Vika avfallsanläggning

Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning KATRINEHOLM

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 0

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning Miljörapport Vika Avfallsanläggning Grunddel Utdrag ur SMP: G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 1

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 2

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING MILJÖRAPPORT VIKA AVFALLSANLÄGGNING GRUNDDEL 1 MILJÖRAPPORT VIKA AVFALLSANLÄGGNING TEXTDEL 5 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 5 1.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 5 1.2 LOKALISERING OCH HISTORIK 5 1.3 VERKSAMHET 7 1.3.1 RENING AV LAKVATTEN 8 1.4 VERKSAMHETSSYSTEM 8 1.4.1 RISKUNDERSÖKNINGAR 8 1.4.2 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE 8 1.4.3 UTBILDNING AV PERSONALEN 9 2 TILLSTÅND OCH BESLUT 9 2.1 MILJÖPRÖVNINGSDELEGATIONENS BESLUT 2006-03-07 MED VILLKOR 9 2.2 ANMÄLNINGSBESLUT UNDER ÅRET 12 2.3 INSPEKTIONER UNDER ÅRET 13 2.4 GÄLLANDE BESLUT 13 3 MILJÖBERÄTTELSE 13 3.1 HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN 13 3.2 DRIFTFÖRHÅLLANDEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DRIFTEN 13 3.2.1 MELLANLAGRET FÖR FARLIGT AVFALL 13 3.2.2 FARLIGT AVFALL FRÅN EGEN VERKSAMHET 13 3.2.3 VIKA ASKDEPONI 14 3.2.4 MOTTAGNA MÄNGDER AVFALL 14 3.2.5 BRÄNSLEBEREDNING OCH LAGRING AV BRÄNSLE 15 3.2.6 BEHANDLING AV OLJESKADAD JORD 15 3.2.7 SORTERINGSPLATTA 15 3.2.8 OMLASTNINGSYTA 16 3.2.9 SORTERINGSRAMP - ÅTERVINNINGSCENTRAL 16 3.2.10 MOTTAGNING OCH INVÄGNING 16 3.2.11 LAKVATTENHANTERING 16 3.3 BEAKTANDE AV MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER 16 3.4 RAPPORTERING AV HÄNDELSER OCH STÖRNINGAR 16 3.5 ÅTERANVÄNDNING AV RESTPRODUKTER 17 3.6 UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP 17 3.6.1 SAMMANFATTNING AV UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR PÅ VATTEN 17 3.6.2 LAKVATTEN 17 3.6.3 YTVATTEN 17 3.6.4 GRUNDVATTEN 18 G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 3

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning Bilagor: 1. Övriga myndighetsbeslut 2. Mottagna mängder avfall 3. Utvärdering av kontrollprogram Vika avfallsanläggning 4. Allmänna hänsynsregler 5. Emissionsdeklaration G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 4

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning Miljörapport Vika Avfallsanläggning textdel 1 Verksamhetsbeskrivning Uppgifterna i denna rapport rör Vika avfallsanläggning inklusive Vika återvinningscentral. I rapporten används både benämningen Vika deponi och Vika avfallsanläggning. 1.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver Vika avfallsanläggning som i sin tur ägs av Linköpings kommun. Koncernen består av ett moderbolag och ett antal helägda dotterbolag. Koncernen är verksam inom en rad områden som på olika sätt rör samhällets tekniska service: el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp, avfallsbehandling, gatubelysning, entreprenader, biogas, bredband och IT (www.tekniskaverken.se). Verksamheten inom Vika avfallsanläggning tillhör moderbolaget och har under större delen av 2015 skett inom division Energi som var organiserad enligt figur 1. I mitten av oktober skedde en omorganisation och Vika avfallsanläggning tillhör numera Affärsområde Avfallstjänster. Figur 1. Organisationsschema över Division Energi där Vika avfallsanläggning ingår. 1.2 Lokalisering och historik Vika Avfallsanläggning är belägen huvudsakligen inom fastigheten Lasstorp 4:1 och 4:2, ca 2 km norr om Katrineholms centrum (Figur 2). Strax norr om deponin ligger Katrineholms flygplats. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 5

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning Figur 2. Lokalisering av Vika avfallsanläggning Vika avfallsanläggning är ca 30 ha stor. På 50-talet var området en sjö, kallad Vikasjön. Kommunen beslutade i början av 60-talet att börja tippa avfall där infarten ligger idag. Deponin underlagras av den tidigare sjöbottnen som består av lera och berg, vilket gör deponin tät nedåt. Så småningom planades sjön ut och deponerat avfall bildade in på 70-talet en kulle. Innan 1986 skedde ingen sortering vid deponin. 1986 började miljöstörande material sorteras ut och 1991 byggdes våghuset och allt inkommande avfall började vägas. I dagsläget deponeras små volymer. Det mesta går till återvinning eller används till konstruktion. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 6

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning 1.3 Verksamhet Områdets utsträckning illustreras i Figur 3. Figur 3. Flygbild över Vika avfallsanläggning från söder 2015. Foto: Bergslagsbild Vika avfallsanläggning tar emot och behandlar förorenad jord, industri och hushållsavfall. Även farligt avfall tas emot för vidaretransport. På Vika deponi deponeras endast en mindre mängd industriavfall. Det mesta av inkommande avfall förädlas på olika sätt och återvinns där så är möjligt. Även hushållsavfallet omlastas på Vika för transport till Gärstadverket i Linköping, där avfallet energiåtervinns. Verksamheter som bedrivs inom anläggningen är mottagning, behandling, utsortering, mellanlagring och deponering av avfall. Även bränslen hanteras inom området. Inom området finns även en återvinningscentral. Några huvudpunkter i verksamheten: Allt avfall som förs in för behandling på anläggningen vägs in vid den kontroll- och vågstation som finns vid infarten. Förädlat trä tas emot från både privatpersoner och företag. Detta flisas och blir RT-flis. Oförädlat trä såsom grenar, ris, kvistar och liknande krossas till GROT-flis. Omlastning av hushållsavfall för vidare transport till förbränning. Mellanlagring sker av utsorterade avfallsfraktioner, träbränslen för energiproduktion, farligt avfall från hushåll och företag. Industriavfall sorteras maskinellt. Icke brännbara fraktioner återanvänds och återvinns i så stor utsträckning som möjligt. På deponiområdet behandlas oljeskadad jord genom biologisk behandling. Färdigbehandlad jord sparas till sluttäckning inom deponiområdet. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 7

