experterna, alltså de boende, kommer till tals. Av de kartläggningar som gjorts sedan 2006 har de första fyra i Järva följts upp med nya kartläggningar. I samtliga områden har det gjorts kontinuerliga uppföljningar av polisanmälningsstatistiken. Mellan 2006 och 2009 har följande bostadsområden kartlagts: Akalla (2006 och 2009), Husby (2006 och 2009), Rinkeby (2006 och 2009), Tensta/Hjulsta (2006 och 2009), Bredäng (2007), Vårberg (2007), Skärholmen (2007), Sätra (2007), Hässelby Gård (2007), Hässelby Strand (2007), Södermalm (2009), Bagarmossen (2009), Fagersjö (2009) och Rågsved (2009). Samtliga kartläggningar, med undantag av Rågsved, är gjorda i nära samarbete med respektive stadsdelsförvaltning. Kartläggningarna omfattar inte bara Svenska Bostäders hyresgäster utan alla boende från 18 år och uppåt. 4 SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE

Samtliga kartläggningar har också offentliggjorts. Ett viktigt syfte med kartläggningarna har varit att ta fram en gemensam problembild att samlas kring för att få till stånd utökat och förbättrat samarbete med andra aktörer i de aktuella bostadsområdena. I Skärholmen och Hässelby resulterade kartläggningarna i gemensamma åtgärdsplaner med andra fastighetsägare, stadsdelsförvaltningar och polis. Likheter och skillnader Kartläggningarna ger en nyanserad och aktuell bild av problemen i ett bostadsområde. Samtidigt som alla bostadsområden är unika och nivåerna på problemen kan skilja sig kraftigt så finns det också en hel del likheter. Vissa behov hos de boende framstår som allmängiltiga. När de boende rankar de största problemen i sitt bostadsområde hamnar alltid nedskräpning högt. I de 17 kartläggningar som gjorts, inklusive uppföljningar, hamnar nedskräpning på en topp-3-plats i samtliga bostadsområden. Det upplevs som det allra största problemet i åtta områden. Även problem med skadegörelse hamnar ofta högt på problemlistan. I 13 områden är detta bland de tre största problemen. Två andra problem som ofta upplevs som stora är buskörning med moped eller motorcykel samt inbrott i bostäder, källare eller vindar. Slutsatsen är att det finns generella behov av att det egna bostadsområdet skall vara rent och välstädat. Det skall vara ordning och reda och man vill ha sina saker i fred. De tre största problemen: 1. Nedskräpning 2. Skadegörelse 3. Buskörning med moped Alla bostadsområdens unika förutsättningar, både fysiskt och socialt, gör att utsatthet för brott upplevelse av otrygghet kan variera väldigt mycket. Både inom ett och samma bostadsområde och i jämförelser mellan olika bostadsområden. Detta gör att vissa områden kräver betydligt fler och större insatser än andra. I vilket kartlagt bostadsområde är problemen med brottslighet och otrygghet störst respektive minst? Eftersom det är väldigt många omständigheter som kan vägas in är detta svårt att avgöra. Vi har emellertid gjort ett försök där vi vägt in fyra faktorer. 1. Antal polisanmälda misshandelsfall föregående kalenderår i förhållande till folkmängden. 2. Andel undersökningspersoner som varit utsatta för brott de senaste tolv månaderna. 3. Andel undersökningspersoner som upplever att brottsligheten i bostadsområdet är ett stort problem. 4. Andel undersökningspersoner som antingen känner sig otrygga när de går ut ensamma sent på kvällen i sitt bostadsområde eller stannar hemma på grund av rädsla för att utsättas för brott. Samtliga områden har fått en poäng från 1 till 14 för varje faktor där 1 är sämst och 14 är bäst jämförelsevis. Alla utvalda faktorer har varit lika viktiga. Denna rangordning resulterar i följande lista där området med sämst värden hamnar överst: 1. Vårberg (10 poäng) 2. Rågsved (16 p) 3. Tensta/Hjulsta 2009 (17 p) 4. Hässelby Gård (20 p) 5. Skärholmen (24 p) 5. Sätra (24 p) 7. Husby 2009 (28 p) 8. Bagarmossen (29 p) 9. Rinkeby 2009 (30 p) 10. Södermalm (31 p) 11. Akalla 2009 (43 p) 12. Bredäng (44 p) 12. Fagersjö (44 p) 14. Hässelby Strand (47 p) Notera att listan gäller så aktuella kartläggningar som möjligt. Om resultat från 2006 hade använts för bostadsområdena i Järva så hade listan sett helt annorlunda ut. Då hade Tensta/Hjulsta hamnat på andra plats (11 p), Husby på tredje plats (12 p), Rinkeby på fjärde plats (16 p) och Akalla på sjunde plats (26 p). Notera också att Södermalm har andra förutsättningar än förortsområden. En stor del av de misshandelsfall som anmäls där drabbar inte de boende, utan besökare. Viktigt att säga är att det finns en fara i sådana här jämförelser. Att ett bostadsområde hamnar långt ner betyder inte att allt är bra. Samtliga bostadsområden som jämförs här har valts ut bland annat på grund av att det har funnits olika indikationer på en för hög problemnivå. SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE 5

Brottsplatser, Husby, helår (v 1-52) 2008, utvalda brottstyper Brottsplatser, Husby, Husby, helår helår (v 1-52) (v 2008, 1-52) utvalda 2008, brottstyper utvalda brottstyper Misshandel utomhus (brottskoder 0351-0358, 0351-0358, 0373-0378, 0373-0378, 9301-9304, 9301-9304, 9309-9312, 9317-9 Misshandel utomhus 9328, 9309-9312, (brottskoder 9333-9336, 9317-9320, 9341-9344) 9325-9328, 9333-9336, 9341-9344 0351-0358, 0373-0378, 9301-9304, 9309-9312, 9317-9320, 9325-9328, 9333-9336, Biltillgrepp 9341-9344) (0802) Biltillgrepp (0802) Tillgrepp av cykel (0807) Tillgrepp av cykel Inbrott (0807) i i källare/vind (0825) Inbrott i källare/vind Stöld (0825) ur eller från motordrivet fordon fordon etc (0840) etc. (0840) Stöld ur eller från Inbrott motordrivet i i bostad fordon (9801, etc. 9802) (0840) Inbrott i bostad Rån (9801, utomhus 9802) (0877, 0879, 0879, 0892, 0892, 0896, 0896, 9806, 9806, 9808, 9810, 9808, 9812) 9810, 9812) Rån utomhus (0877, Skadegörelse 0879, 0892, på på motorfordon 0896, 9806, (1201) 9808, (1201) 9810, 9812) Skadegörelse på 11 brottstillfälle. motorfordon (1201) 5 brottstillfällen 1 brottstillfälle. 5 brottstillfällen 5 Kartläggningarna innehåller bland annat brottsplatskartor, exempel hämtat från Husby 6 SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE

