EnerPHit och EnerPHit +i

Passivhaus Institut Dr. Wolfgang Feist Rheinstraße 44/46 D-64283 Darmstadt www.passiv.de EnerPHit och EnerPHit +i Certifieringskriterier för renovering med passivhuskomponenter När man uppfyller passivhuskraven med en energirenovering kan även äldre byggnader certifieras som kvalitetskontrollerat passivhus enligt samma kriterier som nybyggnationer. På grund av olika svårigheter är det dock ofta omöjligt att uppnå passivhusstandard för befintliga byggnader med rimliga insatser. Att använda passivhusteknologi för alla relevanta komponenter ger dock en stark förbättring även för sådana byggnader avseende komfort, undvikande av fuktskador, lönsamhet och energibehov. Som kvalitetssäkring och för att verifiera de uppfyllda specifika energivärdena kan byggnader som renoveras med passivhuskomponenter och med övervägande utvändig väggisolering få EnerPHit-certifikatet. När mer än 25 % av ytterväggens ogenomskinliga area är invändigt isolerade använder man beteckningen EnerPHit +i. Certifieringskriterierna för båda standarderna beskrivs nedan. 1 / 15

1 Urval av certifieringsmetoden Certifiering kan ske enligt krav på värmebehovet (avsnitt 1.1) eller alternativt enligt krav på enskilda komponenter (avsnitt 1.2). De allmänna kraven enligt avsnitt 2 ska alltid uppfyllas. 1.1 Certifiering enligt krav på värmebehov Årsvärmebehov: Q H 25 kwh/(m²år) (beräknat med PHPP) 1.2 Certifiering enligt krav på komponenter (som alternativ till 1.1) Det ska redovisas att samtliga energirelevanta komponenter som det finns definierade PHI certifieringskriterier som "passivhuskomponent", också uppfyller dessa kriterier. Komponentkriterierna som är publicerade på www.passiv.de gäller, såvida det inte föreskrivs avvikande regler i EnerPHit-kriterierna. För produkter som inte är certifierade som "passivhuskomponent" av PHI åligger det den sökande att verifiera att kriterierna är uppfyllda. Verifieringen ska då ske skriftligt och bekräftas med en juridiskt giltig signatur - kontrollen åligger certifieraren. De föreskrivna gränsvärdena ska minst uppfyllas som genomsnittsvärde 1 för hela byggnaden. Det är tillåtet att överskrida värdena för delareor så länge de absoluta gränsvärdena enligt avsnitt 2 inte överskrids. När värmegenomgångsmotståndet (R-värdet) för befintliga byggdelar ska användas för att förbättra värmegenomgångskoefficienten (U-värdet) för den renoverade byggdelen, ska det verifieras enligt teknikens regler. För detta ändamål räcker det att överföra säkra approximativa värden för värmeledningsförmågan för befintliga byggnadsmaterial från lämpliga tabeller. Om det är svårt att se hur befintliga byggdelar är uppbyggda kan man använda standardiserade antaganden från lämpliga komponentkataloger 2, såvida dessa är tillräckligt jämförbara med den befintliga byggdelen. 1 Hänvisning: Vid beräkning av medelvärden för värmeisolerade byggdelskonstruktioner gäller U-värdets areaviktade medelvärde och inte medelvärdet för isoleringstjockleken. Köldbryggor ska beaktas vid beräkningen av medelvärdet enbart om de är del av byggdelens standardkonstruktion. Vid flera ventilationsanläggningar gäller ett flödesviktat medelvärde. 2 t.ex.: EnerPHit-Planerhandbuch, PHI 2012. 2 / 15

