Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden Slutrapport
Välkommen till utvärderingen av Leader Upplandsbygds ungdomsprojekt Sixten Denna text är framtagen som ett komplement till projektets slutrapport, med avsikt att ge en lättöverskådlig och reflekterande beskrivning av Sixtenprojektet, dess resultat och samlade erfarenheter. Texten vänder sig främst till dig som arbetar med och för unga, till exempel genom att du är representant för en ungdomsorganisation, arbetar som förtroendevald, tjänsteperson eller har medverkat i ett eget Sixtenprojekt. Förhoppningsvis kan du som läsare också hitta inspiration till nya ungdomsinitiativ. Utvärderingens disposition är formad kring tre delar. Den första delen är ett kort inledande avsnitt som beskriver Leader Upplandsbygd, Leadermetoden och Sixtenprojektets utformning. Den andra delen fokuserar därefter på erfarenheterna från delprojekten som unga personer i ålder 13-25 genomfört. Här hittar du även korta sammanfattningar om alla delprojekt samt de samlade resultaten. Avslutningsvis finner du en reflektion av projektresultaten, projektets styrkor och tillkortakommanden samt råd till de aktörer som själva vill utveckla liknade metoder för att hjälpa unga delta i lokal utveckling. Informationen i denna utvärdering är baserad på projektutvärderingarna som genomförs så fort ett Sixtenprojekt avslutats. Därutöver har det även gjorts ett antal djupintervjuer med projektledare, deltagare och andra resurspersoner som har berörts av Sixten. Om ni har några frågor om materialet eller vill veta mer om något specifikt projekt är ni välkomna att besöka vår webbplats eller ta kontakt med oss på Leader Upplandsbygds kansli Projektledare Arvid Stiernström
Framställd av: Leader Upplandsbygd (2014) Tryckeri: Uppsala Screen-Reklam AB Tryckår: 2015 Foto: Leader Upplandsbygd och Sixtenprojektets deltagare 4
Projektet Sixten 6 Vad är Leader och paraplyprojekt? 6 Ungdomscoach en lite annorlunda projektledare 8 Ungdoms-LAG 9 Attitydprojekt 9 Sixtenprojektets resultat - Ungas perspektiv 11 Att genomföra en 12 ungdomscheck 12 Engagemang, intressen och lärande 13 Gemenskap och identitet 17 Delprojektens Resultat 20 Sammanfattning av delprojekten 44 Ungdomscoachen 46 Ungdomsgruppen 47 Attitydprojekt 48 Attitydprojekt i framtiden 50 Unga i landsbygdsutveckling 56 Varför unga i landsbygdsutveckling? 56 Ungas plats i bygden normer, identitet och tillhörighet 58 Ungas engagemang 59 Möjligheter inom framtida ungdomssatsningar 60 Ungdomsgruppen 62 Unga Från 0-30? 63 Långsiktighetens utmaning 63 Företagande och affärsutveckling för unga 64 Tack! 66 5
Projektet Sixten Vad är Leader och paraplyprojekt? Leader är en utvecklingsmetod för att skapa lokal utveckling med ett tydligt underifrånperspektiv och har funnits inom EU sedan början av 1990-talet. Leadermetoden går ut på att man i ett geografiskt avgränsat område samlas och arbetar fram strategi för hur man vill jobba med att utveckla landsbygden i det specifika Leaderområdet. Efter att utvecklingsstrategin har godkänts bildas en ideell förening, vars styrelse kallas för LAG (Local Action Group). Det är LAG som sedan beviljar stöd till lokala projekt som syftar till att uppfylla målen i strategin. Leadermetodiken bygger på följande grundpelare: Trepartnerskap: Trepartnerskapet bygger på samverkan mellan aktörer från offentlig, privat och ideell sektor och bör förekomma i hela Leaderverksamheten. Projekt med aktörer från alla tre sektorer uppmuntras. Även LAG är sammansatt av offentliga aktörer (främst kommunerna), ideella aktörer (lokala eller regionala föreningar) samt privata aktörer (lokala företagare). Dessa beslutar gemensamt var pengarna hamnar. Detta tar ned besluten på en mer lokal nivå och tillför lokal kunskap till organisationen. Underifrånperspektiv: Det är de som bor och verkar på orten som ska vara med och påverka utvecklingen. Det är de som ska göra jobbet, medan Leader kan tillhandhålla verktygen. 6