Teorier Det finns många teorier om hur brott uppstår. Svenska Bostäder utgår i sitt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete från rutinaktivitetsteorin (Cohen och Felson) och teorierna enligt Fixing Broken Windows (Kelling och Coles). Rutinaktivitetsteorin Enligt rutinaktivitetsteorin krävs tre omständigheter för att ett brott skall uppstå: 1. För det första krävs en motiverad gärningsman, någon som av någon anledning kan tänka sig att begå ett brott. 2. För det andra krävs ett tillgängligt brottsoffer eller brottsobjekt, någon att misshandla eller hota eller något att stjäla eller slå sönder. 3. För det tredje krävs frånvaro av kapabla väktare, någons eller någots närvaro som förhindrar att brott uppstår trots att de två första förutsättningarna är uppfyllda. Det kan vara en förbipasserande människa, en hund eller någon form av teknisk övervakning. Om en av omständigheterna försvinner så blir det inget brott. Svenska Bostäder fokuserar i första hand på punkterna två och tre. Våra åtgärder mot brott och otrygghet är offerorienterade. Det innebär att färre människor skall drabbas av brott och känna sig otrygga i sitt eget bostadsområde. Det skall inte vara lika lätt att utsätta andra för brott. Antalet människor som kan tänka sig att begå brott kommer på kort sikt inte att minska. Det kommer däremot att bli betydligt svårare för barn och ungdomar som växer upp i våra bostadsområden att inleda en brottskarriär. Arbetet med att försöka påverka antalet motiverade gärningsmän är i första hand en fråga för familjer, skolor och myndigheter. Fixing Broken Windows Våra trygghetskartläggningar visar att det finns ett generellt behov av ordning och reda, rent och städat. Skadegörelse och nedskräpning hamnar alltid högt upp när de boende får rangordna problemen i sitt bostadsområde. Ett grundkoncept i Svenska Bostäders trygghetsarbete utgår från idéerna i boken Fixing Broken Windows: Restoring Order and Reducing Crimes in Our Communities av de amerikanska kriminologerna Kelling och Coles. Teorin går ut på att till exempel ett trasigt fönster måste lagas så snart som möjligt annars slås fler fönster sönder och området förefaller vara okontrollerat, vilket genererar fler brott och högre otrygghet. För ett bostadsföretag handlar det om att ha en bra förvaltning. Det är basen i trygghetsarbetet. Samarbete Vi kan göra mycket själva för att öka tryggheten i våra bostadsområden, men inte allt. Vi når inte utanför våra fastighetsgränser. Därför har vi ett mycket nära samarbete med stadsdelsförvaltningar, polis, andra fastighetsägare och andra som har intresse av tryggare bostadsområden. Svenska Bostäder har bland annat tagit initiativ till bildandet av föreningarna Fastighetsägare i Järva (2007) och Skärholmens Fastighetsägare (2008). Dessa föreningar är öppna för alla fastighetsägare och bostadsrättsföreningar och finansieras helt och hållet av medlems- och serviceavgifter. Detta betyder att föreningarna inte är bidragsberoende utan kan bedriva ett långsiktigt gemensamt trygghetsskapande arbete som alla tjänar på. Verksamheten bygger på övertygelsen om att ökad trygghet i bostadsområdet är så viktig att den leder till ökade fastighetsvärden. Förebilden till dessa föreningar är de Business Improvement Districts (BID:s), som först bildades i USA på 1980-talet. I New York har BID:sen varit en viktig delfaktor för den mycket positiva utvecklingen med kraftigt minskad brottslighet där de senaste 20 åren. FASTIGHETSÄGARE I SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE 7

Åtgärder SB 2008 Trygghetskontroller Kartläggningarna visar ofta att många miljöer i källare, tvättstugor, trapphus och gårdar upplevs som otrygga. I delar av de bostadsområden vi undersökt begås det periodvis många bostads- och källarinbrott. Inbrott i bostäder upplevs ofta som mycket kränkande av de drabbade. Det skapar också mycket otrygghet i hela omgivningen. Skadegörelse är ett annat vanligt problem i bostadsområden. Det finns också problem med cykel- och mopedstölder. Därför har vi utvecklat SB 2008, checklistor som är arbetsverktyg för trygghetskontroll av Svenska Bostäders bostadsfastigheter och parkeringar. Dessa är anpassade för befintlig bebyggelse och kan användas i både traditionell stadsbebyggelse och i miljonprogramsområden i stor skala. Listorna är avsedda för flerbostadshus och kan också användas som lathund vid nybyggnation. Detta har gett oss underlag för konkreta åtgärder. I SB 2008 ingår frågor om belysning, buskage, lekplatser, cykelparkeringar, entrédörrar, trapphus, lås, källarförråd, tvättstugor och mycket mer. Frågorna handlar om både fysiska åtgärder och förvaltningsrutiner. SB 2008 är, tillsammans med kartläggningarna, grunden i Svenska Bostäders brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. SB 2008 har också varit grunden i en programhandling för Svenska Bostäders trygghetsåtgärder i renoveringar av bostadsbestånd Järva. Föreningarna Fastighetsägare i Järva och Skärholmens Fastighetsägare erbjuder alla medlemmar trygghetskontroller med hjälp av anpassade checklistor, som bygger på SB 2008. En källare som inte uppfyller kraven i SB 2008. Samma källare som efter renovering uppfyller kraven. Källaren har blivit både tryggare och säkrare. 8 SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE

Mellan 2006 och 2009 arbetade två heltidsanställda trygghetskontrollanter med besiktning av bostadsfastigheter och parkeringsmiljöer med hjälp av checklistorna. Sedan hösten 2009 används listorna av förvaltningspersonalen själva. I de nya listorna ingår också frågor om systematiskt brandskyddsarbete. SB 2008 Trygghetskontroll av bostadsfastigheter Fastigheten besiktigad av: Representant från affärsområdet: Datum: Tidigare besiktningar (datum): Fastighetens adress: SB 2008 är en vidareutveckling av GG02, som utarbetades av föreningar för fastighetsägare i Gunnared och Gamlestaden i Göteborg. GG02 var i sin tur en vidareutveckling av Bo Tryggt 01, som utvecklades av polismyndigheten i Stockholms län i samarbete med forskare och högskolor. Svenska Bostäder har också ett särskilt utvecklat trädgårds- och gårdsmiljöarbete där tankarna från SB 2008 vävts in. Trädgårdsarbetet är en oerhört viktig del av trygghetsarbetet eftersom en trivsam, vacker och spännande utemiljö bland annat gör att fler vistas ute (fler kapabla väktare). Del av SB 2008, trygghetskontroller i bostadsfastigheter och parkeringsmiljöer. Referensfastighet för följande adresser: A Utemiljö 1 Utebelysningen är utformad så att mötande personer kan urskiljas från omgivande bebyggelse och planteringar. 2 Redskap på lekplatser, bänkar, innergårdar etc. inom det egna ansvarsområdet är hela och väl underhållna. 3 Buskar, häckar, träd och andra växande grödor är underhållna så att de inte minskar möjligheten till överskådlighet och social kontroll. 4 Det finns tillräckligt med papperskorgar uppsatta inom det egna förvaltningsområdet. Papperskorgarna är placerade utmed gångstråk 5 Skymmande vegetation, skärmar eller plank intill huset har undvikits. B Entréparti 1 Belysningen vid entrén är god. 2 Gatuadresser och gatunummer är väl synliga så att det är lätt att orientera sig i området/på gatan. 3 Varje entré är väl utmärkt med nummer eller bokstav. 4 Entrédörrarna är låsta dygnet runt. 5 Entrédörrarna är beslagna med godkända brytskydd och godkända elektroniska låsenheter. 6 Alla glas som byts ut i entrédörrar är okrossbara. Glas i nya entrédörrar är okrossbara. 7 Om det finns elektroniska låsenheter så är dessa inte kombinerade med kodlås. Åtgärdat Ja Nej * (datum) ** Åtgärdat Ja Nej * (datum) ** * Kommentar Trygghetskontrollant ** Kommentar AO-representant Tryggare gård på Gärdebyplan i Rinkeby. SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE 9

