Så arbetar MKB för att nå högt uppsatta miljöoch energimål Egon Lange Ulla Janson
MKB Fastighets AB Aktiebolag som ägs av Malmö stad 22 539 lägenheter (15% av Malmös bostadsbestånd) Cirka 1 100 lokaler Målsättning nyproduktion 500 lgh per år 331 lgh färdigställdes år 2011 279 medarbetare
Högt uppsatta mål? Externa krav EU Nationella Ägardirektiv Andra externa krav t.ex. Miljöbyggprogram Syd FEBY Interna krav Erfarenheter från tidigare projekt Input från underhålls- och driftansvariga
Direktivet om byggnaders energiprestanda Energibehovet i bebyggelsen ska minska med 20% till 2020 jämfört med 1990 års nivåer Nyproducerade fastigheter ska senast 2020 vara Näranollenergibyggnader Befintliga byggnader som genomgår större renoveringar ska uppfylla de minimikrav som är satta avseende energiprestanda
Svenska klimat och miljömål Energibehovet för VV och värme ska minska med 20% per uppvärmd boyta till 2020 jämfört med 1995 Till 2050 skall det vara halverat Före 2020 skall vårt beroende av fossila bränslen för bostäder vara brutet
Malmö stads mål Malmö stad har satt målet att stadens bolag ska ha minskat energianvändningen till 2020 med 30% jämfört med den årliga genomsnittliga energianvändningen 2001-2005 Energin som används i bolagen år 2020 ska till 100% komma från förnybara energikällor
Motiv att jobba med energifrågan? Politiska beslut Ekonomi Medarbetare driver frågan Miljö
Energieffektiv förvaltning under lång tid Malmö stad har satt målet att stadens bolag ska ha minskat energianvändningen till 2020 med 30% jämfört med den årliga genomsnittliga energianvändningen 2001-2005 MKBs energiarbete startade tidigt!
Energieffektivisering från 1993 nödvändiga ingredienser; Företagsledningens engagemang Driftorganisation med hög kompetens Energistatistik av god kvalité Koll på fastigheter och installationer Gärna kraftsamlingar, t ex Driftprojekt
Energieffektivisering på MKB sedan 1993 Betoning på effektiv drift - att få husen att fungera som avsett Åtgärder - främst underhåll Fastighetsdatorisering + övervakning Injustering av värme- och vv-system Vattensparåtgärder Fastighetsel - elsnål teknik vid utbyte Lång process kräver inslag av nya tag
Projektplan driftprojektet 2005-2008 Projektplan 2005-11-30 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7 d J f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d Nersäkring Städning elab lgh Städning elab lokal Fläktbyten Belysning Pruduktlista Datorisering Fjärravläsning/Sydkraft Vattenspar Fjärrvärmeavtal Injustering "NRJ" Temperaturoptimering Bild: Egon Lange
Energistatistik - historik kwh/m2 250 200 150 MKB Fastighets AB, specifik normalårskorrigerad användning av värme i kwh/m2 (BOA+LOA) 216 196 182 172 169 157 153 100 50 0 1981 1993 1996 1999 2004 2005 2006 Bild: Egon Lange
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 150 140 130 120 110 MKB, Värme och Fastighetsel i kwh/m 2 A-temp 100 90 80 70 60 Värme inkl vv Värme + Fastighetsel
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 MKB, varmvattentemp samt energi till varmvatten kwh/m 2 (A-temp) 65 60 55 50 Varmvatten, kwh/m2 A-t Varmvattentemp ca C 45 40 35 30
MKB, energi till varmvatten kwh/m 2 A-temp samt faktorer som påverkar 70 65 60 Varmvatten, kwh/m2 A-t Varmvattentemp ca C Befolkning Mö /10 000 Mängd kv+vv / 100 000 55 50 45 40 35 30 25 20 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Hur låg energianvändning kan vi nå i den befintliga bebyggelsen?
Miljonprogram får unik energirenovering (Energi & miljö) Husen från miljonprogrammet förfaller och läcker energi som såll. Idag är miljonprogrammets hus slitna, ibland förfallna, och i ett stort behov av upprustning. De ligger utspridda över landets yta som monument över en tid då energin var billig och oändlig. Många av husen använder nästan dubbelt så mycket energi som de normala flerfamiljshus som byggs idag.
