Manus till presentationen Information om fyrverkerier Bild 5 Denna presentationn är avsedd för att informera om risker med fyrverkerier och att ge några tips om hur man kan arrangeraa sina egna fyrverkerierr på ett tillräckligt säkert sätt. Brandskyddsföreningen anser att de farliga produkterna måste hanteras h på ett så säkertt sätt att man minskar riskerna så långt det är möjligt. Politiska beslut tagna under åren 2009-2011 ger fortsatt möjlighet för alla som har fyllt 188 år att handskas med fyrverkerier.. En viss uppnådd ålder ger enligt Brandskyddsföreningens uppfattning inte kompetens om risker även om man kan antas ha nått en viss mognadsgrad. Ändå finns det många som är långt över 18 år som inte hanterarr fyrverkerier med den respekt som riskerna borde medföra. Vid genomgångenn och revideringen av Brandskyddsföreningens material inför nyåret 2011/20122 har därför större vikt lagts vid att informera om hur man ska gå tillväga. Skadestatistik och riskinformation finns kvar, givetvis med nya aktuella siffror, och ett antal nya bilder som åskådliggör exempel på hur man kan arrangera några olika typer av pjäser har tillfogats. Bild 6 200 miljoner är en jämförelsevis liten summa. Bara omkring 22 kronor per invånare. En privatperson får i sin bostad på lämplig plats förvara upp till 5 kg k fyrverkeripjäser för eget bruk. Då räknar man på nettovikten krut vilken som ett medelvärde kan antas vara cirka 20% av själva artikelns vikt. Det innebär alltsåå att varje privatperson kan för eget bruk - om det finns lämpligt förråd - ha omkring 25 kg färdiga fyrverkeriartiklar utan att söka tillstånd. Förvaringsutrymmet får exempelvis inte innehålla brandfarliga varor, v brännbart material eller vara försett med eldstad. 25 kg färdiga artiklar kostar betydligt mer m än 22 kronor. Man kan utan att överdriva ange att 25 kg fyrverkeriartiklar (innehållandee cirka 5 kgg explosivämne) för konsumentbruk kostar minst 10 000 kronor. Bild 7 Personskador orsakas ofta av att en fyrverkeripjäs går i fel riktning av någon orsak. Ibland rör det sig dock om rent sabotage,, det vill säga att någonn använder en e fyrverkeriartikel som vapen, ibland om att man inte ställt upp pjäserna enligt anvisningarna. Det är sällsynt, men det förekommer också att en pjäs inte fungerar som den ska utan exploderar i marknivå. I och med de krav som finns på godkännande och CE-märkning av fyrverkerier har antalet felfungerande fyrverkerier minskat. Temperaturer på de brinnande effekterna är extremt hög, flera tusen grader, och en brännskada blirr i stort sett alltid djup. Kylning avv det skadade området under lång tid behövss för att minska brännskadans omfattning. Sårr i form av skär s och krosskador inträffar ibland och kan vara allvarliga. Det är mycket energi som frigörs i en drivladdning och när sedan en effekt antänds kommer den kraftiga brännskadan. Kläder och annat tyg, särskilt av syntetmaterial, antänds redan på avstånd avv strålningsvärmen (direktkontakt är alltså inte nödvändigt). Skärskador kan ofta sys ihop direkt på akutmottagningen medan många krosskador och framförallt större brännskador fordrar sjukhusvård under en längre period.
