ÅRSREDOVISNING 2003
Innehåll OM KTH 2 KTH I SIFFROR 2003 2 ORGANISATION 3 REKTOR HAR ORDET; VISIONER MED INTERNATIONELLT FOKUS 4 NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2003 6 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 8 KTHs verksamhetsmål 8 Antagning 8 Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar 8 Reell kompetens 10 Antagning 11 Andelen kvinnor bland nybörjare inom grundutbildningen 11 Medianålder för nybörjare inom grundutbildningen 11 Rekrytering av studenter till KTH 11 Mål för rekrytering 11 Handlingsplan för rekrytering 11 Genomförda aktiviteter 12 KTHs samarbete med grundskola och gymnasium 12 Utbildningsresultat 13 Examina 13 Prestationer 15 Teknisk basutbildning 15 Vidareutbildning 15 Kurser inom Sveriges nätuniversitet 17 Grundutbildningens ekonomi 17 Uppdragsutbildning 18 Pedagogisk utveckling 18 Pedagogisk utbildning 18 Learning Lab 18 Studentinflytande på KTH 18 Samarbete med andra högskolor 20 Samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm 20 Samarbete på Södertörn 20 Övrigt samarbete i stockholmsregionen 20 Samarbete utanför stockholmsområdet 21 Internationalisering 21 Studerandeutbyte 21 Magisterprogram på engelska 22 Examensarbete och praktik i utlandet 22 Internationella program, projekt och nätverk 22 Leonardo da Vinci 22 EU-Kanada 23 Tempus 23 Ytterligare EU-finansierade projekt 23 Minor Field Studies 23 Linneus-Palme 23 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 24 KTHs verksamhetsmål 24 Forskarutbildning 24 Rekrytering 25 Antagning 25 Antagning och rekrytering av kvinnor till forskarutbildning 25 Studiefinansiering 25 Forskarstuderandes deltagande i grundutbildningen 27 Forskarskolor och övrigt samarbete inom forskarutbildningen 27 Forskarskola i telekommunikation 27 Examina 27 Andelen kvinnor av examinerade 29 Internationellt utbyte av forskarstuderande 29 Medel till forskning och forskarutbildning samt bibliotek 30 Forskning 30 Informationsteknik 32 IT-universitetet 32 Mång- och tvärvetenskap 32 Bioteknik 33 Teknikens miljövetenskap hållbar utveckling 33 Teknisk forskning i södra Storstockholm 34 Kompetenscentra på KTH 34 Professurer 34 Rekryteringsmål avseende kvinnor till lärartjänster 35 Forskningssamverkan 37 Innovationsverksamhet 37 Alumniverksamhet och karriärservice 37 Forskningssamarbete inom EU 37 PERSONAL 38 LOKALER 42 EKONOMISK ÖVERSIKT 44 Ekonomiskt resultat och kapitalförändring 44 Intäkter 45 Kostnader 47 STIFTELSEFÖRVALTNING 48 Ändamålsförvaltningen 48 Kapitalförvaltningen 48 FINANSIELL REDOVISNING 49 Redovisnings- och värderingsprinciper 49 Resultaträkning 50 Balansräkning 51 Anslagsredovisning 52 Finansieringsanalys 53 Noter till resultaträkning 54 Noter till balansräkning 55 Noter till finansieringsanalys 57 SAMMANSTÄLLNING 2003 57 KTHs STYRELSE 58 LICENTIATAVHANDLINGAR 2003 60 DOKTORSAVHANDLINGAR 2003 64
OM KTH Om KTH KTH svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Utbildningen och forskningen är av hög internationell klass och täcker ett brett område från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Förutom den forskning som bedrivs vid KTHs institutioner finns ett tiotal nationella kompetenscentra förlagda till KTH. De olika forskningsstiftelserna finansierar dessutom ett antal forskningsprogram/forskarskolor. Vid KTH studerar man till arkitekt, civilingenjör, högskoleingenjör, magister, licentiat eller doktor. Här ges också teknisk basutbildning och vidareutbildning. Totalt verkar vid KTH drygt 17 000 programstuderande, över 1 500 aktiva forskarstuderande samt 3 500 anställda. KTH grundades 1827 och är sedan 1917 beläget i vackra och numera kulturminnesmärkta byggnader på Norra Djurgården i centrala Stockholm. Verksamhet är också förlagd till Roslagstull, där KTH tillsammans med Stockholms universitet bedriver utbildning och forskning inom bioteknologi och fysik vid AlbaNova. KTH har vidare verksamhet förlagd vid campus i Kista, IT-universitetet, och vid KTH Syd i Haninge, Flemingsberg och Södertälje. Inom IT-universitetet, Sveriges största resurs inom informationsteknologi, samarbetar KTH med Stockholms universitet, Karolinska Institutet, forskningsinstitut och industri. KTH har forsknings- och utbildningsutbyten med universitet och högskolor i hela världen, främst dock i Europa, USA, Australien och Sydostasien. Utbytet ökar också med Östeuropa, i synnerhet med de baltiska staterna och med Ryssland. KTH medverkar även aktivt i EUs olika forskningsprogram. Samarbete bedrivs också med svenska och internationella biståndsorgan. KTH i siffror 2003 GRUNDUTBILDNING Arkitektutbildning och 14 civilingenjörsutbildningar Utbildning till civilingenjör och lärare med tre inriktningar 9 högskoleingenjörsutbildningar 16 internationella magisterutbildningar 5 magisterutbildningar med ämnesbredd Yrkesteknisk högskoleutbildning, påbyggnadsutbildning, vidareutbildning, teknisk basutbildning Nybörjare 3 122 nybörjare på civilingenjörs-, arkitekt- och högskoleingenjörsutbildningarna samt teknisk basutbildning, varav 24 procent kvinnor 764 nybörjare på magisterutbildningar, varav 24 procent kvinnor Helårsstudenter och helårsprestationer 12 255 helårsstudenter 9 956 helårsprestationer Examination 1 190 examinerade arkitekter och civilingenjörer, varav 30 procent kvinnor 476 examinerade högskoleingenjörer, varav 23 procent kvinnor 175 teknologie magisterexamina, varav 31 procent av kvinnor FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 1 596 aktiva forskarstuderande (minst 50 procent aktivitet), varav 28 procent kvinnor Examination 163 licentiatexamina, varav 28 procent av kvinnor 223 doktorsexamina, varav 23 procent av kvinnor Kompetenscentra Ansvar för nio av Vinnovas kompetenscentra, part i ytterligare två 30 andra centra EKONOMI 2 859 Mkr i total omsättning (inklusive transfereringar), varav: Högskoleanslag 838 Mkr grundutbildning 634 Mkr forskning/forskarutbildning 32 Mkr övriga anslag Extern finansiering 184 Mkr forskningsråd 494 Mkr övriga statliga myndigheter 167 Mkr strategiska stiftelsen m fl 509 Mkr övriga/privata medel inklusive finansiella intäkter PERSONAL 3 466 anställda, motsvarande 3 035 helårsarbeten, varav: 2 073 män 963 kvinnor 225 professorer (inklusive 17 gästprofessorer) 7 adjungerade professorer (33 personer) 240 lektorer (inklusive 8 biträdande professorer) LOKALAREA 252 000 m 2 2
