Storskalig biogödselproduktion, möjligheter och problem



Relevanta dokument
Rapport SGC 221. Biogödselförädling. - Tekniker och leverantörer. Svenskt Gastekniskt Center November Carl Dahlberg SWECO Environment AB

Minnesanteckningar, seminarium Förädling av rötrest och rötslam

RAPPORT U2011:03. Biogödselförädling - Tekniker och leverantörer ISSN

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

Hållbar återvinning av näring

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Biogas från matavfall David Holmström

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan

Försöksplaner startade 1995 eller senare

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Förbehandling av biogassubstrat i systemanalys (WR 49)

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

HUBERs lösningar för pappersoch cellulosaindustrin

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

Biogasutbildning i Kalmar län

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Öppen presentation. Forsbacka Biogas

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

BEHANDLINGSMETODER FÖR HÅLLBAR ÅTERVINNING AV FOSFOR UR AVLOPP OCH AVFALL

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Dnr:

Berndt Björlenius

MARKNADSNYTT

Från idé till drift. Erfarenheter från att bygga och driva en ny förbehandlingsanläggning för matavfall. Åsa B Rensvik SRV återvinning AB

Biogasanläggning i Sävsjö kommun

Konceptutredning Biogasanläggning Mönsterås

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Bränsle och avfall Avdelningschef, Tony Borg

biogasanläggningar WR20

HUBERs lösningar för behandling av biologiskt avfall

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Nygammal biorening hos Rottneros i Vallvik

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag

Miljöaspektlista (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Gödselsepareringsdag!

MBBR - Nu och i framtiden

Strategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012

Hur mår biogasen? Tack, på bättringsvägen, efter viss tids huvudvärk

HUBER Sandbehandlingssystem

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

SP Biogasar häng med!

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

MoreBiogas Småland AB

Innovativ teknik för hantering av stallgödsel på stora gårdar

Biogasanläggningen i Boden

Anläggning för behandling av matavfall i Högdalen


Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

HUBER Flotationsanläggning HDF

Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt avloppsvatten

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Solvie Herstad Svärd

Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget Östersjöseminarium Stockholm

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering

Power to gas Karin Byman, ÅF

MARKNADSNYTT

GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB

Projektet. Projektets upplägg. Bakgrund till projektet De senaste rönen om infiltrationsanläggningar och markbäddar

Vårgårda Herrljunga Biogas....med naturen i tanken... VHbiogas

MARKNADSNYTT

Fordonsgas. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Biogasanläggningen i Göteborg

Energigas en klimatsmart story

Trumförtjockaren Slasken

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

Fordonsgas Bent Erik Hawaleska

LÖSNING: VÄLJ EN LEVERANTÖR SOM FÖRSTÅR DITT SYSTEM

Stigebr andt Hydroteknik o c h vår syn på IN dustriell o ch kommunal vat tenrening.

Fordonsgas/Biogas - historik

Enkät hos kommunala membrananläggningsägare

Dnr Mbn Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Hygienisering av avloppsslam

Avsättning av slutprodukterna från en åländsk biogasanläggning. Malin Lönnqvist

Biogas Mitt Gårdsberäkningar av biogasproduktion

Halm som Biogassubstrat

En kort presentation av ECOSE Technology

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Hållbara tankar om biogas

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2009

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

1. GES 8: EAF-kolståltillverkning

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Mosekrog

SÄKERHETSDATABLAD 1907/2006/EG

Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening

Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

Jokkmokks kommun Miljökontoret

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Avfallstaxa för hämtning av hushållsavfall 2016

inom avloppsrening Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Transkript:

Storskalig biogödselproduktion, möjligheter och problem Ola Hall Senior Business Development Manager E.ON Gas Sverige AB Email. ola.hall@eon.se 1

E.ON:s tillgång till biogas i Sverige Befintliga Biogödsel Laholm, UBG Norrköping, UBG Kristianstad, LTC Eslöv, LTC Bjuv, Prod. 50 kton Sjölunda, UBG Kalmar, LTC Falkenberg, Prod. 85 kton Grödinge,LTC Jordberga,Prod. 2014 110 kton Totalt 295 GWh 245 kton Befintliga anläggningar

Varför fundera på uppgradering av biogödsel? Drivkraften har varit att hitta en metod för uppgradering av biogödsel som ger högre lönsamhet än direktspridning. Kostnad idag för direktspridning ca 20kr/ton inkl. gödselvärde Avgörande parametrar är: Typ av substrat Mängden rötrest Näringsinnehåll i rötrest Placering av anläggningen/tillgängliga spridningsarealer Tanken initierades i projekt Nöbbelöv 3