Rubrik 1 Lokal förankring: Ett Leaderprojekt ska vara lokalt förankrat hos så många parter som möjligt och ge en bred positiv inverkan på den lokala ekonomin. Nätverkande: Leaderprojekt måste bestå av flera parter som samverkar och jobbar mot gemensamma mål. Många ska få nytta av projektet. Projekt med aktörer från alla tre sektorer uppmuntras och stöd delas inte ut för att gynna enskilda företag och föreningar. Inom all Leaderverksamhet ska det stöd som betalas ut till projekten alltid ska mötas med minst samma summa. Det som gör Leadermetoden speciell är att motprestationen inte behöver räknas i faktiska pengar. Istället kan projektägaren och projektets medarbetare dra in sin del av stödet genom att bidra med sin ideella tid, ideella resurser eller offentliga resurser. Möjligheten med att arbeta med ideell tid och ideella resurser innebär att projektägarna sällan behöver ha tillgång till stort ekonomiskt kapital för att genomföra sina projekt. Långsiktighet: Projekten ska leda till långsiktiga resultat och utmynna i verksamhet som är hållbar på det ekonomiska, sociala och ekologiska planet. Leaderarbetet tar tid Leadermetoden är till för att skapa långsiktig utveckling med hjälp av lokala aktörer. Överförbarhet: En central del i Leaderarbetet är att dela med sig av kunskaper och erfarenheter till andra. De som får projektstöd ska redovisa hur arbetet går och vilka resultat man uppnått. 7
Projektet Sixten Projektet Sixten är ett så kallat paraplyprojekt, som drivs av Leader Upplandsbygd. Enkelt förklarat kan man säga att paraplyprojekten är mindre och förenklade varianter av de stora Leaderprojekten, och att de är riktade mot en särskild grupp av aktörer. Sixten pågick mellan 2009-2014 och projektet skapades för att ge unga förutsättningar att ta kontroll över sin egen fritid och bidra till utvecklingen av den bygd där projektet var verksamt. Unga personer, vilket här avser människor i åldern 13-25, kunde genom Sixten söka stöd på upp till 20 000 kronor. Kraven som ställdes på de sökande var att de var minst två personer, att det fanns en organisation som kunde agera projektägare, att deltagande skulle vara kostnadsfritt, frivilligt och lättillgängligt. Projektidén bygger på devisen av och med unga hellre än för unga det vill säga att delprojekten eller checkarna skulle utformas och genomföras av de unga som kom med projektidén. På så vis skulle projekten få legitimet, ge unga möjligheten att förverkliga sina idéer, utöva och utveckla sina intressen samt få nyttiga erfarenheter av att leda och genomdriva projekt. 8 Fram till sista oktober 2014 har 45 ungdomsprojekt beviljats och genomförts, med vitt skilda inriktningar och storlekar. Många ungdomar som deltagit i Sixtenprojekten har i efterhand startat nya projekt som i sin tur bildat nya nätverk eller blivit drivande i utvecklandet av lokala mötesplatser. I vissa fall har projekten även varit en väg in för unga på arbetsmarknaden, samt legat till grund för att unga startat egna företag. Ungdomscoach en lite annorlunda projektledare En central funktion i Sixtenprojektet utgörs av projektledaren, som inom nationella Leadersammanhang brukar kallas för ungdomscoach. Projektledaren för paraplyprojektet har ett övergripande ansvar för projektets riktning och spridning, men själva genomförandet av de olika checkarna har lagts på ungdomarna som drivit delprojekten. Projektledarens roll har därför till stor utsträckning kretsat kring att hantera projektens byråkratiska sida, från att stötta ungdomarna till att genomföra inköp och redovisa projektets ekonomi och resultat. Tanken med att hålla en projektledare anställd inom paraplyprojektet har varit