1.2.1 Krav I avsnittet nedan upprepas viktiga krav 3 på "passivhuskomponenter" för enkelhetens skull. Vid osäkerhet gäller dock alltid de aktuella kriterierna enligt fliken Certifiering på PHI:s webbplats (www.passiv.de). Dessutom anges kompletterande krav för EnerPHit-certifiering. 1.2.1.1 Ogenomskinlig klimatskärm vid utvändig isolering: f t U 0,15 W/(m²K) vid invändig isolering 4 : f t U 0,35 W/(m²K) med temperaturfaktor f t : mot uteluft: f t = 1 mot mark: "Reduktionsfaktor mark" från PHPP blad Mark Det rekommenderas att använda invändig isolering enbart när en utvändig isolering är praktiskt omöjlig, otillåten eller uppenbart oekonomisk i ett livscykelperspektiv. Friheten från köldbryggor som eftersträvas för passivhus ( a +0,01 W/(mK) ) är inte alltid möjlig att uppnå med en ekonomiskt försvarbar insats när man renoverar äldre byggnader. Köldbryggseffekter ska dock alltid undvikas eller minimeras in den mån det är ekonomiskt försvarbart (se 3.3). Kraven enligt avsnitt 2.7 "Fuktskydd" ska dock alltid uppfyllas. Köldbryggor som är del av standardkonstruktionen för en byggdel ingår i beräkningen av värmegenomgångskoefficienten. 1.2.1.2 Fönster W (window) för fönstret i sin helhet (se EN 10077): U w,monterat 0,85 W/(m²K) för glasets g- och U g -värde: g 1,6 W/(m²K) U g 3 Detta är endast minimi-krav! En ännu bättre värmeisolering ger ofta ungefär samma ekonomi och kan bidra till en ännu större avlastning av miljön och till ett större oberoende av energiprisökningar. 4 Definition av en invändigt isolerad byggdel för komponentkravet: Innehåller minst ett massivt skikt (med > 0,2 W/(mK) och d 100 mm) och minst ett isoleringsskikt (med < 0,1 W/(mK) och d 10 mm). Isoleringsskiktet ligger på insidan och det finns inget annat isoleringsskikt (med < 0,1 W/(mK) och d 10 mm) utanför det innersta massiva skiktet. Man betraktar alltid skiktandelen med den större andelen i arean (t.ex. för fackverk inte träet utan facken). 3 15

1.2.1.3 Ytterdörrar D (door) f t U D,monterat 0,80 W/(m²K) med temperaturfaktor f t : mot uteluft: f t = 1 mot ouppvärmd källare: f t = "Reduktionsfaktor mark" från PHPP blad Mark" 1.2.1.4 Ventilation VÅV,eff 75 % Specifik elförbrukning för hela anläggningen, i relation till det genomsnittliga transporterade flödet (eleffektivitet): 0,45 Wh/m³. Samtliga rum inom den uppvärmda byggnadsvolymen ska vara anslutna till en till- och frånluftsanläggning med värmeåtervinning eller vara del av en överluftszon. Utöver kriterierna för certifierade passivhuskomponenter ska VÅV,eff uppfyllas för hela ventilationsanläggningen, d.v.s. där ingår också värmeförlusterna från de varma ventilationskanalerna i den kalla delen resp. från de kalla kanalerna i den varma delen. 4 / 15

1.2.2 Undantagsregler Gränsvärdena för värmegenomgångskoefficienten för byggdelar i klimatskärmen som anges i avsnitt 1.2.1 får överskridas med det nödvändiga värdet om en eller flera av anledningarna nedan tvingar fram detta: krav från den ansvariga kulturmiljövårdande myndigheten på grund av ovanliga randvillkor eller extrakrav är en nödvändig åtgärd inte längre ekonomisk (se 3.3) lagenliga krav Användbarheten för byggnaden eller angränsande utvändiga ytor begränsas på ett orimligt sätt genom att utföra värmeisoleringen i den nödvändiga tjockleken. På grund av speciella extrakrav (t.ex. brandskydd) finns det inga komponenter på marknaden som samtidigt uppfyller EnerPHit-kriterierna. övriga tvingande byggnadspraktiska anledningar Vid värmegenomgångskoefficienter 0,35 W/(m²K) måste den maximalt möjliga isoleringstjockleken utföras med isolermaterial med värmeledningsförmåga 0,025 W/(mK). För plattor på mark och källarbjälklag ska man i detta fall dessutom kontrollera möjligheten att montera en omlöpande frostskyddsisolering, och utföra denna där det är möjligt. När ett föreskrivet standardvärde överskrids på grund av en undantagsregel ska det redovisas med lämpliga underlag och signatur från en ansvarig att förutsättningarna för undantaget är uppfyllda. Kraven på fuktskydd enligt avsnitt 2.7 och på termisk komfort enligt avsnitt 2.8 ska alltid uppfyllas. När man inte uppnår någon märkbar minskning av årsvärmebehovet till följd av ett omfattande utnyttjande av undantagsregler är det upp till certifieraren att endast utfärda ett intyg över de uppfyllda specifika värdena istället för ett EnerPHit-certifikat. 5 / 15