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning Deponering sker i princip endast av icke brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas. 1.3.1 Rening av lakvatten Deponins östra och norra delar är inbyggt med dels ett yttre avskärande dike samt en inre lakvattenkulvert. Merparten av dagvattnet från hårdgjorda ytor inom anläggningen avleds via brunnar och ledningar till lakvattensystemet. Det insamlade lakvattnet pumpas till södra lakvattendammen där vattnet behandlas genom luftning och sedimentation. Därifrån rinner vattnet med självfall till den norra lakvattendammen, som rymmer ca 15 000 m 3. Där sker ytterligare sedimentering och en viss naturlig luftning. Efter det pumpas vattnet ut på tre översilningsytor, som är det sista steget i det lokala lakvattenreningssystemet. I systemet renas lakvattnet främst från närsalter men också från metaller och organiska föreningar. I bilaga 3 redovisas utvärdering och sammanställning av analysdata från lakvattenprovtagningen under året. Den norra lakvattendammen och översilningsytorna togs i drift under 2013. En prövotid för lakvattenbehandling har pågått sedan det nya tillståndet kom 2006. I december 2015 inlämnades till tillsynsmyndigheten resultatet av prövotidsutredningarna samt förslag till villkor för föroreningsutsläpp från deponin till recipient. 1.4 Verksamhetssystem Hela Tekniska verken koncernen med dotterbolag är miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004. Under 2015 har systemet reviderats löpande genom en intern och en extern revisioner. Den externa revisionen utfördes av Lloyd s Register LRQA. Verksamhetssystemet på Tekniska verken är även certifierat enligt standard för kvalitet (ISO 9001:2008) och arbetsmiljö (OHSAS 18001:2007). 1.4.1 Riskundersökningar Riskbedömningar görs regelbundet utifrån respektive verksamhetsutövares verksamhetssystem med avseende på kvalitet, miljö och arbetsmiljö. En övergripande riskbedömning genomfördes i augusti 2015 och det framkom då att de mest betydande riskerna för arbetsmiljön är damning vid hantering av material och trafiken. Inga miljörisker fick så höga risktal att ytterligare åtgärder krävs. Riktade riskanalyser avseende nya arbetsmoment genomförs vid behov. 1.4.2 Miljöförbättrande arbete I enlighet med vårt certifierade verksamhetssystem pågår kontinuerligt arbetet med att kontrollera risker och rutiner med mål att minska miljöpåverkan. Rutiner för avvikelsehantering ingår i verksamhetssystemet. Anmälda avvikelser följs upp och åtgärdas på ett ur miljösynpunkt fördelaktigt sätt. Ett exempel på miljömål som uppfyllts för verksamheten vid Vika avfallsanläggning under 2015 är att öka material till återvinning genom att sortera igenom inkommande deponirest. Material som sorteras ut är kakel/klinker, brännbart, metall, trä m.m. Under 2015 sorterades följande ut: 18 ton brännbart, 2,3 ton metall, 0,1 ton trä och 141,6 ton kakel, stenar m.m. Den utgrävning som löpande genomförs på deponin innebär att vi tar tillvara på främst metaller som deponerats och skickar dessa till återvinning. Vi har under 2015 anordnat 3 loppisar där tusentals saker som kunder skänkt har sålts och på så sätt återanvänds. De inkomna pengarna har skänkts till välgörande ändamål lokalt. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 8

