Del 7_6 sidor_14 poäng



Relevanta dokument
1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.

Frågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p)

Integrerande MEQ-fråga 2

Läs anvisningarna innan Du börjar

Aktuella mediciner: T Credex 0.5 mg x 2, T Behepan 1 mg x 1, T Felopdipin 10 mg x 1, T Enalapril 20 mg x 1, T Salures 2.5 mg x 1.

Del 5_6 sidor_17 poäng

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

1.1 Nämn 2 viktiga behandlingsordinationer som du gör direkt på akutrummet. Motivera! (2p)

Del 8_6 sidor_21poäng

Delexamination 3. Klinisk Medicin poäng MEQ 1

Del 7 14 sidor 28 poäng

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

Ekokardiografi. Kombinerade vitier Användarmötet Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

Del 3_5 sidor_15 poäng

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

Skriftlig omtentamen i obstetrik och gynekologi, torsdagen den 26 maj, 2011 kl

Rutinlab (Blodstatus med diff, Na, K, krea, ALAT, urinsticka) är u.a. SR 8 mm/h, CRP <3. 1. Vad kallas tillståndet Julie beskriver?

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar

Del 5 6 sidor 20 poäng

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.

Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:.

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

Del 2_7 sidor_14 poäng

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Del 1_6 sidor_25 poäng

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Delexamination 1. Klinisk Medicin ht poäng MEQ

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Högt blodtryck Hypertoni

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Användarmanual Blodtrycksmätare

Inga aktuella läkemedel.

Våga prata om dina erektionsproblem

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T STUDENT

MEQ 2 VT I 2014 Ditt tentamensnummer

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd.

Du beslutar att operera bort förändringen i vänster bröst. Du planerar in henne för en sektorresektion med Sentinel Node-biopsi inom tre veckor.

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

DX2. Klinisk Medicin HT poäng MEQ 1

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Delexamination3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Anvisningar inför starroperation

Omtentamen Kod:. LYCKA TILL!

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!

Välkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg

Hypertoni och graviditet

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR.

Övning: Dilemmafrågor

Del 4. 9 sidor 17 poäng

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Del 5_9 sidor_15 poäng

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Del 3_9 sidor_12 poäng

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit

Värt att veta om Waranbehandling

Bristande riskanalys patient fick kompartmentsyndrom

Del 6. Totalt 10p. Diagnos? (1 poäng) Sidan 1 av 9

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

1.1 Ange 4 viktiga anamnestiska frågor som du vill komplettera med för att komma vidare i din diagnostik. Motivera! (2p)

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT poäng MEQ

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Världskrigen. Talmanus

Fotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009

Del 6_11 sidor_19 poäng

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Behandling av prostatacancer

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård.

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Familjära thorakala aortasjukdomar

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp)

DX Klinisk Medicin vt poäng MEQ 1

Del 6_8 sidor_18 poäng

Transkript:

Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning. Hon tycker att det tar emot påtagligt när hon går i trappor eller backar och när hon försöker öka farten. Använder ingen regelbunden medicinering. Status: AT: gott och opåverkat i vila. Inga pittingödem ingen halsvenstas. Hjärta: regelbunden rytm. Svag andraton. Systolisk blåsljud grad IV hörbart över hela prekordiet med PM I2dx. Blåsljudet fyller hela systole och är crescendo decrescendoformat med sent max. Fortledning av blåsljudet över båda karotiderna. Karotispulsarna palperas svaga. Lungor: vesikulärt andningsljud. Inga biljud. Ingen dämpning. BT: 145/80. Buk: Palperas mjuk och oöm. Levern palperas i höjd med arcus. 1.1 Efter att du undersökt patienten och funnit blåsljudet vill du komplettera med två viktiga anamnestiska frågor för att få en uppfattning om patientens symptom, vilka? (2p) 1.2 Vad visar EKG? (1p) Sida 1 av 6

Patienten svarar på din fråga att hon också får smärta i bröstet vid ansträngning, inte bara andfåddhet. På din andra fråga svarar hon att hon aldrig har svimmat men känt sig lite yr i samband med kraftigare ansträngning som när hon storstädade senast och piskade alla mattor i lägenheten. 2.1 Vilken undersökning väljer du som första steg i utredningen? Vilken är din frågeställning/kliniska misstanke? (1p) Sida 2 av 6