Bild 8 Större delen av fyrverkerierna används vid nyåret, kanske över 909 %, så det är naturligt att de flesta olyckor sker i samband med nyårsfirandet. Värre är att det förekommer många unga i skadestatistiken och om man kände till hur stora riskerna är borde ingen langa fyrverkerier till minderåriga. Likaså borde man vara extraa noggrann med att upprätthålla skyddsavstånden om underåriga är närvarande vid avfyrningsp platsen. Den bristande respekten r för farligheten är antagligen en starkt bidragande orsak till detta. Bristande planering, och attt inte kontrollera både avfyrningsplats och publikens plats i förväg medan det är ljust l ute beror ibland också på den bristande respekten. Att planera innann och läsa bruksanvisn ingar är något som tyvärr alltför sällan genomförs av den fyrverkeriansvariga. Om det enss finns någon utsedd ansvarig Bild 9 Att köra bil, använda skjutvapen eller fyrverkerier hör inte ihop med alkohol. Ett normalt gott omdöme försvinner lätt och att riskbeteendet ökar med ökat alkoholintag ärr bevisat i många undersökningar. Att läsa, förstå och hålla sig till bruksanvisningen är viktigt och det underlättar definitivt att inte vara alkoholpåverkad. Alkoholpåve erkade i publiken kan vara ett tillräckligt stort problem, och för f att uppmärksammaa att publiken håller avståndet ellerr att ingen kommer och oombedd hjälper till med avfyrandet är det en fördel för den som är ansvarig att vara nykter. Ta gärna ett glass champagne att skåla inn nyåret med, men vänta tills efter attt allt arbete med fyrverkerier är klart och undanröjt. Bild 10 Skador av legala fyrverkeripjäser kan intee skiljas från skador avv otillåtna fyrverkeripjäser och illegala bomber i skadestatistiken. Dödsfall orsakas oftast av hemtillverkade (illegala) fyrverkerier och hemmagjordaa bomber. De få dödsfall som inträffat av legala fyrverkeripjäser har berott på en typ av bomb som s numeraa inte får säljas till allmänheten. Många bränder som orsakas av fyrverkerier beror på att pjäserr hamnar där de inte ska eftersom man inte riggat fyrverkerierna på riktigt sätt. Men det förekommer också att bränder orsakas av fyrverkerier som avfyras inomhus. Av oförstånd och även som ett sätt att anlägga en brand. Det är sällan som bränder orsakade av fyrverkerier beror på felfungerande fyrverkeripjäss utan oftare är det så att det har funnits brister i genomföran ndet av uppskjutningen.. Ramper har inte stagats ordentligt, bombbatterier står inte i på plann mark utan välter, raketens styrpinne fastnar, en effekt eller raket på väg upp träffar ett hinder, kanske en gren, och o ändrar riktning vilket orsakar en brand och så vidare. Bild 11 Givetvis är hemtillverkade fyrverkerier förbjudna (såvida man inte har tillstånd att tillverka). Men det stora lättillgängliga utbudet på recept via internet där man m får lära sig att tillverka explosivämnet och hur man ska förpacka det för att nå bästa effekt gör att hemtillverkning förekommer. Det finns också de som tillverkar sådana artiklar i rent terrorsyfte. Därför har EU påbörjat ett arbete för att minska tillgången till de kemikalier som används i recepten.
Internationellt kallaa de ofta förr IED (Improvised Explosive Devices). De förekommer hos terrorrister men kvaliteten på explosivämn mnet är ofta ojämn så både tillverkningen och användandet innebär stora risker. Smällare är förbjudna i Sverige men finnss att köpa i andra länder. Det kan gå att handla via internet t till exempel. De är dock fortfarande förbjudna i Sverigee och får inte hanteras. Det kan också köpas andra fyrverkerier som inte är tillåtna här och det är lika förbjudet. När pyroteknikdirektivet har nått full f giltighett så kommer det ändå att a finnas skillnader mellan länder om vilka typer av fyrverkerier som får hanteras av allmänheten. De enda som inget land får förbjuda är de enklaste grupp 1 vilka ska vara tillåtna i alla a länder. För grupp 2 och 3 kan det skilja mycket i hur de olika länderna tillåter hanteringen n. Därför måste man alltid kontrollera hur det är i just dett land man avser använda fyrverkerierna i. Norge har tilll exempel ett förbud mot raketer med styrpinne, i Sverige har vi ett e förbud mot smällare osv. Bild 12 Det finns många exempel där hemtillverkade bomber har orsakat stora skador. Genom kommande regler inom EU kan det bli svårare för hemtillverkaren att skaffa sig de kemikalier som behövs. Då kan man förvänta