ORGANISATION Organisation KTHs ledning KTHs verksamhet bedrivs vid 28 institutioner, vilka leds av prefekt och styrelse. Rektor leder verksamheten under universitetsstyrelsen. Förutom rektor finns prorektorer med olika ansvarsområden, av vilka en är rektors ställföreträdare. Rektor och prorektorer bildar tillsammans med fakultetens dekanus och prodekanus, dekanerna för de olika utbildningsområdena, prefekten för biblioteket, två studeranderepresentanter samt förvaltningschefen KTHs ledningsgrupp. Fakultetsnämnden har det övergripande akademiska ansvaret för verksamheten. Till fakultetsnämnden hör ett antal utskott och nämnder, däribland grundutbildnings- och forskarutbildningsutskotten samt sju utbildningsnämnder med ansvar för KTHs utbildningsprogram och forskarutbildning. Som forum för information, diskussion och förankring av övergripande frågor samt som rådgivande organ i forskningsoch utbildningsfrågor finns fakultetskollegiet för KTHs lärare och forskare. Universitetsstyrelsen har inseende över KTHs alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Styrelsen består av totalt 15 ledamöter åtta externa ledamöter, rektor, tre lärare och tre studeranderepresentanter. Universitetsstyrelse Rektor FK Fakultetsnämnd Ledningsgrupp Nämnder och utskott Universitetsförvaltning Institutioner UTBILDNINGSNÄMNDER Arkitektur (A) Datateknik, elektroteknik och teknisk fysik (DEF) Industriell ekonomi, lantmäteri och väg-och vattenbyggnadsteknik (ILV)*) Informationsteknik (ITU) Kemi, kemiteknik och bioteknik (KKB) Maskin- och materialteknik (MMT) KTH Syd *) Utbildningsnämnden ILV ändrar fr o m 1 januari 2004 namn till Samhällsbyggnad och industriell ekonomi (SI). INSTITUTIONER VID SLUTET AV 2003: KTH Arkitekturskolan KTH Biblioteket KTHB KTH Alfvénlaboratoriet KTH Bioteknologi KTH Byggvetenskap KTH Data- och systemvetenskap KTH Elektrotekniska system KTH Energiteknik KTH Farkost och flyg KTH Fiber- och polymerteknologi KTH Fysik KTH Hållfasthetslära KTH Industriell ekonomi och organisation KTH Industriell produktion KTH Infrastruktur KTH Kemi KTH Kemiteknik KTH Syd KTH Mark- och vattenteknik KTH Maskinkonstruktion KTH Matematik KTH Materialvetenskap KTH Mekanik KTH Mikroelektronik och informationsteknik KTH Numerisk analys och datalogi KTH Signaler, sensorer och system KTH Tal, musik och hörsel KTH Tillämpad informationsteknik 3
REKTOR HAR ORDET Visioner med internationellt fokus Ett år har gått, fyllt av stimulerande arbete. Nya studenter har antagits, nästan 1 200 arkitekter och civilingenjörer, 500 högskoleingenjörer och 200 magistrar har examinerats, forskningsresultat har publicerats, företag har avknoppats, industrisamarbeten har genomförts, allmänheten har informerats. Det är dags att redovisa. Verksamhets- och ekonomiskt bokslut skall göras. Vi pustar ut en minut, för att strax börja analysera och diskutera vad som gick fel och behöver ändras. Ett svångremspaket har resulterat i ett årsresultat, som överensstämmer med budgeten för 2003. En kort stund med blå himmel och ljummen vind ersätts dock strax av grå himmel och snålblåst. Hur skall vi agera för att behålla och helst höja kvaliteten i utbildning och forskning när resurserna blir allt knappare, samtidigt som regering, studenter och industri vill få ut mer av oss? Tillfredsställelsen finns dock alltid där, privilegiet att få arbeta nära unga människor och få förmedla kunskap i fronten av teknisk forskning och utveckling. Att själv få forska och medverka till att skapa och utveckla forskningsfronten är få förunnat och något att vara tacksam för. Med åren blir dock frustrationen över politiska, formella, organisatoriska och ekonomiska hinder allt större. I himmelriket, som vi rektorer längtar efter, är ansvar, befogenheter och resurser ett. I helvetet däremot, som vi ibland tycker oss ana, finns ännu fler så kallade nationella myndigheter, som inte förstår att ta det fulla ansvaret för den verksamhet de är satta att besluta över. Varje år inleder till exempel KTH sitt arbetsår med ett minussaldo på 100 Mkr jämfört med lärosäten utanför storstadsregionerna. Detta handikapp drabbar KTH genom den hyressättning som Akademiska Hus tillämpar. Akademiska Hus ägs av staten, som i sin tur står för 90 procent av KTHs och andra universitets intäkter, i KTHs fall dock reducerat med 100 Mkr. Inom idrottsvärlden använder man sig av handikapp för att ge tävlande med olika förutsättningar möjlighet att tävla mot varandra. Tilldelas kanske KTH sitt handikapp på grund av excellens och statens tro på KTHs outsinliga förmåga att likt en golfstjärna kunna vinna även över medspelare med högre handikapp eller är bevekelsegrunden en annan? I andra länder, däribland i Danmark, ges universiteten vidgade möjligheter att utvecklas under eget ansvar. Den utveckling vi minst av allt vill se är en globalisering som utgår från ideologin att alla universitet och högskolor har samma uppdrag. Visionen är istället att universiteten i det nya Europa ges ökade möjligheter att utnyttja sina unika förutsättningar och spetskompetenser för vetenskaplig och industriell utveckling så att intentionerna i Lissabonkonventionen forsknings- och utvecklingsmässigt förverkligas och fungerar lika bra som i USA. I denna för Europa så nödvändiga utveckling är KTH ett av de tio främsta tekniska universiteten, som utbildar specialister inom framtidens områden och som bedriver forskning i den internationella forskningsfronten. KTH tar uppdraget att vara en av Sveriges viktigaste industriella motorer på största allvar. Det är också vår styrka, vilket historien är ett tydligt bevis på. KTH kompromissar inte när det gäller kvaliteten på den forskning som svenskt och europeiskt näringsliv behöver för sin utveckling. Däremot för KTH en nära dialog med industrin om den framtida utvecklingen. Många visioner om framtiden har numera blivit en del av vardagen. KTH har under 2003 examinerat 225 tekniska doktorer och 163 tekniska licentiater, vad beträffar doktorer fler än någonsin tidigare. På senare år har doktors- och licentiatexamina, från att ha varit en plattform för akademisk karriär, utvecklats till att vara en plattform lika mycket för en industriell karriär. Det allt större inslaget av studenter från andra delar av världen är en viktig del av KTHs utveckling, såväl inom grundsom forskarutbildningen. KTHs nya master -program har under de senaste fem åren tredubblats och innebär att över 1 000 studenter nu studerar på dessa program. Framtidens utbildning och forskning gäller inte bara den tekniska infrastrukturen utan också de tjänster och produkter som denna infrastruktur skapar inom telekommunikation, media, samhällsbyggnad, finans, etc. och som kommer att förvandla KTH till ett mångvetenskapligt universitet med teknik som förutsättning för utbildning och forskning. I den andan har KTH under 2003 fattat beslut om en ny utvecklingsplan som skall gälla åren 2004 2007. Utvecklingsplanen fokuserar på KTH som ett internationellt tekniskt forskningsuniversitet, där det europeiska perspektivet kommer att genomsyra alltmer av verksamheten. Det är en uppgift för alla verksamma vid KTH att med gemensamma ansträngningar medverka till att KTH i sin årsredovisning för 2007 kan peka på att den betydelse som KTH idag har för svenskt näringsliv och för svensk ekonomisk tillväxt, år 2007 kommer att omfatta hela Europa. Anders Flodström 4
REKTOR HAR ORDET I denna för Europa så nödvändiga utveckling är KTH ett av de tio främsta tekniska universiteten, som utbildar specialister inom framtidens områden och som bedriver forskning i den internationella forskningsfronten. 5
NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2003 Notiser från verksamheten 2003 ALUMNER PÅ NYTT ÅTERBESÖK För andra året i rad återvände KTHs alumner till sitt gamla lärosäte för kompetensutvecklande seminarier och debatter. Som sig bör bereddes även plats för mer uppsluppna sidor av campus-livet. För första gången någonsin genomfördes en overallsmodevisning, där samtliga kårsektioners vällappade festdräkter visades upp för en igenkännande publik. En overall var emellertid ny för de flesta. Under året förenades civilingenjörsprogrammen Lantmäteri och Väg- och vattenbyggnadsteknik i det nya Samhällsbyggnadsprogrammet. Kårens mannekänger illustrerade sammanslagningen genom att låta de gamla programmen höja den gemensamma efterträdaren i luften. MATERIALUPPTÄCKT ÖPPNAR FÖR SPINNANDE TRANSISTOR I september 2003 presenterades en världsupptäckt på KTH. Forskare på KTH Materialvetenskap kunde demonstrera ett ämne som både är halvledande och har användbara magnetiska egenskaper vid rumstemperatur och över. Dessa egenskaper inom ramen för ett och samma material slår upp portarna för en drömtillämpning som gäckat forskarna under flera år, den spinnande transistorn. En spinntransistor kan fungera både som processor och magnetminne vilket innebär att det som idag utgör en dator skulle kunna inrymmas på ett enda litet chip. Förmodligen kan vi idag inte ens fantisera om hur det här kan komma till användning i framtiden, säger professor Börje Johansson som ingår i forskargruppen bakom upptäckten. Tankarna är dock redan i svängning och vad som länge varit vildvuxna idéer kring kommande datorgenerationer tillhör plötsligt en mer näraliggande morgondag. BUDKAVLE TOG KTH PÅ TURNÉ Den natur- och teknikvetenskapliga budkavlen kom tillbaka till Stockholm. Efter premiärgenomförandet på Stockholms universitet 1997 och ytterligare fem kunskapsintensiva nedslag runt om i landet var Vetenskapsrådets budkavle framme vid KTH. Innehavaren av budkavlen har i uppgift att slå broar mellan naturvetenskap och samhälle, föra ut forskningsresultat till allmänheten samt diskutera forskningens roll, villkor och inriktning. Med fjolårets 175-årsfirande och närbesläktade aktiviteter i ryggen var KTH väl förberett för uppgiften. Den här gången tog dessutom verksamheten språnget bort från traditionell campusmark. KTH gjorde bland annat nedslag i Sandviken och på Tom Tits Experiment i Södertälje, där forskning presenterades för skolor, företag och organisationer i samarbete med olika lokala aktörer. 6
NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2003 FILMENS ÖGON OCH ÖRON PRISADES Stora filmer firar inte bara konstnärliga triumfer. Bakom varje upplevelse i biomörkret döljer sig även en rad tekniska prestationer. Svensk film har en filmarbetarkår av hög internationell klass som genom träget arbete förstärker den bild- och ljudmässiga kvaliteten och berikar våra sinnen framför vita duken. KTHs stora pris 2003 gick till två av dessa filmens ögon och öron: Filmfotografen Sven Nykvist och ljudläggaren Owe Svensson. Motiveringen slår fast hur de genom lyhördhet, erfarenhet och stort tekniskt kunnande bidragit till vårt svenska kulturarv. De båda har uträttat stordåd med kamera och mikrofon under decennier, bland annat inom ramen för flera av Ingmar Bergmans mest berömda filmer. Priset om 850 000 kr delades ut under KTHs stora installations- och promotionshögtid i Stockholms stadshus den 14 november. DESIGN BLEV PROGRAM OCH GLOSA PÅ MODET Det förändringsarbete som pågått under flera år inom KTHs utbildningsområde för maskin-, material- och farkostteknik (MMT) resulterade hösten 2003 i nya utbildningsprogram. Förutom moderniserade och pedagogiskt omstöpta program i material- och farkostteknik inrättades ett civilingenjörsprogram i Design och produktframtagning. Programmet tar ett helhetsgrepp om tillverkningsprocessen och låter studenterna ge sig i kast med praktiska tillämpningar redan under den första terminen. I december 2003 ställde den första årskullen ut sina skapelser till allmänhetens beskådan. Bland de förevisade produkterna märktes alltifrån hjälpmedel för att tömma förpackningar till nya fortskaffningsmedel för campusbruk. Filmens Alexander, Bertil Guve, var under 2003 forskarstuderande vid KTH och disputerade vid KTH Industriell ekonomi. 7
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Grundläggande högskoleutbildning KTHS VERKSAMHETSMÅL Regeringen styr universitet och högskolor genom att ge utbildningsuppdrag. För fyraårsperioden 2001 2004 skall minst 5 230 civilingenjörs- och arkitektexamina avläggas vid KTH. Antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen bör tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik sammantaget öka 2003 i förhållande till 2002. För 2003 gäller som riktlinje att antalet helårsstudenter skall öka i förhållande till 2002. ANTAGNING Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar Intresset för KTHs utbildningar är totalt sett tillfredsställande även om antalet förstahandssökande är färre de två senaste åren jämfört med tidigare. Antalet förstahandssökande till arkitekt-, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna var cirka 4 200, vilket är färre än året före. Antalet planerade nybörjarplatser 2003 på dessa utbildningar var 2 490, vilket är en minskning jämfört med 2002 (2 795). Höstterminen 2003 startade det nya civilingenjörsprogrammet inom samhällsbyggnad, som ersätter de förutvarande lantmäteri- och väg- och vattenbyggnadsteknikprogrammen, samt de omstrukturerade och nya utbildningarna inom maskin- och materialteknikområdet. Trots färre sökande totalt till KTHs utbildningar hade flera utbildningsprogram större antal sökande än tillgängliga platser. De mest eftersökta var, liksom tidigare, arkitektutbildningen (6,5 förstahandssökande per plats) och civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi (3,5). De nya programmen inom maskin- och materialteknikområdet och inom samhällsbyggnad noterade också många sökande. Till exempel hade både programmet design och produktframtagning och sam- 8
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Figur 1 TOTALT ANTAL NYBÖRJARE OCH ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE 2000 2003 2003 2002 2001 2000 Civilingenjörs- och arkitekt- varav varav varav varav utbildningar 180 p Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Arkitektur 114 59% 104 57% 119 52% 93 65% Bioteknik 75 55% 71 63% 68 69% 70 56% Datateknik 169 8% 171 14% 196 14% 154 13% Design och produktframtagning 106 39% Elektroteknik 142 13% 150 15% 179 13% 156 13% Farkostteknik 128 8% 125 10% 149 12% 117 12% Industriell ekonomi 143 21% 127 26% 132 23% 110 28% Informationsteknik 91 10% 122 7% 206 16% 158 14% Kemi och kemiteknik 99 42% 76 63% 114 62% 119 61% Lantmäteri 77 44% 105 55% 107 55% Maskinteknik 145 19% 204 16% 269 21% 235 26% Materialdesign 34 24% Materialteknik 30 20% 44 32% 73 38% Medieteknik 65 26% 66 30% 75 43% 68 40% Mikroelektronik 58 3% 37 24% Samhällsbyggnad 139 42% Teknisk fysik 138 14% 132 16% 161 25% 136 31% Väg- och vattenbyggnadsteknik 78 23% 95 24% 123 28% Öppen ingång 114 23% 100 28% DELSUMMA 1 760 24% 1 670 25% 1912 28% 1719 31% Civilingenjör och lärare 200 p 68 46% 36 39% DELSUMMA 180, 200 p 1 828 25% 1 706 25% 1912 28% 1719 31% Högskoleingenjörsutbildningar 120 p Byggteknik 35 40% 38 16% Byggteknik och design 96 24% 98 34% Byggteknik och ekonomi 26 27% 30 20% Datateknik 85 9% 120 12% 316 18% 268 16% Datateknik och elektronik 194 15% 223 9% Elektronik och kommunikation 24 13% 38 21% Elektroteknik 159 13% 267 15% Elektroteknik och ekonomi 40 15% 40 28% IT-affärssystem 36 25% 56 25% 71 30% 50 38% IT-ingenjör 18 11% 46 9% Kemiteknik 23 48% 25 64% 33 58% 49 55% Maskinteknik 102 27% 99 37% 91 30% 125 17% Medieteknik 52 25% 47 43% 54 50% 50 58% Mekatronik och industriell IT 27 4% 38 13% Teknik och ekonomi, öppen ingång 63 25% DELSUMMA 720 20% 790 22% 825 24% 917 22% TEKNISKT BASÅR, TEKNISK BASTERMIN 574 27% 437 29% 433 28% 416 29% Magisterutbildningar 60 p 719 24% 409 29% 273 27% 185 29% Magisterutbildning 40 p 45 24% DELSUMMA 764 24% 409 29% 273 27% 185 29% YRKESTEKNISK HÖGSKOLEUTBILDNING 32 0% 39 0% 63 8% 91 3% TOTALT 3 918 24% 3 381 25% 3 506 27% 3 328 27% 9
