Socialdepartementet 103 33 Stockholm En särskild utvärdering av tandimplantatbehandling Regeringen har uppdragit åt Försäkringskassan att samordna ett utvärderingsprogram avseende de förändringar som genomförts i tandvårdsstödet den 1 juli 2008. I denna delrapport beskrivs patientupplevd nytta av genomförd tandimplantatbehandling. I den fortsatta studien kommer frågor rörande vårdkvalitet och hälsoekonomiska effekter av implantatbehandling utförd inom ramen för det statliga tandvårdsstödet att behandlas. Studien genomförs av Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, avdelningen för paradontologi, Institutionen för odontologi. Rapporten är skriven av doktorand Jan Derks under handledning av professorerna Jan Håkansson, Tord Berglundh och Jan Wennström. Rapporten överlämnas till regeringen. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Adriana Lender i närvaro av överdirektör Stig Orustfjord, försäkringsdirektörer Gunnar Johansson, verksamhetsområdeschef Jan Almqvist och professor Jan Håkansson, den senare som föredragande. Adriana Lender Jan Håkansson
Preliminär rapport Tandimplantatbehandling i Sverige Patientupplevd nytta, vårdkvalitet och hälsoekonomiska effekter av implantatbehandling utförd inom ramen för det statliga tandvårdsstödet. Avdelningen för parodontologi, Institutionen för odontologi Doktorand: Handledare: Jan Derks Jan Håkansson, professor Tord Berglundh, professor Jan Wennström, professor
Sammanfattning Projektets övergripande syfte är att utvärdera behandling med tandimplantat i Sverige. Kärnpunkter är patientupplevd nytta, vårdkvalitet, komplikationer och hälsoekonomiska aspekter i relation med den typen av tandbehandling. Projektet består av fem studier. Studierna baseras på 4.716 personer som implantatbehandlades under året 2003. Dokumentation som inhämtades från Försäkringskassan innehåller information om exakt typ av vård, information om vårdgivare (tandläkare) och ekonomisk information. I studie 1 skickades en enkät till alla 4.716 personer för att analysera deras personliga upplevelser och åsikter i samband med implantatbehandlingen. Svarsfrekvensen låg vid 81%. Preliminära resultat presenteras i studie 1 och är ej färdig analyserat. Denna analys avses att göra mot faktorer som vårdgivare och behandlingstyp och mot bakgrundsfaktorer som kön och socio-ekonomiska faktorer. I nästa steg (studie 2) kommer ansvariga vårdgivare att kontakteras och behandlingsdokumentation, i form av journalanteckningar och röntgen, kommer att insamlas. Analysen ska riktas till vård- och dokumentationskvalitet, samt möjliga komplikationer och deras eventuella orsaker. Brevet till tandläkarna ska skickas ut i juni 2010. Ett slumpmässigt urval av 800 forskningspersoner kommer att inbjudas till en klinisk undersökning i studie 3. Undersökningen kommer att omfatta röntgenologisk och klinisk dokumentation av utförd implantatbehandling. Klinisk studie initieras år 2011. I studie 4 kommer resultat av studier 2 och 3 att sammanfogas. Syftet är att identifiera potentiella riskfaktorer för komplikationer kring tandimplantatbehandling. Hälsoekonomisk ståndpunkt kommer att evalueras i studie 5. Baserat på insamlade data kommer analyser att göras för att beräkna kostnadseffektiviteten av implantatbehandling, inkluderande såväl initial behandling som indicerad tilläggsbehandling under uppföljningstiden.