MKBs fastighetsbestånd 2010 Miljonprogrammets andel, fri tolkning 7 000 6 000 8 079 lgh 40% 5 394 6 142 5 000 4 000 3 000 2 685 2 000 1 000 850 780 764 1 592 981 1 447 0
MKB, kwh/m 2 A-temp 160 140 120 11 14 9 100 80 60 40 37 45 33 85 82 87 Fastighetsel Varmvatten Uppvärming 20 0 Hela MKB 1965-1974 MKB exkl 65-74
MKB, uppdelning i lägen, kwh/m 2 A-temp 140 120 8 9 14 100 26 35 45 80 60 Fastighetsel Varmvatten Uppvärming 40 93 87 80 20 0 A B C
Rönnen V Hamnen Drottningtorget Rörsjöstaden Oxie Innerstaden Möllevången Augustenborg Mellanheden Pildammsstaden Katrinelund Limhamn Sorgenfri Värnhem Seved Törnrosen MEDEL Persborg Nydala Annelund Segevång Holma Gröndal Örtagård Gullviksborg Lorensborg Kroksbäck Fridhem Bellevuegården Värme enbart uppvärmning kwh/m 2 per bostadsområde hela MKB 140 134 130 127 125 123 117 116 114 113 112 109 108 107 104 100 98 97 97 95 95 92 91 85 83 83 164 159 0 50 100 150 200 174 Röda = Miljonprogrammet
Energistrategier Nyproduktion Befintligt bestånd
Nyproduktion Självklart att bygga så energieffektivt som möjligt! Passivhus Lokal produktion av solel
Funktionskrav vid nyproduktion Ska säkerställa egenskaper som krävs för att tillgodose våra kunders behov och uppnå en effektiv och långsiktigt hållbar förvaltning
Funktionskrav vid nyproduktion Gäller vid utformning och uppförande av MKB:s bostäder och boendemiljöer Lägst miljöklass C i Miljöbyggprogram Syd Kraven är baserade på erfarenhet från tidigare byggproduktion och förvaltning
Uppföljning av funktionskrav En förvaltare för nyproduktion En ansvarig i driftgruppen för nyproduktion Återkoppling till projektledare / entreprenör
Uppföljning av funktionskrav Kraven ses över regelbundet så att dokumentet hela tiden utgör ett aktuellt och ändamålsenligt underlag till projekteringsanvisningar
Energistrategier befintligt bestånd Köpt energi MKB 2011 Fastighetsel 21,1 Varmvatten 56,5 Uppvärmning 111,0 0 20 40 60 80 100 120 [kwh/m 2 (BOA+LOA),år]
Annelund Augustenborg Bellevuegården Bo 100 City Innerstaden City Rörsjöstaden Fridhem Gröndal / Kulladal Gullviksborg Haga / Bunkeflo Hammars Park Holma Katrinelund Kroksbäck Landfiskalen Limhamn Lorensborg Lorensborg, Lien Mellanheden Möllevången Nydala Oxie Persborg Pildammsstaden Segevång Seved Sorgenfri Törnrosen Västra hamnen Västra hamnen nya Örtagård Energianvändning 2011 [kwh/m 2 ] Energianvändning MKB 2011 250 Uppvärmning (kwh/m2) 179 Varmvatten (kwh/m2) 200 150 100 147 99 133 135 139 138 135 116 106 123 117 112 117 124 107 113 166 135 138 127 132 132 134 114 117 111 115 127 93 100 50 Medelvärde uppvärmning och varmvatten: 164 kwh/m 2 (BOA+LOA) 0 39 41 45 28 35 27 39 47 34 30 56 38 44 69 32 36 24 32 35 43 42 47 33 38 46 41 52 27 27 59
Energistrategi varmvatten Vattenspar: ny omgång snart färdigställd Installation av energi- och vattensparande blandare vid succession och stambyte
Energistrategi varmvatten Installation av varmvattenmätare Debitering varmvatten Minska miljöpåverkan Rättvisa Pilot startar 10 oktober