2 Ytterligare allmänna krav För certifiering gäller i första hand de aktuella certifieringskriterierna (finns på www.passiv.de) och i andra hand de beräkningsmetoder som beskrivs i PHPP-handboken och PHPP-programmet. På grund av de många olika förutsättningarna och kraven vid renovering av äldre byggnader kan det ibland saknas exakta krav för enskilda energirelevanta åtgärder i dessa certifieringskriterier. I sådana fall ska åtgärden utföras så att energieffektiviteten förbättras så långt det är möjligt, med kravet att åtgärden ska vara ekonomisk i livscykelperspektiv (se 3.3). Den värmeisoleringsstandard som krävs för byggdelen bestäms av certifieraren i varje enskilt fall (i mycket relevanta fall med exempelkaraktär i samråd med PHI). 2.1 Energibalans Byggnadens energibalans ska verifieras med den aktuella versionen av passivhusprojekteringspaketet (PHPP) för det renoverade tillståndet. Detta gäller även för certifiering enligt komponentmetoden (avsnitt 1.2). Det är dock inte nödvändigt att överföra en pågående verifiering till en senare version som kommer ut under certifieringstiden. För beräkning av det specifika årsvärmebehovet används månadsmetoden. Referensarea är Atemp, beräknad enligt den aktuella PHPP-handboken. För att beräkna det specifika värdet får helheten för en sluten klimatskärm räknas, t.ex. en radhusrad, ett flerfamiljshus eller en kontorsbyggnad med flera termiskt sammanhängande enheter. Verifiering kan ske med en totalberäkning. När alla zoner har samma börtemperatur kan man också använda ett viktat medelvärde för referensarean från enskilda PHPP för flera delzoner. Det är inte tillåtet att sammanfatta byggnader som är termiskt separerade. Byggnader som angränsar mot andra byggnader (t.ex. stadsbebyggelse) måste innehålla minst en yttervägg, en takarea och en platta på mark resp. ett källarbjälklag för att kunna certifieras separat. 2.2 Tidpunkt för certifiering Samtliga krav måste vara uppfyllda för byggnaden när certifikatet utfärdas. För närvarande utfärdas inga certifikat i förväg för renoveringar som utförs stegvis. 6 / 15

2.3 Begränsning till äldre byggnader Det certifieras endast byggnader där en renovering till (nybyggnations-)passivhusstandard blir oekonomisk eller praktiskt omöjlig (se 3.3) på grund av byggnadens egenskaper. Nybyggnationer kan generellt inte få något EnerPHit-certifikat. 2.4 Byggnadens placering För närvarande certifieras enbart byggnader som är placerade i den måttligt kalla klimatzonen (t.ex. Mellaneuropa). 2.5 Primärenergibehov Q P 120 kwh/m²år + ((Q H - 15 kwh/(m²år)) 1,2) Primärenergibehovet omfattar alla användningsspecifika energibehov för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten, ventilation, fastighetsel, belysning och andra användningsspecifika elektriska användningar. Gränsvärdet gäller för bostäder, kontorsbyggnader, skolor och liknande användningar och ska i övrigt ses som preliminärt kriterium som behöver kontrolleras för respektive användning. I enskilda fall där det till följd av användningen uppstår ett mycket stort energibehov kan detta gränsvärde överskridas i samråd med PHI. För detta krävs en redovisning av den effektiva användningen av elektrisk energi. Undantagna är elförbrukare där det i livscykelperspektiv skulle vara bevisligen oekonomiskt att efterutrusta eller byta ut dessa för att förbättra eleffektiviteten (se 3.3). 2.6 Lufttäthet Gränsvärde: n 50 1,0 oms/h Målvärde: n 50 0,6 oms/h Om värdet 0,6 oms/h överskrids ska en omfattande sökning efter läckage genomföras i samband med provtryckningen. Relevanta enskilda läckage som kan orsaka fuktskador eller påverka den termiska komforten ska åtgärdas. Detta ska intygas skriftligen och med den ansvariges signatur enligt avsnitt 6.2. 2.7 Fuktskydd Samtliga standardsektioner och anslutningsdetaljer ska utan undantag planeras och utföras så att en övermåttlig fuktbildning på den invändiga ytan eller i byggdelens konstruktion kan uteslutas. 7 / 15