Felvänd cykelparkering gör att det blir färre kapabla väktare. Rättvänd skulle det vara lättare att hålla ögonen på cyklarna från fönster och balkonger. Nya parkeringsavtal I de första trygghetskartläggningarna av Järva framkom att många av de brott som polisanmäldes var brott mot bilar. Därför gjordes det en särskild kontroll av vilka bilar som stod på Svenska Bostäders parkeringsplatser. Det visade det sig att en hög andel bilar hade en registrerad ägare som inte bodde där bilen var parkerad. Många bilar hade körförbud. För att förebygga bilbrott, försvåra olaga andrahandsuthyrning av lägenheter och få ordning och reda i parkeringsmiljöerna sade vi därför upp alla gamla parkeringsavtal och skrev nya mellan 2007 och 2009. I de nya bestämmelserna ingick att det skulle finnas en godkänd rattkrycka i bilen när den var parkerad hos oss. Rattkryckan lånade vi ut gratis. Bilägaren skulle dessutom vara folkbokförd på en adress i det området och bilen skulle vara registrerad på en person i hushållet. Det vill säga ungefär samma regler som gäller för så kallad boendeparkering, men med ett annat syfte. Utöver de nya parkeringsreglerna har en mängd fysiska åtgärder genomförts i många parkeringsmiljöer. Bättre städning, målning i ljusa färger, bättre belysning och nya lås och garageportar. På grund av samarbete med Stockholm Parkering ses de nya parkeringsavtalen i skrivande stund över. Åtgärder mot våld i nära relationer I samtliga kartlagda bostadsområden, med undantag av Södermalm, är en majoritet av offren vid polisanmälda våldsbrott en kvinna eller ett barn. I de flesta fallen har kvinnorna och barnen en relation med gärningsmannen. Samtidigt vet vi att mörkertalen när det gäller denna brottslighet är väldigt stora. Svenska Bostäder har därför tillsammans med Alla Kvinnors Hus, Sveriges största kvinnojour, tagit fram information som vi satt upp i alla trapphus och tvättstugor. Där står det var utsatta kvinnor och barn och andra brottsoffer kan vända sig för att få hjälp att ta sig ur situationen. På så sätt försöker vi förebygga denna brottslighet. Målet är att den motiverade gärningsmannen inte skall ha tillgång till sitt offer. Alla Kvinnors Hus hjälper oss också med utbildning av all vår personal så att vi skall veta hur vi kan se och hantera problemet. Utbildningen består både av muntliga föreläsningar och särskilda informationsblad. Svenska Bostäder har för att sprida metoden också tagit fram varianter av trapphus- och tvättstugeinformationen med andra bostadsföretags logotyper. Samarbetet mellan Svenska Bostäder och Alla Kvinnors Hus är sedan 2008 reglerat i ett avtal. 10 SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE

Tusentals kvinnor och barn i Sverige lever med hot och våld i hemmet. Hot och våld är alltid ett brott! Det finns hjälp att få. Det gäller också dig! Börja med att ringa en kvinnojour. En kvinnojour är ingen myndighet utan vanliga kvinnor som vet mycket om hur det är att leva med hot och våld i familjen. Alla Kvinnors Hus 644 09 20 Du får vara anonym och det är gratis. Du behöver inte polisanmäla. En kvinnojour är ingen myndighet. Systerjouren Somaya 020-81 82 83 Terrafem 020-52 10 10 Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 Samtalet kostar ingenting och syns inte på telefonräkningen. Barn och ungdomar kan ringa till BRIS. Barnens hjälptelefon 0200-230 230 Samtalet kostar ingenting och syns inte på telefonräkningen. Alla som utsatts för brott kan också ringa Brottsofferjouren. Brottsofferjouren 0200-212 019 RFSL Brottsofferjouren HBT 020-34 13 16 Är det akut, ring Polis 112 eller Socialjour 508 40 000 Trapphusinformation till brottsoffer. SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE 11