Rubrik 1 att bättre kunna nå ut till målgruppen, samt ge de unga som vill genomföra projekt möjligheten att fokusera på det som de tycker är intressant alltså själva genomförandet. Ungdomsgruppens uppgifter har också infattat en dubbel ambassadörsroll, där de dels burit fram information om Sixten till unga i deras kommun, dels fört fram ett ungdomsperspektiv i olika politiska och beslutsinstanser. Som följd har de därför även varit en viktig nyckel i nätverkande och projektsamarbeten på en nationell nivå. Ungdoms-LAG Utöver projektledaren har även Sixtenprojektet haft en styrgrupp som kort och gott kallats för Ungdomsgruppen, eller U-LAG. Ungdomsgruppen bestod av fem unga personer bosatta i Upplandsbygds område med en representant för varje medverkande kommun. Deras främsta uppgift har varit att ta fram beslutsunderlag för Upplandsbygds verksamhetsledare, så snart en ansökan om en ungdomscheck kommit in till projektet. Besluten som ungdomsgruppen tar gällande ansökningarna är baserat på hur väl en ansökan stämmer överrens med Sixtens syfte och mål; men också utifrån ungdomsgruppens kunskaper om lokala förutsättningar för unga i området där projektet skall genomföras. 9 Attitydprojekt Ungdomsgruppen har också haft möjlighet att själva driva eller godkänna andras så kallade attitydprojekt. Syftet med attitydprojekten har varit att stärka ungas roll i lokal utveckling på en regional nivå, i hela Upplandsbygds region. Projektmedelen har fördelats på 100 000 kr och år, men på grund av tidsbrist har Sixten bara verkställt två attitydprojekt och initierat ytterligare ett, som dessvärre fick avslutas på grund av bristande intresse och för snäva tidsramar. Läs mer om dessa i resultatsammanfattningen.
Leaderområdet Upplandsbygd Upplandsbygd har under programperioden 2007-2013 bestått av delar av fem kommuner inom Uppsala och Stockholms län: Uppsala kommun, exklusive Uppsala stad Knivsta kommun Sigtuna kommun, exklusive Märsta tätort Tierps kommun, endast Hållnäs-Österlövsta församling samt Tegelsmora församling Östhammars kommun, exklusive delar av Börstils område, Östhammars tätort och Harg Varje markering på kartan indikerar ett område där Sixtenprojektet har beviljat och hjälpt till att genomföra en ungdomscheck. Östfora Bälinge Järlåsa Björklinge Vänge Yttermas och Vreta Skärplinge Tobo Upplanda Österbybruk Gimo Uppsala Knivsta Hållnäs k:a Skyttorp Vattholma Storvreta Forsmark Alunda Skoby Almunge Länna Gunsta Sävja Alsike Gåvsta Norrskedika Öregrund Knutby Gräsö Östhammar Sigtuna Rosenberg 10 Arlanda Märsta
Sixtenprojektets resultat - ungas perspektiv Sixtens medarbetare har fått möjligheten att träffa många drivna och engagerade ungdomar genom den projektverksamhet som paraplyprojektet har bidragit till. I detta avsnitt presenterar vi dels korta sammanfattningar av samtliga delprojekt, dels resultaten från Sixtenprojektets övergripande arbetet och en sammanställning av arbetets kvantitativa resultat. Utöver detta har vi genomfört 13 kvalitativa intervjuer med unga projektledare, några fritidsledare och föräldrar, där de har fått berätta hur de har upplevt att arbeta med Sixten, vad metoden har inneburit för dem och vilka svårigheter som de mött under arbetet. 11
Ungas perspektiv Det Sixten har förändrat hos mig är känslan att det går. Att bara för att man är ungdom och inte har några pengar så är det inte kört, utan Sixten erbjuder den möjligheten. Det är ett ansvar som föder engagemang Nils från BasVerkstan Att genomföra en ungdomscheck De 45 ungdomscheckarna som Sixten har beviljat har varit väldigt olika, både sett till innehåll och till stödbehov. De flesta har dock börjat med att de intresserade unga har tagit eller kommit i kontakt med projektets ungdomscoach och där igenom sett möjligheten att genomföra ett checkprojekt. Robert, som har varit aktiv inom flera projekt har genom sitt engagemang upplevt hur möjligheten att få stöd för att förverkliga en idé kan bidra till ytterligare engagemang. Robert har medverkat i projekt som har handlat om att iordningställa ett LAN-rum, anordna trampbilturneringar och fixa LAN-partyn. Hans engagemang har bland annat lett till