hembygdsbok_ver11 2007/7/8 21:00 page 19 #1 Runstenstur Vänge V Vänge Runstenstur Vänge Carn Ax Vd Åltomtabro Från järnvägsvadukten vd Åltomtabro ser man ut över de stora gärdena. Det blänker ett ltet vattendrag, som flyter under väg 72 för att uppåt Stora Kl förena sg med Fbyån. Det avvattnade en gång den nu försvunna Ålbosjön och var mera vattenrkt. För att göra vägen framkomlg byggdes en kavelbro, Oltomta bro, som omtalas slutet av 1600-talet. Här fanns en runsten, som noterades av 1600-talets forskare. De kände bara tll den övre delen. Större delen av stenen som sedan urmnnes tder legat sunken dyen vd Oltomta bro uppgrävdes av fornforskaren Rckard Dybeck på 1860-talet och omhändertogs jämte ett mndre stycke, som låg som tröskelsten vd torpet Sknnarhässjan närheten. Ytterlgare ett stycke återfanns men ännu saknades ett. ÅLTOMTA BRO, Vänge socken Upplands Runnskrfter 911 Runsten med nskrft från 1000-talet e.kr. ukuþ och Holmfrd lät resa denna sten efter Joger, sn broder. Den större delen av runstenen har vart känd sedan 1600-talet. Av de två mndre delarna har den ena legat som trappsten vd ett torp närheten, den andra httades 1930 vd västra brofästet vd Åltomta bro. Sannolkt har stenen stått rest på västra sdan av ån, alltså Ålands socken. Det första namnet har nte kunnat tolkas. Holmfrd var ett vanlgt kvnnonamn under vkngatden och medeltden. Namet Ioger förekommer på ytterlgare sju runrstnngar, sex uppländska och en sörmländsk. Bygdens fltge amatörforskare, kyrkvaktare Gustav Andersson, tllka Rksantkvarens ombud, fck upp spåret. Nu kunde delarna sammanfogas och stenen restes 1931. Ingen skylt vd vägen antyder att här fnns anlednng att stanna tll och vandra på ett stycke av den gamla landsvägen. Inne en 19
hembygdsbok_ver11 2007/7/8 21:00 page 20 #2 V Vänge Runstenstur Vänge aspdunge står den majestätska runstenen tdlös ro. Slngor och runor lyser röda på rstnngsytan, som är vänd mot söder. Man kan spekulera en stund över vlka de var, han med smeknamnet Ukup och Holmfrd, syskonen som lät resa stenen över brodern Joger. Vad runorna betyder kan man läsa på metallskylten vd sdan av stenen. Runstenarna nu sn forna prakt Vänge Hembygdsförenng skrev för några år sedan tll Runverket och begärde att sockens fem runstenar skulle målas och förses med skyltar med förklarande text. En enskld medlem påmnde höga vederbörande, och efter ngrpande av f rksarkvaren Sven Lundkvst, som välvllgt åtagt sg att vara förenngens runfadder, kom arbetet tll stånd. Sommaren 1992 kom en sakkunng tll socknen och fyllde slngor, runor, kors, ormhuvuden och runstensdjur. Runstenarna står nu landskapet all sn prakt, som de gjorde en gång tden. Runverket levererade metallskyltar med texter sgnerade Rksantkvareämbetet. Skyltarna sattes på plats av Gösta Lndgren. Vd Bärby gård Runstenen vd Bärby gård var känd redan av Johannes Bureus, prästson från Åkerby, som på 1590-talet lärde sg läsa runor, en konst som levde kvar på sna håll. Tdgt gav han sg ut för att studera och avrta runstenar och tolka runornas nnehåll. Med den store språkforskaren Bureus tog runforsknngen sn början. Flera forskare kom tll Bärby för att studera runstenen, avblda, tolka och notera stenens belägenhet. Med tden svalnade ntresset för runste- Nr 907 Bärby: Fastbjörn och Jarl lät renar. 1863 meddelade en fors- sa stenen efter Torsten, rnge, sn fader. kare, att stenen har ett ofördelaktgt läge ett dke. Han är mycket sunken, men skall resas. 1869 är stenen kullfallen, vd nästa nventerng lgger stenen upplagd på en berggrund åkerns mtt för att tll slut hamna under 20