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning 1.4.3 Utbildning av personalen Enligt rutin i verksamhetssystemet har samtliga i personalen som jobbar på anläggningen genomgått Miljökurs (grundläggande miljökurs). Tekniska verkens personal utbildas kontinuerligt kring avvikelsehantering och verksamhetssystemet (fortsättning som förutom miljö även innehåller kvalitet och arbetsmiljö). 2 Tillstånd och beslut 2.1 Miljöprövningsdelegationens beslut 2006-03-07 med villkor Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen Södermanland beslutade 2006-03-07 att lämna Katrineholms Miljö och återvinning AB tillstånd enligt miljöbalken att bedriva avfallsverksamhet vid anläggningen. Villkoren i beslutet har efterlevts enligt följande: Nr Villkor Kommentar 1. Verksamheten ska bedrivas i huvudsak enligt vad bolaget har angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig i ärendet om inte annat framgår av nedanstående villkor. Ändringar i verksamheten, som kan vara anmälningspliktiga enligt miljöbalken, skall redovisas till tillsynsmyndigheten i god tid innan de genomförs. Möten sker regelbundet med tillsynsmyndigheten för att kommunicera förändringar i verksamheten som sker i takt med att tillståndet implementeras. Under 2015 hade vi 2 möten; den 6 maj och 19 oktober där vi gick igenom hela anläggningen. Anmälningsärenden under 2015 redovisas under avsnitt 0. 2. Följande typer av farligt avfall får deponeras genom celldeponering: RGR (rökgasreningsrester) som innehåller farliga ämnen (gällande EWC-koderna 100104, 100113, 100114, 100116, 100118, 190111, 190113, 190115, 190117) och asbestavfall (gällande EWC-koderna 170601 och 170605). Cell för rökgasreningsrester kommer ej att uppföras förrän tillräckligt stort underlag finns för deponering. 9 G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar 3. Lagrings- och uppställningsplatser för flytande farligt avfall skall invallas på ett sådant sätt att minst volymen av den största behållaren + 10 % av denne behållares volym kan innehållas i invallningen. Om förvaring av flytande avfall sker utomhus skall invallningen förses med skärmtak eller liknande anordning till skydd mot regnvatten. Ej flytande farligt avfall i övrigt skall hanteras och lagras på ett ändamålsenligt sätt så att omgivningen inte förorenas. All förvaring av farligt avfall skall ske på ett sådant sätt att tillträde hindras för obehöriga. Flytande farligt avfall förvaras under skärmtak. Underlaget under skärmtaket är tätt, invallat och beständigt mot det farliga avfall som hanteras på området. Invallningen rymmer totalt 16 000 liter, den största behållaren rymmer 3 000 liter. En del flytande avfall mellanlagras även i ett hus (byggt 2012) med invallad betongyta. Invallningen där rymmer 10 260 liter. Största behållaren rymmer 1 000 liter. Småkemikalier förvaras inlåsta i en miljöcontainer. Ej flytande farligt avfall mellanlagras på sådant sätt att omgivningen inte förorenas t ex i container och i bigbox. Delar av anläggningen är inhägnad och vissa delar är kameraövervakade för att förhindra intrång från obehöriga. 4. Vid behandlingsanläggningar för förorenade massor får följande avfallsslag tas emot och behandlas: Jord, sten och muddermassor (EWCkoder 1705) samt fast avfall och slam för efterbehandling av jord och grundvatten (EWC-kod 191301-191306). Platta för förorenade massor med installerad oljeavskiljare började användas 1 april 2008. Under 2015 har 166 ton förorenade massor tagits emot. Ca 5 ton är under behandling, En mindre del mellanlagras på annan plats inom anläggningen för att kunna användas i en framtida sluttäckning. 5. Om nya avfallsslag inom kategorin farligt avfall tillkommer som är lämpliga att behandla, återvinna, sortera, mellanlagra eller deponera skall tillägg av sådana föregås av anmälan till tillsynsmyndigheten. 6. Slutlig utbyggnad av lakvattendiket kring Vika deponi får påbörjas först sedan det nya lakvattenbehandlingssystemet utanför deponiområdet tagits i drift och det befintliga lakvattenbehandlingssystemet inom deponiområdet avvecklats. Utbyggnad av lakvattendike söder och väster om Vika deponi skall endast utföras där Under 2015 har vi anmält att vi avser att mellanlagra följande avfallsslag, som kommer in trots att vi inte tar emot dem. 160110 Krockkuddar 160401 Ammunition 160402 Fyrverkerier 160403 andra kasserade sprängämnen Mängderna uppskattas till ca 30 kg per avfallsslag och år. Utredning som genomfördes under 2013 visade att deponin har väldigt liten påverkan på Södra diket. Detta innebär enligt beslut från tillsynsmyndighet att inget lakvattendike behöver anläggas där. Under 2013 förlängdes prövotiden för hela lakvattensystemet till den 31 dec 2015. I december 2015 lämnades resultatet av prövotidsutredningen och förslag till villkor för utsläpp till recipient in till tillsynsmyndigheten. 10 G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar markbeskaffenhet och de geotekniska förutsättningarna tillåter att lakvattendike anläggs. Under 2015 har lakvattensystemet fungerat bra 7. Eventuellt spill-, lak- och pressvatten från sluten behandlingsanläggning för förorenade massor får inte släppas till lakvattenbehandlingssystemet utan föregående kontroll/analys. Samråd om hur avfallsvatten skall tas om hand skall ske med tillsynsmyndigheten. Provtagningsfrekvens och analysparameter redovisas i förslag till kontrollprogram. Anläggning för förorenade massor togs i bruk 1 april 2008. Nytt kontrollprogram godkänt under 2012 där vi redovisat hur vattnet behandlas. Under 2015 har ingen jord som är farligt avfall behandlats. 8. Celldeponi för rökgasrester (RGR) som betraktas som farligt avfall skall anläggas med bottentätning och separat uppsamling av lakvatten. Eventuell spill-, lak- och pressvatten från celldeponi för RGR får ej släppas till lakvattenbehandlingssystemet utan föregående kontroll/analys. Provtagningsfrekvens och analysparametrar skall redovisas i förslag till kontrollprogram. Celldeponi för asbestavfall skall anläggas i enlighet med gällande föreskrifter/allmänna råd från Naturvårdsverket (SNF 2004:10 32). En ny deponeringscell för asbest togs i bruk 1 mars 2007. Deponeringscellen är anlagd enligt gällande föreskrifter. Cell för rökgasreningsrester kommer ej att uppföras förrän tillräckligt stort underlag finns för deponering. 9. Planer för områden som skall användas för deponering skall inges till tillsynsmyndigheten innan deponeringen påbörjas. Senast 6 veckor innan ett nytt delområde tas i anspråk för deponering skall redovisning av områdets avgränsning och hur bottentätningen avses utföras i detalj, inges till tillsynsmyndigheten för godkännande. Deponeringen får utföras till som mest + 65 m.ö.h. Inga nya områden har tagits i bruk under 2015. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 11

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning Nr Villkor Kommentar 10. Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus till närmaste bostäder än 55 db (A) vardagar månfre dagtid (kl.07.00-18.00), 45 db (A) nattetid (kl.22.00-07.00) och 50 db (A) övrig tid. Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 db (A). Inga klagomål avseende ljudnivån har inkommit från närboende under 2015. Kontrollmätningar genomfördes i samband med flisning under 2015 och redovisades vid tillsynsbesöket den 19/10-2015. Ljudnivån vid närmaste bostadshus understiger gränsvärdet dagtid när anläggningen är i full drift. 11. Plan skall finnas för att säkerställa att kraven i 2 kap. 3 och 5 miljöbalken uppfylls avseende hushållning med energi. Bolaget skall i sin miljörapport redogöra för hur planen uppfylls. Kartläggning av energiförbrukning och plan för besparing togs fram under 2007. Under 2015 har arbetet fortsatt med att minska transporterna. Genom komprimering av avfall har man lyckats minska transportbehovet med 2 080 årstransportmil jämfört med 2008. Vi jobbar med att minska bränsleförbrukningen på våra entreprenadmaskiner. Detta sker genom utbildning och erfarenhetsutbyte mellan maskinförare. Snitt per timme 2014 var 14,02 liter. Snitt per timme 2015 var 12,43 liter. Vilket innebär en minskning med 12,8 % eller 7500 liter. 12. Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten och följas. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till reviderat kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten senast inom tre månader från det tillståndet vunnit laga kraft. Ett aktuellt kontrollprogram finns och har godkänts av tillsynsmyndigheten i februari 2012. 2.2 Anmälningsbeslut under året Anmälningsbesluten under 2015 finns redovisade i bilaga 1. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 12