I tveksamma fall ska en godkänd teknisk verifiering av fuktskyddet redovisas. För beräkning av invändiga yttemperaturer antar man ett förhöjt värmegenomgångsmotstånd på R si = 0,25 m²k/w på grund av möbler, gardiner m.m. och en platsspecifik dimensionerande yttemperatur (i förekommande fall: effektbehov "Väder 1" från PHPP-klimatdatauppsättningen). För invändigt isolerade byggdelar ska en noggrann detaljplanering redovisas. Ett utförande enligt denna planering ska säkert och varaktigt förhindra att rumsluft strömmar bakom isoleringsskiktet. För invändig isolering ska komponenter användas som bevisligen är fukttekniskt lämpliga för den aktuella användningen. Vid osäkerhet ska ett utlåtande (med juridiskt giltigt ansvar) enligt godkända metoder intyga komponentens fukttekniska lämplighet. I regel sker detta med en hygrotermisk simulering. 2.8 Termisk komfort När byggdelar i klimatskalet som angränsar mot vistelserum avviker från den minimikvalitet som PHI rekommenderar (se avsnitt 1.2.1), gäller de absoluta minimikraven nedan för att säkerställa termisk komfort. Dessa räknas också som uppfyllda när ett intyg om komforten enligt EN ISO 7730 föreligger. 2.8.1 Yttervägg f t U 0,85 W/(m²K) med temperaturfaktor f t : mot uteluft: f t = 1 mot mark: "Reduktionsfaktor mark" från PHPP blad Mark 2.8.2 Tak / översta bjälklaget U 0,35 W/(m²K) 2.8.3 Golv Golvets invändiga yttemperatur ska vara minst 17 C vid dimensionerande villkor (PHPP: blad "Mark", "Dimension.temp. mark för kalkylblad Effektbehov" resp. ev. dimensionerande uteluftstemperatur, rumstemperatur 20 C). 2.8.4 Fönster / ytterdörrar Målvärde: U W/D,monterat 0,85 W/(m²K) Det är tillåtet att överskrida målvärdet när man kompenserar undertemperaturer på insidan av fönster och dörrar med tveksam termisk komfort med radiatorer (verifiering enligt ISO 7730). 8 / 15

3 Underlag som krävs för certifiering 3.1 PHPP påskrivet, med minst följande beräkningar Kalkylblad (bifoga även beräkningen som excel-fil) från PHPP Objektdata, sammanfattning av resultaten...verifiering Urval av klimatregionen eller definition av egna klimatdata...klimat Beräkning av U-värden för standardbyggdelar...u-värden Sammanställning av areor med data för strålningsbalansen, köldbryggor...areor Beräkning av reduktionsfaktorerna mot mark, i förekommande fall...mark Byggdelsdatabas... Komponenter Beräkning av U W -värdena...fönster Beräkning av skuggningskoefficienterna...skuggning Luftvolymer, återvinningsgrad, inmatning av resultatet från provtryckningen...... Ventilation Dimensionering av ventilationsanläggningar med flera ventilationsaggregat (i förekommande fall)... Tillägg vent. Beräkning av årsvärmebehovet med månadsmetoden enligt EN 13790...... Värme Beräkning av effektbehovet 5...Effektbehov Beräkning av sommarventilationen...sommarventilation Uppskattning av sommarklimatet 5... Sommar Specifikt energibehov för nyttig kyla (där aktiv kylning finns) 5...Kylning Latent kylenergi (där aktiv kylning finns) 5...Kylaggregat Värmedistributionsförluster; varmvattenbehov och varmvattendistributionsförluster...vv + distribution Varmvattenberedning med solenergi (där solvärmeanläggning finns)......vv Sol Användningsprofiler för lokaler...användning lokaler Beräkning av behovet av allmän el och hushållsel (endast för bostäder... El Elbehov (endast för lokaler)......el lokaler Behov av fastighetsel...fastighetsel Interna värmetillskott (endast för bostäder)...... Interna värmetillskott Interna värmetillskott (endast för lokaler)... Interna värmetillskott lokaler Specifikt primärenergibehov......primärenergi Redovisning av värmekällornas årliga nyttjandegrad...kompakt, VP, VP jord, Värmepanna eller Fjärrvärme 5 PHPP-beräkningarna för värmeeffektbehov, sommarfall och kyleffektbehov har utvecklats för bostäder med homogen användning. För byggnader med intermitterande drift av värme och ventilation samt med kraftigt svängande internlaster måste ev. fördjupande undersökningar genomföras / andra metoder användas. 9 / 15