Introduktion Bakgrund Implantatretinerad protetik är en väletablerad och vanlig behandlingsmetod vid partiell- eller total tandlöshet som varit ekonomiskt ersättningsberättigad genom det allmänna tandvårdsstödet sedan år 1986. Uppskattningsvis erhåller årligen mellan 50.000 och 80.000 personer i Sverige behandling med tandimplantat. Behandlingsformen är resurskrävande med stora kostnader för såväl patient som samhälle. Genom den förändring i det allmänna tandvårdsstödet som genomfördes i juli 2002 gavs patienter över 65 år ökad ekonomisk ersättning för protetisk behandling, inkluderande tandimplantat. Statens kostnad för tandprotetisk behandling för denna åldersgrupp uppgick under åren 2003-2008 till ca 1 800 miljoner kronor per år, varav behandling med tandimplantat svarade för en årlig kostnad av 800-1000 miljoner kronor. Denna kostnad skall ställas i relation till den totala budgeten på drygt 3 miljarder per år för tandvårdsstödet till hela den svenska befolkningen under samma period. Med den nya reformen för tandvårdsstöd som trädde i kraft 2008-07-01 ges ökad ersättning för implantatrelaterade behandlingsåtgärder även för individer under 65 år, vilket sannolikt kommer att avsevärt öka denna behandlingsåtgärds kostnadsandel av det totala tandvårdsstödet. Ingen uppföljning och utvärdering har genomförts av implantatbehandling som utförts inom ramen för det statliga tandvårdsstödet med avseende på upplevd patientnytta, vårdkvalitet och hälsoekonomiska aspekter. Det saknas dessutom kunskap om prognosen för tandimplantatbehandlingar som är gjorda utanför strikt vetenskapliga studier och inom allmäntandvården (s.k. effectiveness studier). Ett viktigt argument utöver kostnadsaspekten för initiering av uppföljning av tandimplantatbehandling är att vetenskapliga rapporter visat på förekomst av inflammationer/infektioner runt tandimplantat, s.k. peri-implantit. Dessa problem har krävt ytterligare vårdinsatser, inkluderande kirurgisk behandling. Tandimplantat har även förlorats, vilket ofta leder till att den protetiska konstruktionen behöver göras om eller utvidgas, eller helt förloras. Patienter har därmed efter förhållandevis kort tid på nytt blivit vård- och kostnadskrävande av betydande grad. Kunskapen är dock bristfällig om hur vanligt förekommande biologiska och tekniska komplikationer är eftersom inga populationsbaserade studier har genomförts.
Introduktion Övergripande syfte Det övergripande syftet med föreliggande projekt med epidemiologiskt upplägg är att utvärdera behandling med tandimplantat med avseende på (i) patientupplevd nytta, (ii) vårdkvalitet, (iii) prevalens av biologiska och tekniska komplikationer och riskfaktorer/- indikatorer för sådana komplikationer samt (iv) hälsoekonomiska aspekter. Frågeställningar Vilken patientupplevd nytta har tandimplantatbehandlingen medfört? Vilken typ av implantatstödda tandrekonstruktioner har utförts? Vilket medicinskt/odontologiskt/röntgenologiskt underlag förelåg för terapibeslut avseende tandimplantatbehandlingen? Vilken alternativ bettrehabiliterande behandling förelåg? Varför valde patient/tandläkare inte denna? Vilken uppföljning sker av patienter som erhållit tandimplantatbehandling? Hur stor andel av behandlade patienter har problem efter utförd behandling (biologiska/tekniska komplikationer, förlust av implantat/rekonstruktion)? Vilka potentiella riskfaktorer/-indikatorer kan identifieras avseende biologiska och tekniska komplikationer? Är vårdkvalitet beroende av vem som utför vården och/eller var vården utförs? Vilka hälsoekonomiska effekter avseende tandimplantatbehandling kan identifieras?
Introduktion Projektet är delat i 5 studier: 1) Enkätstudie...sida 6 2) Journalstudie sida 19 3) Klinisk undersökning...sida 21 4) Riskfaktorer för komplikationer..sida 22 5) Hälsoekonomisk studie sida 23 Metoder och genomförande Målgrupp är personer behandlade med tandimplantat inom ramen för tandvårdsstödet under år 2003. Registerutdrag avseende implantatbehandlade patienter under 2003 tagits fram av Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm. Ett slumpmässigt urval om 4.716 patienter gjordes varav 3.000 var i åldersgruppen 65-75 år av de totalt 23.000 som blivit förhandsprövade och behandlade år 2003 och samtliga förhandsprövade 1.716 personer i åldersgruppen 45-55 år 2003.