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning 2.3 Inspektioner under året Samhällsbyggnadsförvaltningen genomförde den 6 maj och 19 oktober tillsynsbesök på anläggningen. Tillsynsbesöken resulterade inte i några särskilda krav och miljöförvaltningen konstaterar i rapporterna från tillsynsbesöken att avfallsanläggningen är välordnad och att olika avfallsslag förvaras väl avskilda från varandra. 2.4 Gällande beslut En sammanställning av samtliga gällande beslut finns i bilaga 1. 3 Miljöberättelse 3.1 Huvudsaklig miljöpåverkan Verksamheten vid Vika avfallsanläggning ger huvudsakligen utsläpp till vatten i form av lakvatten och till luft i form av avgaser och damm samt buller. Deponins fördelaktiga läge på tät undergrund innebär att kontrollen på det vatten som lämnar deponin är god. Risk för damning förekommer huvudsakligen sommartid från körvägar. Körvägarna saltas regelbundet vid damningsrisk. Emissioner till luft från anläggningen uppstår också från hanteringen av avfall t ex vid lossning av aska. Ett annat utsläpp till luft är den gas som kan bildas i en deponi bl a metangas. Gasen bildas vid nedbrytning av organiskt avfall och pågår med avtagande intensitet ca 20 år efter att deponering av organiskt avfall upphört. På Vika slutade man deponera organiskt avfall 1982 och man bedömer nu att väldigt små mängder gas finns kvar i deponin. Undersökningar av mängden deponigas som finns kvar i deponin har genomförts och resultatet av dessa undersökningar har inneburit att vi skaffat en handburen gasvarnare som ska användas i samband med grävningar i deponin. Vi har också tagit beslut på att avvakta utredningar som pågår inom bl a Avfall Sverige rörande säkra metoder för gasdetektering. I dag finns det ingen bra metod för detta. 3.2 Driftförhållanden och förändringar i driften 3.2.1 Mellanlagret för farligt avfall Mottagning av farligt avfall sker på anvisad plats inom återvinningscentralen. Mottagningsplatsen är utrustad med en betongbalja som rymmer ca 16 000 liter. Här tas allt farligt avfall för närvarande emot. För flytande farligt avfall finns en betongplatta med invallningar och tält. Fast farligt avfall mellanlagras under tak på annan plats om det finns behov. Småkemikalier och annat som förpackas i kartonger förvaras i en särskild container för farligt avfall, försedd med fläkt, värme och inkapslad belysning. Mottagningsplatsen för farligt avfall är bemannad under Vikas ordinarie öppettider. Sammanställning av mängderna farligt avfall som hanterats under året samt uppgifter om slutligt omhändertagande redovisas i bilaga 2. 3.2.2 Farligt avfall från egen verksamhet Vid anläggningen uppkommer mycket små mängder farligt avfall. Maskiner och fordon servas inte vid anläggningen. Under 2015 uppstod ca 50 kg absorbenter med olja och 1800 kg oljeavskiljaravfall. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 13

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning 3.2.3 Vika askdeponi Deponering av aska från förbränning upphörde 2005-12-31 då tillståndet för deponering på askdeponin gick ut. Numera ingår askdeponin som en del i Vika deponi och omfattas därför av det nya tillståndet för Vika Deponi. Deponin är sluttäckt. Inspektion tillsammans med tillsynsmyndigheten skedde den 21 april 2010. 3.2.4 Mottagna mängder avfall Mottagna och hanterade mängder avfall under 2015 framgår i sammandrag i Fel! Hittar inte referenskälla. och i detalj i bilaga 2. Infartskontroll sker enligt rutin i verksamhetssystemet. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 14

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning Tabell 3.1 Mottagna mängder avfall vid Vika avfallsanläggning 2015 Totalt mottagna mängder 2015 Totalsumma (ton) Till deponering inklusive konstruktionsmaterial (ton) Till återvinning exklusive konstruktionsmaterial (ton) 72 395 45 719 (63 %) 26 676 (37 %) Till deponering/konstruktion/sluttäckning Kategori Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall 1 661 2. Schakt, betong mm 26 425 3. Avfall från Energiutvinning 4 043 4. Flytande avfall 2 006 5. Branchspecifikt avfall 2 066 6. Gjuterisand 6 695 7. Ej branschspec avfall 18 8. Övrigt till deponi 2 805 Summa till deponi varav konstruktioner 45 719 43 677 Kategori 9. Kompostering 10. Övrig återvinning 11. Till förbränning Till Återvinning Mängd ton 1 726 10 449 13 345 13. Till konstruktion(slagggrus) 1 156 Summa till återvinning exkl. konstruktionsmtrl. som ej är slaggrus 26 676 3.2.5 Bränsleberedning och lagring av bränsle Återvunnet trä och skogsavfall behandlas och mellanlagras på Vika avfallsanläggning. Förädlat trä tas emot från både privatpersoner och företag. Detta flisas och blir RT-flis. Oförädlat trä såsom grenar, ris, kvistar och liknande krossas till GROT-flis. Flisning, krossning och lagring utförs på hårdgjorda plattor med en yta av ca 30 000 m². 3.2.6 Behandling av oljeskadad jord Oljeskadad jord behandlas genom kontrollerad kompostering. En anläggning för förorenad jord har finns med flera slamavskiljare och en oljeavskiljare. På samma område finns även en avvattningsanläggning som använder samma avskiljare. Under 2015 togs ca 166 ton förorenad jord emot vid Vika. 3.2.7 Sorteringsplatta Under 2015 har vi byggt en ny sorteringsplatta där vi sorterar osorterat avfall och deponirest. Ytan är på ca 3 500 m² och är hårdgjord med cementstabiliserad aska. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 15

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning 3.2.8 Omlastningsyta Omlastningsytan är uppdelade i ett antal betongfack som används för mellanlagring och omlastning av tidningar, kartonger, wellpapp, små metallförpackningar, glas m.m. Under 2015 har vi flyttat sorteringen vilket innebär att vi kunnat flytta över de material som är mest benägna att blåsa iväg till sidan där vi har nät vilket gör att nedskräpningen minskar en hel del. Ytan är nu på ca 3 000 m². Vi lastar även hushållssopor på en separat yta för vidare transport till förbränning. Den ytan är ca 2 000 m². 3.2.9 Sorteringsramp - återvinningscentral Sorteringsrampen är lokaliserad strax öster om personalhuset och består av containers och behållare för diverse olika material. Denna nyttjas av både privatpersoner och företagare. En särskild karta med sorteringsbeskrivningar finns upprättad för denna. Efter rampen finns även plats för mottagning av vitvaror på en yta bestående av asfalt. 3.2.10 Mottagning och invägning För mottagning och invägning av avfall till Vika avfallsanläggning används ett vågsystem från Flintab. Driftinstruktioner för vågen samt särskild rutin för kontroll av inkommande avfall finns i egenkontrollen. Under 2014 installerades en kamera vilket innebär att vågpersonalen lättare kan se vad containers innehåller. Dom flesta transporter till och från Vika passerar våg- och kontrollstationen vid våghuset. Vid invägning av avfall registreras avfallstyp, mängd, kund m.m. Efter invägning sker dirigering till olika platser inom avfallsanläggningen. 3.2.11 Lakvattenhantering Lakvattenreningsanläggningen har fungerat bra under året men med några smärre elfel som åtgärdats utan att det påverkat något. Pumpad mängd lakvatten till utjämningsmagasin är 65 946 m³. Totalt pumpades 70 667m 3, varav en del var lagrat, ut på översilningsytorna. Översilningsytor har fungerat bra under året och det är bra växtlighet på ytorna. Luftningssystemet har varit igång större delen av året och endast avstängt under kortare perioder vid strömavbrott. Totalt har systemet körts 8 640 timmar under 2015. 3.3 Beaktande av miljöbalkens hänsynsregler Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna redovisas i bilaga 4, som också är en sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 16-22 NFS 2006:9. 3.4 Rapportering av händelser och störningar Inga avvikelser har noterats under året. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 16