Systerjouren Somaya Våld Våld i familjen är är inte inte bara bara knuffar, slag eller misshandel! knuffar, slag eller misshandel! Du är Du inte är inte ensam ensam Många kvinnor Många utsätts kvinnor för utsätts våld för av våld den av hon den lever hon lever med, med, eller eller av av en en tidigare partner. tidigare Även partner. barnen Även barnen far illa far av illa att av se att sina se sina mödrar mödrar hotas hotas och och misshandlas. Våld och hot är alltid ett brott, även om det sker inom misshandlas. Våld och hot är alltid ett brott, även om det sker inom äktenskapet. Det är aldrig ditt fel att en annan begår ett sådant äktenskapet. Det är aldrig ditt fel att en annan begår ett sådant brott. Våld i en nära relation kan förstås även drabba män. brott. Våld i en nära relation kan förstås även drabba män. Våld mot kvinnor och deras Våld barn mot är kvinnor ingen privatsak och deras barn är ingen privatsak Våld i familjen är ett brott och som faller under allmänt åtal. Ingen har rätt att bestämma över en annans kropp och liv. Våld är inte bara Våld i familjen är ett brott och som faller under allmänt åtal. Ingen misshandel. Dit räknas också hot om våld, knuffar, slag eller kränkande har rätt att bestämma behandling. över Men en annans även åtgärder kropp för och kontroll, liv. Våld isolering, är inte ekonomiska Dit påtryckningar räknas också samt hot sexuellt om våld, tvång knuffar, eller våld slag är eller straffbart. krän bara misshandel. kande behandling. Men även åtgärder för kontroll, isolering, ekonomiska påtryckningar samt sexuellt tvång eller våld är straffbart. Det finns hjälp att få Det finns hjälp att få Att tala med någon kan vara till stor hjälp, både för dig och för dina barn. Det är statens och kommunens ansvar att skydda/hjälpa kvinnor och barn mot våld i hemmet. Du kan få stöd från socialtjänst, Att tala med någon kan vara till stor hjälp, både för dig och för dina kvinnojour eller brottsofferjour. barn. Det är statens och kommunens ansvar att skydda/hjälpa kvinnor och barn Om du mot måste våld lämna i hemmet. ditt hem Du har kan du få rätt stöd att under från socialtjänst, en viss tid få ekonomiskt eller brottsofferjour. stöd och hjälp att hitta en ny bostad. Om ditt fall skulle gå kvinnojour till domstol har du rätt till målsägarbiträde/advokat och du behöver Om du måste inte betala lämna rättegångskostnaderna. ditt hem har du En att våldsutövande under en viss man tid få kan ekonomiskt stöd hjälp och om han hjälp kontaktar att hitta Manscentrum, ny bostad. socialtjänst Om ditt fall eller skulle polis. gå få till domstol har du rätt till målsägarbiträde/advokat och du behöver inte betala Vad rättegångskostnaderna. kan du själv En våldsutövande göra? man kan få hjälp om han kontaktar Manscentrum, socialtjänst eller polis. Du måste själv ta första steget och berätta för någon. En polisanmälan kan vara det första steget. Det är en tydlig markering till den som utövar våldet att det inte bara är fel, utan också brottsligt. Vad kan du själv göra? Du måste Är själv du inte ta första mogen steget att anmäla och till berätta polisen för finns någon. andra En möjligheter. polisanmälan kan vara det första steget. Det är en tydlig markering till den Ring till exempel en kvinnojour där du kan få kostnadsfri rådgivning. Du får vara anonym och du får tala med en kvinna. Kvinnojouren kan som utövar våldet att det inte bara är fel, utan också brottsligt. också erbjuda skyddat boende för dig och dina barn om ni behöver det. Man hjälper dig även med de myndighetskontakter du behöver. Är du inte mogen att anmäla till polisen finns andra möjligheter. Ring till exempel Du en kan kvinnojour också berätta där hur du du kan har få det kostnadsfri på mödravårdscentralen, rådgivning. Du barnavårdscentralen, och du får hos tala husläkaren, med kvinna. för socialtjänsten, Kvinnojouren för din kan arbets får vara anonym också erbjuda givare skyddat eller din lärare. boende Och för självklart dig och för dina vänner barn och om släktingar ni behöver som det. Man du hjälper litar på. dig även med de myndighetskontakter du behöver. Känner du igen något av av det det här? här? Du känner dig kontrollerad av av din din partner partner Vad kan Vad du kan som du anhörig, som anhörig, granne eller granne eller en vän en göra? vän göra? Du måste redovisa vart vart du du ska ska gå och gå och vem vem du har du talat har med talat med Lär dig mer Lär om dig varningssignalerna mer om varningssignalerna ovan. ovan. Din partner blir allt mer svartsjuk Din partner blir allt mer svartsjuk fråga och våga tro på vad du får höra. Våga fråga och våga tro på vad du får höra. Våga Fördöm Din partner använder ibland nedsättande tilltal i samtal med dig Din partner använder ibland nedsättande tilltal i samtal med dig inte. Acceptera att var och en måste göra sina egna val. Fördöm inte. Acceptera att var och en måste göra sina egna val. Ibland känner du dig rädd i ditt eget hem Lyssna, stötta och visa att du är att lita på och att du finns där. Ibland känner du dig rädd i ditt eget hem Du får ta emot hot om våld Lyssna, stötta och visa att du är att lita på och att du finns där. förslag på var man kan få hjälp. Ge Du Du får höra ta emot att det hot är om ditt våld eget fel när du blir slagen Bidra till att Ge få förslag skador på dokumenterade var man kan med få hjälp. anteckningar eller Du Våldet får höra har ökat att det är ditt eget fel när du blir slagen bilder. Bidra till att få skador dokumenterade med anteckningar eller Våldet Tillvaron har växlar ökat mellan ömhet och våld Tillvaron Efter våldshandling växlar mellan ber din ömhet partner och om våld förlåtelse och säger att livet inte är värt att leva utan dig. Efter våldshandling ber din partner om förlåtelse och säger att Gör klart bilder. att du inte accepterar partnerns beteende. Du kan själv Gör göra klart en att polisanmälan du inte accepterar det går att partnerns göra det beteende. anonymt. Finns det barn i förhållandet bör du anmäla till socialtjänsten. Du kan själv göra en polisanmälan det går att göra det anonymt. livet inte är värt att leva utan dig. Ha tålamod! Finns Att bryta det barn upp ur i förhållandet en destruktiv bör relation du anmäla kan ta till tid. socialtjänsten. Det är viktigt att du finns och kan ge stöd. Bra att tänka på i en ny relation? Ha tålamod! Att bryta upp ur en destruktiv relation kan ta tid. Det är viktigt att du finns och kan ge stöd. När kärleken är ny kan det vara lätt att bortse ifrån varningssignalerna. Vi vet att signalerna ofta kommer tidigt i förhållandet. Bra att tänka på i en ny relation? Vart kan man vända sig? När kärleken är ny kan det vara lätt att bortse ifrån varningssignalerna. Det finns några Vi vet beteenden att signalerna att vara Börja med att ringa en kvinnojour. Kvinnojourer är ingen myndighet utan Vart vanliga kvinnor kan som man vet hur det vända är att leva med sig? hot och ofta särskilt kommer uppmärksam tidigt i förhållandet. på: Det Kvinnosyn finns några beteenden Hur pratar din att partner vara särskilt om kvinnor, uppmärksam med respekt på: familjen. Du får vara anonym och det är gratis. Du behöver polisanmäla. Börja med att ringa en kvinnojour. Kvinnojourer är ingen myndighet våld i inte eller med tecken på förakt och aggressivitet? utan vanliga kvinnor som vet hur det är att leva med hot och Kvinnosyn Svartsjuka Alla Kvinnors våld i familjen. Hus Du får vara anonym och 644 det är 09 gratis. 20 Du behöver Överdriven Hur pratar svartsjuka din partner handlar om oftast kvinnor, om med kontroll. respekt Tar inte polisanmäla. eller din med partner tecken ansvar på för förakt sina känslor och aggressivitet? och handlingar Systerjouren Somaya 020-81 82 83 eller läggs ansvaret på dig? Försöker din Terrafem Alla Kvinnors Hus Svartsjuka partner Överdriven styra ditt svartsjuka beteende? handlar oftast om kontroll. 020-52 10 10 644 09 20 Tar din partner ansvar för sina känslor och handlingar Kvinnofridslinjen Systerjouren Somaya Raserianfall Skrämmer din partner dig genom att slå sönder 020-50 50 50 020-81 82 83 eller eller får läggs raserianfall? ansvaret på dig? Försöker din saker Barn och partner styra ditt beteende? Terrafem ungdomar kan ringa till BRIS. Samtalet kostar ingenting 020-52 10 10 och syns inte på telefonräkningen. Isolering Träffar ni sällan andra människor? Får du sällan Kvinnofridslinjen Raserianfall eller Skrämmer aldrig gå din ut själv, partner blir du dig hämtad genom när att du slå varit sönder Barnens hjälptelefon 0200-230 230 020-50 50 50 om vem du någonstans? saker eller får Har raserianfall? din partner åsikter Alla som Barn utsatts och för ungdomar brott kan ringa kan en ringa brottsofferjour till BRIS. Samtalet som kostar ingenting ska träffa eller tala med i telefon? kostnadsfritt och syns erbjuder inte någon på telefonräkningen. att tala med samt ger råd och hjälp. Isolering Träffar ni sällan andra människor? Får du sällan Kontroll Vill din partner kontrollera ditt liv, fatta alla beslut, Brottsofferjouren eller aldrig gå ut själv, blir du hämtad när du varit Barnens hjälptelefon 0200-212 019 0200-230 230 bestämma vad du ska tänka? Får du höra att någonstans? det är för ditt eget Har bästa? din partner Börjar åsikter du tappa om vem du RFSL Alla Brottsofferjouren som utsatts för brott HBT kan ringa 020-34 en brottsofferjour 13 16 som ditt ska självförtroende? träffa eller tala med i telefon? Är det kostnadsfritt akut, ring Polis erbjuder 112 eller någon Socialjour att tala med 508 samt 40 000 ger råd och hjälp. Kontroll Vill din partner kontrollera ditt liv, fatta alla beslut, Brottsofferjouren 0200-212 019 bestämma vad du ska tänka? Får du höra att det är för ditt eget bästa? Börjar du tappa RFSL Brottsofferjouren HBT 020-34 13 16 ditt självförtroende? Är det akut, ring Polis 112 eller Socialjour 508 40 000 Du kan också berätta hur du har det på mödravårdscentralen, barnavårdscentralen, hos husläkaren, för socialtjänsten, för din arbetsgivare eller din lärare. Och självklart för vänner och släktingar som sveç te binlerce kadın ve çocuk evde du litar på. tehdit ve iddet altında yaamaktadır. Tehdit ve iddet her zaman suçtur! Bu konularda yardım alabilirsiniz. Sizin için de geçerlidir! Kadın sıınma evine telefon açarak balayın. Kadın sıınma evi resmi bir devlet kurumu deil, aksine evde tehdit ve iddet altında yaamanın ne anlama geldiini bilen kadınlardan olumaktadır. sveç te binlerce ve çocuk evde Tüm Kadınların Evi tehdit ve iddet altında yaamaktadır. 644 09 20 Kızkarde Nöbetçi Sıınma Evi Tehdit Somaya ve iddet her zaman suçtur! 020-81 82 83 Bu konularda Terrafem yardım alabilirsiniz. 020-52 10 10 Kadın Dokunulmazlıı Hattı 020-50 50 50 Sizin Anonim kalabilirsiniz için de ve hizmetler geçerlidir! ücretsizdir. Polise ikayet etmeniz gerekmez. Kadın sıınma evine telefon açarak balayın. Kadın sıınma evi resmi bir devlet kurumu deil, aksine evde tehdit ve iddet altında yaamanın ne anlama geldiini bilen kadınlardan Çocuklar olumaktadır. ve gençler BRIS e telefon açabilirler Telefon görümesi ücretsizdir ve telefon faturasında görülmez. Tüm Kadınların Evi Çocukların Yardım steme Telefonu 644 090200-230 230 Kızkarde Nöbetçi Sıınma Evi Somaya 020-81 82 83 Terrafem 020-52 10 10 Suç Maduru Nöbetçi Merkezi 0200-21 20 19 Kadın Dokunulmazlıı Hattı 020-50 50 50 Anonim kalabilirsiniz ve hizmetler ücretsizdir. Polise ikayet etmeniz gerekmez. Hizmetler Nöbetçi Dairesini arayın. Suç maduru olan kerkes Suç Maduru Nöbetçi Merkezine telefon açabilir. Acil durumlarda 112 numaralı telefondan Polisi veya 508 40 000 numaralı telefondan Sosyal Çocuklar ve gençler BRIS e Systerjouren telefon açabilirler Telefon görümesi Kumanyaal ücretsizdir ve dumar telefon Somaya faturasında iyo carruur görülmez. oo dalka Çocukların Yardım Iswiidan steme ku Telefonu nool ayaa 0200-230 xoogmuquunis 230 iyo hanjibaad loo geysta markii aqalkooda ay ku sugan yihiin. Falalka xoogmuquuniska iyo hanjibaadda ku Suç maduru olan kerkes Suç Maduru Nöbetçi Merkezine telefon açabilir. salaysan had iyo jeer waa dambi! Suç Maduru Nöbetçi Caawinaad Merkezi ayaa 0200-21 la heli kara. 20 19 Acil durumlarda 112 numaralı telefondan Polisi veya 508 40 000 numaralı telefondan Sosyal Xita Hizmetler adiga Nöbetçi Dairesini waad arayın. heli karta! Marka hore wac heegaanka dumarka (kvinnojour). Heeganka dumarka ma aha hay ad dowladeed, ee waa dumar aqoon iyo khibrad dheer u leh falalka xoogmuquuniska iyo hanjibaadda ku salaysan ee loo geysto xubnaha qoyska. Systerjouren Kumanyaal Alla Kvinnors dumar Somaya Hus iyo carruur 644 oo 09 20 dalka Iswiidan Systerjouren ku nool ayaa Somaya xoogmuquunis 020-81 82 83 iyo hanjibaad loo Terrafem geysta markii aqalkooda 020-521 010 ay ku Kvinnofridslinjen sugan yihiin. 020-50 50 50 Magacaaga waad qarin karta, waana lacag la aan. Lagama doonaayo in Falalka xoogmuquuniska aad booliska wargeliso. iyo hanjibaadda ku salaysan had iyo jeer waa dambi! Carruurta iyo dhallinyarada waxay wici karaan BRIS Caawinaad Taleefan-dirida ayaa waa lacag la la aan, heli wicida kara. laguma soo qori doono warqadda kharashka taleefanka. Barnens hjälptelefon 0200-230 230 Xita adiga waad heli karta! Marka hore wac heegaanka dumarka (kvinnojour). Heeganka dumarka ma aha hay ad dowladeed, Dhammaan ee waa dumar dadyoowga aqoon fal dambi iyo khibrad loo geystay dheer waxay u leh wici karaan falalka xoogmuquuniska iyo Heeganka hanjibaadda Dhibbaneha ku salaysan Dambifalka ee loo (Brottsofferjouren). geysto xubnaha qoyska. Brottsofferjouren 0200-212 019 Alla Kvinnors Haddii Hus xaaladu ay degdeg 644 tahay, 09 20 wac Polis 112 ama Socialjour 508 40 000 Systerjouren Somaya 020-81 82 83 Terrafem 020-521 010 Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 Magacaaga waad qarin karta, waana lacag la aan. Lagama doonaayo in aad booliska wargeliso. Carruurta iyo dhallinyarada waxay wici karaan BRIS Taleefan-dirida waa lacag la aan, wicida laguma soo qori doono warqadda kharashka taleefanka. Barnens hjälptelefon 0200-230 230 644 09 20 020-81 82 83 020-521 010 020-50 50 50 BRIS 644 09 20 0200-230 230 020-81 82 83 020-521 010 020-50 500200-212 019 112 508 40 000 BRIS Systerjouren Somaya Thousands of women 0200-230 and children 230 in Sweden live with threats and violence at home Threats and violence are always 0200-212 crimes 019 But help is available You can get help too 112 Phoning a women's shelter is a good place 508 to start. 40 000 A women's shelter is not a government agency, but ordinary women who know a lot about what it's like to live with threats and violence at home. Alla Kvinnors Hus 644 09 20 Systerjouren Somaya Systerjouren 020-81 82 83 Somaya Terrafem Thousands of women and children 020-521 010 Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 in Sweden live with threats You can remain anonymous and it doesn't cost anything. You don't have to make a report to and the police. violence at home Threats and violence are always crimes If you are a child or teenager, you may phone But Children's help Rights is in available Society (BRIS) The call is free of charge and doesn't appear on your phone bill. Barnens You hjälptelefon can get help 0200-230 too 230 Phoning a women's shelter is a good place to start. A women's shelter is not a government agency, but ordinary women who know a lot about what it's like If you to live are with the victim threats of a and crime, violence you may at also home. call Victim Support Services. Brottsofferjouren (Victim Support Services) 0200-212 019 Alla Kvinnors Hus 644 09 20 Systerjouren Somaya 020-81 82 83 If it's an emergency, call the Police at 112 Terrafem or Emergency Social Services at 508 40 020-521 000 010 Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 You can remain anonymous and it doesn't cost anything. You don't have to make a report to the police. If you are a child or teenager, you may phone Children's Rights in Society (BRIS) The call is free of charge and doesn't appear on your phone bill. Barnens hjälptelefon 0200-230 230 Sorani Sorani 644 09 20 020-81 82 83 020-52 10 10 Alla kvinnors Hus 6440920 020-50 50 50 Systerjouren Somaya 020 818283 Terrafem 020521010 Kvinnofridslinjen020505050 BRIS 0200-230 230 BRIS 644 09 20 BOJ 0200-212019 020-81 82 83 0200 230230 020-52 10 10 Alla kvinnors Hus 6440920 508 40 00 020-50 50 50 Systerjouren Somaya 020 818283 Terrafem 020521010 Kvinnofridslinjen020505050 Brottsofferjouren 0200212 019 BRIS 112 50840000 0200-230 230 BRIS Persiska/ BOJ 0200 230230 0200-212019 Bi hezaran jin û zarok yên li Swêdê li malên xwe de di bin tehdît û iddetê de dijîn. 508. 40 00. Tehdît û iddet hertim tawanbarî ye! Alîkarî ya ku b ê wergirtin heye.. Brottsofferjouren 0200212 019 Ji bo te jî derbas dibe!! 112. Dest pê bike û telefona yek ji malên nobedar yên jinan bike. Mala nobedar 50840000 ya jinan ne sazîyeke resmî ye lê eksê wê ji jinên ku ew bi xwe dizanin ku di nav malbatê de jîyana di bin tehdît û iddetê de jîyan tê çi maneyêç pêk tê!. Alla Kvinnors Hus Mala Hemû Jinan 644 09 20 644 09 20 Persiska/ Systerjouren SysterjourenSomaya Nobedariya Xwikên Somaya Somaya 020-81 82 83 020-81 82 83 Terrafem Terrafem Bi hezaran jin û zarok 020-5210 yên li Swêdê 10 li malên Serbestîya xwe de Jinan di bin tehdît 020-50 û iddetê 50 50 020-50 50 50 Kvinnofridslinjen 020-521 010 Xeta. de dijîn. Tu dikarî anonîm (nasnameya te neyê ekerekirin) bimînî. Ne pêwîst e ku. tu li cem polîs Tehdît ikayetê bikî. û iddet hertim tawanbarî ye!.. Alîkarî ya ku b ê wergirtin heye.. Zarok û ciwan dikarin telefonê BRIS bikin. BRIS " " Telefonkirin bê pere ye û di fatûreya telefonê ev mesref xuya nabe.. Ji bo te jî derbas dibe!! Telefona alîkarîyê ji bona zarokan 0200-230 230 0200-230 230. Dest pê bike û telefona yek ji malên nobedar yên jinan bike. Mala nobedar ya jinan ne sazîyeke resmî ye lê eksê wê ji jinên ku ew bi xwe dizanin ku di Her kesên nav malbatê ku li hember de jîyana wan sûc di (tawanbarî) bin tehdît tê û iddetê kirin jî dikarin de jîyan telefonê tê çi Nobedarîya Mexdûrên Tawanan bikin maneyêç pêk tê!.. Alla Kvinnors Hus Nobedarîya Mala Hemû mexdûrên Jinan tawanan 020-21 20644 19 09 20 644 09 20 0200-212 019 Reweke acîl telefona polîsê ya 112 yan jî Nobedarîya Xizmetên Civakî ya bi reqema SysterjourenSomaya Nobedariya Xwikên Somaya 020-81 82 83 020-81 82 83 508 40 000 bike. Terrafem Terrafem 020-5210 10 020-521 010 Xeta Serbestîya Jinan 020-50 50 50 020-50 50 50 Kvinnofridslinjen Tu dikarî anonîm (nasnameya Systerjouren te neyê ekerekirin) bimînî. Ne pêwîst e ku tu li cem polîs ikayetê bikî.. Systerjouren. Somaya Somaya Zarok û ciwan dikarin telefonê BRIS bikin. Telefonkirin bê pere ye û di fatûreya telefonê de ev mesref xuya nabe. Telefona alîkarîyê ji bona zarokan 0200-230 230 BRIS " ". 0200-230 230 1192 FWD 2008 Dhammaan dadyoowga fal dambi loo geystay waxay wici karaan Heeganka Dhibbaneha Dambifalka (Brottsofferjouren). Brottsofferjouren 0200-212 019 Haddii xaaladu ay degdeg tahay, wac Polis 112 ama Socialjour 508 40 000 If you are the victim of a crime, you may also call Victim Support Services. Brottsofferjouren (Victim Support Services) 0200-212 019 If it's an emergency, call the Police at 112 or Emergency Social Services at 508 40 000 Her kesên ku li hember wan sûc (tawanbarî) tê kirin jî dikarin telefonê Nobedarîya Mexdûrên Tawanan bikin Nobedarîya mexdûrên tawanan 020-21 20 19 Reweke acîl be telefona polîsê ya 112 yan jî Nobedarîya Xizmetên Civakî ya bi reqema 508 40 000 bike.. 0200-212 019 Systerjouren Somaya Tvättstugeinformation till brottsoffer. Systerjouren Somaya 1192 FWD 2008 12 SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE

Mopedinventeringar En mycket stor andel av invånarna i samtliga kartläggningar tycker att buskörning med moped i bostadsområdet är ett stort problem. Vi tror att många av dessa mopeder är stulna och/eller trimmade. Svenska Bostäder tog därför initiativ till årligen återkommande mopedinventeringar med början i Järva 2007. Dessa görs i samarbete med andra fastighetsägare i de lokala brottsförebyggande råden och med närpolisen. Vi skickar då tillsammans med andra fastighetsägare ut brev till alla hyresgäster och uppmanar dem att anmäla om de har en moped och var den förvaras. De mopeder som ingen känns vid betraktar vi som hittegods och beslagtar i samarbete med polisen. Denna metod har sedan 2007 spridits till fler stadsdelar runt om i och utanför Stockholm. Första gången metoden användes var i stadsdelen Gunnared i Göteborg år 2002. förslag om fysiska förändringar för att göra miljöerna mer trygga och attraktiva. I Husby centrum har besiktningen lett till ett antal konkreta åtgärder, som till exempel förbättrad belysning, gemensamt larm mellan lokalhyresgäster samt särskilda besiktningar för förebyggande åtgärder mot rån. Värdeskåp Bostadsinbrott har blivit allt vanligare i Stockholms förorter. Ofta begås brotten av ungdomar som bor i området och känner till var det förvaras värdesaker. För att hitta åtgärder för att minska bostadsinbrotten installerade vi 150 värdeskåp på prov i Rinkeby och Husby under 2008. Försöket föll väl ut. En stor majoritet av dem som fick skåpet var positiva. Dessutom har inget anmält bostadsinbrott ägt rum i dessa lägenheter till dags dato. Under 2009 infördes därför värdeskåp som tillval för alla Svenska Bostäders hyresgäster. Skåpen skruvas fast i en klädkammare och gör det betydligt svårare att stjäla värdesaker som förvaras i hemmen. Värdeskåp mot inbrott. En stulen moped som är parkerad på fel ställe. Åtgärder i centrummiljöer De flesta misshandelsfall och rån utomhus i Stockholms förorter begås i centrummiljöerna, längs centrala gångstråk och kring tunnelbanestationer. Här känner sig många också otrygga, särskilt på kvällar och nätter. Svenska Bostäder har därför gjort två särskilda centrumbesiktningar för att identifiera problematiska miljöer i Husby respektive Rinkeby. Besiktningarna har utmynnat i Information Vi delar med oss av vår kunskap. Det tjänar vi på. Alla med tillgång till internet kan ta del av Svenska Bostäders trygghetsarbete på www.svenskabostader.se. Där kan du hämta alla kartläggningar, SB 2008 checklistor för trygghetskontroll, parkeringsavtal, brottsofferinformation, mallar för mopedinventering och mer. Information är en viktig del av trygghetsarbetet. Det handlar inte om att skönmåla för att försöka vara en motvikt till negativ publicitet i massmedia, utan om att ge en nyanserad bild och informera om konkreta åtgärder och resultat. SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE 13