hembygdsbok_ver11 2007/7/8 21:00 page 21 #3 Runstenstur Vänge V Vänge en gran trädgården. Där låg den fyrto år. Så smånngom restes den längst bort trädgården norr om corps de logs. Ingen väsentlg del gck förlorad trots omld hanterng. Tll slut kom upprättelsens dag. Nu står Bärbystenen på gårdstunet och ståtar med rödfärgade slngor, runor, kors och ormhuvuden. Och envar kan läsa på skylten att det var Fastbjörn och Jarl som lät resa stenen efter Torsten sn fader. Vd Fby gård Från den slngrande vägen mot Fby urskog, många naturntresserades utflyktsmål, kan man göra en lten avstckare tll Fby gård. Bland björkar och lönnar ntll gårdsplanen reser sg den två meter höga runstenen röd fältspatsrk grant. Också den här runstenen har haft sn förfallsperod. Forskare beskrev den under 1600och 1700-talen, men rätt som det var försvann stenen. Det var nget ovanlgt öde. De släthuggna runstenarna var uppskattade som byggnadsmateral. I slutet av 1800-talet fck man korn på stenen, som var nmurad en bro över en bäck vd Fby. Vd något tllfälle tog man fram runstenen och reste den här vd gården. I vårens td är den omgven av skr grönska. Vtsppor och gullvvor lyser gräset. Korset överst på runstenen vttnar om att gårdsfolket på Nr 908 Fby: Tore lät hugga stenen efter Fby bekände sg tll krstendo- Bnu, sn fader, Kättlv efter sn man. men. Ormhuvuden bter över slngorna, där rstaren meddelar att sonen Tore lät hugga stenen över sn fader som bar smeknamnet Bnu. Makan och modern Kättlv var med om mnnesmärket. I Brunna gårds trädgård En forntdskunng herre flyttade n på Brunna säter 1669, då Anna Böllja den 12 aprl gfte sg med rksantkvaren Jacob Isthmén(us), adlad Reenhelm. Denne var styvson tll den mångkunnge och strdbare professor Olof Verelus Uppsala och hade tdgare 21
hembygdsbok_ver11 2007/7/8 21:00 page 22 #4 V Vänge Runstenstur Vänge förankrng bygden, då han var ägare tll Stora säteret Ekeby by. Nu hade fornforsknngen fått vnd seglen. Över hela rket började fornmnnen uppspåras och antecknas enlghet med nstruktonerna Kungl. Majt:s placat 1666. Olof Verelus nnehade en nylgen nrättad professur fäderneslandets antquteter och 1675 gav han ut sn Runographca. Där fnns en runsten styvsonens trädgård på Brunna omtalad och avbldad. BRUNNA, Vänge socken Upplands Runnskrfter 910 Runsten med nskrft från 1000-talet e.kr.... lät resa stenen efter sn fader och os efter Ingefast Runstenen har ursprunglgen stått Körlnge strax norr om Brunna. I slutet av 1600-talet bodde rksantkvaren Jakob Isthmén-Reenhelm på Brunna och det är förmodlgen han som lått flytta stenen tll dess nuvarande plats. Rstnngen är svårt skadad, men vssa delar har kunnat kompletteras med hjälp av äldre tecknngar, bl.a. namnet på Ingefasts hustru(?) os. Hur namnet ska tolkas är osäkert. Kanske är det fråga om namnet Åsa. Nederst på rstnngen fnns en s.k. repstav. Sådana förekommer på flera rstnngar trakten bl.a. den Bärby ca 3 km nordväst om Brunna. Denna runsten undersöktes och omskrevs av olka forskare under 1600- och 1700-talet. Men det gck för den som för många andra runstenar. Den försvann. Den slogs sönder och användes vd byggnadsarbete. 