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning 3.5 Återanvändning av restprodukter Tekniska verken arbetar aktivt för återanvändning av restprodukter från förbränning genom både eget arbete och genom branschorganen som t.ex. Svenska Energiaskor, Värmeforsk och Avfall Sverige. Slaggrus och andra askor används internt på deponin som konstruktionsmaterial. Under 2015 har 8 120 ton askor använts som konstruktionsmaterial vid anläggning av ny sorteringsyta och i sluttäckning av etapp 3. Även en stor mängd andra material har använts för konstruktioner. 3.6 Utsläppskontroll och utsläpp Analys av grund-, yt- och lakvatten sker enligt kontrollprogram fastställt av Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Katrineholm 2012-02-03. En utvärdering av analysresultat för 2015 finns redovisat i bilaga 3. I bilaga 3 finns även provtagningspunkterna utmärkta på karta. Provtagning görs av kvalificerad personal enligt provtagningsrutiner och analys av vattenproverna utförs av ackrediterade laboratorier. Under 2014 förbättrade vi provtagningsplatserna för att förhindra att av misstag få med suspenderat material i proverna. För kontroll av utsläpp till luft, se under avsnitt 3.1. 3.6.1 Sammanfattning av utförda mätningar och undersökningar på vatten Provtagningar har utförts i lakvatten, grund- och ytvatten enligt gällande kontrollprogram. Det lokala reningssystemet för lakvatten har god funktion och kan uppvisa en betydande förorenings reduktion framför allt för kväveföreningar. Nedan redovisas en sammanfattning av resultaten från provtagningarna. 3.6.2 Lakvatten Lakvatten har under år 2014 provtagits i följande provtagningspunkter. L1 = Inre lakvattendike L2 = lakvatten i södra lakvattendammen L4 = utgående norra lakvattendammen L5= utgående från mark/växtsystem Lakvatten har provtagits i punkt L1, L4, L5 enligt kontrollprogrammet samt i L2 enligt egenkontrollen. Provtagning i punkten L5 påbörjades när den nya lokala mark/växtsystemet togs i bruk under sommaren 2013. Ännu så länge finns få provresultat och därför redovisas i bilaga 3 enbart totalkväve, ammoniumkväve, nitrit-nitratkväve, TOC och klorid. Lakvatten från Vika avfallsanläggning uppvisar i jämförelse med svenska lakvatten generellt, låga föroreningshalter. Inga tydliga trender för tungmetallerna kan ses. De olika behandlingsstegen bidrar fortfarande till starkt reducerade kvävehalter som en följd av nitrifikation och denitrifikation. Kloridhalterna har en ökande trend under hela 2000-talet vilket troligen hänger ihop med att större mängder askor hanteras på området. Klorider är lättrörliga och kan inte renas bort med mark/växtsystem. 3.6.3 Ytvatten Ytvatten har provtagits i följande provtagningspunkter: YN1 = uppströms i norra diket, öster om deponin (referenspunkt) YN2 = nedströms i norra diket, väster om deponin vid vägövergång YS1 = uppströms Vika deponi och askdeponin, öster om askdeponin (referenspunkt) YS2 = nedströms Vika deponi och askdeponin, väster om askdeponin G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 17

Tekniska verken Miljörapport 2015 Vika avfallsanläggning Ingen tydlig påverkan föreligger på ytvatten med avseende på tungmetaller. Tungmetallhalterna klassas överlag som låga till måttliga. I ytvattnet finns ett påslag av kväve och högre kloridhalt nedströms deponin, vilket tyder på en viss påverkan. Konduktiviteten uppvisar stor variation och vattnet är påverkat både uppströms och nedströms avfallsanläggningen. 3.6.4 Grundvatten Grundvatten har provtagits på följande provtagningspunkter: G2 = uppströms deponin, grundvattenrör Vikens gård, referenspunkt G15 = nedströms deponin, grundvattenrör Karsudden Koppar, bly och zink uppvisar högre värden i en i övrigt sjunkande trend. Nivån är samma för G2 och G15. Kloridhalterna i G15 nedströms deponin ligger stabilt vilket tyder på att provpunkten inte är påverkan av lakvatten, då halterna i G2 visar en ökande trend. Ammoniumhalten nedströms har sjunkit markant de senaste åren medan totalkvävehalten är ungefär densamma. Motsvarande förväntad ökning av nitrat-nitrithalt kan inte ses. Vi har ännu ingen förklaring till detta men håller det under uppsikt. G:\Energi\05_Process och Miljö\04 Miljö\Miljörapport Vika\Slutversion\2. MR Vika 2015 textdel - slutversion.docx 18

Vika avfallsanläggning Bilaga 1 Sammanställning av gällande miljörelaterade myndighetsbeslut avseende Vika avfallsanläggning 2015 Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2003-12-16 Länsstyrelsen Tillstånd till yrkesmässig transport av avfall och farligt avfall Tillståndet gäller t.o.m. 2013-12-15 och 2008-12-15. I nuläget utför vi inga yrkesmässiga transporter och tillstånden kommer inte att förnyas. 2006-05-15 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Fastställande av kontrollprogram för verksamheten. Ersatt av nytt kontrollprogram 2012-02-03. 2007-04-24 Byggnadsnämnden Tillstånd till hantering av brandfarlig vara 2007-10-02 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Särskilt kontrollprogram för hanteringen av förorenad jord 2009-07-07 Miljö och hälsoskyddsnämnden Utfyllnad på södra sidan av deponin 2009-12-02 Miljö och hälsoskyddsnämnden Mellanlagring av förorenad jord 2010-02-15 samt 2010-10-29 samt 2011-06-13 Miljö och hälsoskyddsnämnden Utökad tid för mellanlagring av aska t o m 30 juni 2011-03-01 Redovisning av lagrade mängder sker till Miljö- och hälsoskyddsnämnden månadsvis. Utökad lagringstid för askan t.o.m. 30 september 2011. Den 5/9-2011 var all aska uttransporterad och någon redovisning sker ej efter detta datum. 2010-08-25 Miljöprövningsdelegationen Förlängning av prövotid för lakvattenbehandlingen till 2014-04-01 2011-02-18 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Godkännande av redovisat säkerhetsbelopp för Vika Avfallsanläggning. Gäller till och med den 28 februari 2016. 2011-08-30 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Utökning av mängden impregnerat virke som får lagras på Vika. Från 300 ton till högst 1500 ton per tillfälle. Vid årsskiftet 2013/2014 fanns ca 600 ton i lager. 2011-12-05 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Tillfällig lagring av aska som är farligt avfall vid större driftstörningar i askutmatningen på kraftvärmeverket i Katrineholm som innebär att askan ej kan transporteras direkt till Norge. En plats är iordningställd för detta ändamål. 2012-02-03 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Förslag till nytt kontrollprogram för Vika Avfallsanläggning gicks igenom med representant från miljö och hälsoskyddsnämnden den 2012-01-18. Förslaget godkändes 2012-02-03 och ersätter tidigare program. 2012-02-13 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Godkännande av avslutningsplan för Vika deponi. Anmälan ska ske 6 veckor innan arbetet på varje etapp startar. Den 21/2-2012 anmäldes att arbetet ska starta och den 22/2-2012 kom ett beslut att det var ok att börja men att val av dräneringsskikt ska rapporteras till tillsynsmyndigheten. Den 22/2 anmälde vi att en stenfraktion i storleken 16-22 mm ska användas. Sluttäckning genomfördes under perioden sept-nov. 1