sig att den illegalaa import av otillåtna artiklar som redan r idag finns kan komma att öka.. Likaså kann man förvänta sig att fler f kommerr att modifiera fyrverkeripjäser som inköpts legalt. Genom modifieringarna blirr det illegala fyrverkerier. Dessa står för en stor del av allvarliga skador och merparten av dödsfallen. En modifiering som ibland görs är att koppla ihop i flera stubiner. Även en så enkel förändring kan medföra livsfara eftersom sammankopplade fyrverkerier kan bete sig på ett helt oväntat sätt närr de påverkar varandra. Bild 13 Ett exempel på vad som kan hända när man inte tänkt efter och kontrolleratt platsen innan fyrverkeriet. Bild14 Ett tydligt exempel på olämpligt handhavande av fyrverkerier. Även Ä här tycks planeringen ha saknats. Bild 15 Vikten av att en fyrverkeritårta står stabilt kan knappast överdrivas. Det finns inom EU tårtor som ska grävas ner i marken ellerr fästas vid en nedslagen pinne enligt bruksanvisningen. Det blir svårt att ordnaa i frusen mark. Bild 16 Det är livsfarligt att luta sig över en tänd fyrverkeripjäs. Ibland kan k en stubin drabbas av en fördröjning på grund av en skada. Elden kan då ta betydligt längre tid att nåå fram till snabbstubinen som avslutar antändningsdelen. Vänta alltid minst 5, gärna 10-15 minuter innan du går fram till en pjäs som s inte fungerat som avsett. Och när du går fram så försök
aldrig återtända! Luta dig heller aldrig över pjäsen så att du riskerar få den på dig när du tar bort den. Bild 17 Statistiken från MSB visar på antalet sjukhusvårdade personer sedan s 1996. För män ärr det på lång sikt en nedåtgående trend medan dett för kvinnor är en så liten andel att man inte kan tala om några trender. Statistiken bygger på den information som registreras påå sjukhusen. Bild 18 När man studerar antalet skadade per månad märks nyårsnatten kraftigt med över hälften av alla skadade. Dessa siffor är byggda på flera års samlade skadestatistik ochh visar på procentandelen per månad närr man läggerr ihop alla rapporter från 1997 till 2010. Bild 19 Även ålderssiffrorna i skadestatistiken är sammanlagda siffror. Men det är tydligt att åldrarna mellan 10 och 20 år är dominerande. Vadd detta berorr på är inte utrett, u men följande kan vara en förklaring: Många ungdomar får hantera fyrverkerierf r trots att de inte har uppnått den lagstadgade åldern 18 år. Det kan också bidra att en del följerr med och hjälper föräldrar eller andra som ska tända fyrverkerier och därmed inte iakttar de säkerhetsavstånd som behövs. Nyfikenheten ärr naturlig och stor hos yngre vilket gör att de går för nära. De har också svårare att inse om något har gått fel och hinner då inte flyttaa sig om en fyrverkeripjäs tar en felaktig riktning. Tyvärr är antagligen ändå den största faktorn att föräldrar och syskon köperr fyrverkerier som lämnas till underåriga trots att det är ett brott som kan jämföras med att langa alkohol. Bild 20 Det är mycket viktigt att kontrollera i förväg hur det ser ut på den plats mann avser att avskjuta sina fyrverkerier. Inte bara avfyrningsplatsen måste vara OK utan det ska finnas lämplig plats för publiken att stå på. Likaså får det inte vara risk för skador där rester frånn raketer faller ner. Allt som skjuts uppp kommer ner förr ellerr senare. Själva avskjutningsplatsen ska vara jämn j och hårdgjord. Inget lättantändligt får finnas och eventuella ramper för raketer måste kunna placeras så de står stadigt och säkert. Mörsare för bomber kan behöva fästas i marken kanske genom att grävas ner eller genom att fästas vid en nedslagen tillräckligt kraftig stolpe eller liknande. Vissa bombbatterierr och fyrverkeritårtor ska enligt bruksanvisning också grävas ner eller fästas. Andra kan placeras direkt på plan mark. Det är då viktigt att marken är jämn så att de inte riskerar att välta omkull. Att jämna ut marken, förberedaa med att eventuellt gräva gropar och ta fram sand eller stenar s för att stötta behöver i allmänhet göras medan det är ljust. När de förberedelserna är gjorda och mann har planerat för hur fyrverkeripjäserna ska avfyras, inkluderande ordningsföljd, kan man lämpligen se till att det finns säker väg för den eller de som avfyrar att dra sig undan efter antändning. Skulle någon artikel felfungera och explodera i
