VÄRDERINGAR I METODVALET Carl Reinhold Bråkenhielm KASAM
SKB:s ansökan om inkapslingsanläggning, ggning, bilaga A, 3.1 Syfte och ändamål, s. 7 SKB har som syfte att ett slutförvar för f r kärnbrk rnbränsle nsle från n de svenska kärnreaktorerna ska skapas inom Sveriges gränser och med frivillig medverkan av berörda rda kommuner. Slutförvaret ska byggas, drivas och förslutas f med säkerhet, s strålskydd och miljöhänsyn i fokus. Det ska vara utformat sås att olovlig befattning med kärnbrk rnbränsle nsle förhindras både b före f och efter förslutning. f Den långsiktiga l säkerheten ska baseras påp ett system av passiva barriärer. rer. Slutförvaret skall etableras av de generationer som dragit nytta av de svenska kärnreaktorerna k och utformas sås att det förblir f säkert s även utan framtida underhåll eller övervakning. KBS-3-metoden uppfyller detta syfte. SKB kommer därmed d att söka s tillstånd enligt kärntekniklagen k och miljöbalken för f r de tillståndspliktiga anläggningar ggningar som är r en förutsf rutsättning ttning för f r att slutförvara använt nt kärnbrk rnbränsle nsle enligt KBS-3- metoden. (SKB:s ansökan om inkapslingsanläggning, ggning, bilaga A, 3.1 Syfte och ändamål, s. 7).
Ur ledare i Sveriges natur,, nr 2, 2007 Kärnkraftsindustrins förslag f om ett ytligt förvar f (på 500 m djup) är r djupt tveksamt i ett miljövetenskapligt perspektiv. Sedan metoden lanserades påp 70-talet har säkerhetsbrister s visats och alternativ föreslagits. f PåP 3-55 km djup slipper man rörligt r rligt vatten och där d är r tåligheten t klart större. Ändå söker industrin tillstånd utan att noga undersöka andra alternativ. Oansvarigt!
Fakta och värderingar v en omstridd gränsdragning Fakta är r sakförh rhållanden, som kan fastställas genom vetenskaplig forskning Värderingar uttrycker vårt v gillande eller ogillande Etiska värderingar v handlar om människor, m våra förpliktelser f o. motiv. Icke-etiska etiska värderingar v handlar om föremf remål, processer, tillstånd eller system.
Karl-Inge Åhäll i Slutförvaring av högaktivt h kärnavfall i djupa borrhål, MKG-rapport 1, 2006 En fördel, f jämfj mfört med ett ytnära slutförvar av KBS-3-typ som nu förbereds f i Sverige, är r att ett borrhålsf lsförvar har förutsättningar ttningar att bli mer teknologiskt robust. Det beror på att konceptet djupa borrhål l tycks tillåta ta en sås djup deponering av kärnavfallet k att hela deponiområdet det skulle omges av ett stabilt densitetsskiktat grundvatten utan kontakt med marknära ra nivåer medan ett KBS-3-förvar skulle omges av ett rörligt r rligt grundvatten i kontakt med marknära ra nivåer er.. Denna hydrogeologiska skillnad har storbetydelse för f r säkerheten, s vilket blir särskilt s tydligt i scenarier med utläckage av radioaktiva ämnen. (Ur Sammanfattning)
SKBs kommentarer till TV-debatt i oktober 2007 Deponering blir svårkontrollerad. Att återta kapslar bedöms svårt eller omöjligt. Miljön är r ofördelaktig för f r kapseln - salthalt och avsaknad av lerbuffert gör r att kapseln utsätts tts för f en korrosiv miljö vilket förkortar f dess livslängd. Metoden uppfyller inte lagens krav påp flera barriärer. rer. Enda barriären ren blir berget. (se http://www.skb.se www.skb.se/default2 18760.aspx - hämtat 2007-03 03-08) 08)
1. Deponering är r svårkontrollerbar rkontrollerbar Avgörande är r dock att avfallet kan deponeras påp avsett djup i borrhålen utan haverier, vilket förutsf rutsätter tter ny forskning liksom fortsatt teknikutveckling. (Ur Åhälls MKG rapport, Sammanfattning)
2. Att återta kapslarna bedöms svårt eller omöjligt jligt Bedömningen beror påp det värde v man tillskriver återtagsmöjligheten. Skäl l för: f ökar framtida generationers handlingsfrihet. Skäl l emot: : försvf rsvårar rar olovligt intrång ng o. underlättar långsiktig l säkerhet. s
3. Miljön n [i ett borrhålsf lsförvar) är ofördelaktig för f r kapseln De säkerhetsfs kerhetsfördelar rdelar de antagna stagnanta grundvattenförh rhållandena kan förväntas medföra är r dock svåra att visa med den säkerhet s som krävs för f r slutlig förvaring av använt nt kärnbrk rnbränsle. nsle. (Djupa( borrhål Status och analys av konsekvenserna vid användning ndning i Sverige, SKB Rapport R 06R 06-58, s.4)
4. [Borrhåls]metoden uppfyller inte lagens krav påp flera barriärer rer endaenda barriären ren är berget Även om den väsentliga v långsiktiga l säkerheten s i konceptet ligger i bergets funktion så finns det andra barriärer rer.. Kapseln ska konstrueras för f r att motstå den mekaniska påverkan p som uppstår r påp fyra kilometers djup. Bufferten har till främsta uppgift att fixera kapslarna i sina lägen l efter deponeringen. Liksom vid KBS-3 3 utnyttjas flera barriärfunktioner rfunktioner,, men betoningen påp barriärerna rerna är r olika. I KBS-3 är ingenjörsbarri rsbarriärerna, rerna, kapseln och bufferten, garanterna för f isoleringen i samverkan med berggrunden. I djupa borrhål är det i första f hand berggrunden som garanterar att spridningen av nuklider inte når n r markytan. Liksom påp 500 meters djup finns det påp 4 000 meters djup grundvatten. Detta har dock betydligt högre h salthalt och lägre l rörlighet. r rlighet. (Förvarsalternativet djupa borrhål,, SKB Rapport R-00R 00-28, s. 7 mina kursiveringar)
Tre typer av oenighet i borrhålsdebatten? Oenighet om fakta Oenighet om värderingarv och Oenighet om perspektiv (vilka fakta resp. värderingar som är r viktigast) = ideologisk oenighet