Studie 1 - Enkätstudie Syfte: Att utvärdera patientupplevd nytta/tillfredställelse med erhållen tandimplantatbehandling. Del A Material & metod: En patientenkät till 4.716 person med tolv frågor som fokuserats på upplevd patientnytta av genomgången behandling med tandimplantat samt möjlighet att skriva ett kommentar utsändes gemensamt från Försäkringskassan och Sahlgrenska Akademin i april 2009. Enkäten besvarades av 3.826 personer. 81%. 2 påminnelser gjordes och insamlingen varade till och med oktober 2009. I åldersgruppen 65-75 år låg svarsfrekvensen lite högre, 83%, jämfört med 77% för åldersgruppen 45-55 år (Tabell 1). Tabell 1: Svarsfrekvensen på enkäten Svarsfrekvens Åldersgruppen Frekvens Procent Totalt 45-55 Ej svarat 391 23 Svarat 1325 77 Totalt 1716 100 81% 65-75 Ej svarat 499 17 Svarat 2501 83 Totalt 3000 100
RESULTAT - Enkätfrågor Den första frågan gällde hur nöjda patienterna var med sin tandimplantatbehandling (Figur 1). Figur 1: Är du nöjd med resultatet i stort av din tandimplantatbehandling?. Uppdelning efter svarsalternativ. Majoriteten svarade att de var nöjda, med sin implantatbehandling, 96%. Av dessa svarade 67% mycket nöjd och 27% kände sig i stort sett nöjd med implantatbehandlingen. 72 patienter (2%) svarade absolut inte nöjd. I åldersgruppen 65-75 år var man mer nöjd med tandimplantatbehandlingen än i yngre åldersgruppen. I nästa fråga (Fråga 2) tillfrågades patienterna hur nöjda de kände sig med utseendet på sina tänder efter tandimplantatbehandlingen (Figur 2). Största delen av de svarande kände sig nöjda, 96%. Av dessa svarade 66% mycket nöjd och 30% i stort sett nöjd, endast 3% svarade att de inte var särskilt nöjda och 1% att de var absolut inte nöjda med utseendet efter sin implantatbehandling. Ytterligare analys kommer att göras mot bakgrundsfaktorer som exempelvis: antal implantat som installerades och deras position. socio-ekonomiska faktorer. kön. storstad/landsbygd.
Figur 2: Är du nöjd med utseendet på dina tänder efter din tandimplantatbehandling?. Uppdelning efter svarsalternativ. Tuggförmågan efter implantatbehandlingen undersöktes i Fråga 3. Frågan var: Hur har din tuggförmåga förändrats efter din tandimplantatbehandling?. I figur 3 redovisas svarsfördelning. Där framkom att 71% upplevde att tuggförmågan har blivit bättre. Uppdelat på graden av förbättring uppgav 55% Mycket bättre och 16% Något bättre. 26% upplevde ingen skillnad och 3% uppgav att det blev sämre efter behandlingen. Åldersgruppen 65-75 år beskrev statistiskt signifikant oftare en förbättring av tuggförmåga än åldergruppen 45-55 år. Denna fråga kommer också att analyseras mot bakgrundfaktorer som antal av implantat som installerades eftersom tuggförmågan är beroende av, bland annat, hur många tänder som saknas.