1950 återfanns ett fragment en stenmur vd mangårdsbyggnngen, men också det är nu förkommet. Men Reenhelm hade ytterlgare en runsten som var känd av forskarna. Han flyttade stenen från sn gård Körlnge tll Brunna. Där står den alltjämt, tll synes lte egendomlgt placerad ett hörn längst bort trädgården, halvt dold bakom alm och syren. Men den restes kanske som pendang tll den nu försvunna stenen och hade på sn td en central och hedersam plats. Kanske var trädgården på Reenhelms td en barockträdgård med häckar och gångar, där adelsfolket spatserade? Ingen vet. Stenen är starkt vttrad. Det återstår av rstnngen endast delar av korset och en bt av en slnga. Där står... lät resa stenen efter 22
hembygdsbok_ver11 2007/7/8 21:00 page 23 #5 Runstenstur Vänge V Vänge sn fader och Os efter Ingefast. Os kan eventuellt betyda Åsa, hustruns namn. Stenen är djupt sjunken. Om man stryker undan det höga gräset kan man betrakta den fnt rstade repstaven. Vd Vänge kyrka Mest tllgänglg av socknens runstenar är den som står på gräsplanen utanför Vänge kyrka. Också denna sten med stt välkomponerade och orgnella rtnng har haft sna öden. Runstenen utanför kyrkan, nr 905, var länge försvunnen, men återupptäcktes 1965, då kyrkans yttre restaurerades och då man skulle lägga en ny tröskelsten vapenhusdörren. Stenen har en ovanlg komposton, två djur sttande mot varandra och däremellan ett kors. Runnskrften lyder enlgt Sven B.F. Janssons läsnng och översättnng: Torgärd, Hallfrds dotter, lät uppresa stenen efter Alle och Ärnmund och efter Brynulv. Då vapenhuset byggdes på 1400-talets senare del nfogades runstenen kyrkbygget. Den lades som tröskelsten vapenhuset. 23
hembygdsbok_ver11 2007/7/8 21:00 page 24 #6 V Vänge Runstenstur Vänge Den tdgare omnämnde forskaren Johannes Bureus konstaterar vd stt besök att en runsten låg ut Vänge kyrkedör. Efterföljande forskare under 1600-talet noterar detsamma. Stenen låg bland grundwalen nmurad. Generatoner kyrkbesökare steg på rstnngen och 1726 konstateras att rstnngen delvs är af trampande bortnött. Drygt hundra år senare letade en forskare förgäves efter stenen. Den var försvunnen. Ingen nämnde att en ny tröskelsten lagts över den gamla. När man 1882 började bygga om kyrkan kom runstenen åter dagen. För att den nu skulle passa n knackade man bort en bt av toppändan så att ett antal runor skadades. Så lades runstenen n på nytt. Rotändan och toppändan sköts n under muren på ömse sdor om portalen. Runstenen täcktes med en annan tröskelsten. Där vlade runstenen tll 1965. Vd restaurerng av kyrkan skulle tröskeln tll vapenhuset byggas om. Den vackra stenen kom dagen. Muren höggs ur på ömse sdor, stenen drogs fram och fördes ut på kyrkogården. Där restes den senare genom Rksantkvareämbetets försorg. Byggnadsfrma Anders Dös bekostade arbetet. Denna runsten grå grant är ett mästerstycke med sn unka rstnng. De sttande, spänstga djuren, svansarna som rnglar sg runt de slanka kropparna och det korsade korset, som lksom tränger sär djuren. Motvet har en heraldsk karaktär. Denna runsten har ngen motsvarghet det svenska runstensmateralet. Runorna berättar om några av 1000-talets Vängebor: Torgärd Hallfrds dotter lät uppresa stenen efter Alle och Ärmund och efter Brynulv. Runstensmotvet lgger tll grund för Vänge hembygdsförenngs emblem, som ses på omslagets framsda och pryder förenngens olka skrfter. 24