marknivå kan den riskera att antända andra uppställda artiklar. Den D eller dee som sköterr avfyrningen måste i sådant fall kunna sätta sig i säkerhet. Bild 21 En öppen yta utan höga byggnader och höga staket i närheten ärr en bra utgångspunkt när man letar efter en lämplig avfyrningsplats. Publiken måste kunna stå på ett säkert avstånd och det ska inte finnas hinder för fyrverkerierna. Trädens grenar är ofta svåra att upptäcka i skymning och mörker så det är obligatoriskt att göraa en kontroll i dagsljus. Finns det en sjö eller annat vattendrag med öppen yta i nedslagsområdet är risken för bränder minimal om resterna verkligen hamnar i vattnet. Man måste dock se upp så att det inte passerar båtar under fyrverkeriet. Vintertid kan det om isarna har tillräcklig bärighet vara människor (kanske rent av publiken) på isen. Man måste alltid sätta säkerheten först ochh undvika skador på människor, byggnader och givetvis ta hänsyn till djuren. Bild 22 Att skjuta från balkonger är helt uteslutet då det är för stor risk att a pjäserna slår i någott och ändrar riktning. Dessutom är det inte säkert för den som avfyrarr pjäserna eftersom säkerhets- Bild 23 avstånden inte kan hållas. Kringbyggda trånga gårdar är också helt uteslutna platser för avfyrning av fyrverkerier. Grenar från träd kan ändra riktningen på en avfyrad fyrverkeripj jäs, exempelvis en raket. Höga eller högre belägna byggnader får inte finnas i skjutriktningen heller. Då kan en raket gå in genom ett fönster eller orsaka brand påå en balkong. Parkeringar är också en risk i nedslagsom mrådet eftersom det kann finnas bilar som riskerar att skadas när styrpinnarna kommer ner. Bild 24 En bruksanvisning/ /instruktionn ska innehålla den nödvändiga informationenn för att kunna användaa fyrverkeriartikeln på ett säkert sätt. Där ska framgå omm den behöver förankras eller grävas ner, likaså ska säkerhetsavståndet till publiken finnas. Ofta finns också en beskrivning av hur en pjäs fungerar och om det är särskilda åtgärder som skaa vidtas i övrigt, exempelvis om en stubintråd ska friläggas. Sådant gör man inte förrän artikeln är färdigriggad och ska antändas. Vid en felfunktion på en annan pjäs är skyddet över stubintråden ett skydd mot oavsiktlig antändning. Bild 25 För att tända en stubintråd räcker det oftaa med en tändsticka eller en cigarettändare. Om det regnar eller blåser kan det dock vara svårt. Ett tändrör kan då vara det bästaa sättet. Även tändrör kan vara svåra att får fyr på i kraftig blåst så en facklaa eller en marschall kan då vara till hjälp. Tändrören är en pyroteknisk artikel som ger en intensiv tändkälla, betydligt bättre än
tändstickor och cigarettändare. Om man har många pjäser att fyra av så kanske det behövs mer än ett (de brinner 2-3 minuter) och dee är vid regn/blåst lättare att tändaa med en fackla eller marschall. När stubinen antänts ska man avlägsna sigg till säker plats efter varje v stubin som antänts och vänta tills raketen lämnat ellerr sista bomben i bombbatteriet gåttt iväg innann nästa avfyras. Oavsett t anledning till att en pjäs inte fungerat så är det förenat med m livsfaraa att gå fram till pjäs som inte fungerat eller där stubinen slocknat inom 5 minuter(vänta helst minst 10 minuter). Att försöka återtända en sådan pjäs är inget alternativ, lämna tillbaks den tilll affären där den köptes. Ta hand om sådana artiklar för att förhindra att någon n annan försöker att återtända. Förvara dem säkert eftersom dee fortfarande innehållerr explosiv vara och skulle kunna orsaka en olycka. Bild 26 De färdiga fyrverkeribatterier som finns i form av trälådor ska ställa plant på en hårdgjord yta. Ibland är du utförda så att en viss sida skaa vara front mot publiken. För att inte orsaka skador och ge publiken den avsedda upplevelsen n ska man hålla sig till detta. d Stubinerna ligger ofta inne i lådan och man måste öppna locket och ta fram stubinen samt avlägsna eventuellt stubinskydd innan antändning. Pjäserna i lådan sköter sig sedan själva och om bara bruks- Att baraa ställa ner en låda i snön räcker inte, rekylerna är kraftiga och en låda kan då under uppskjutningen komma att luta och i värsta fall välta omkull. anvisningen följs avseende underlag och stabilt underlag kommer ingen olycka att inträffa. Bild 27 Inte enbart så kallade solar ska röra sig under effekten, det finnss även andraa som ska rotera. Det är då viktigt attt de sätts fast så att de både sitter säkert och kan k rotera. En sol som fästs ska inte hindras från att rotera av något annat, och den får underr sin effekttid inte heller