Figur 3 Hur har din tuggförmåga förändrats efter din tandimplantatbehandling?. Uppdelning efter svarsalternativ. I fråga 4 tillfrågades patienten om påverkat säkerheten i socialt umgänge. Formulering var Hur har behandlingen med tandimplantat påverkat hur säker du känner dig i socialt umgänge? och redovisas i figur 4. Figur 4 Hur har behandlingen med tandimplantat påverkat hur säker du känner dig I socialt umgänge?. Uppdelning efter svarsalternativ. Mer än hälften av de svarande kände sig säkrare i socialt umgänge efter behandlingen, 70%. Av dessa svarade 52% mycket säkrare och 15% något säkrare. 32% upplevde ingen skillnad angående den här frågan alltmedan 1% kände sig mindre säker efter behandlingen. Också här ska behandlingsinformation inhämtas och vara del av ytterligare analyser när det gäller olika svarsalternativ.
Femte frågan gällde behandlingen själv och patienterna frågades: Hur upplevde du behandlingen med tandimplantat?. Resultatet redovisas i figur 5. Figur 5 Hur upplevde du behandlingen med tandimplantat?. Uppdelning efter svarsalternativ. Där framkom att ungefär hälften upplevde behandlingen som obehaglig. Uppdelat på frågealternativen uppgav 9% att behandlingen var mycket obehaglig och 45% ganska obehaglig. 47% upplevde behandlingen som ej obehaglig. Möjliga besvär efter tandimplantatbehandlingen undersöktes i Fråga 6. Fråga ställdes: Har du haft några besvär från dina tandimplantat?. Resultatet redovisas i figur 6. Där framkom att majoriteten aldrig har haft några besvär, 68%. Däremot svarade 26% Ja, vid något enstaka tillfälle och 6% som svarade Ja, vid upprepade tillfällen.
Figur 6 Har du haft några besvär från dina tandimplantat?. Uppdelning efter svarsalternativ. Sjunde frågan gällde tiden innan implantatbehandlingen och patienterna tillfrågades: Hur lång tid var du tandlös innan implantatbehandlingen genomfördes?. Resultatet redovisas i figur 7. För ungefär hälften var tiden då de var tandlösa kortare än 6 månader, 56%. För 32% var det 6 månader men mindre än 2 år, 6% svarade 2-5 år och 7% svarade Mer än 5 år. Denna fråga kommer att behandlas och analyseras mot uppgifter om implantatbehandlingen som inhämtas från Försäkringskassans förhandsprövningar. Figur 7 Hur lång tid var du tandlös innan implantatbehandlingen genomfördes?. Uppdelning efter svarsalternativ.
I fråga 8 tillfrågades patienten om terapidiskussion inför implantatbehandlingen. Formulering var Vem föreslog behandling med tandimplantat? och flera svarsalternativ var möjliga (Tabell 2). För majoriteten var det tandläkaren som föreslog behandlingen, 74%, och endast 5% svarade Någon i familjen eller bekantskapskretsen medan svarsalternativet Tandsköterskan/tandhygienist uppgavs av 2%. I 40% av svaren uppgav patienten själv att det var han/hon själv som valde implantat som behandlingsalternativ. Vanligaste kombination var Jag själv och Tandläkaren, 16%. Tabell 2 Vem föreslog behandling med tandimplantat? Jag själv 836 (23%) & någon I familjen eller bekantskapskretsen 36 (1%) & tandläkaren 563 (16%) & tandsköterskan / tandhygienisten 12 (0%) Totalt 1.447 (40%) Någon I familjen eller bekantskapskretsen 79 (2%) & jag själv 36 (1%) & tandläkaren 50 (1%) & tandsköterskan / tandhygienisten 3 (0%) Totalt 168 (5%) Tandläkaren 2021 (56%) & jag själv 563 (16%) & någon I familjen eller bekantskapskretsen 50 (1%) & tandsköterskan / tandhygienisten 31 (1%) Totalt 2665 (74%) Tandsköterskan / tandhygienisten 9 (0%) & jag själv 12 (0%) & någon I familjen eller bekantskapskretsen 3 (0%) & tandläkaren 31 (1%) Totalt 55 (2%) Besöksfrekvensen hos tandläkare/tandhygienist efter tandimplantatbehandlingen undersöktes i Fråga 9 och formuleringen var: Går du regelbundet till tandläkare/tandhygienist för kontroll av dina tandimplantat?. Resultatet redovisas i figur 8. Majoriteten besöker tandvården regelbundet ( Minst 1 gång per år, 81%, och Minst 1 gång vartannat år, 10%). 9%, däremot, får ingen stödjande behandling ( Söker enbart tandvård vid akut besvär, 6%, och Har inte varit hos tandläkare/tandhygienist sedan implantatbehandlingen gjordes, 3%). Bland dem som inte får regelbundet stödjande behandling av deras tandimplantat är åldersgruppen 45-55 år överrepresenterad.