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Figur 2 STUDENT PÅ ÖPPEN INGÅNG Om inte utbildningsingången Öppen ingång funnits hade Sebastian de Bachtin i dag läst på maskinprogrammet. Men i stället läser han nu medieteknik, som ligger mer i linje med hans intressen och yrkesplaner. Sebastian tycks vara en person som föredrar välgrundade beslut. Därför sökte han in på Öppen ingång när han skulle börja sina studier på KTH. Här läser man under en och en halv termin grundläggande ingenjörsämnen, och får under tiden stifta närmare bekantskap med KTHs olika utbildningar. Först därpå väljer man ett ordinarie civilingenjörsprogram. Innan jag började på KTH riktades mina tankar mot maskinprogrammet, medieteknik fanns inte med i bilden, säger Sebastian. Men sedan upptäckte jag att den utbildningen verkade rolig, och stämde väl överens med mina intressen. Om inte Öppen ingång funnits hade jag nog läst på Maskin i dag, men inte varit en särskilt motiverad student. Tidigare har Sebastian pluggat enstaka kurser inom humanioraämnen. Hans förväntningar på KTH-studierna var en lång, krävande utbildning en investering för livet och då ville han vara säker på att ha gjort rätt val. Vid sidan av den ordinarie utbildningsinformationen som gavs på Öppen ingång gick Sebastian själv noggrant igenom vad olika kurser innehöll tills han fastnade för medieteknik. Mina intressen rör sig kring elektronik, ljud och bild, men jag har även ett ganska stort intresse för humanistiska ämnen. På medieteknikprogrammet kan jag kombinera detta på ett bra sätt. Utbildningen blir vad man gör den till, jag kan själv rikta in kurserna mot det tekniska eller humanistiska hållet. Även inför framtiden vill han hålla många dörrar öppna. Frågan om mitt framtida yrke har jag inte fått svar på än. Mina val kommer helt att styras av det jag tycker är givande. 35 30 25 20 15 10 5 0 ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE 1994 2003 i procent 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Arkitekt/civilingenjör Högskoleingenjör hällsbyggnadsprogrammet 2,8 förstahandssökande per plats. De flesta av högskoleingenjörsutbildningarna hade 2003 ett minskat antal sökande. Högskoleingenjörsprogrammet i medieteknik hade dock, liksom tidigare år, många sökande, 1,5 förstahandssökande per plats och maskinteknik, innovation och design 1,8 förstahandssökande per plats. Inför 2004 har beslut fattats om ytterligare minskning av antalet nybörjare inom civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningen. Denna minskning kommer, i enlighet med KTHs visionsdokument, att kompenseras av en ökning av antalet nybörjarplatser i den forskningsnära utbildningen och då främst på magisterutbildningar. Reell kompetens Som en följd av regeringens proposition Den öppna högskolan ändrades högskoleförordningen den 1 januari 2003. Alla universitet och högskolor skall från och med 2003 bedöma både grundläggande och särskild behörighet för den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig en sökt högskoleutbildning. Till höstterminen 2003 fick KTH 155 ansökningar om bedömning av reell kompetens till program antingen i den antagning som Verket för högskoleservice (VHS) sköter på uppdrag av KTH eller i den efterföljande lokala antagningen. Flera sökande var redan behöriga och andra sökande uppfattade felaktigt reell kompetens som en möjlighet till dispens. När dessa ansökningar sållats bort återstod 86 ärenden att behandla. Totalt beviljades 34 ansökningar, varav 25 sedan påbörjade utbildning på KTH. De flesta av de beviljade ansökningarna gällde den grundläggande behörigheten, endast sex ansökningar avsåg den särskilda behörigheten. 10
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Som ett led i bedömningen av de sökandes reella kompetens i svenska och engelska för grundläggande behörighet erbjöds ett diagnostiskt prov i respektive språk. På grundval av proven beviljades 16 ansökningar. De sökande med reell kompetens som sökte till utbildningar där KTH inte gjorde en lokal efterantagning hade alla ett merit- eller provvärde från betyg, högskoleprov eller arkitektprov. De kunde därför placeras i ordinarie urvalsgrupper, och konkurrera om utbildningsplatserna på lika villkor som övriga sökande. Alternativt urval har inte tillämpats på KTH under 2003. Antagning VHS sköter på KTHs uppdrag antagningen till arkitektutbildningen, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna samt till teknisk basutbildning. Om det finns outnyttjade platser kvar antar KTH studerande till dessa lokalt, liksom till senare delar av utbildningarna. Lokal antagning sker också till magisterprogrammen, yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH), 60 poäng, samt till KTHs vidareutbildningskurser. Hösten 2003 påbörjade totalt 2 548 (2 496) nybörjare i årskurs 1 studier på KTHs traditionella utbildningsprogram, 1 828 (1 706) på arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna och 720 (790) på högskoleingenjörsutbildningarna. Därtill kom 574 (437) nybörjare på teknisk basutbildning. Antalet nybörjare har ökat med drygt 100 på civilingenjörsutbildningarna och med nästan 140 på teknisk basutbildning medan antalet nybörjare på högskoleingenjörsutbildningarna har minskat med 70. Med anledning av det låga antalet sökande till vissa av utbildningarna genomförde KTH lokal antagning till de platser som inte blev besatta i den ordinarie antagningen. Denna antagning berörde flertalet högskoleingenjörsutbildningar, teknisk basutbildning och hälften av civilingenjörsutbildningarna. Totalt påbörjade 425 studerande utbildning, 111 på civilingenjörsutbildning, 162 på högskoleingenjörsutbildning och 152 på teknisk basutbildning, efter antagning i den lokala efterantagningen, vilket är 101 fler än 2002. Med 3 122 nybörjare totalt sett är det en ökning jämfört med 2002, då antalet nybörjare var 2 933. Utöver antagningen av nybörjare i årskurs 1 påbörjade 266 nya studerande de senare delarna av KTHs civilingenjörs-, arkitekt- och högskoleingenjörsutbildningar under 2003. Antalet inkluderar dem som garanterats plats vid KTH i årskurs 3 efter att ha läst de två första åren av en civilingenjörsutbildning vid Mälardalens högskola, Mitthögskolan eller vid Högskolan Dalarna. Dessutom påbörjade 82 studerande, som tidigare studerat vid ett högskoleingenjörsprogram på KTH, studier i de senare delarna av civilingenjörsutbildningen. Till magisterutbildningarna antogs 764 nybörjare, vilket är en ökning med nästan 90 procent jämfört med 2002 då 409 antogs och nästan en tredubbling jämfört med 2001. Ökningen kan förklaras av att ett flertal magisterprogram