Tillgängliga tekniker för uppgradering av biogödsel Avvattning + indunstning + reningsverk/bevattning Avvattning + ultrafilter+omvänd osmos/ Kontaktmembran Avvattning + stripping + reningsverk/bevattning Avvattning + struvitutfällning + stripping + reningsverk/bevattning Avvattning + struvitutfällning (tillsats av fosforsyra) + reningsverk 4

Översikt - Biogödseluppgradering Rötning Avvattning Ev. Struvit Avskiljning/utvinning Substrat Rejekt Rejekt Rejekt Reningsverk Bevattning Återföring Produkt/ Fast fas Fast fas Koncentrat Substrat Kostnad Värde

Avvattning Dekantercentrifug polymertillsats nödvändig Kammarfilterpress med kalktillsättning

Indunstning

Membran Makro filter MF Centrifug + filter Ultra filter UF Omvänd osmos RO Partiklar >100 µm Fosfor rik fraktion Alla partiklar Alla salter Kalium och Ammonium rik

Stripper - funktion Luft utan ammonium Luft med ammonium Svavelsyra Ammoniumsulfat Rejektvatten

Struvitutfällning Ostara Magnesiumammoniumfosfat (MgNH 4 PO 4 )

Struvitutfällning - Alternativ Tillsats av MgCl och NaOH Centrifugering Ger ett pulver som kan granuleras

Produkter och rester Avvattnad fast fraktion (P,N) Indunstad rötrest (10-25% TS) (NPK) Koncentrat efter membran och RO (10% TS) (NPK) Kondensatvatten från indunstning (N) Ammoniumsulfat (38-45% lösning) (N,S) Ammoniumnitrat (55% lösning) (N,K) Struvit (P,N,Mg) Rejekt efter stripping (N,P,K etc.) 12

Vad har E.ON gjort? Utredning och indunstningsförsök i Nöbbelövprojektet, 550kton rötrest Förstudie av produktion av biogödsel tillsammans med, NEAB, Lantmännen och Göteborg Energi Workshop Malmö hamn1, 1 Mton rötrest Produktion av biogödsel via struvit utfällning (SGC-projekt) Initierat Biogödselförädling Tekniker och leverantörer (SGC-projekt) Utvärdering av biogödseluppgradering för Malmö Hamn 2, 120 kton rötrest 13

SWOT-Analys Malmö Hamn 1 Teknik T S % Invest -ering Drift Leveran törer Mognad Risk Värde Totalt 1. Avvattning + stripping + reningsverk 3 2 5 4 3 3 20 2. Avvattning + indunstning + reningsverk 15 2 2 5 5 3 2 19 3. Avvattning + UF + RO + recepient 10 3 3 3 2 1 2 14 4. Avvattning + struvit + reningsverk 2 1 3 3 3 5 17 5. Avvattning + reningsverk 5 4 1 5 5 0 20 6. Avvattning + Anamox eller liknande 3 4 5 3 4 0 19

Resultat Utredning och indunstningsförsök i Nöbbelövprojektet, gav en kostnad för indunstning på 55 kr/ton eller 225kr/MWh Produktion av biogödsel via enbart struvit utfällning är inte intressant pga för hög kostnad för fosforsyra Utvärdering av biogödseluppgradering för Malmö Hamn 2, 120 kton rötrest. Kostnad ca 70-115kr/ton eller 170-272kr/MWh 15

Gödselvärde Grossist (kr/kg) Bonde (kr/kg) Detaljhandeln Ekologisk NH4OH 9 11? P 18 23? K 8 8? Gödselvärde hos bonden som NPK är ca 30-50kr/ton biogödsel ut från rötkammaren vid avvattning och stripping Gödselvärdet efter indunstning är ca 25% av NPK-värdet ca 10kr/ton biogödsel ut från rötkammaren 16

Möjligheter och problem Med en kostnad på 70kr/ton för stripping blir nettokostnaden i paritet med dagens kostnad för direktspridning. Ytterligare produktifiering så att produkten kan säljas som ekogödsel i detaljhandeln bör undersökas Kräver ev. att slutprodukten förädlas ytterligare så att granulat erhålls Driftkostnaden inkl. kemikaliebehov är fortfarande en stor osäkerhet Den teknik som är beprövad och mest lovande är stripping. För att denna ska vara effektiv krävs polymer. Är det förenligt med certifiering av biogödseln? 17