Vika avfallsanläggning Bilaga 1 2013-03-14 Miljö och Hälsoskyddsnämnden 2013-372-426 Beslut avseende redovisning av sluttäckning etapp 1, Lasstorp 4;1, Katrineholms kommun. Miljö och hälsoskyddsnämnden har inget att erinra mot redovisningen mot redovisningen av hur sluttäckningen av etapp 1 genomförts. 2013-06-27 Miljö och Hälsoskyddsnämnden 2013-992-426 Beslut angående lakvattendike på Vikas södra sida. Utifrån presenterad utredning bedömer miljö och hälsoskyddsnämnden att det inte föreligger något behov av ytterligare lakvattendike vid Vika deponins södra del. 2013-08-09 Miljö och Hälsoskyddsnämnden 2011-736-426 Anmälan sluttäckning etapp 2. Beslut: under förutsättning att sluttäckningen utförs enligt tidigare beslut avslutningsplan har miljö och hälsoskyddsnämnden inget att erinra mot sluttäckning etapp 2. 2013-08-13 Länsstyrelsen Uppsala Län Dnr 551-3604-13 Beslut angående förlängning av redovisningstid för Vika avfallsanläggning, lakvatten-hantering till den 31/12-2015. 2013-10-03 Miljö och Hälsoskyddsnämnden Dnr 2013-1172-426: 1 Anmälan om rensning av södra diket Vika avfallsanläggning Lasstorp 4:1, Katrineholm. Beslut: Verksamheten ska bedrivas i huvudsakligen överensstämmande med anmälan. 2. Uppgrävda massor placeras norr om diket och så långt som möjligt från diket för att massorna vid regn inte rinner tillbaka i diket. 3. Vart massorna placeras ska dokumenteras. 4. En skriftlig rapport ska lämnas efter genomfört arbete. (inlämnad 2014-02-12) 2014-06-12 Miljö och hälsoskyddsnämnden 2014-1050-426 2014-11-24 Miljö och hälsoskyddsnämnden 2014-1800-426 Anmälan om deponering av linoleummattor innehållande asbest. Mattorna grävs ned i cell avsedd för asbest. Beslut: Miljö och hälsoskyddsnämnden har inget att erinra mot anmälan under förutsättning att verksamheten bedrivs i huvudsaklig överenskommelse med vad företaget angivit i anmälningshandlingarna Anmälan om dispens tillsvidare för deponering av gummimaterial, gummidukar och plast med metall i som inte går att krossa eller förbränna. Totalt handlar det om 5-20 ton/år. Beslut: Miljö och hälsoskyddsnämnden har inget att erinra mot anmälan under förutsättning att verksamheten bedrivs i huvudsaklig överenskommelse med vad företaget angivit i anmälningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet. 2015-03-19 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-551-426 Anmälan sluttäckning etapp 3. Beslut: under förutsättning att sluttäckningen utförs enligt tidigare beslutad avslutningsplan har miljö och hälsoskyddsnämnden inget att erinra mot sluttäckning etapp 3. 2

Vika avfallsanläggning Bilaga 1 2015-05-06 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-810-453 Anmälan om mottagande av nya avfallsslag avseende farligt avfall; 160110 Krockkuddar, 160410 Ammunition, 160402 Fyrverkerier, 160403 Andra kasserade sprängämnen. Beslut: Bygg och miljönämnden har inget att erinra mot anmälan under förutsättning att verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad företaget angivit i anmälningshandlingarna. 2015-10-26 Västra Sörmlands Räddningstjänst 402.2015.00695.5434 Tillstånd för förvaring av explosiva varor Giltigt till 2020-10-26 3

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Mottagna avfallsmängder 2015 vid Vika avfallsanläggning Nedan redovisas de avfallsmängder som hanterats vid anläggningen under året. I tabell 1 3 redovisas summan av totala avfallsflöden vid anläggningen under 2015. En större andel har använts som konstruktionsmaterial vid deponin. Eftersom denna andel till stor del består av avfall har de registrerats som deponerade mängder. Då dessa material ersatt jungfruliga konstruktionsmaterial skulle de även kunna registreras som återvinning. Om mängden konstruktionsmaterial tas bort från den totala deponerade mängden minskar denna avsevärt. I tabell 4 redovisas mängder för respektive kategori specificerat på olika avfallsslag. Indelningen är samma som den som Tekniska verken energi använder vid registrering och invägning vid deponin. Tabell 1. Mottagna mängder avfall vid Vika avfallsanläggning 2015. Totala mottagna mängder 2015 Totalsumma (ton) 72 395 Till deponering inklusive konstruktionsmaterial (ton) 45 719 Till återvinning exklusive konstruktionsmaterial (ton) 26 676 Tabell 2. Avfallsmängder till deponering. Till deponering/konstruktion Kategori Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall 1 661 2. Schakt, betong mm 26 425 3. Avfall från Energiutvinning 4 043 4. Flytande avfall 2 006 5. Branschspecifikt avfall 2 066 6. Gjuterisand 6 695 7. Ej branschspec avfall 18 8. Övrigt till deponi 2 805 Summa till deponi Varav konstruktioner 45 719 43 677 Tabell 3. Avfallsmängder till återvinning. Kategori Till Återvinning Mängd ton 9. Kompostering 1 726 10. Övrig återvinning 10 449 11. Till förbränning 13 345 13. Till konstruktion (slaggrus) Summa till återvinning exkl. konstruktionsmtrl. (som ej är slaggrus) 1 156 26 676