med såväl ämnesbredd som ämnesdjup inrättats samt att antalet antagna till vissa av de engelskspråkiga magisterprogrammen ökat. YTH-utbildningarna hade 32 nybörjare, vilket är något färre än 2002. Andelen kvinnor bland nybörjare inom grundutbildningen Inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna var andelen kvinnor bland nybörjarna 25 procent, vilket är en lika stor andel som 2002. Inom högskoleingenjörsutbildningarna var andelen kvinnor bland nybörjarna 20 procent, vilket är en minskning jämfört med 2002. Andelen kvinnor av de antagna till magisterprogram är 24 procent, vilket är en minskning med fem procentenheter jämfört med 2002. Liksom tidigare är kvinnorna i majoritet bland nybörjarna på civilingenjörsprogrammet för bioteknik och på arkitektutbildningen. Även bland nybörjarna på civil- och högskoleingenjörsprogrammen i kemiteknik samt inom samhällsbyggnad är andelen kvinnor hög, över 40 procent. Andelen kvinnor bland nybörjarna har de senaste fem åren legat mellan 25 och 31 procent för civilingenjörs- och arkitektutbildningarna och på 20 25 procent för högskoleingenjörsutbildningarna. Andelen kvinnor totalt minskar för andra året i rad vilket inte är tillfredsställande. KTH kommer att arbeta för att åter öka andelen kvinnor bland de studerande på KTH. Medianålder för nybörjare inom grundutbildningen Medianåldern för nybörjare på arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna 2003 är, liksom de senaste åren, 21 år och på högskoleingenjörsutbildningarna och teknisk basutbildning 22 år. Medianåldern för dem som påbörjar ett magisterprogram på KTH är 25 år (26 år 2002). REKRYTERING AV STUDENTER TILL KTH Mål för rekrytering Det övergripande målet för rekryteringsarbetet är att intressera ungdomar för KTHs utbildningar. Arbetet inriktas också på att bredda rekryteringen till KTH bland annat genom att uppmuntra ungdomar från studieovana miljöer att söka högre utbildning. Målgrupper är gymnasieungdomar, komvuxelever, värnpliktiga samt personer i arbetslivet. Dessutom arbetar KTH långsiktigt med grundskoleungdomar som målgrupp. Handlingsplan för rekrytering KTH har en handlingsplan för att främja och bredda rekryteringen av studenter till KTH. I handlingsplanen tar KTH upp 11
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING de aktiviteter och åtgärder som planerats eller påbörjats för att åstadkomma en jämnare könsfördelning, minskad social snedrekrytering och mångfald avseende etnisk tillhörighet. I rekryteringsarbetet prioriteras de personliga mötena mellan företrädare för KTH och presumtiva studenter. Det sker främst genom att KTH-studerande, så kallade studentambassadörer, besöker gymnasieskolor och komvux. Val av och utbildning av studentambassadörer har skett omsorgsfullt för att de ska vara goda förebilder när det gäller mångfald på KTH. Utbildningskatalogen är tillsammans med KTHs webbplats, öppet hus, utbildningsmässor och annonsering de mest effektiva kanalerna för att nå KTHs målgrupper. Genomförda aktiviteter Under året genomförde KTHs 50 studentambassadörer cirka 90 skolbesök. Studentambassadörerna deltar även i KTHs övriga rekryteringsverksamhet såsom öppet hus på campus Valhallavägen som i år hade cirka 1 000 besökare. Öppet hus ordnas även på KTHs övriga campus. Vidare finns studentambassadörer med vid de utbildningsmässor som KTH deltar i. Under 2003 har KTH deltagit i utbildningsmässor i Helsingfors, Göteborg och Stockholm. Gymnasieelever har också haft möjlighet att följa med en student på KTH under en dag för att skaffa sig en uppfattning om hur studierna går till. Sedan fyra år genomför KTH en enkätundersökning bland de nyantagna för att ta reda på hur de fått information om utbildningen och KTH, och vilka förväntningar de har på sina studier. De flesta har fått information om utbildningen genom KTHs webbplats eller via utbildningskatalogen. En majoritet av nybörjarna valde utbildningen eftersom de såg stora valmöjligheter efter en examen, hade ett stort intresse för naturvetenskap och teknik och/eller för att KTH har ett gott rykte. De antagna tyckte att de fått för lite information bland annat om innehållet i utbildningarna och hur undervisningen går till. Eftersom undersökningen visar att många använder KTHs webbplats som informationskälla kommer KTH att utöka denna med information som de studerande angett att de saknar. KTH har även aktiviteter för elever i grundskolan för att väcka intresset för naturvetenskap och teknik. Under Niornas vecka besöker skolelever KTHs institutioner och deltar i seminarier där KTH-studenter berättar om sina studier. I samarbete med Studiefrämjandet har KTH arrangerat teknikkurser för barn i åldrarna 10 14 år tillsammans med deras föräldrar. Teknikåttan som är en tävling i naturvetenskap och teknik genomförs årligen tillsammans med tolv andra högskolor med teknisk utbildning. Deltagare var cirka 6 000 elever i klass åtta från hela landet. KTHs samarbete med grundskola och gymnasium KTH har under året ytterligare utvecklat sitt samarbete med grundskola och gymnasium. Liksom tidigare har KTH anordnat såväl fortbildningsdagar för studie- och yrkesvägledare som fortbildningskurser för lärare. Arbetet inriktas på att väcka intresset för naturvetenskap och teknik hos nya grupper för att på så vis kunna bredda rekryteringen och öka mångfalden bland de studerande. Det finns ett stort intresse från skolorna att delta i gemensamma aktiviteter med KTH. KTH har under året fortsatt och utvecklat sitt samarbete med 17 gymnasieskolor. I samarbetet ingår att gymnasieelever och deras lärare på olika sätt får tillgång till KTHs kompetens och utrustning, till exempel genom föreläsningar, kurser, temaarbeten, laborationer eller gymnasieelevernas projektarbeten. För tredje året i rad inbjöds lärare vid gymnasieskolorna till en temadag, i år med speciellt fokus på gymnasiets projektarbete. Vid gymnasielärarträffen deltog representanter från 13 av KTHs institutioner för att diskutera samarbetsmöjligheter. Genom temadagen och via KTHs hemsida erbjuds gymnasieelever att göra sitt projektarbete inom områden där KTH kan erbjuda kunskap och stöd. För de elever som är intresserade innebär detta en möjlighet till ämnesfördjupning och kontakt med högre utbildning. Det ger dessutom möjlighet för KTHs institutioner, lärare och forskare att knyta närmare kontakter med gymnasieskolan och gymnasiets lärare. Under 2003 har nästan hälften av KTHs institutioner erbjudit möjlighet för gymnasieelever att genomföra sitt projektarbete på KTH. Temadagar och gästföreläsningar har dessutom genomförts ute på gymnasieskolorna. IT-universitet i Kista är engagerat i Tensta gymnasiums utveckling kring IT och lärande. En grupp studenter på civilingenjörsprogrammet i mikroelektronik genomförde under 12