Figur 8 Går du regelbundet till tandläkare/tandhygienist för kontroll av dina tandimplantat?. Uppdelning efter svarsalternativ. Tionde frågan gällde patienten åsikt om behandlingen var värd den kostnad som man betalat: Tycker du att behandlingen med tandimplantat var värt pengarna?. Resultatet redovisas i figur 9. I 87% av all fall svarade man Ja medan 10% uttryckte att de var Tveksamt och 3% uppgav Nej. I åldersgruppen 65-75 år tyckte man oftare att behandlingen var värt pengarna än i yngre åldersgruppen. Denna fråga kommer att analyseras mot individuella kostnader av behandlingen och mot olika bakgrundsfaktorer.
Figur 9 Tycker du att behandlingen med tandimplantat var värt pengarna?. Uppdelning efter svarsalternativ. I fråga 11 tillfrågades patienten: Om du skulle välja idag, skulle du då föredra behandling med tandimplantat?. Där framkom att majoriteten svarade Ja, 87%. 11% sa Kanske och 3% svarade Nej (Figur 10). Det fanns mer patienter i åldersgruppen 65-75 år som skulle välja tandimplantat igen idag. Figur 10 Om du skulle välja idag, skulle du då föredra behandling med tandimplantat?. Uppdelning efter svarsalternativ. Tolfte och sista frågan gällde patientens skriftliga medgivande till ansvariga för denna studie för att få kontakta behandlingsansvarig tandläkaren (Figur 11). 81% svarade Ja.
Det var signifikant fler patienter i åldersgruppen 65-75 år som gav sitt medgivande till att få ytterligare information från deras tandläkare jämfört med 45-55 år åldersgruppen. Figur 11 Får vi ta kontakt med din tandläkare för att få ytterligare information om din behandling?. Uppdelning efter svarsalternativ.
RESULTAT - Kommentarer 1.368 av alla 3.826 forskningspersoner skrev en kommentar i enkäten, 33%. En gruppering av kommentarer gjordes och redovisas i figur 12. n=1.368 Figur 12 Gruppering och antal av oftast och typisk kommentar. Exempel för varje grupp gers i följande: Nöjd Superbra nytt liv efter implantat. Tack XXX (Tandläkare 1), tack XXX (Tandläkare 2), tack XXX (Tandläkare 3). (Enkät Nr 1565) Dyrt Det är alldeles för dyrt. Man kan jun inte vara tandlös. Jag fick låna pengar till behandlingen. Tandbesvär borde vara likställt andra sjukdomar och kosta lika mycket. (Enkät Nr 5493) Biologisk problem Jag har fått fickor runt implantatet och är opererad i maj 2009 för att få bort fickorna. Avvaktar resultatet av fickoperationen. (Enkät Nr 5609) Teknisk problem Mitt ( ) implantat gick sönder efter ca 1 år och 10 månader. ( ) Stiftet satt i en sida så att överhänget sprack ( ). Ny tand sattes dit. Besvärligt att tänderna sitter tajt. Mat fastnar ofta i mellan. (Enkät Nr 1243)
Funktionell problem Har titanstift i både över- och underkäke som inte gick att använda. Har väldigt ont av dom. Fick protes i både över- och underkäke som inte sitter bra. Har svårt att äta. Mitt liv är förstört. (Enkät Nr 7075) Dåligt utseende Tändernas utseende: efter enbart 5 år har de blivit mycket missfärgade. Vid förfrågan skyller man på patientens matvanor. Man kan flyga fram och tillbaka till månen men inte åstadkomma porslinständer som håller utseendet längre än 5 år? ( Enkät Nr 5502)