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Tabell 4. Avfallsmängder 2015 till deponering/konstruktion fördelade på olika avfallsslag för respektive kategori. Deponerade/använda till konstruktion mängder 2015 Kategori Avfallsslag Mängd ton 1. Bygg- och rivningsavfall Kakel, Klinker, Porslin, ytong m.m 1661 Delsumma 1661 2. Schakt, betong mm 3. Avfall från energiutvinning Fina massor 15329 Asfalt 149 Tegel 795 Grova massor 9426 Betong 726 Delsumma 26425 Ved, flis, torveldning 4043 Delsumma 4043 4. Slam/flytande avfall Flytande avfall 2006 5. Branchspecifikt avfall Delsumma 2006 Cement industrispill 2066 Delsumma 2066 6. Gjuterisand Bentonitsand, SKF 1947 Stoft, SKF 784 Slagg + övrig sand SKF 3964 Slagg, gjutsand Hälleforsnäs 0 Delsumma 6695 7. Ej branschspecifikt avfall IL deponi 18 Delsumma 18 8. Övrigt till deponi Totalsumma deponering 45719 Grovsophämtning deponirest ingår i deponi utsorterat. 26 Grovavfall 2023 Deponirest från Åv-central m.m Med i grovavfall Deponi utsorterad Med i grovavfall Planglas 18 Asbest 182 Förorenad jord < 2 % olja 166 Gips 390 Delsumma 2805 Deponerade mängd Till konstruktion 2042 43 677

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Tabell 5. Avfallsmängder 2015 till återvinning fördelade på olika avfallsslag/material för respektive kategori. Avfall till återvinning 2015 Kategori Avfallsslag/material Mängd ton 9. Kompostering Löv, mossa, gräs 1148 Hästgödsel 578 Delsumma 1726 10. Till återvinning Latrin 0 Batteri, bly < 3 kg 0 Lysrör 10 Batteri, brunsten, alkaline, litium 5,5 Batterier bil/bly från Åv-central 41,8 Däck 76,9 Elektronik avfall fr. Åv-central 313 Elektronik ej producentansvar 37,3 Flis 5 861,7 Glas färgat, rampen 52 Glas ofärgat, rampen 44,2 Stubbar 90 Aluminium utgående 10,8 Hårda plastförpackningar 57,4 Rostfritt utgående 6,6 Mässing utgående 0,24 Koppar 0,96 Kyl/frys 104 Vitvaror 140 Metallförpackningar 29 Metallskrot 1821 Mjukplast (krymp och sträckfilm) 14,6 Elmotorer 2,4 Tidningar 268,8 Wellpapp 739,2 Hård plast ej förpackningar 48,4 Bly 0,4 Impregnerat virke 648,3 Kartong rampen 7 Kabel 17 Delsumma 10449

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 11. Till förbränning 13. Till konstruktion Hushållsavfall (omlastningsuppdrag) 6831 Brännbart IL 371 Brännbart övrigt 6143 Delsumma 13345 Slaggrus från Gärstad redovisas i tabell 3 Grova och fina massor, asfalt, tegel, betong redovisas under kategori 2 i tabell 4 för deponerade mängder. Aska (avfall från energiutvinning) redovisas under kategori 3 i tabell 4 för deponerade mängder Cementbruk redovisas under kategori 5 i tabell 4 för deponerade mängder. Gjuterisand redovisas under kategori 6 i tabell 4 för deponerade mängder. Förorenade jordar redovisas under kategori 8 i tabell 4 för deponerade mängder. Delsumma Totalsumma Återvinning Avfall till återvinning exklusive konstruktionsmaterial 25520

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Mängder farligt avfall 2015 Tabell 6. Utgående mängder farligt avfall 2015 samt transportör, mottagare och bortskaffningsförfarande. Ämne Avfallskod (ton) återvinningsförfarande Mängd Bortskaffnings- eller Transportör Mottagare Absol 15 02 02 5,62 Sita Sverige AB TVAB Gärstad Förbränning Aerosoler 15 01 10 2,69 Ragnsells AB Ragnsells AB Återvinning/Förbränning Ammoniak 06 10 02 0,062 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Basiskt avfall 20 01 15 0 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Högbytorp Neutralisering Bekämpningsmedel 20 01 19 0,646 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Bilbatterier (bly) 20 01 33 41,26 Lantz fragmentering Boliden Bergsö Landskrona Återvinning/destruktion Brandvarnare ej vanliga 20 01 35 0 Ragnsells AB Ragnsells AB Återvinning/destruktion Elektronik ej producentansvar 20 01 35 37,26 Sita Sverige AB SIMS Återvinning Filium skärvätska och övriga emulisioner 12 01 09 1,61 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Färg lösningsmedel (inkl fett och lim) 20 01 27 16,24 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning/återvinning Gasol och andra gaser 16 05 04 0,79 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Återvinning Glykol 16 01 14 2,6 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Härdare 20 01 13 0 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Isocyanater 08 05 01 0,038 Ragnsells AB Ragnsells AB Förbränning Impregnerat virke 20 01 37 0 M4 TVAB Gärstad Förbränning Kaustiksoda 06 02 04 0,168 Ragnsells AB Ragnsells AB Neutralisering Kvicksilverinstrument 20 01 21 0,034 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Separeras Lysrör 20 01 21 6,87 LBC Askersund Elkretsen Återvinning Lågenergilampor 20 01 21 3,15 LBC Askersund Elkretsen Återvinning Lösningsmedel 20 01 13 6,47 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Olja 20 01 26 21,94 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning/återvinning Oljefilter 16 01 07 1,309 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning/återvinning Rengöringsmedel 20 01 29 3,546 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Neutralisering eller och SITA och TVAB förbränning Riskavfall 18 01 03 0 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Destruktion Småbatterier 20 01 33 5,52 M4 Elkretsen- Återvinning- Småkemikalier (inkl flussmedel) 16 05 06 0,486 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Syror 20 01 14 0,093 Ragn-Sells AB Ragn-Sells AB Förbränning Totalsumma 158,402

Vika avfallsanläggning Bilaga 2 Tabell 7. Lagrade mängder farligt avfall vid årsskiftet 2015-2016. Avfallsslag Avfallskod Mängd (kg) Förvaringsplats Absorbentmedel, förorenade med farliga ämnen. 15 02 02 225 Under tak i container Blybatterier 20 01 33 4000 Under skärmtaket och i battericontainer Bekämpningsmedel 20 01 19 40 I miljöcontainern Fotokemikalier 20 01 17 213 Under skärmtaket Färg, lim, aerosoler 20 01 27 1800 Under skärmtaket Lysrör, glödlampor och annat kvicksilverhaltigt avfall Lösningsmedel, glykol, härdare m.m. 20 01 21 100 Under skärmtaket 20 01 13 1027 Under skärmtaket Spillolja 20 01 26 1000 Under skärmtaket Oljefilter 16 01 07 289 Under skärmtaket Rengöringsmedel 20 01 29 330 Under skärmtaket Syror 20 01 14 12 I miljöcontainern Kaustik soda 20 01 15 76 I Miljöcontainer Ammoniak 20 01 15 12 I Miljöcontainer Småkemikalier 16 05 06 30 I miljöcontainer Riskavfall 180103 45 I miljöcontainer Gasol och andra gaser 160504 40 I egen ventilerad container Summa 9239