3.2 Ritningsunderlag för utkast, konstruktion, VVS Situationsplan som visar byggnadens orientering, grannbebyggelsen (läge och höjder), markanta trädbestånd eller liknande, ev. terränghöjder för horisontell skuggning, foton på fastigheten och omgivningen. Skuggningssituationen skall framgå. Bygghandlingar (planlösningar, sektioner, fasader) med plausibla mått för framtagning av alla areor (rumsmått, klimatskärmens areor, fönstersmygens mått). Placeringsritningar för klimatskärmens areor och fönster samt eventuella köldbryggor för entydig tilldelning till de areor resp. köldbryggor som beräknats i PHPP. Detaljritningar för klimatskärmens samtliga anslutningar, som t.ex. yttervägg och innervägg mot källarbjälklag eller platta på mark, yttervägg mot tak och bjälklag, nock, gavelsprång, fönstermontering i sidled, uppe och nere, infästningssystem för balkonger o.s.v. Detaljerna ska förses med mått och uppgifter om material och värmeledning. Det lufttäta skiktet ska markeras och dess utförande i anslutningspunkterna ska beskrivas. Redovisning av fuktskyddet (i tveksamma fall) Ventilationsritningar: redovisning och dimensionering av ventilationsaggregat, flöden (för planering se PHPP-CD), ljudisolering, filter, till- och frånluftsdon, överluftsöppningar, utelufts- och avluftsdon, dimensionering och isolering av kanaler, jordvärmeväxlare (i förekommande fall), styrning o.s.v. Ritningar värme, kyla (i förekommande fall), VVS: redovisning och dimensionering av värmekällor, värmetankar, värmedistribution (ledningar, värmebatterier, radiatorer, pumpar, styrning), tappvarmvattendistribution (cirkulation, enskilda ledningar, pumpar, styrning), kallvattenledningar, avloppsledningar med ventilation inkl. deras dimensionering och isoleringsstandard. Elritningar (för bostäder i förekommande fall): redovisning och dimensionering av belysning (ev. även koncept eller simuleringar för utnyttjande av dagsljus), hiss, köksinredning, IT-användningar, telefonanläggningar, övriga användningsspecifika elanvändningar (t.ex. kamin). Ritningar klimatiseringssystem (i förekommande fall): redovisning och dimensionering av kyl- och avfuktningsanläggningar 10 / 15