Patienten svarar på din fråga att hon också får smärta i bröstet vid ansträngning, inte bara andfåddhet. På din andra fråga svarar hon att hon aldrig har svimmat men känt sig lite yr i samband med kraftigare ansträngning som när hon storstädade senast och piskade alla mattor i lägenheten. Du beställer en ekokardiografisk undersökning då du misstänker att patienten har en aortastenos. Undersökningen visar på normalstort högerhjärta. Vänster kammare är normalstor med lindrig-måttlig vägghypertrofi. Den systoliska funktionen är ordinär. Aortaklaffen är sklerotisk och patienten har en aortastenos som bedöms som uttalad med medelgradient 47 mm Hg. Inget läckage i mitralklaffen. Lungartärtrycket beräknas vara lindrift förhöjt. 3.1 Förklara de bakomliggande patofysiologiska orsakerna till den klassiska symptomtriaden med andfåddhet, bröstsmärta och synkope vid aortastenos. (3p) 3.2 Du kontaktar patienten och informerar henne om resultatet av undersökningen. Ni diskuterar vidare behandling och du rekommenderar operation av klaffen. Patienten undrar om hon verkligen måste opereras och vad som kommer att hända om hon avstår operation. Vad svarar du patienten? (1p) Sida 3 av 6

Patienten svarar på din fråga att hon också får smärta i bröstet vid ansträngning, inte bara andfåddhet. På din andra fråga svarar hon att hon aldrig har svimmat men känt sig lite yr i samband med kraftigare ansträngning som när hon storstädade senast och piskade alla mattor i lägenheten. Du beställer en ekokardiografisk undersökning då du misstänker att patienten har en aortastenos. Undersökningen visar på normalstort högerhjärta. Vänster kammare är normalstor med lindrig-måttlig vägghypertrofi. Den systoliska funktionen är ordinär. Aortaklaffen är sklerotisk och patienten har en aortastenos som bedöms som uttalad med medelgradient 47 mm Hg. Inget läckage i mitralklaffen. Lungartärtrycket beräknas vara lindrift förhöjt. Aortastenos ger en obstruktion av utflödet från vänster kammare. Det leder till utveckling av vänsterkammarhypertrofi och i samband med ansträngning ställs krav på ökad syrekonsumtion, fungerar inte det får patienten symptom på ischemi. Det diastoliska trycket i vänster kammare ökar vilket ger symptom i form av andfåddhet. Vid allvarlig utflödesobstruktion kan trycket i aorta bli för lågt i samband med ansträngning och i allvarliga fall resultera i svimning. Naturalförloppet vid uttalad aortastenos är allvarligt med utveckling av svår hjärtsvikt. Om patienten har börjat få symptom är mortalitetsrisken ökad. Då patienten tidigare är väsentligen frisk och inte har några övriga riskfaktorer är prognosen vid operation god och hon kommer med hög sannolikhet bli betydligt förbättrad av ett klaffbyte. 4.1 Efter ert samtal ställer sig patienten positiv till operation av aortaklaffen. Vilken ytterligare undersökning skall hon genomgå preoperativt? (1p) 4.2 Det finns två typer av hjärtklaffproteser som kan användas vid operation, vilka? Beskriv för och nackdelar med respektive klafftyp (2p) Sida 4 av 6

hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning. Hon tycker att det tar emot påtagligt när hon går i trappor eller backar och när hon försöker öka farten. Använder ingen regelbunden medicinering. andraton. Systolisk blåsljud grad IV hörbart över hela prekordiet med PM I2dx. Blåsljudet fyller hela systole och är crescendo decrescendoformat med sent max. Fortledning av blåsljudet över båda karotiderna. Karotispulsarna palperas svaga. Lungor: vesikulärt andningsljud. Inga biljud. Ingen dämpning. BT: 145/80. Buk: Palperas mjuk och oöm. Levern palperas i höjd med arcus. Patienten svarar på din fråga att hon också får smärta i bröstet vid ansträngning, inte bara andfåddhet. På din andra fråga svarar hon att hon aldrig har svimmat men känt sig lite yr i samband med kraftigare ansträngning som när hon storstädade senast och piskade alla mattor i lägenheten. Du beställer en ekokardiografisk undersökning då du misstänker att patienten har en aortastenos. Undersökningen visar på normalstort högerhjärta. Vänster kammare är normalstor med lindrig-måttlig vägghypertrofi. Den systoliska funktionen är ordinär. Aortaklaffen är sklerotisk och patienten har en aortastenos som bedöms som uttalad med medelgradient 47 mm Hg. Inget läckage i mitralklaffen. Lungartärtrycket beräknas vara lindrift förhöjt. Aortastenos ger en obstruktion av utflödet från vänster kammare. Det leder till utveckling av vänsterkammarhypertrofi och i samband med ansträngning ställs krav på ökad syrekonsumtion, fungerar inte det får patienten symptom på ischemi. Det diastoliska trycket i vänster kammare ökar vilket ger symptom i form av andfåddhet. Vid allvarlig utflödesobstruktion kan trycket i aorta bli för lågt i samband med ansträngning och i allvarliga fall resultera i svimning. Naturalförloppet vid uttalad aortastenos är allvarligt med utveckling av svår hjärtsvikt. Om patienten har börjat få symptom är mortalitetsrisken ökad. Då patienten tidigare är väsentligen frisk och inte har några övriga riskfaktorer är prognosen vid operation god och hon kommer med hög sannolikhet bli betydligt förbättrad av ett klaffbyte. Patienten genomgår en kranskärlsröntgen som inte visar på några signifikanta stenoser. Hon accepteras för klaffkirurgi och väljer en mekanisk klaffprotes. En mekanisk klaffprotes har lång hållbarhet men kräver antikoagulantia pga risk för trombos. Alternativet hade varit en biologisk klaffprotes som har fördelen att man endast behandlar med antikoagulantia under en kortare period efter operationen. Nackdelen med en biologisk klaff är att den har begränsad livslängd och att det kan bli aktuellt med reoperation. Klaffoperationen går bra, patienten återhämtar sig väl och hennes tidigare symptom försvinner. Du följer henne regelbundet på din mottagning och blir nu kontaktad av en ortopedkollega. Patientens höftbesvär har tilltaget och en höftplastikoperation är planerad. Ortopeden önskar en preoperativ bedömning och rekommendationer inför operationen. När du träffar patienten på ett mottagningsbesök berättar hon att hon är symtomfri. Hon medicinerar endast med Waran. Du finner inget avvikande i status; klaffprotesen låter fint och blodtrycket är 130/75. Labprov visar på normalt blodstatus och njurfunktion. 5.1 Vilken blir din preoperativa bedömning och vad ger du för medicinska rekommendationer inför operationen med tanke på patientens hjärtsjukdom? (3p) Sida 5 av 6