antändaa andra pjäser. Om man använder en stolpe attt fästa solenn vid måste stolpen vara ordentligt fast i marken så den inte börja luta eller rent av välter. Solen ska snurra fritt runt fästpunkten och inte heller fastna mot infästningen. Ett stopp så att den intee kan ligga direkt mot det som man fäster mot (stolpen ellerr motsvarande) och hindras av friktionen kan behövas. Dessutom ska man tänka på att de under rotationen sprutar heta rester som inte ska antändaa något annat. Därför ärr det lämpligt att fästa med högt såå att inget på marken riskerar antändas. Andra pjäser kanske måste förankras i underlaget (marken) vilkett möjligen kan göras med en tältpinne som slås ner ordentligt. Om underlaget inte ger tillräcklig fasthet på det viset måste man använda något annat att fästa sådana pjäser i. Det kan röra sig om en träregel av tillräcklig dimension där man kan skruva fast pjäsen. Bild 28 Här gäller ungefär samma som för trälådor, det vill säga att de ska ställas plant på en hård- gjord yta. Ibland är även de utförda så att en viss sida ska vara front f mot publiken. Förr att inte orsaka skador och ge publiken den avsedda upplevelsen ska mann hålla sig till detta. Stubinerna är ofta skyddade och man måste avlägsnaa eventuellt stubinskydd innan
antändning. Pjäserna i en tårta sköter sig sedan själva och om bara bruksanvisningen följs f avseende underlag och stabilt underlag kommer ingen olycka att inträffa. Att bara ställa ner en tårta i snö räcker inte, rekylerna är kraftiga och en tårtan kan då under uppskjutningen komma att luta och i värsta fall välta omkull. Vissa ska fästas vid en stolpe eller grävas ner i marken. Det är inte så enkelt att gräva eller slå nerr stolpar i frusen mark. Då kan dett fungera attt stabilisera en sådan pjäs med genom att placera stenar, exempelvis betongplattor, runt tårtan. Ju kraftigare kaliber desto tyngre stenar behöver det vara. För mindre m kalibrar kan det räcka med att trampa ner snön och packa ihop den runt tårtan. Torr sand tillsammans med sten eller betong kan också användas förr att stabilisera tårtor. Bild 29 Har man inte en plan yta att ställa sin tårtaa på kan man använda en stenplatta att ställa på den ojämna ytan eller att grusa av en del där de kan placeras. Det är mycket viktigt att en tårta med effekter inte välter mindre tårtor kann fästas med hjälp av spik och silvertejp. Rör det sig om större tårtor (eller bombbatterier som de egentligen heter) bör man hellre ta en träpall och fästa reglar runt så att den stårr kvar på pallen Sådanaa som är höga har givetvis en större riska att falla och då måste man vara mer noggrann med att pjäserna inte i faller omkull under avskjutningen. De som har sidogående effekter ska också placeras så att dee inte flyttarr sig under avskjutning. Och så att effekterna sprids som det är avsett, inte mot publiken! Vänd rätt sida mot publiken. Bild 30 Fontän/ Vattenfall: Denna typ av pjäser ger en uppåtgående eldkvast (fontän), nedått rinnande eldkvast (vattenfall). Pjäserna utvecklar också mycket rök. Vid planeringen ska s man ta hänsyn till detta och se till att röken inte går mot publiken. Att inte eldenn ska träffa andra pjäser och orsaka antändning är också en självklarhet. Den kraftiga värmeutvecklingenn som pjäserna ger ska finnas med i åtanke när uppställningsplatsen planeras. Torrt gräs ellerr klent virke i uppbyggda plattformar kan fatta eld och göra att andra pjäser antänds om gräsbranden sprider sig eller plattformen brinner ner eller rasar ihop. Bengalerna ger ett intensivt starkt ljussken och avger en hel del rök också. Ofta placerar man en bengal direkt på marken. Den intensivaa värmen gör att torrt gräs g då kan antändas. Ibland kan rök från en bengal ligga kvar och bengaler bör därför inte användas omm publiken också finns i en grop så att röken harr svårt att vädras bort. Bild 31 Bomb kallas ofta de fyrverkeripjäser där ett rör används som mörsare och en drivladdning i röret kastar upp en effekt. Sådana måste givetvis ställas stadigt och o riktas såå att effekten inte träffar något, exempelvis grenar, och ändrar riktning. I konsumentfyrverkerier är rören av papp, men för professionella fyrverkare f finns det andra mörsaree som kan laddas om. Mörsare måste stå stadigt och mot en fast yta. Rekylen kan annars få röret att välta. Mindre mörsare kan ställas i en hink fylld med sand och tryckas ner så att den står stadigt i hinken. Givetvis kan en mörsare grävas ner i marken (såvida inte den är frusen) eller e fästas mot en nedslagen