Resultat Utvecklingen i Järva 2006-2009 Nedan visas utvecklingen mellan 2006 och 2009 i Järva (Akalla, Husby, Rinkeby och Tensta/Hjulsta). Järva är det enda område där Svenska Bostäder hittills gjort uppföljande enkätundersökningar om utsatthet för brott och upplevd otrygghet. Det första avsnittet visar resultat från 2006 jämfört med 2009 dels i alla de fyra stadsdelarna, inklusive alla fastighetsägare, dels i enbart Svenska Bostäders bestånd i hela Järva. I det andra avsnittet redovisas utvecklingen av den polisanmälda brottsligheten i hela Järva mellan 2007 och 2009. Utvecklingen i hela Järva Mellan 2006 och 2009 syns en tydlig positiv utveckling i stora delar av Järva. Utsattheten för brott bland de boende minskade kraftigt i hela Järva samtidigt som den upplevda tryggheten ökade och många platser blev tryggare att vistas på. Den positiva utvecklingen är tydligast i Akalla och Husby. Betydligt färre utsatta för brott I både Akalla och Husby uppgav 15 procent av invånarna att de hade blivit utsatta för brott det senaste året vid enkätundersökningen 2006. Tre år senare hade den gruppen i bägge områdena minskat till 10 procent. Det var framförallt stöldbrott som riktas mot de boende som hade minskat. Utsatthet för brott det senaste året, Rinkeby (procent) (n 2006 = 336, n 2009 = 285) 100 80 60 40 NEJ 89 85 JA 20 15 11 0 2006 2009 2006 2009 Frågan lyder: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? 2006 uppgav 15 procent av invånarna i Rinkeby att de hade blivit utsatta för brott det senaste året. 2009 var motsvarande andel 11 procent. 2006 sade sig 20 procent av invånarna i Tensta och Hjulsta blivit utsatta för brott det senaste året. Tre år senare hade den andelen minskat till 14 procent. Färre i Akalla och Husby upplever brottslighet som ett stort problem År 2006 uppgav 47 procent av den vuxna befolkningen i Akalla att brottsligheten i området var ett stort problem. Den siffran hade 2009 minskat kraftigt - till 39 procent. I Husby var andelen invånare som uppgav att brottsligheten i Husby var ett stort problem 65 procent år 2006. År 2009 var motsvarande andel 58 procent. Motsvarande positiva utveckling syns inte i Rinkeby eller Tensta/Hjulsta. Bostadsområdena och centrummiljöerna har blivit tryggare År 2006 uppgav endast 30 procent att de kände sig trygga om de gick ut ensamma sent en kväll i Akalla. Tre år senare var motsvarande andel 42 procent. Många enskilda platser i Akalla blev också betydligt tryggare under perioden. Andelen som känner ibland kände sig otrygga i T-banestationen i Akalla minskade från 36 till 24 procent. Andelen otrygga längs Sibeliusgången minskade från 32 till 18 procent. Många källare, garage och tvättstugor upplevdes också som tryggare. År 2006 uppgav endast 26 procent att de kände sig trygga om de gick ut ensamma sent en kväll i Husby. År 2009 var motsvarande andel 34 procent. Många platser i Husby upplevdes också som betydligt tryggare 2009 jämfört med 2006. Andelen som känner ibland kände sig otrygga i T- banestationen i Husby minskade från 37 till 26 procent. Andelen otrygga utanför Tempo minskade från 34 till 18 procent. Andelen otrygga på torget vid ICA minskade från 32 till 25 procent. Även i Husby upplevdes många källare, garage och trapphus ha blivit betydligt tryggare under perioden. I Rinkeby hade inte den generella upplevelsen av trygghet ökat. Däremot hade många platser i området blivit betydligt tryggare att vistas på. Andelen som ibland kände sig 14 SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE

otrygga i T-banestationen i Rinkeby minskade från 39 till 28 procent. Andelen otrygga på Rinkebytorget minskade från 28 till 20 procent. Andelen otrygga vid Rinkebyskolan minskade från 15 till 10 procent. Många källare upplevdes också som betydligt tryggare. Inte heller i Tensta och Hjulsta ökade den generella upplevelsen av trygghet. Men även där hade ett antal platser blivit betydligt tryggare att vistas på. Andelen som ibland kände sig otrygga i T-banestationen i Tensta minskade från 42 till 32 procent. Andelen otrygga i Tensta Centrum minskade från 27 till 20 procent. Även i Tensta och Hjulsta blev många källare betydligt tryggare. Fler i Akalla och Husby tycker att bostadsområdet blivit bättre att bo i År 2006 tyckte 24 procent att Akalla var mycket bra att bo i. Nu tycker 30 procent detta. Fler tycker också att Akalla förtjänar ett högt anseende hos Stockholms befolkning. År 2006 tyckte endast åtta procent att Husby var mycket bra att bo i. Nu tycker dubbelt så många detta. Betydligt fler tycker också att Husby förtjänar ett högt anseende hos Stockholms befolkning. Utveckling Svenska Bostäder Järva 2006-2009: Utsatthet för brott det senaste året (procent) (n 2006 = 537, n 2009 = 362) 100 NEJ 90 80 80 60 40 JA 20 20 10 0 2006 2009 2006 2009 Frågan lyder: Har du under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för brott? Den generella upplevelsen av trygghet ökade mycket kraftigt hos Svenska Bostäders hyresgäster. År 2006 svarade endast 26 procent att de kände sig trygga om de gick ut ensamma sent en kväll i bostadsområdet. År 2009 hade den andelen ökat till 38 procent. Utvecklingen i Svenska Bostäders delar av Järva Svenska Bostäder är den största fastighetsägaren i Järva med totalt drygt 5400 lägenheter, varav den största andelen i Akalla och Husby. Dessutom äger och förvaltar vi två centrumanläggningar med lokalfastigheter i Akalla och Husby. Utvecklingen bland enbart Svenska Bostäders hyresgäster i Järva är ännu mer positiv än utvecklingen totalt. Utsattheten för brott bland Svenska Bostäders hyresgäster halverades mellan 2006 och 2009. Från 20 procent utsatta det senaste året till 10 procent. Utveckling Svenska Bostäder Järva 2006-2009: Trygghetsupplevelse (procent) (n 2006 = 547, n 2009 = 363) 60 40 20 0 26 38 48 40 26 22 2006 2009 2006 2009 2006 2009 Trygg Otrygg Går ej ut Frågan lyder: Om du går ut ensam sent en kväll i Akalla/ Husby/Rinkeby/Tensta-Hjulsta, hur känner du dig då? Många platser i närmiljön i Svenska Bostäders fastighetsbestånd upplevdes som betydligt tryggare 2009 än 2006. Speciellt positiv var utvecklingen i källare, på gatan utanför bostaden och i trapphuset. SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE 15