att han fått arbete på fritidsgården, där han nu hjälper andra ungdomar. Maja, som har varit med i Sixtens ungdomsgrupp och drivit flera egna projekt i Östhammars kommun lyfter fram hur viktigt det är att bli bemött på ett bra sätt. Maja berättar att De[inom Leader Upplandsbygd och Sixten] ser oss inte som ungdomar, utan vi är lika mycket värda och våra åsikter är lika mycket värda. För henne har arbetet med ungdomscheckarna givit både självförtroende och praktiska kunskaper i att arbeta med ett avgränsat projekt, att styra det och ta ansvar för innehållet. Jag har lärt mig jättemycket från första till sista projektet, det är smågrejer som att våga ringa samtal, kunna förhandla om priser, prioritera och planera[ ] Det blir lite som en egoboost [att genomföra projekt], och går det inte så bra så är det ingen fara heller. Som medlem i ungdomsgruppen har Maja även fått möjlighet att ta emot projektansökningar och även om hon upplever att systemet har fungerat har det inte varit utan vissa svårigheter. Det har varit bra, men om det gick att göra det ännu mer förenklat med budget och så hade man kanske kunnat locka fler. Trettonåringar ska också kunna skriva en ansökan 12
Rubrik 1 Synpunkten om det inledningsvis känns krångligt att formulera sin ansökan och upprätthålla projektredovisningen är något som flera av de intervjuade återkommer till. Liksom Maja, påpekar de också vikten av att det måste finnas resurspersoner som kan hjälpa till om man har frågor. Här har många fritidsledare, föräldrar och ungdomar som genomfört ett projekt varit till stor hjälp. Att tvingas tänka kring en utmaning som ett projekt kan också vara en hjälp. I projektet Sigtuna Ultimate Games, där man lade grunden för en nu årligen återkommande turnering i ultimate frisbee, var det just projektformen som var det viktiga. Henrik som var projektledare reflekterar över projektet Utan tvekan hjälpte Sixten [...] Pengarna hade vi kanske klarat oss utan egentligen, men just den biten, hjälp och stöttning med projektet, hade vi inte kunnat klara oss utan [ ] man får rätt frågor ställda vid rätt tillfälle. Robert gör en liknande reflektion från sitt arbete med projekten då man lär sig att inte vara rädd för att fråga, inte vara rädd för att maila och inte vara rädd för ringa. Man får den hjälp som man behöver 13 Utöver att projekten har varit en möjlighet för ungdomar utveckla praktiska kunskaper i hur man driver projekt har Sixtenprojektet även varit en möjlighet för unga att fördjupa sig i ett intresse eller en plats och bilda en gemenskap kring detta. Engagemang, intressen och lärande Ett återkommande tema i intervjuerna har varit drivkraften bakom projekten. Hur kom man egentligen på idén? Varför ville man genomföra projektet och hur bemöttes arbetet av omgivningen? Engagemanget bakom och under Sixtens projekt har givetvis varierat men under våra samtal med projektledare och deltagare kunde vi olika ingångar till projekten. För en del av deltagarna och initiativtagare har projekten drivits av en önskan att förverkliga en idé eller dröm. För dessa ungdomar har Sixtenprojektet varit ett nyttigt verktyg som har givit dem möjligheten att utveckla och förverkliga något som de burit med sig länge. För Elina, som drev projekten Ung i Upp-
Ungas perspektiv land och Ung Konst 2011, blev stödet från Sixten en möjlighet att göra en större version av en idé som hon och hennes kompisar hade om ett konstprojekt. Elina berättar att hon en längre tid hade försökt få genomföra en fotoutställning, men att det var svårt att hitta någon bra lokal och att responsen hon fått de gånger hon försökt hade varit sval. Men så fick hon och hennes projektgrupp kontakt med Bruno Liljefors stiftelse som var villiga att låna ut stora utställningslokaler i Österbybruk. Sixten kom in i samband med detta och med stödet från ungdomschecken kunde projektet skalas upp och få den form som projektgruppen önskade och man