Energistrategi varmvatten 290 270 250 m3/lgh Vattenspar Kroksbäck - historik vattenanvändning Vattenspar 230 210 Sörbäck Övriga Hela Kroksbäck 190 170 Sörbäck - installation av vattenmätare 150 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Fördelningsmätning En paradigm Fördelningsmätning varmvatten Fördelningsmätning värme
Om man skall debitera värmen vad är då rimligt att betala för? Den värme som kommer från radiatorsystemet, och som används till att täcka värmeförlusterna (transmission, ventilation och vädring) mot det yttre från din lägenhet. Du bör dock ej betala för följande via värmeräkningen Den värme från dina radiatorer som grannen använder (dvs när grannarna har kallar inne än du har) Din hushållsel en gång till Dina matkostnader en gång till
Möjligheten att påverka sin förbrukning Skall du debiteras för någonting skall du också ha möjlighet att påverka, t ex reglera din innetemp som styr din användning av värme Med dagens hus / system är möjligheterna begränsade Med dagens driftstrategier är det svårt att få en högre innetemp Det är svårt att få en högre innetemp med kallare grannar Det är svårt att få en lägre innetemp med varmare grannar
Lite om innetemperatur Radiatorerna ger en grundvärme, lägre än 21 C Gratisvärmetillskotten ger ytterligare några grader Tillsammans ger de förhoppningsvis 21 C Har du varmare än grannarna bidrar du till deras uppvärmning Har du kallare än grannarna bidrar de till din uppvärmning
Lite om innetemperatur Radiatorerna ger en grundvärme, lägre än 21 C Gratisvärmetillskotten ger ytterligare några grader Tillsammans ger de förhoppningsvis 21 C Har du varmare än grannarna bidrar du till deras uppvärmning Har du kallare än grannarna bidrar de till din uppvärmning Har du varmt inne har du sannolikt stora egna värmetillskott Har du kallt kan det bero på att de egna värmetillskotten är små, och/eller att inte värmesystemet fungerar Med ett väl fungerande värmesystem, dvs väl injusterat, kan man inte påstå att dagens system är orättvist. Påståendet att en variation i innetemperaturen mellan olika lägenheter beror på orättvisa är svårt att förstå
Lägenhetens energitillskott Från värmesystemet ca 100 kwh/m2 år BOA eller 7 000 kwh/år Från personvärme 120 W/pers, 2 st hemma 50% ger 1 000 kwh/år Från hushållsel 2 500 kwh/år Vad kostar energin? Pris Årskostnad ca Från värmesystemet (fjärrvärme) 0,70 kr/kwh 5 000 kr/år Personvärmen (mat 1 700 kr/mån pers = 1 000 kwh) 20 kr/kwh 20 000 kr/år Hushållsel 2,50 kr/kwh 6 000 kr/år
Lägenhetens energitillskott Från värmesystemet ca 100 kwh/m2 år BOA eller 7 000 kwh/år Från personvärme 120 W/pers, 2 st hemma 50% ger 1 000 kwh/år Från hushållsel 2 500 kwh/år Vad kostar energin? Pris Årskostnad ca Från värmesystemet (fjärrvärme) 0,70 kr/kwh 5 000 kr/år Personvärmen (mat 1 700 kr/mån pers = 1 000 kwh) 20 kr/kwh 20 000 kr/år Hushållsel 2,50 kr/kwh 6 000 kr/år
Värmeöverströmning Stora oisolerade ytor mot grannarna golv, tak och lgh-skiljande väggar Relativt små välisolerade ytor mot det yttre I exemplet ca 600 W/ C i specifika förluster mot grannarna ca 60 W/ C i specifika förluster mot det yttre (50% transmission) Ger att man med stängda radiatorer får ca 90% av grannarnas innetemp. Har grannarna t ex 22 C och det är 0 C ute får man ca 20 C utan radiatorer.