Utveckling Svenska Bostäder Järva 2006-2009: Otrygga platser i närmiljön (procent) I källaren På gatan utanför bostaden I trapphuset I tvättstugan I garaget På gården SB 2006 (n = 556) 30 22 17 23 16 10 SB 2009 (n = 378) 22 13 15 12 14 9 Utveckling Svenska Bostäder Järva 2006-2009: Grannkontakt (procent) (n 2006 = 545, n 2009 = 372) 60 40 20 0 44 51 24 21 17 16 9 19 2006 2009 2006 2009 2006 2009 2006 2009 Mycket Ganska Inte Har ingen god god särskilt god kontakt alls Frågan lyder: Hur är din kontakt med dina grannar? Andelen som tyckte att det var mycket bra eller bra att bo hos Svenska Bostäder ökade från 72 till 85 procent mellan 2006 och 2009. På parkeringsplatsen I bostaden 11 7 10 4 Utveckling Svenska Bostäder Järva 2006-2009: Bra att bo hos hyresvärd/bostadsrättsförening (procent) (n 2006 = 546, n 2009 = 368) 80 Frågan lyder: Känner du dig ibland orolig för att vistas på vissa platser i din stadsdel? Om svaret är ja, på vilka platser. Flera svarsalternativ kan markeras. En trygg boendemiljö stimulerar rimligtvis till bättre grannkontakter. Andelen som hade en mycket god eller god grannkontakt ökade från 61 procent 2006 till 72 procent 2009. 60 40 20 0 55 59 26 21 17 12 7 2 2006 2009 2006 2009 2006 2009 2006 2009 Mycket Ganska Inte Inte bra bra bra särskilt bra alls Frågan lyder: Allmänt sett, hur bra tycker du att det är att hos din nuvarande hyresvärd/bostadsrättsförening? 16 SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE

Polisanmäld brottslighet i Järva 2007-2009 Samtidigt som enkätundersökningarna visar att de boendes utsatthet för brott minskar kraftigt så minskade inte den polisanmälda brottsligheten i Järva totalt under samma period. En förklaring till detta kan vara att den polisanmälda brottsligheten gäller alla brott, även de som inte de boende utsätts för. Flera av de anmälda brott som drabbar boende har minskat under perioden. De anmälda bilbrotten minskade mycket kraftigt, källarinbrotten minskade något. Ett brott som drabbar enbart boende ökade dock något inbrott i bostad. Den polisanmälda brottsligheten minskade endast i Akalla. 2007: 9.046 anmälda brott 2008: 9.051 anmälda brott 2009: 9.858 anmälda brott Brottsutvecklingen i Järva 2007-2009 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2007 2008 2009 Brottsutvecklingen i Järva, utvalda brottstyper, 2007-2009 Misshandel inkl grov Fullbordat biltillgrepp Stöld ur/från motordrivet fordon etc Skadegörelsebrott Inbrott i bostad Inbrott i källare eller vind 2500 2000 1500 1000 500 0 2007 2008 2009 SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE 17

Bilaga Svenska Bostäders affärsområden Svenska Bostäder är uppdelat på sex olika affärsområden, varav ett är köpcentrat Vällingby City. Innerstaden Affärsområdet ligger inom följande stadsdelsområden: Kungsholmen, som består av stadsdelarna: Kungsholmen, Stadshagen, Kristineberg, Fredhäll, Marieberg, Lilla Essingen och Stora Essingen) Norrmalm som består av stadsdelarna: Norrmalm, Vasastan, Skeppsholmen samt delar av Östermalm Östermalm som består av stadsdelarna: Östermalm, Hjorthagen, Gärdet, Djurgården och Norra Djurgården Södermalm som består av stadsdelarna: Gamla stan, Riddarholmen, Långholmen, Reimersholme, Södermalm och Södra Hammarbyhamnen Järva Affärsområdet ligger inom följande stadsdelsområden: Rinkeby-Kista, som består av stadsdelarna: Akalla, Husby, Kista och Rinkeby. Spånga-Tensta, som består av stadsdelarna: Bromsten, Flysta, Solhem, Sundby, Tensta/Hjulsta. Kärrtorp Affärsområdet ligger inom följande stadsdelsområden: Skarpnäck, som består av stadsdelarna: Hammarby höjden, Björkhagen, Enskededalen, Kärrtorp, Bagarmossen, Skarpnäcks Gård, Flaten, Orhem och Skrubba. Ersta-Årsta-Vantör, som består av stadsdelarna: Bandhagen, Dalen, Enskedefältet, Enskede Gård, Gamla Enskede, Hagsätra, Högdalen, Johanneshov, Rågsved, Stureby, Årsta, Örby och Östberga. Farsta, som består av stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta Strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal, Svedmyra och Tallkrogen. Sydväst Affärsområdet ligger inom följande stadsdelsområden: Skärholmen, som består av stadsdelarna: Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Hägersten-Liljeholmen, som består av stadsdelarna: Aspudden, Axelsberg, Fruängen, Gröndal, Hägersten, Hägerstensåsen, Liljeholmen, Midsommar kransen, Mälarhöjden, Västberga, Västertorp och Årstadal. Älvsjö, som består av stadsdelarna: Herrängen, Långbro, Långsjö, Älvsjö, Solberga, Örby Slott och Liseberg. Ersta-Årsta-Vantör Västerort Affärsområdet ligger inom följande stadsdelsområden: Hässelby-Vällingby, som består av stadsdelarna: Hässelby Gård, Hässelby Strand, Hässelby Villastad, Grimsta, Kälvesta, Nälsta, Råcksta, Vinsta och Vällingby Bromma, som består av stadsdelarna: Abrahamsberg, Alvik, Beckomberga, Blackeberg, Bromma Kyrka, Bällsta, Eneby, Höglandet, Mariehäll, Nockeby, Norra Ängby, Olovslund, Riksby, Smedslätten, Stora Mossen, Södra Ängby, Traneberg, Ulvsunda, Ulvsunda industriområde, Åkeshov, Åkeslund, Ålsten och Äppelviken. Spånga-Tensta 18 SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE

Karta över Stockholms stadsdelsområden Rinkeby-Kista Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Hässelby-Vällingby Bromma Bromma Östermalm Östermalm Norrmalm Norrmalm Kungsholmen Kungsholmen Södermalm Södermalm Hägersten-Liljeholmen Hägersten-Liljeholmen Enskede-Årsta-Vantör Enskede-Årsta-Vantör Skärholmen Skärholmen Älvsjö Älvsjö Skarpnäck Skarpnäck Farsta Farsta Källa: Utrednings- och Statistikkontoret i Stockholms stad. SVENSKA BOSTÄDERS TRYGGHETSARBETE 19

Denna skrift beskriver det systematiska trygghetsarbete som bedrivits av Svenska Bostäder i Stockholm sedan 2006. Den innehåller kortfattade beskrivningar av bakgrunden till arbetet, hur problem i bostadsområden identifieras, samarbetet med andra aktörer, konkreta åtgärder och vilka idéer åtgärderna utgår från. Dessutom redovisas resultat av arbetet. I Järva har den upplevda tryggheten ökat och utsattheten för brott minskat på ett i vissa fall påtagligt sätt. Särskilt tydliga är förbättringarna i områden där Svenska Bostäder förvaltar en stor andel av fastighetsbeståndet. Skriften vänder sig till fastighetsägare, byggföretag, bostadsrättsföreningar, boende och deras organisationer, stadsdelsförvaltningar, kommuner, polis och alla andra som på olika sätt arbetar med trygghetsarbete i bostadsområden. Svenska Bostäder 2010 ISBN 978-91-977357-0-4