blandande fotografier med musik och dikter. När Elina beskriver själva genomförandet berättar hon att Det hade varit svårt att göra något så stort, det kostar ju så sjukt mycket. Bara att printa fotografierna kostar 13 000. Det hade varit svårt att göra något sådant maffigt själv Men samtidigt tillägger hon att Jag hade säker gjort något i mindre form Projektet blev på så sätt starten på Elinas karriär och hon arbetar nu som producent på ett produktionsbolag. jag är 10 år yngre än alla andra. Jag 14 hade nog aldrig ens vågat söka en sådan grej om jag inte hade haft Sixten och UK- M[ung kultur möts]. Det mest positiva för henne med projektet var att det gav henne så mycket kunskaper och självförtroende att fortsätta med sitt intresse. På liknade sätt bidrog en ungdomscheck till att en skatepark byggdes i Länna. Projeket gick under namnet Park 282 och drevs av en grupp ungdomar. I samarbete med byalaget engagerade de föräldrar och ungdomar som renoverade och byggde ut en gammal sliten park i byns utkanter. Liksom hos Ung i Uppland och Ung Konst 2011 fanns här redan ett starkt engagemang och en vilja att genomföra något. Tidigare hade man försökt få kommunens hjälp med renoveringen, eller hitta finansiering lokalt men det hade inte lyckats. När ungdomarna fick reda på möjligheterna med ungdomscheckarna så såg de detta som en möjlighet att förverkliga något som hade efterfrågats länge. John som var med och drev projektet beskriver hur engagemanget och stödet från Sixten fick allt gå väldigt fort Det blev lite pang pang pang men vi ville ju verkligen göra det, få det genomfört! John beskriver också hur man växte av att gå
Rubrik 1 Ett exempel på detta är projektet Operation E-Sport Björklinge. Två unga killar från Björklinge, Oscar och Alexander, hade länge på ett privat plan varit intresserade av datorspel och e-sport, professionellt spelande på datorer och spelkonsoler. Tillsammans med vänner ordnade de då och då mindre LAN-partyn, där de samlas för att spela under en helg eller några dagar. Genom bekanta fick de höra om Sixtenprojektet och börihop och arbeta tillsammans, samtidigt som man också fick nya kunskaper. Jag tyckte man lärde sig väldigt mycket. Jag själv tycker ju om att vara med och ha saker igång. Sen var det ju mycket med planeringen och arbetsformen. Det var väldigt roligt att lära sig sådant! Ett tredje exempel på ett projekt som är spunnet och uppbyggt kring ett redan befintligt engagemang är Cosplayverkstan. Cosplay är en kreativ syssla och går ut på att man skapar och klär upp sig i kostymer inspirerade från populärkultur, ofta hämtad från östra Asien. Som hantverk kräver cosplay stort intresse och engagemang. Martina var en av två projektledare för projektet beskriver hur man genom projektet fick ett nytt sätt att samarbeta; kring sitt intresse och engagemang. Gemenskapen är viktig, det är mycket av det sociala som viktigt. Projektet har gjort att vi nu kan göra det tillsammans. Med stödet från ungdomschecken har man kunnat köpa in material och även haft ett utbyte av kunskap från de mer kunniga till de som nyss blivit invigda i intresset. Gemensamt för alla tre projekten är att den drivkraft som lett till projektens framgång har även varit en del av moti- 15 vering till varför man har sökt sig till Sixten. Det är troligt att många av de projekt som Sixten har hjälpt stödja hade blivit genomförda ändå, om än i mindre skala. Sixten har här verkat som en katalysator för underlätta och förstora en redan pågående process. Den andra sidan av ungt engagemang som vi har sett inom Sixten är ett engagemang som vuxit fram under projektidens gång eller genom att ungdomarna har fått möjligheten att starta ett projekt. Även här har de ungas intresse för någon särskild aktivitet varit central för själva genomförandet, men det är först efter att de har kommit i kontakt med möjligheten att genomföra en ungdomscheck som en projektidé har tagit form.