Patienten svarar på din fråga att hon också får smärta i bröstet vid ansträngning, inte bara andfåddhet. På din andra fråga svarar hon att hon aldrig har svimmat men känt sig lite yr i samband med kraftigare ansträngning som när hon storstädade senast och piskade alla mattor i lägenheten. Du beställer en ekokardiografisk undersökning då du misstänker att patienten har en aortastenos. Undersökningen visar på normalstort högerhjärta. Vänster kammare är normalstor med lindrig-måttlig vägghypertrofi. Den systoliska funktionen är ordinär. Aortaklaffen är sklerotisk och patienten har en aortastenos som bedöms som uttalad med medelgradient 47 mm Hg. Inget läckage i mitralklaffen. Lungartärtrycket beräknas vara lindrift förhöjt. Aortastenos ger en obstruktion av utflödet från vänster kammare. Det leder till utveckling av vänsterkammarhypertrofi och i samband med ansträngning ställs krav på ökad syrekonsumtion, fungerar inte det får patienten symptom på ischemi. Det diastoliska trycket i vänster kammare ökar vilket ger symptom i form av andfåddhet. Vid allvarlig utflödesobstruktion kan trycket i aorta bli för lågt i samband med ansträngning och i allvarliga fall resultera i svimning. Naturalförloppet vid uttalad aortastenos är allvarligt med utveckling av svår hjärtsvikt. Om patienten har börjat få symptom är mortalitetsrisken ökad. Då patienten tidigare är väsentligen frisk och inte har några övriga riskfaktorer är prognosen vid operation god och hon kommer med hög sannolikhet bli betydligt förbättrad av ett klaffbyte. Patienten genomgår en kranskärlsröntgen som inte visar på några signifikanta stenoser. Hon accepteras för klaffkirurgi och väljer en mekanisk klaffprotes. En mekanisk klaffprotes har lång hållbarhet men kräver antikoagulantia pga risk för trombos. Alternativet hade varit en biologisk klaffprotes som har fördelen att man endast behandlar med antikoagulantia under en kortare period efter operationen. Nackdelen med en biologisk klaff är att den har begränsad livslängd och att det kan bli aktuellt med reoperation. Klaffoperationen går bra, patienten återhämtar sig väl och hennes tidigare symptom försvinner. Du följer henne regelbundet på din mottagning och blir nu kontaktad av en ortopedkollega. Patientens höftbesvär har tilltaget och en höftplastikoperation är planerad. Ortopeden önskar en preoperativ bedömning och rekommendationer inför operationen. När du träffar patienten på ett mottagningsbesök berättar hon att hon är symtomfri. Hon medicinerar endast med Waran. Du finner inget avvikande i status; klaffprotesen låter fint och blodtrycket är 130/75. Labprov visar på normalt blodstatus och njurfunktion. Patienten skall genomgå ett operativt ingrepp som bedöms vara associerat med intermediär risk för kardiell händelse. Patienten har inga symptom och utöver sin mekaniska hjärtklaffprotes så har hon ingen hjärtkärlsjukdom. Sammantaget bör hon klara ett operativt ingrepp väl. Någon ytterligare utredning preoperativt behövs inte. I din medicinska rekommendation skriver du att Waran behöver trappas ner några dagar före operation för att minska blödningsrisken. Direkt postoperativt då hemostasen är stabil skall antikoagulantia återinsättas. Antibiotikaprofylax i samband med operationen viktig pga. klaffprotesen. Sida 6 av 6