påle. Det viktigaste är att den står stadigt och att inte effektkulann riskerar träffa något på sin väg uppp mot skyn. Bild 32 Romerska ljus är effekter som innehåller ett mindre antal skott. Det är ganska små och har inte samma kraftiga krevader som s en bomb. Temperaturen på effekterna är r dock lika hög som på andraa och de kan både orsaka bränder och allvarliga personskador. Internationellt har det förekommit att romerska ljus har exploderat i handenn på den somm tänder pjäsen. Att hålla ett romersk ljus i handen är inte tillåtet, det ska fästas i marken på samma s sätt som en vanlig bomb. Bild 33 För raketer med styrpinnar är det viktigt att inte styrpinnen som fungerar som raketenss fena fastnar. Att sticka ner en pinne i snö eller r i mark är inte tillrådligt. Oavsett hur man väljer att göra iordning sin raketavfyrning är det viktigt att pinnen löper lätt. Det är därför bra om de fått tempereras. En varm raketpinne kan ju frysa fast när den stoppas ner i ett rör som kan vara isigt inuti. En enkel ramp är att lägga en stege på sidan, stabilisera stegen med tyngderr och sedan använda hålen i stegpinnarna som rakethållare. Fortfarande enkelt omm än något mer avancerat är det attt skruva i några öglor i plankor eller en skiva som sedan fästs, exempelvis i en europapall, vilken i sin tur riktas r uppått och med hjälp av stödben som spikas fast på sidan kan fixeras i en lämplig position. Ett par öglor i sidan av en sågbock kan fungera på samma sätt. Prova alltid attt pinnen löper lätt genom öglorna och kontrollera att inget finns i vägen som får raketen att ändra riktning. Kontrollera också att pinnarna inte kommer att fallaa ner på något som kan skadas. Att ställa raketer i flaskor är inte tillrådligt, det är många gångerr som flaskor har vält vilket gjort attt raketen gått horisontellt. Men om det rör sig om miniraketer så kann man ställa dem i tomflaskor somm ställts i en back. Även för sådana gäller det att hålla koll på vart de tar vägen. Bild 34 För raketer med styrpinnar är det viktigt att inte styrpinnen som fungerar som raketenss fena fastnar. Att sticka ner en pinne i snö eller r i mark är inte tillrådligt. Oavsett hur man väljer att göra iordning sin raketavfyrning är det viktigt att pinnen löper lätt. Det är därför bra om de fått tempereras. En varm raketpinne kan ju frysa fast när den stoppas ner i ett rör som kan vara isigt inuti. En enkel ramp är att lägga en stege på sidan, stabilisera stegen med tyngderr och sedan använda hålen i stegpinnarna som rakethållare. Fortfarande enkelt omm än något mer avancerat är det attt skruva i några öglor i plankor eller en skiva som sedan fästs, exempelvis i en europapall, vilken i sin tur riktas r uppått och med hjälp av stödben som spikas fast på sidan kan fixeras i en lämplig position. Ett par öglor i sidan av en sågbock kan fungera på samma sätt. Prova alltid attt pinnen löper lätt genom öglorna och kontrollera att inget finns i vägen som får raketen att ändra riktning. Kontrollera också att pinnarna inte kommer att fallaa ner på något som kan skadas.
Att ställa raketer i flaskor är inte tillrådligt, det är många gångerr som flaskor har vält vilket gjort attt raketen gått horisontellt. Men om det rör sig om miniraketer så kann man ställa dem i tomflaskor somm ställts i en back. Även för sådana gäller det att hålla koll på vart de tar vägen. Bild 35 Om en raket inte lyfter kommer effekten att explodera nere i marknivå. Dett kan få förödande konsekvenser om inte säkerhetsavståndenn iakttas. Det förekommer också raketer där motorn skadats och lyftladdningen exploderar istället för att lyfta raketen. Även vidd sådana händelser kan effektladdningen explodera i marknivå. Bild 37 Innan man lämnar avfyrningsplatsen efterr ett avslutat fyrverkerii måste mann kontrollera att det inte finns något kvar som kan orsaka en brand. I möjligaste månn bör man städa undan skräp som rester av lådor och tårtor, ta undan avfyrningsramper och andra hjälpmedel. Pappersrester och styrpinnar kan hamna ganska långt bort så man får vara uppmärksam och gå en runda till när dagsljuset har kommit tillbaka. Resterr och skräp ska läggas i kärl av obrännbart material. Glöd kan finnas kvar länge och orsaka brand efter en ganska lång tid. Att dränka in rester med vatten kan göra att risken för detta minskar.