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Figur 3 EXAMINA I GRUNDUTBILDNINGEN 2003 2002 2001 2000 varav varav varav varav Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Arkitektexamen 180 p 80 58% 68 54% 57 37% 101 49% Civilingenjörsexamen 180 p 1110 28% 1178 30% 1089 28% 1275 25% Bioteknik 4 50% Datateknik 88 19% 77 16% 76 24% 89 15% Elektroteknik 180 16% 172 17% 171 15% 198 14% Farkostteknik 83 22% 82 17% 78 14% 95 12% Industriell ekonomi 67 34% 57 30% 65 34% 42 31% Kemi och kemiteknik 103 52% 148 55% 97 56% 119 51% Lantmäteri 78 47% 81 58% 109 57% 139 45% Maskinteknik 227 22% 283 22% 234 21% 269 16% Materialteknik 58 43% 60 40% 63 30% 66 44% Medieteknik 1 0% Teknisk fysik 110 24% 92 25% 111 17% 102 22% Väg- och vattenbyggnadsteknik 111 33% 126 33% 85 31% 149 23% Högskoleingenjörsexamen 120 p 466 23% 543 28% 430 26% 389 23% Högskoleingenjörsexamen 80 p 10 0% 11 9% 16 13% 21 24% Teknologie kandidatexamen 120 p 4 25% 9 22% 12 25% 25 16% Teknologie magisterexamen 160 p 175 31% 107 30% 88 33% 104 36% Magisterexamen 60 p 19 26% 11 45% Filosofie magisterexamen 160 p 1 0% Yrkesteknisk examen 60 p 29 0% 63 10% 74 4% 61 11% våren ett antal projekt kring IT och lärande på Tensta gymnasium. Projekten ingick som moment i en kurs med problembaserat lärande. Ett av projekten resulterade dessutom i ett examensarbete för en av studenterna. Brinelldagarna genomfördes, liksom tidigare år med stöd av Jernkontoret. Lärare och elever vid landets gymnasieskolor inbjuds varje år till Brinelldagarnas studiebesök på KTH. Under två dagar arrangeras föreläsningar i materialteknik samt besök i KTHs laboratorier. Dessutom presenteras förslag till projektuppgifter inom materialområdet, vilka resulterar i att gymnasieelever genomför stora delar av sina projektarbeten vid KTH. Institutionen för matematik erbjuder gymnasieskolorna i stockholmsområdet en matematisk cirkel. Omkring 100 elever från stockholmsområdet har under året deltagit i programmet som genomförs som en serie föreläsningar inom matematik. Eleverna tillgodoräknas 50 gymnasiepoäng i matematik. I många fall deltar också elevernas lärare som kan få cirkeln godkänd som kompetensutveckling. Cirkeln finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. UTBILDNINGSRESULTAT Examina Under 2003 examinerades totalt 1190 arkitekter och civilingenjörer jämfört med 1 246 under 2002. I regeringens mål anges att KTH under 2001 2004 skall utexaminera minst 5 230 civilingenjörer och arkitekter. Andelen examinerade under 2001 2003 uppgår till 68 procent av KTHs uppdrag för fyraårsperioden. KTH kommer att intensifiera uppföljningen av studerande som är nära examen, så att dessa stimuleras att slutföra sin utbildning. KTHs målsättning är att komma så nära examensmålet som möjligt. 13
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Figur 4 HELÅRSSTUDENTER OCH PRESTATIONSGRAD 2000 2003 2003 2002 2001 2000 Civilingenjörs- och arkitektutbildningar 180 p HST pr grad HST pr grad HST pr grad HST pr grad Arkitekt 558 84% 499 82% 408 96% 399 86% Bioteknik 235 79% 175 83% 124 82% 64 77% Datateknik 695 79% 644 88% 584 86% 587 86% Design och produktframtagning 55 72% Elektroteknik 823 83% 883 84% 903 88% 1 041 84% Farkostteknik 462 87% 494 88% 483 85% 455 93% Industriell ekonomi 535 81% 479 83% 438 86% 388 87% Informationsteknik 374 73% 324 75% 237 68% 71 56% Kemi och kemiteknik 439 83% 470 95% 540 87% 587 86% Lantmäteri 389 94% 438 95% 449 92% 453 93% Maskinteknik 1 095 86% 1 136 93% 1 221 92% 1 246 92% Materialdesign 19 65% Materialteknik 212 95% 266 94% 323 93% 372 83% Medieteknik 254 83% 180 88% 121 72% 60 70% Mikroelektronik 61 57% 18 63% Samhällsbyggnad 69 56% Teknisk fysik 664 83% 670 82% 579 93% 587 86% Väg- och vattenbyggnadsteknik 406 97% 488 92% 507 88% 518 91% Öppen ingång 88 72% 47 50% DELSUMMA 7 433 84% 7 211 87% 6 917 88% 6 828 87% Varav NT/SVUX* 32 140% 69 99% 111 102% Civilingenjör och lärare 200 p 37 71% 11 39% DELSUMMA 180, 200 p 7 470 84% 7 222 87% Varav NT/SVUX* 32 140% Högskoleingenjörsutbildningar 120 p Byggteknik 57 96% 84 98% 97 95% 108 94% Byggteknik och design 143 81% 53 59% Byggteknik och ekonomi 28 110% 61 99% 82 93% 92 87% Datateknik 523 90% 688 94% 753 85% 683 88% Datateknik och elektronik 316 70% 116 60% Elektronik och kommunikation 45 74% 17 67% Elektroteknik 276 104% 494 98% 709 89% 772 87% Elektroteknik och ekonomi 34 103% 78 99% 125 87% 163 82% IT-Affärssystem 156 91% 150 68% 89 70% 26 81% IT-ingenjör 24 86% 21 72% Kemiteknik 83 89% 96 89% 123 91% 131 89% Maskinteknik 291 99% 314 99% 366 92% 408 90% Medieteknik 124 91% 116 91% 81 70% 25 70% Mekatronik och industriell IT 55 57% 19 82% DELSUMMA 2 155 89% 2 307 91% 2 425 88% 2 408 87% Varav NT/SVUX* 35 151% 147 116% 309 100% MAGISTERUTBILDNINGAR 727 72% 419 83% 243 79% 184 85% TEKNISKT BASÅR, TEKNISK BASTERMIN 480 68% 413 68% 413 71% 382 73% YRKESTEKNISK HÖGSKOLEUTBILDNING 52 87% 70 106% 108 92% 108 111% INKOMMANDE UTBYTESSTUDENTER 567 81% 555 78% 453 85% 351 78% ÖVRIGT** 804 55% 517 53% 298 58% 308 74% TOTALT 12 255 81% 11 503 85% 10 857 87% 10 569 86% Varav NT/SVUX* 67 146% 216 110% 420 100% Prestationsgrad definieras som antalet helårsprestationer i relation till antalet helårsstudenter * NT-SVUX har upphört fr o m 2003 ** Fortbildning, vidareutbildning och påbyggnadsutbildning 14
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Figur 5 HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER 1990/91 2003 90/91 91/92 92/93 HST HPR 93/94 94/95 95/96 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Med helårsstudenter (HST) avses antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40. Med helårsprestationer (HPR) avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs dividerat med 40. Under 2003 har KTH examinerat 466 (543 under 2002) högskoleingenjörer 120 poäng, 10 (11) högskoleingenjörer 80 poäng och 4 (9) teknologie kandidater 120 poäng. Dessutom har 175 (107) teknologie magistrar och 19 (11) magistrar med ämnesbredd examinerats. Antalet utfärdade högskoleingenjörsexamina tillsammans med kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik är därmed i stort sett i nivå med föregående år. Yrkesteknisk examen har erhållits av 29 (63) personer. Andelen kvinnor bland examinerade arkitekter och civilingenjörer under året uppgick till 30 (31) procent. Av de examinerade högskoleingenjörerna och teknologie kandidaterna var andelen kvinnor 23 (28) procent. Andelen kvinnor bland examinerade magistrar var 31 procent. Prestationer Antalet helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen uppgår totalt till 12 255 (varav 289 inom Nätuniversitetet) respektive 9 956 (varav 96 inom Nätuniversitetet) för 2003. Av det totala antalet helårsstudenter hänför sig 93 procent till utbildningsområdena teknik och naturvetenskap. Antalet helårsstudenter har ökat från föregående år i enlighet med de prognoser KTH lämnat under året. Antalet helårsprestationer har dock inte ökat i den omfattning som kunde förväntas. Det innebär att prestationsgraden (helårsprestation/helårsstudent) för grundutbildningen som helhet sjunkit från 85 till 81 procent. För arkitekt- och civilingenjörsutbild- ningarna var prestationsgraden 84 (87) procent och för högskoleingenjörsutbildningarna 89 (91) procent. En viss del av den totalt sett sänkta prestationsgraden kan förklaras av en volymökning med cirka 350 helårsstudenter inom utbildningar där KTH redan tidigare har en lägre prestationsgrad än genomsnittet; teknisk basutbildning, 68 procent, och vidareutbildningskurser inklusive nätuniversitetskurser, 55 procent. Magisterutbildningarna har ökat i omfattning med drygt 300 