3.3 Intyg, teknisk information, ev. med produktdatablad Redovisning av de projektspecifika randvillkoren enligt punkt 5. Ev. nödvändiga intyg för utnyttjande av en undantagsregel: t.ex. beräkning av lönsamheten 6, skriftligt intyg från kulturmiljövårdande myndighet, utdrag ur lag/förordning, planutdrag. Tillverkare, typ och tekniska datablad, speciellt för isolermaterial med mycket låg värmeledningsförmåga ( R < 0,032 W/(mK)). Redovisning av beräkningen av referensarean. Uppgifter om fönster- och dörrkarmarna som ska monteras: tillverkare, typ, U f -värde, montering, glaskant, ritning över alla planerade monteringssituationer i ytterväggen. Räknevärdena ska redovisas matematiskt enligt EN ISO 10077-2. För produkter som certifierats av Passivhaus Institut 7 föreligger dessa redovisningar. Uppgifter om glaset som ska monteras: tillverkare, typ, uppbyggnad, U g -värde enligt EN 673 (exakthet med två värdegivande ställen), g-värde enligt EN 410, typ av distanshållare. Redovisning av de köldbryggsförlustkoefficienter enligt EN 10211 som används i PHPP. Alternativt kan även dokumenterade och i detalj jämförbara köldbryggor användas (t.ex. från certifierade passivhus- /EnerPHit-byggsystem, publikationer av PHI, kataloger över köldbryggor i passivhus). Kort beskrivning av det planerade installationstekniska systemet, ev. med schemaritningar. Tillverkare, typ och tekniska datablad för alla installationstekniska komponenter: ventilationsanläggning, värme- och varmvattenberedning, värmetank, isolering av ledningar och kanaler, värmebatteri, frostskydd, pumpar, hiss, belysning osv. Redovisning av återvinningsgraden och elanvändningen för ventilationsanläggningen enligt metoden från passivhusinstitut. Frånluftssystem utan värmeåtervinning (t.ex. kemikalieskåp, fläktskåp o.s.v.) ska inkluderas. Olika driftsteg och drifttider ska beaktas. Uppgifter om jordvärmeväxlare (i förekommande fall): längd, förläggningsdjup och sätt, markkvalitet, ledningsmaterial och storlek, redovisning av återvinningsgraden (t.ex. med PH-luft 8 ). För vätskeburna jordvärmeväxlare: reglering, gränstemperaturer vinter/sommar, verifiering av återvinningsgraden. Uppgifter om längd, dimensionering och isoleringsstandard för försörjningsledningarna (varmvatten, värme, samt kyla i förekommande fall) samt ventilationskanalerna mellan värmeväxlare och klimatskärm. Koncept för effektiv elanvändning (t.ex. konkreta apparater, upplysning och incitament för lokalköparen). Om ingen effektiv elanvändning redovisas utgår man från genomsnittsvärden för de apparater som finns på marknaden (standardvärden PHPP). Redovisning av sommarkomforten. PHPP-metoden för beräkning av övertemperatur sommartid ger initialt enbart ett medelvärde för den totala byggnaden. Enskilda delar kan drabbas av övertemperatur ändå. När det finns en sådan misstanke ska en fördjupande undersökning genomföras (t.ex. med instationär simulering). 6 Beräkning av lönsamheten enligt den av PHI rekommenderade metoden i samråd med certifieraren (dynamisk bedömningsmetod (t.ex. kapitalvärdesmetod) över byggdelens livscykel på bas av alla relevanta kostnader, med avdrag för kostnader som ändå skulle ha uppstått); en närmare beskrivning finns t.ex. i "Wirtschaftlichkeit von Wärmedämm-Maßnahmen im Gebäudebestand 2005, nedladdning på www.passiv.de 7 Datablad för certifierade komponenter finns på www.passiv.de 8 PH-luft: Ett program som stödjer planeringen av passivhus-ventilationsanläggningar. Kostnadsfri nedladdning på www.passiv.de. 11 / 15