Värmeförluster eller värmetillskott grannar Byggnadsdel Area u-värde uxa Golv 70 3,2 224 Tak 70 3,2 224 Långväggar 50 3,5 175 Summa specifik förlust 623 W/ C tempskillnad mot grannar Värmeförluster från egna lägenheten till det yttre Hyfsat isolerat hus Byggnadsdel Area u-värde uxa Ytterväggar 35 0,3 10,5 Fönster 8 2 16 Balkongdörr 2 2 4 Summa värmetransport 30,5 Ventilationsförluster oms/h 0,5 30,6 Summa specifik förlust 61,1 W/ C tempskillnad mot utomhus
Exempel på effekten av värmeöverströmning mellan lägenheter med olika temperaturer Förutsättningar - helt avstängd värme i mittlägenheten, temperaturgradient 2 C, stationära beräkningar Maniflow AB Egon Lange 0707-31 36 40 Skriv in önskade värden på utetemp och grannarnas temp (alla blåmarkerade kan justeras) Utomhus = 0 C Värmetransport till kall lgh (W) A Temp vid tak 23,0 C Lgh Fr. rad Till ute Till mitt % ÖS 22 C A 1 337 1 345-8 -1% Temp vid golv 21,0 C B 1 517 1 345 172 11% B Temp vid tak 21,0 C C C 1 517 1 345 172 11% 22 C 20,0 C 22 C D 2 233 1 345 888 40% Temp vid golv 19,0 C Mittlgh 0 1225 100% D Temp vid tak 23 C Summa överströmning 1 225 22 C % förlust av medelgranne 91% Temp vid golv 21 C Röd ruta ovan = debiteras vid mätning på radiatorn Blå ruta ovan =debitras vid mätning rumstemp
Exempel värmeförluster vid vädring Utetemp 0 C Innetemp 22 C Summa transmissionsförluster 30,5 W/ C Ventilationsförluster vid 0,5 oms/h 30,6 W/ C Summa specifik förlust 61,1 W/ C Ger värmeförlust 1 345 W Om vi ökar tillförd effekt med 100% Får vi Varav täcker transmissionsförluster Återstår att ventilera bort 2 690 W 671 W 2 019 W Ger erforderlig luftomsättning för att vädra bort överskottet dvs utöver den halva omsättningen 1,5 oms/h 1,0 oms/h dvs varje 10% tillförd effekt kräver 0,1 oms/h i vädring
Fördelningsmätning värme? Via mätning på radiatorerna eller värmemängdsmätare? - Nej, främst pga värmeöverströmning, dvs denna mätning inkluderar även den värme som du bidrar med till dina kallare grannar Via mätning av innetemp - Nej, dels pga att egna (redan betalda) tillskotten har stor betydelse för innetemperaturen - Nej, dels pga risken för okynnesvädring som gör att du kan hålla en låg innetemp och ändå göra av med stora mängder värme från värmesystemet Gemensam nackdelar för båda metoderna - De speglar inte det man vill debitera, dvs hur mycket värme man använt från fastighetens värmesystem till uppvärmningen av just din lägenhet - Det kan vara svårt att uppnå den önskade innetemperaturen Tänkbar lösning? - Möjligen radiatormätning med kompensation för värmeöverströmning
Energistrategier uppvärmning Fasta strypdon på radiatorer Anpassar kurvor kontinuerligt Mäter inomhustemperaturen
Sambandet mellan innetemperaturen och våningsplan Örtagård Fridhem Bild: Magnus Tram
Sambandet mellan innetemperaturen, gavel och innerlägenheter Örtagård Fridhem Bild: Magnus Tram
Energistrategier uppvärmning Mycket är gjort! Återstår kostsamma åtgärder för att komma ner ytterligare i energibehov
När vi ändå underhåller gör rätt direkt! Hur kan vi förbättra energiprestandan på klimatskalet? Kan FTX monteras? Kan vi styra underhållet efter den kunskap vi får från innetempgivarna?
Vilka lagkrav kommer att gälla framöver? Effektiviseringsdirektivet Lagstiftning kring VV-mätning i lägenheter Energinivåer i befintlig bebyggelse Vad är en Omfattande renovering? Vad är en Näranollenergibyggnad 2020? Vilka byggnader kan undantas energikrav? Hur bli CO 2 -neutrala?
Energibehov värme och varmvatten (kwh) Utveckling senaste året 45000000 40000000 35000000 30000000 25000000 20000000 2011 2012 15000000 10000000 5000000 0 jan feb mar apr maj jun jul
Tack! ulla.janson@mkbfastighet.se egon.lange@mkbfastighet.se