Ungas perspektiv Navve Hultman, som arbetar som frijade då fundera om de skulle genomföra något eget, större LAN. Det blev mycket jobb men de lyckades ändå ordna ett stort LAN tillsammans med fritidsgården i Björklinge. I samband med projektet så bildade de även en e-sportförening och började efter det första projektets avslut att skissa på nästa projektidé. Oscar beskriver hur projektet gav mersmak: I början, tänkte vi att det [projektet] var roligt att genomföra. Men nu har vi verkligen blivit peppade att göra mer, att fortsätta och hålla igång det. Det andra projektet blev en datorbyggarworkshop, där föreningen åkte runt och ordnade workshops för unga som ville lära sig att bygga ihop sina egna datorer. De blev själva väldigt nöjda med resultatet även om de önskar att de lagt mer tid på marknadsföring. Efter projektet avslutats har några av de som medverkade på workshopen hört av sig och berättat att de använt sina nya kunskaper till att bygga ihop egna datorer, något som inspirerar killarna att fundera på nya projekt. Oscar och Alexanders intresse har genom projekten givit mersmak för att fortsätta arrangera e-sportevent för andra unga. Även om de själva 16 inte kallar sig entreprenörer, så har de genom sitt arbete väckt en entreprenöriell anda. Ju mer vi gjort, desto mer vi lär vi oss och desto mer peppade blir vi på att göra mera. Så om vi fortsätter såhär, med två projekt per år kommer det ju att bli större och större. säger Oscar. I Vattholma finns ytterligare ett talande exempel på hur möjligheten att genomföra ett projekt förekom själva idén. Inspirerade av ett scenprojekt i grannbyn bestämde sig några ungdomar där för att genomföra ett projekt och tyckte det fattades en biograf i Vattholma. Projektet Biograf Malmen gick ut på att en grupp unga killar i samarbete med Vattholma fritidsgård planerade och byggde en fullt fungerade biograf. Efter att ha sökt och fått beviljat stöd började man bygga en biosalong i anslutning till fritidsgården. Salongen är fortfarande kvar och när projektdeltagarna, som efter Biograf Malmen gick vidare till att inreda en moped och epa-traktorverkstad i Skyttorp, minns själva genomförandet som den viktigaste delen med projektet: Det bästa var att göra projektet, alltså, det är inte så att vi inte tittar på film, men den var rolig att bygga!.
Rubrik 1 tidsledare i Skyttorp har varit med och stöttat flera projekt genom den lokala fritidsgården. Han har sett hur ungdomscheckar som metod för att främja engagemang kan vara ett väldigt framgångsrikt sätt att ge unga en meningsfull fritid. Projektformen gör att de måste samlas, kanske bilda en förening och pröva sig fram med sin ansökan. Får de inte igenom ansökan har de ändå fått nya lärdomar. Navve understryker vikten av att man måste kunna diskutera innehållet i sin ansökan med någon kunnig. Men det är inte alltid lätt att hitta en balans mellan att vara stöttande och styrande, något som Navve har lärt sig under arbetet. Det är viktigt att ungdomarna känner att det är de själva som äger projektet. Mitt bästa tips är att oavsett vilka tokiga eller fantastiska idéer så låter man de testa och inte säga nej utan istället fråga hur de tänker genomföra något säger Navve. Genom lyckade projekt växer de ungas självkänsla och tron på att de kan genomföra andra saker och på så vis växer även det lokala engagemanget. Catarina Deremar, som har varit med i Upplandsbygds styrelse, tror också på att möjligheten till personligt engagemang och delaktighet är centralat för 17 ungdomscheckarnas framgångar. Under samtalet poängterar hon Tar man ungdomar på allvar, på riktig och de får känna att det de gör är viktigt, då får man också engagemanget. Att vara med i dessa projekt är att vara en del av en demokratisk process, som är väldigt lärande. Samtidigt finns det ett stort element av ansvar, ungdomarna svarar själva för att arbetet blir genomfört. Gemenskap och identitet Inom Leadermetodiken lägger man mycket vikt på att projekten ska genomföras med flera aktörer, så dessa kan bilda nya nätverk och knyta nya kontakter. I Sixten har det funnits ett krav på att projekten måste visa att de gynnar flera än de som genomför projektet, och att projektledningen måste bestå av minst två personer. Nils, som har drivit projekten BasVerkstan och Stage-018 upplever att just gemenskapen som kommer ur projektarbetet är något av det roligaste med projekten. BasVerkstan handlade främst om att musik och att lära sig dj:ande, medan Stage-018 gick ut på att arrangera scenevent för unga som ville göra framträdanden.