Vika avfallsanläggning Miljörapport 2015 Bilaga 3 Tekniska verken i Linköping AB (publ) Utvärdering av kontrollprogram 2015 Vika avfallsanläggning Katrineholms kommun

Vika avfallsanläggning Miljörapport 2015 Bilaga 3 Innehållsförteckning Innehåll 1. INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Omfattning av provtagning... 4 2. RESULTAT... 4 2.1 Vattenbalans och lakvattenmängder... 4 2.2 Lakvattenkvalitet... 5 Metaller... 5 ph... 7 Kväve... 7 Klorid... 7 Microtox... 7 BOD7... 7 2.3 Grundvatten... 7 Metaller... 7 Kväve... 8 Klorid... 8 ph... 8 2.4 Ytvatten... 9 Metaller... 9 Kväve... 10 2

Vika avfallsanläggning Miljörapport 2015 Bilaga 3 Klorid... 10 BOD7... 10 Konduktivitet... 10 3. SLUTSATSER... 11 4. LOKALISERING AV PROVPUNKTER ENLIGT KONTROLLPROGRAM FÖR VIKA AVFALLSANLÄGGNING. 11 5. GRAFISK SAMMANSTÄLLNING AV ANALYSDATA... 12 Sammanställning av analysdata för grundvatten från kontrollprogram... 12 Sammanställning av analysdata för ytvatten från kontrollprogram... 13 Sammanställning av analysdata för lakvatten från kontrollprogram... 15 Referenser... 16 3

Vika avfallsanläggning Miljörapport 2015 Bilaga 3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Vika avfallsanläggning genomförde under året provtagning och analys av lakvatten samt yt- och grundvatten enligt gällande kontrollprogram för Vika avfallsanläggning, daterat 2012-03-02 (Samhällsbyggnadsförvaltningen nr 2011-2040-426). Med ledning av pump- och nederbördsdata uppskattas den mängd lakvatten som återcirkulerats och behandlats i lakvattendamm och mark/växtsystem inom upplagsområdet, samt att uppskatta utsläppt föroreningsmängd via det lakvatten som inte återcirkulerats. 1.2 Omfattning av provtagning Samtliga provtagningar genomfördes av personal vid Vika avfallsanläggning som är certifierade provtagare. Lakvatten har under året provtagits i L1 samt i L2 enligt det gamla kontrollprogrammet. Provtagning i L4 påbörjades under slutet av 2012 och L5 påbörjades när det lokala reningssystemet startades upp sommaren 2013. Under 2014 förbättrade provtagningsplatserna för att förhindra att man av misstag får med suspenderat material i proverna. Ytvatten har provtagits i punkt YS1, YS2, YN1 och YN2. Grundvatten har provtagits i punkt G2 och G15. Provpunkternas ungefärliga lägen redovisas sist i denna rapport. Punkterna G2, YS1 och YN1 utgör referenspunkter för grundvatten respektive ytvatten. Syftet med analys av vatten från referenspunkter är att kartlägga lokala bakgrundshalter för analysparametrar som ingår i kontrollprogrammet. Lakvatten och ytvatten har provtagits i fyra omgångar. Grundvattenprov har tagits vid två tillfällen. Samtliga vattenanalyser utfördes av ackrediterade laboratorier. Utöver detta har extra provtagning och analyser av totalkväve och ammoniumkväve för att utvärdera effekten av nya lakvattendammen och översilningsytan. 2. Resultat 2.1 Vattenbalans och lakvattenmängder Mängden lakvatten som pumpats från lakvattendiket till lakvattendammen uppgick till 65 946 m 3 under året och 70 667 m 3 pumpades ut på översilningsytorna. Man hade sparat vatten i dammen inför säsongen. Översilningsytor har fungerat bra under året och det är bra växtlighet på ytorna. Lakvattenreningsanläggningen har fungerat bra under året och endast stått stilla vid ett strömavbrott Luftsystemet varit i drift totalt 8460 timmar. Lakvattenbildningen för upplaget beräknas från årsmedelnederbörd och avdunstning enligt: Q = (N-P) A där, 4

Vika avfallsanläggning Miljörapport 2015 Bilaga 3 Q = lakvattenbildning (mm) N = årsmedelnederbörd(1 mm= 1 l/m 2 ) P = medelavdunstning (1 mm= 1 l/m 2 ) A = upplagets area innanför inre diken (m 2 ) Årsnederbörden för Katrineholm uppgick, enligt statistik från SMHIs station i Norrköping, till 631 mm, vilket mer än för ett normalår. Avdunstningen uppskattas till 45 %. Uppskattningen är troligtvis i underkant då 2015 var ett varmt år med en medeltemperatur som var högre än ett normalår. Då upplagets area är ca 275 000 m 2 uppgår den beräknade lakvattenbildningen till 95 439 m 3 för 2015 (Tabell 1). Beräkningen är dock osäker då avdunstningen är grovt uppskattad. Tabell 1. Pumpade lakvattenmängder vid Vika deponi 2005-2015. Driftår Nederbördsdata, Katrineholm (mm) Pumpad lakvattenmängd enligt driftdata (m 3 ) Lakvattenbildning (m 3 ) Andel pumpad mängd av bildat lakvatten (%) 2005 547 27 708*** 90 300 31 2006 676 20 318*** 111 500 18 2007 582 33 973*** 96 000 35 2008 646 56 253*** 106 600 53 2009 570 69 003 94 100 73 2010 661 45 091 109 100 41 2011 640 72 124 105 600 68 2012 856 35 437 141 200 25 2013 496 47 720 81 900 58 2014 602 67 747 99 330 68 2015 631 65 946 95 439 69 *** Utökad bevattningsanläggning har reducerat mängden återcirkulerat vatten. 2.2 Lakvattenkvalitet Metaller Uppmätta halter tungmetaller är sammanställda i tabell 2. En grafisk redovisning av halternas variation mellan 1997 och 2015 finns sist i denna bilaga. De högsta uppmätta halterna under 2015 ligger generellt inom intervallet för 1997-2014. I punkten L4 uppvisas nya maxvärden för krom och bly. Tungmetallhalterna ligger allmänt inom de intervall som rapporterats för olika typer av lakvatten (RVF, 2000). 5