Del B Material & metod: Försäkringskassans förhandsprövningar till implantatbehandlingen insamlats till alla 4.716 patienter. Behandlande tandläkare kan identifieras i detta dokument och även behandlingsdetaljer framgår. Syftet med analysen är att analysera möjliga relationer mellan patientens behandling, typ av vårdgivare (allmäntandläkare eller specialist) och deras enkätsvarar. RESULTAT (preliminärt, bearbetning just påbörjad) Del B Alla förhandsprövningar har insamlats. Inläsning i databasen pågår. Tills nu har dokument till 602 patienter inlästs. De flesta implantat-kirurgi-behandlingarna gjordes på privat kliniker, 72% mot 24% på Folktandvårdens kliniker. 60% av kirurger var specialist tandläkare (oral kirurg = 48% och parodontolog = 13%). Implantat-protetik gjordes mest på privatkliniker, 77% mot 23% på Folktandvårdens kliniker. Allmäntandläkare utförde i 69% av fallen implantat-protetik. Däremot gjordes 26% av protetik specialister, 4% av parodontolog och 0.2% av bettfysiolog. Dominerande kirurgi-teknik var 2-stegs installation av implantat (58% av alla implantat). I medel fick varje patient 4.69 implantat (Figur 13). 4.69 n=602 Figur 13 Fördelning av antal av implantat per patient.
Studie 2 Studie 2 - Journalstudie Syfte: Att utvärdera underlag för och dokumentation av utförd tandimplantatbehandling. Material & metod: I studien inkluderas samtliga individer i Studie 1 som gett sitt samtycke till att journaldata och röntgenbilder får inhämtas från behandlande tandläkare. Analysen kommer att infatta variabler avseende planering/genomförande/ uppföljning av tandimplantatbehandling. Vidare inhämtas information om vårdmiljö (allmäntandläkare/ specialisttandläkare, privat-/offentlig tandvård). Ingen information lagras som kan möjliggöra identifikation av enskild patient eller tandläkare. Information avseende behandlingen: Anamnestiskt och kliniskt underlag samt omfattning/typ av röntgenunderlag för planering och behandling Bettstatus före implantatbehandlingen (antal tänder ök/uk, parodontal stödjevävnadsförlust, karies, endodontiska problem) Alternativa behandlingsförslag presenterade för patienten Typ av implantatbehandling (antal implantat, fabrikat, typ av protetisk konstruktion och omfattning) Kirurgisk metod (en/två-stegs kirurgi, direktplacering efter extraktion, läkningstid, käkbensrekonstruktion) Protetisk metod (tidpunkt för belastning, skruvförankrad eller cementerad konstruktion) Förlorade implantat före resp. efter belastning och eventuell orsak till förlust Vem utförde den kirurgiska behandlingen (specialist/allmäntandläkare, privat/folktandvård) Vem som utförde den protetiska behandlingen (specialist/allmäntandläkare, privat/folktandvård) Information avseende uppföljning: Antal utförda efterkontroller hos tandläkare/tandhygienist/tandsköterska Typ av undersökningar vid kontrollbesök (röntgen, klinisk undersökning av implantatkonstruktion och vävnaderna runt implantat) Fynd vid kontrollbesök (biologiska och tekniska komplikationer), diagnoser Utförda åtgärder relaterade till komplikationer
Studie 2 RESULTAT (preliminärt) 4.716 enkäter skickades ut. 3.826 ifyllda enkäter återsänds (svarsfrekvens: 81%). 3.110 forskningspersoner gav oss deras medgivande för att kontakta deras tandläkare (81%; Figur 14). Figur 14 Sista och tolfte frågan i enkäten: Får vi ta kontakt med din tandläkare för att få ytterligare information om din behandling?. Alla berörde tandläkarnas namn och adress har identifierats. Studieupplägg Brev till berörda tandläkare kommer att skickas ut i juni 2010. Behandlingsdokumentation kommer att samlas på avdelning för parodontologi vid Göteborgs universitet. Analysen enligt ovan ska göras under andra hälften av 2010.