Ungas perspektiv Nils beskriver hur arbetet med BasVerkstan började med få personer och sedan växte till en större gemenskap. Du kan tycka om något hur mycket du vill, men man kan ju aldrig ha mer roligt ensam än vad man kan ha ihop Sen måste man ju bolla idéer och inte bli för fast i sina egna tankar och funderingar, jag tror absolut att driva något tillsammans eller för andra är halva grejen [med projektet]. Det har byggt en otrolig gemenskap! Projektet har även inneburit att fler unga har kommit till Skyttorp för att ta del av gemenskapen och möjligheten att få delta på projektets workshops. Att få möjlighet att genomföra något gemensamt med andra som delar ens intresse kan även vara viktigt för stärka den egna identiteten. Elina från Ung i Uppland berättar att de inte passade in på fritidsgården i Österbybruk med sin idé, men att hon fick uppmuntran från sin bildlärare och Sixtens ungdomscoach. Genom sitt projekt skapade de en plats, både för sitt intresse och gemenskap. På frågan om vad som krävs att genomföra saker som ung och kreativ svarar Elina Det krävs sjukt mycket tid och att man verkligen vill göra det och att man inte bryr sig om vad någon annan tycker 18 Ungdomscheckarna har inneburit en stor variation av ungdomsledda aktiviteter och har på så sätt ökat möjligheterna för unga att få prova på något nytt. En aktivitet som senare kan leda till ett långtgående engagemang och en ny gemenskap. Martina från Cosplayverkstan berättar hur man genom projektet har blivit mer social De [projektdeltagarna] har i och med projektet tagit steget ut och lärt känna fler personer. Det är ju jätte-
Rubrik 1 kul när någon kommer och berättar att de inte känt någon annan som håller på med det här, att man annars kanske pratar med tre personer på internet och att man upplevt sig ensam med sin grej. I det gemensamma intresset hittar man personer som är stöttande, förstående och som man tillsammans kan lära sig mer av. Projekten har även i viss mån varit generationsöverskridande och engagerat personer från olika delar av bygderna där de har verket. Inom Park 282 var de som hjälpte till i åldrarna 8-60 och man skapade planer för hur man gemensamt skulle se till att skateparken underhölls även efter projektet. John berättar hur projektet ökade gemenskapen in byn Ja, alla som var där, vi kände väl varandra. Eller kände och kände, det är ju inte så pass stort och man hälsar på varandra var och varannan dag. Men just att arbete tillsammans var nog bra för alla. Alla växte nog i sitt eget, just med att samarbeta. Så det var ju väldigt bra, vi blev nästan tvungna att gå ihop för att genomföra projektet. 19
Fina händer (Uppsala) Delprojektens resultat Projektet syftade till att skapa en kreativ workshop kring manikyr på fritidsgården i Björklinge. Man fick utbildning och höll workshops som visade sig vara en fantastiskt bra idé, då de yngre tjejerna helt plötsligt öppnade sig på ett nytt sätt. Man besökte även äldreomsorgen för att göra gratismanikyrer och få ett generationsöverskridande perspektiv på projektet. Det var ett femtontal aktiva ungdomar i projektet, alla tjejer. Utöver aktiviteterna som genomfördes under projektiden tog man även fram en handbok i nagelkonst. Projektägare: Fiskeklubben Rena Rama Löjan Datum för genomförande: 2010-02-01-2010-06-22 Projektets kostnader: 13 331 kr Motprestation i ideellt arbete: 19 825 kr Park 282 (Uppsala) Projektet gick ut på att bygga en skatepark i Länna. Man upplevde att det fanns ett stort behov av att ha en plats för skateboard och inlines, men att man innan parken byggdes var tvungen att åka in till Uppsala för att hitta någon sådan. Bygden involverades på ett fantastiskt sätt och parken är fortfarande aktiv idag. Det var ett tjugotal aktiva ungdomar och vuxna inblandade och projektet har bidragit till ett större generationsöverskridande arbete i bygden. Projektägare: Länna Byalag Datum för genomförande: 2010-02-01-2010-06-22 Projektets kostnader: 19 731 kr Motprestation i ideellt arbete: 35 160 kr 20