helårsstudenter, medan antalet helårsprestationer bara ökat med 175, vilket innebär att prestationsgraden sjunkit från 83 till 72 procent. KTH har 2002 och 2003 startat flera nya magisterutbildningar, och erfarenheten säger att prestationsgraden alltid är lägre innan en utbildning genomfört en hel utbildningsomgång. Man kan alltså förvänta sig att prestationsgraden inom magisterutbildningarna kommer att vara förhållandevis låg även 2004 eftersom KTH också då startar ytterligare ett antal magisterprogram. På några års sikt kan man dock förvänta att prestationsgraden för magisterprogram ökar. KTH kommer under året att ytterligare analysera orsakerna till den lägre prestationsgraden. Teknisk basutbildning Tekniskt basår, som ges vid KTH sedan 1992, är en ettårig behörighetsgivande utbildning som vänder sig till studerande som inte gått gymnasiets naturvetenskapliga program. Basåret sträcker sig över två terminer och ger kompletterande utbildning på gymnasienivå i matematik, fysik och kemi. Sedan hösten 2002 ger KTH även en teknisk bastermin i kombination med högskoleingenjörsutbildning med inriktning mot medicinsk teknik respektive högskoleingenjörsutbildning i kombination med ekonomi. Godkänt resultat på basår eller bastermin garanterar en plats på någon av KTHs civil- eller högskoleingenjörsutbildningar. Av dem som började på basutbildning 2002 har drygt 30 procent fortsatt på en civilingenjörsutbildning och drygt 20 procent på en högskoleingenjörsutbildning under 2003, vilket är en något högre övergångsfrekvens än 2002. Hösten 2003 skrevs 574 studerande in på de tekniska basutbildningarna jämfört med 437 året före. Ökningen av antalet nybörjare 2003 hänför sig i huvudsak till basåret. Av nybörjarna 2003 var 27 (29) procent kvinnor. Utfallet för 2003 är 480 helårsstudenter och 325 helårsprestationer. Vidareutbildning För att tillgodose det omgivande samhällets behov av välutbildad arbetskraft erbjuder KTH vidareutbildning, främst för arkitekter och ingenjörer. KTH ger kurser och kurspaket både 15
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Figur 6 HELÅRSSTUDENTER VARAV KVINNOR 2000 2003 2003 2002 2001 2000 varav varav varav varav HST kvinnor HST kvinnor HST kvinnor HST kvinnor Arkitekter, civilingenjörer 180 och 200 p 7 470 29% 7 222 30% 6 917 30% 6 828 29% Högskoleingenjörer 120 p 2 155 23% 2 307 24% 2 425 24% 2 408 24% Magisterutbildningar 727 25% 419 25% 243 27% 184 25% Tekniskt basår, teknisk bastermin 480 27% 413 29% 413 29% 382 32% Yrkesteknisk högskoleutbildning 52 0% 70 4% 108 5% 108 10% Inkommande utbytesstudenter 567 32% 555 29% 453 31% 351 30% Övrigt* 804 34% 517 30% 298 32% 308 35% TOTALT 12 255 28% 11 503 28% 10 857 28% 10 569 28% varav nätuniversitetskurser 289 28% 73 26% varav sommarkurser 118 30% * Fortbildning, vidareutbildning och påbyggnadsutbildning Figur 7 HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER PER UTBILDNINGSOMRÅDE 2000 2003 2003 2002 2001 2000 Utbildningsområde HST HPR HST HPR HST HPR HST HPR Humanistiskt 350 285 320 244 224 194 203 165 Juridiskt 73 55 75 64 68 61 66 68 Naturvetenskapligt 2 621 2 055 2 499 2 177 2 645 2 214 2 585 2 142 Samhällsvetenskapligt 375 318 323 266 293 257 277 239 Tekniskt 8 836 7 243 8 285 7 059 7 627 6 638 7 438 6 515 TOTALT 12 255 9 956 11 503 9 810 10 857 9 364 10 569 9 129 varav nätuniversitetskurser 289 96 73 19 varav sommarkurser 118 36 inom den ordinarie anslagsfinansierade verksamheten och i form av speciellt utformade uppdragsfinansierade kurser. Kurserna ges inom ett flertal olika områden och syftar till att ge en breddad eller fördjupad kompetens, alltid med nära koppling till forskningen. Kurserna är tänkta att kunna kombineras med yrkesverksamhet, och en del av dem ges på distans, vilket gör det möjligt även för personer bosatta i andra delar av landet att följa kurserna. Upplägget av distanskurserna varierar, men gemensamt för dem alla är att man vid något eller några tillfällen samlas på KTH eller annan plats. Under 2003 har cirka 140 särskilda vidareutbildningskurser kunnat erbjudas och intresset har varit mycket stort. Dessutom tillkommer de kurser som givits inom ramen för Nätuniversitetet och som alla är vidareutbildningskurser (se vidare nedan). Antalet sökande till vidareutbildningskurserna har ökat markant de senaste två åren. Omkring 5 000 personer har ansökt till vidareutbildningskurserna under det gångna året. Av dessa deltog cirka 1 800 (2 000) personer i den anslagsfinansierade vidareutbildningen, vilket motsvarar 600 (452) helårsstudenter. Antalet helårsprestationer uppgick totalt till 374 (256). Av de 600 helårsstudenterna hänförs 288 (337) till de särskilda vidareutbildningskurser som KTHs institutioner utvecklat specifikt för yrkesverksamma. Resterande 312 helårsstudenter (115) har deltagit i kurser inom KTHs ordinarie utbildningsprogram. 16
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Figur 8 INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Grundutbildning och uppdragsverksamhet (tkr) Intäkter 2003 2002 2001 2000 Anslag* 848 830 789 539 725 348 702 724 Externa medel* 128 844 120 798 120 904 108 126 Finansiella 285 1 223 755 2 086 SUMMA 977 959 911 560 847 007 812 936 Därav uppdragsverksamhet** 30 932 23 284 30 778 38 471 Kostnader Personal 537 793 471 890 451 727 440 150 Lokaler 200 636 207 891 190 247 168 099 Övrig drift* 191 162 183 261 161 617 157 929 Finansiella 5 154 5 692 3 640 5 968 Avskrivningar 47 360 45 823 42 259 48 846 SUMMA 982 105 914 557 849 490 820 992 ÅRETS KAPITAL- FÖRÄNDRING -4 146-2 997-2 483-8 056 * Inklusive transfereringar (= erhållna medel som förmedlas till andra samarbetspartner samt stipendier etc) ** Med uppdragsverksamhet avses beställd utbildning och uppdragsutbildning Kurser inom Sveriges nätuniversitet Under 2003 har totalt 65 kurser varit registrerade inom Sveriges nätuniversitet. Distanskurserna har marknadsförts i KTHs databas för vidareutbildningskurser och i en KTH-folder om vidareutbildning samt via Nätuniversitetets portal och på Högskoleverkets webbplats studera.nu. Flest kurser ges inom data- och IT-området. Övriga områden är samhällsbyggnad, kemiteknik/miljöteknik, matematik och mekanik/maskinteknik. Till de 65 distanskurserna har närmare 1 500 sökande anmält sig. Nätuniversitetskurserna har under året haft cirka 1 350 deltagare. Antalet helårsstudenter 2003 uppgick till 289 och antalet helårsprestationer till 96. De kurser, som har kunnat sökas under 2003 har i allmänhet varit kurser som redan tidigare har funnits i KTHs utbud av vidareutbildningskurser. Under 2003 har endast en kurs nyutvecklats för Nätuniversitetet. Cirka 40 kurser har anpassats för att kunna erbjudas på distans inom ramen för Nätuniversitetet. Som stöd för kursutvecklingen har KTH introducerat en gemensam kursplattform tillgänglig över KTHs webb. Plattformen finns tillgänglig för såväl nätkurser som den ordinarie utbildningen. Kostnaden för planering och utveckling/anpassning av en distanskurs ligger uppskattningsvis mellan 150 och 250 tkr. Kostnaden för att anpassa en kurs till distansutbildning ligger i den nedre delen av kostnadsintervallet. I dessa kostnader ingår främst lärartid men också framtagning av material