Studie 3 Studie 3 - Klinisk undersökning (planerad) Syfte: Att analysera prevalens, omfattning och svårighetsgrad av biologiska och tekniska komplikationer. Material & metod: Ca 800 slumpmässigt valda personer i ovan journal- och röntgenstuderade patientgrupper (25% per åldersgrupp) inviteras till uppföljande klinisk undersökning 8 år efter erhållen tandimplantatbehandling. De personer som samtycker erbjuds en kostnadsfri undersökning av implantatkonstruktion och tänder. Inbjudan till undersökning sker efter samråd med patientens tandläkare. Undersökningen kommer att omfatta röntgenologisk och klinisk dokumentation av utförd implantatbehandling för beskrivning av: Subjektiva symptom Aktuellt bettstatus (kvarvarande egna tänder, protetiska konstruktioner, karies- och parodontalstatus) Utsträckning av den implantatstödda protetiska bettrekonstruktionen. Tekniska komplikationer relaterade till tandimplantat och dess komponenter samt den protetiska konstruktionen. Implantatförlust beräknat på implantat-, konstruktions- och individnivå. Marginal bennivå kring tänder och tandimplantat och förändring i relation till tidigare röntgendokumentation. Sonderingsdjup av mjukvävnadsfickor kring tänder och tandimplantat (buccalt, mesial, lingualt, distalt) och förekomst av blödning och/eller pus vid sondering (inflammationssymtom). Prevalens av peri-implantit och mucosit. Diagnosen peri-implantit baseras på kriteriet blödning och/eller pus vid sondering tillsammans med dokumenterad stödjevävnadsförlust (röntgenologiskt detekterad marginal benförlust). Med diagnosen mucosit avses blödning och/eller pus vid sondering utan tecken på stödjevävnadsförlust. Klinisk studie initieras år 2011.
Studie 4 Studie 4 Riskfaktorer för komplikationer (planerad) Syfte: Att identifiera potentiella riskfaktorer/-indikatorer för biologiska och tekniska komplikationer. Material & metod: Patientmaterialet för denna delstudie utgörs av dels de individer som ingått i Studie 2 och dels de i Studie 3. Insamlad data kommer att analyseras med hjälp av multilevel statistisk metod i vilken variabler på behandlare-, individ-, rekonstruktions- och implantatnivå kommer att inkluderas. Potentiella riskfaktorer/-indikatorer för såväl biologiska som tekniska komplikationer kommer att identifieras.
Studie 5 Studie 5 - Hälsoekonomisk studie (planerad) Syfte: Att utvärdera hälsoekonomiska aspekter av tandimplantatbehandling. Material & metod: Patientmaterialet för denna delstudie utgörs av dels de individer som ingått i Studie 2 och dels de i Studie 3. De hälsoekonomiska aspekter som kommer att analyseras är bl.a. vårdkvalitet och upplevd patientnytta i relation till ekonomiska variabler. Baserat på insamlad data kommer ekonomiska modellanalyser att göras för att beräkna kostnadseffektiviteten av implantatbehandling, inkluderande såväl initial behandling som indicerad tilläggsbehandling under uppföljningstiden. Specifika frågeställningar kommer att definieras i samarbete med hälsoekonom (Prof. Björn Lindgren, Biomedicinskt centrum, Lunds universitet).