Sigtuna Ultimate Game (Sigtuna) Projektets mål var att anordna en ungdomsturnering i Ultimate Frisbee då det bara fanns en annan utomhusturnering att delta i. Ultimate Frisbee är en liten sport så turneringar är enda tävlingsformen de har idag. Projektet ville bidra med att arrangera en bra och årligen återkommande turnering för ungdomar i hela Sverige. På turneringen fanns även en Play4Fun-klass där man kunde vara med utan att redan vara med i ett befintligt lag. Arrangemanget blev mycket lyckat, och man har nu hållit turneringen fyra raka år efter projektstödet - där man finansierat det med egna medel. Projektet engagerade fem ungdomar och fyra vuxna, men med deltagare och åskådare engagerade det ca 100 personer. Projektägare: Sigtuna Frisbeeklubb Datum för genomförande: 2010-04-13-2010-08-01 Projektets kostnader: 19 897 kr Motprestation i ideellt arbete: 57 270 kr Ung i Uppland (Östhammar) Några unga från Österbybruk ville göra ett utställningsprojekt med foto och dikter, eftersom de tyckte inte att ungdomar hade så många chanser att ställa ut på andra ställen. De fick kontakt med Bruno Liljefors-stiftelse som förvaltar många av brukets historiska byggnader. Genom stiftelsen fick de låna den stora utställningslokalen Ånghammaren kostnadsfritt under en månad där de kunde ordna sin utställning. Projektet invigdes med vernissage. Det var välbesökt trots att det var en regnig lördag och cirka 150 personer kom och deltog. Det anordnades även en fototävling för ungdomar i Uppland och besökarna fick rösta på sitt favoritbidrag till utställningen. Man fick in över 100 bidrag på bara två dagar. Projektägare: Bruno Liljefors Stiftelse Datum för genomförande: 2010-03-01-2010-08-23 Projektets kostnader: 14 814 kr Motprestation i ideellt arbete: 9 235 kr Offentlig medfinansiering: 15 000 kr 21
Delprojektens resultat Artistskola 2010 (Östhammar) Artistskolan gick ut på att ordna ett musik- och dansläger för barn och unga i Östhammars kommun. Projektet ville erbjuda barn och ungdomar en annan typ av aktivitet på somrarna än idrottsläger. Man startade därför en artistskola där fokus låg på samarbete, musik, dans och uppträdanden. Under två veckor hade man 40 deltagare och allt avslutades med två shower. De två unga ledarna kände efter projektet att de lärt sig mycket i hur man leder och coachar inom läger och har sedan dess fortsatt med musik och dans på olika sätt, bland annat genom att arrangera shower och utbilda sig inom sång och musik. Projektägare: Föreningen Vallonbruk Uppland Datum för genomförande: 2010-03-01-2010-08-23 Projektets kostnader: 9 384 kr Motprestation i ideellt arbete: 6 460 kr Offentlig medfinansiering: 13 150 kr Film och foto Yes (Uppsala) Projektet var en parallell satsning till Underhållning Yes, och kom till för att man skulle via ett EU-initiativ ta emot 11 andra nationers ungdomar i Rasbo under en veckas konferens kring ungas livsvillkor. Inom projektet har man skapat ett antal kortfilmer samt en fotoutställning om hur det är att vara ung i Sverige. Projektägare: Föreningen YES event Datum för genomförande: 2010-06-01-2011-12-31 Projektets kostnader: 16974 kr Motprestation i ideellt arbete: 17990 kr 22