3.4 Redovisning av den lufttäta klimatskärmen Lufttäthetsmätningen utförs enligt EN 13829 eller ISO 9972. Vid skillnader eller i tveksamma fall tillämpas EN 13829. I avvikelse från normen krävs en mätserie vardera för övertryck och undertryck. Provtryckningen ska enbart genomföras för den uppvärmda klimatskärmen (källare, tillbyggnader, vinterträdgårdar m.m. som ej är integrerade i klimatskärmen ska undantas från provtryckningen). Det rekommenderas att utföra provningen vid en tidpunkt då det lufttäta skiktet fortfarande är åtkomligt så att förbättringar kan genomföras. Med protokollet från provtryckningen ska också beräkningen av rumsluftvolymen dokumenteras. Provtryckningen ska generellt genomföras av en institution resp. person som är oberoende av uppdragsgivaren eller byggherren. En provtryckning som har genomförts av uppdragsgivaren själv accepteras enbart om en person i eget ansvar skriver på provningsprotokollet och därmed bekräftar uppgifternas riktighet. 3.5 Injusteringsprotokoll för ventilationsanläggningen Protokollet ska minst innehålla följande uppgifter: objekt, byggplatsadress, provarens namn och adress, tidpunkt för injusteringen, tillverkare och aggregattyp för ventilationsanläggningen, injusterade flöden per ventil för standarddrift, massa-/volymflödesutjämning för uteluft och avluft (max. 10 % obalans). Rekommendation: Använd kalkylblad Ventilation, källa: PHPP-CD eller www.passiv.de. 3.6 Byggledarens försäkran Med byggledarens försäkran dokumenteras och bekräftas att utförandet har skett enligt den kontrollerade passivhus-projekteringen. Avvikande utföranden ska anges, för avvikande produkter ska intyg om att dessa uppfyller kriterierna redovisas. 3.7 Foton Foton på det byggda huset ska överlämnas, helst digitala, som dokumenterar byggprocessen. Eventuellt kan det bli nödvändigt att lämna in ytterligare provningsrapporter eller datablad för de komponenter som används i huset. Avser man att utgå från gynnsammare antaganden än enligt PHPPstandardberäkningsmetoden, måste dessa styrkas med redovisningar. 12 / 15

4 Provningsmetod Ansökan om certifikatet sker i fri form hos certifieraren. De nödvändiga underlagen ska överlämnas komplett ifyllda till provaren. För certifieringen behöver underlagen granskas minst en gång. Beroende på metod kan ytterligare granskningar avtalas. Hänvisning: Granskningen av de relevanta underlagen bör om möjligt genomföras redan i planeringsfasen så att eventuella korrektioner eller förbättringsförslag kan beaktas i ett tidigt skede. Efter avslutad provning får uppdragsgivaren provningsresultaten, ev. med korrigerade beräkningar och förbättringsförslag. En kontroll av byggutförandet ingår inte automatiskt i certifieringen. För att dokumentera byggutförandet ska dock intyget om byggnadens lufttäthet, injusteringsprotokollet för ventilationsanläggningen, byggledarens försäkran och minst 1 foto överlämnas. Om det konstateras att de nödvändiga intygen är i sak riktiga för den uppförda byggnaden och att kriterierna ovan uppfylls, tilldelas följande certifikat: Certifikatet intygar enbart att de överlämnade underlagen är riktiga avseende renovering med passivhuskomponenter enligt den senaste tekniken. Provningen avser ej övervakning av utförandet eller kontroll av användarens beteende. Ansvaret för planeringen ligger kvar hos de ansvariga konsulterna, och ansvaret för utförandet ligger hos den ansvariga byggledningen. EnerPHit-sigillet får enbart användas i samband med ett utfärdat certifikat. En ytterligare rådgivning för kvalitetskontroll av byggutförandet genom certifieringsorganet rekommenderas, särskilt när den ansvariga byggledningen ännu inte har någon erfarenhet med renovering av äldre byggnader med passivhuskomponenter. Vi reserverar oss för anpassning av kriterier och beräkningsmetoder till den fortsatta tekniska utvecklingen. 13 / 15