och tekniska lösningar. Kostnaderna för KTHs gemensamma åtgärder för nätuniversitetskurser uppskattas till 600 tkr under 2003. I dessa kostnader ingår pedagogiskt, administrativt och tekniskt stöd till lärare samt vissa investeringar i tekniska lösningar. Grundutbildningens ekonomi KTHs interna ersättning till grundutbildningen är, i likhet med statsmakternas resursfördelningssystem, prestationsbaserad. Ersättning ges för helårsstudent och helårsprestation där prislappen är densamma oavsett utbildningsområde. Ersättningarna till institutionerna beräknas per kurs. Varje kurs ges en kursfaktor och varje program en programfaktor. Kurserna inom programmen får tillsammans inte överskrida programfaktorn. Programmen inom kemiområdet samt arkitektutbildningen har därvid högre programfaktor än övriga program. Resurstilldelningssystemet har haft denna utformning under flera år och därmed möjliggjort en styrning av de resurser som avsätts för utbildningen. De högre kostnader som finns i den forskningsnära delen av utbildningen har inte kunnat beaktas i det interna resurstilldelningssystemet. Resursåtgången överstiger intäkterna i dessa delar av utbildningen men merkostnaderna synliggörs inte. Arkitektutbildningen uppvisar, som tidigare år, ett stort ekonomiskt underskott trots att denna utbildning i det interna resurstilldelningssystemet i genomsnitt får 25 procent högre ersättning än andra program. Internt inom KTH kan inte ytterligare medel omfördelas till denna utbildning. KTH kommer därför att drastiskt minska antalet nybörjarplatser i arkitektutbildningen från hösten 2004 för att därigenom reducera KTHs underskott i denna utbildning. KTH anser att statsmakterna måste erkänna arkitektutbildningens särart inom det tekniska området genom att för delar av arkitektutbildningen tillämpa designprislapp. KTH hemställer i årets budgetunderlag återigen om detta. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen uppgår totalt till 12 255 respektive 9 956. Antalet helårsstudenter har ökat helt i enlighet med de prognoser KTH lämnat under året. Däremot har antalet helårsprestationer inte ökat i den omfattning som kunde förväntas. Det medför att prestationsgraden (helårsprestation/helårsstudent) för grundutbildningen som helhet sjunkit från 85 till 81 procent och ekonomiskt innebär detta att KTH inte uppnått takbeloppet. 17
GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Anslagsökningen förklaras främst av att antalet helårsstudenter ökade med 752 men även att helårsprestationerna ökade med 146. De lägre lokalkostnaderna skall ses mot bakgrund av att undervisningens förnyelse har inneburit att lärosalarna minskat i antal. U PPDRAGSUTBILDNING Uppdragsutbildningen under 2003 omslöt knappt 20 Mkr, vilket är en ökning jämfört med 2002, då motsvarande belopp var knappt 13 Mkr. Flera omfattande utbildningar genomförs på direkt uppdrag av företag. Andra utbildningar erbjuds yrkesverksamma i flera företag, ofta branschvis. Därutöver omslöt den beställda utbildningen 11 Mkr i likhet med föregående år. Den poänggivande uppdragsutbildningen inklusive beställd utbildning 2003 omfattade totalt 100 helårsstudenter. PEDAGOGISK UTVECKLING Pedagogisk utbildning KTHs Learning Lab har i uppdrag att bedriva ämnesdidaktisk verksamhet inom KTH. Olika typer av seminarier, kurser i högskolepedagogik och handledarutbildning samt projektverksamhet genomförs. I de två lärarkurserna har 29 lärare, varav fem kvinnor, deltagit under 2003. Dessa kurser omfattar bland annat grundläggande kunskaper om lärande och undervisningsteori samt tillämpning av aktiverande undervisnings- och presentationsmetoder. Deltagarna skall också lära sig konstruera pedagogiska verktyg för planering, genomförande och utvärdering av sin verksamhet. Som avslutning på den andra kursen genomför deltagarna ett pedagogiskt projekt, förankrat på den egna institutionen. Dessutom har 26 lärare, varav nio kvinnor, deltagit i en kurs för handledare av forskarstuderande. Handledarkursen vänder sig i första hand till professorer, docenter och andra som kan komma ifråga som handledare för doktorander. Kursen ger deltagarna tillfälle att reflektera över sin verksamhet som handledare, samt ger en inblick i typiska handledarsituationer och träning i att analysera problem i förhållandet till doktoranden. En kurs i grundläggande kommunikation och undervisningslära har givits för undervisande doktorander. Kursdeltagarna skall tillägna sig grundläggande teorier och metoder om presentationsteknik, arbetsformer, examination, kursvärdering, genus- och jämställdhetsaspekter, samt förmåga att på egen hand kontinuerligt utveckla denna kunskap. Antalet deltagare under 2003 var 24, varav 12 kvinnor. Learning Lab KTHs Learning Lab ingår i ett globalt nätverk av flera med Wallenberg Global Learning Network (WGLN) som nav. Nätverket omfattar i dag Stanford University, tre universitet i Hannover, KTH, Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Den svenska delen finansieras av en donation från Wallenbergstiftelsen. Målet är att utveckla den pedagogiska verksamheten vid det egna universitet och inom högskolevärlden. Learning står för en syn på utbildning som ett dynamiskt samspel mellan studenter, lärare, ämne, pedagogik, IT och fysisk miljö. Lab står för systematiska experiment och metodikutveckling. Learning Labs verksamhet skall ge stöd i form av ledning, pedagogiskt metod- och utvärderingsstöd, tekniksupport samt bidra till resultatspridning. Under året har Learning Lab medverkat i utvecklingen av de nya civilingenjörsprogrammen inom maskin- och materialteknik och samhällsbyggnad. Det har bland annat omfattat stöd och utbildning till lärare om målformulering, utformning av examination i kurserna och seminarier med temat Lära att lära för de nya studenterna. Farkostteknikprogrammet och Learning Lab samarbetar i CDIO -projektet (Conceiving, Designing, Implementing and Operating technical systems) med Massachusetts Institute of Technology (MIT), Chalmers och Linköpings tekniska högskolor. Projektet, som i huvudsak finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, har som mål att göra studenterna bättre förberedda för arbete med utveckling av nya produkter och tekniska system samt att stärka deras förmåga att använda grundläggande tekniska kunskaper. För att nå detta mål kompletteras de traditionella ämnena med till exempel kommunikation, projektarbete och omvärldsförhållanden. Fokus ligger på att stödja integrering av personliga och professionella färdigheter i de disciplinära kurserna. Learning Lab har här bland annat genomfört utbildning för lärare till stöd för formulering av mål och utveckling av undervisning och examination i kurserna. STUDENTINFLYTANDE PÅ KTH KTHs studerande är representerade inom alla beslutande organ och i så gott som alla beredande grupper och arbetsgrupper. Här kan till exempel nämnas universitetsstyrelse, fakultetsnämnd, KTHs ledningsgrupp, grundutbildnings- och forskarutbildningsutskotten, utbildningsnämnder, tjänsteförslagsnämnder och institutionsstyrelser samt arbetsgrupper för olika utredningar. De studeranderepresentanter som ingår i utbildningsnämnderna har dessutom särskilt ansvar för var 18