5 Beräkningsmetoder, randvillkor, normer I PHPP ska följande randvillkor resp. beräkningsregler användas: Klimatdata: regional datauppsättning (passande till byggplatsen, vid avvikande höjdläge med temperaturkorrektion med -0,6 C per 100 m höjddifferens) Egna klimatdata: tillämpbarheten ska i förväg stämmas av med den ansvarige certifieraren. När det redan finns klimatdata för byggplatsen i PHPP ska dessa användas. Dimensionerande rumstemperatur Bostäder: 20 C utan nattsänkning: Lokaler: Normtemperaturerna enligt EN 12831 ska gälla. För icke definierade användningssätt eller avvikande krav ska rumstemperaturen beräknas projektspecifikt. Vid intermitterande uppvärmning (nattsänkning) får den dimensionerande rumstemperaturen sänkas med verifiering. För de interna värmetillskotten anges i PHPP standardvärden för en rad användningstyper: lägenheter 2,1 W/m², kontor/förvaltning 3,5 W/m², skolor/förskolor/idrottshallar 2,8 W/m², vårdboenden 4,1 W/m². Dessa ska generellt användas såvida inte PHI har angett några andra värden (t.ex. nationella). Att använda interna värmetillskott som beräknats individuellt i PHPP är tillåtet endast när man kan redovisa att den faktiska användningen tvunget avviker från standardvärdena för den grundläggande användningen. Persontäthet Bostäder: 35 m 2 /person, avvikande värden är tillåtna med motivering (faktisk beläggning eller ritningsföreskrifter) inom 20-50 m²/person. Lokaler: Persontäthet och beläggningstider ska beräknas projektspecifikt och stämmas av med användningsprofilen. Tappvattenbehov Bostäder: 25 liter per person och dag, 60-gradigt vatten, såvida inte PHI har angett andra nationella värden. Lokaler: Tappvattenbehovet i liter / person / dag för 60-gradigt vatten ska beräknas projektspecifikt. Genomsnittligt ventilationsflöde Bostäder 20-30 m³/h per person i hushållet, dock minst en 0,30-faldig luftomsättning i relation till referensarean x 2,5 m rumshöjd. Lokaler: Det genomsnittliga ventilationsflödet ska beräknas projektspecifikt utifrån det personrelaterade friskluftsbehovet på 15-30 m³/h per person (resp. enligt gällande arbetsrättsliga föreskrifter, i förekommande fall). Olika drifttider och driftlägen för ventilationsanläggningen ska beaktas. Vid avstängning av ventilationsanläggningen ska drifttiderna för inkörning och eftergång beaktas. Luftflödena som används i beräkningen ska motsvara de faktiska injusteringsvärdena. Elbehov Bostäder: standardvärden enligt PHPP, avvikelse enbart med enskild verifiering av byggherrarna resp. med koncept för hushållsel. Lokaler: Elbehovet ska beräknas projektspecifikt enligt PHPP. För detta ändamål ska en användningsprofil för byggnaden med beläggningstider och antal personer upprättas. När det inte finns någon planering av den installerade belysningen resp. redovisning av övriga elanvändningar används standardvärden enligt PHPP i beräkningen. Klimatskärmens area: alltid referens till yttermåtten. U-värden för ogenomskinliga byggdelar: PHPP-metod med ledning av EN 6946 med specifika värden för värmeledningsförmågan enligt nationell norm eller godkännande från tillsynsmyndigheten. U-värden fönster och dörrar: PHPP-metod enligt EN ISO 10077 med matematiskt framtagna specifika värden för karmens U-värde U f, glaskantköldbrygga g, monteringsköldbrygga montering 14 / 15

Glas: matematiskt framtaget U-värde U g (exakthet med två värdegivande ställen) enligt EN 673 och g- värde enligt EN 41. Återvinningsgrad: provningsmetod enligt PHI (se www.passiv.de), alternativt provningsresultat enligt DIBt-metod (eller likvärdigt) med avdrag med 12 procentpunkter efter samråd med certifieraren. Energiprestanda värmare: PHPP-metod resp. separat redovisning. Primärenergifaktorer: PHPP-datauppsättning 6 Bilaga 6.1 Intyg om läckagesökning och tätning under provtryckning (krävs endast vid 0,6 oms/h < n 50 1,0 oms/h) Textmall: Härmed intygas att en läckagesökning har ägt rum under provtryckningen. Samtliga rum inom den lufttäta klimatskärmen har synats. Samtliga potentiella svaga punkter har undersökts på läckage. Detta gäller även för svårtillgängliga delar (t.ex. vid stora rumshöjder). Upptäckta större läckage med en relevant andel i det totala läckageflödet eller som påverkar komforten har tätats. Följande uppgifter krävs: Den undertecknades namn, adress, firma Datum och signatur Byggprojektets beteckning och adress Provtryckning: datum och den utförandes namn 15 / 15