2006:11 Jordberga kostall Antikvarisk kontroll, 2004 Anna Ligoura Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne
Rapport 2006:11 Jordberga gods - exteriör restaurering av kostallet Antikvarisk kontroll, 2004 Källstorps socken, 1288 Trelleborgs kommun Skåne län Anna Ligoura
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2006 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:11 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Kostallet från sydväst. Foto Anna Ligoura. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Jordberga kostall Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 5 Utförda åtgärder 7 Avvikelser från arbetshandlingar 7 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 7 Iakttagelser under restaureringen 8
Kostallet på Jordberga gods, Källstorps socken. Jordberga ligger i Trelleborgs kommun.
Jordberga kostall Sammanfattning av utförda åtgärder - Byte av skadat tegel - Omfogning - Byte av skadade gavelpannor - Målning av gavelluckor och vinschrullar. Administrativa uppgifter Objekt Jordberga gods, Stora Jordberga 1:6 Socken Källstorp Kommun Trelleborg Diarienummer L12.20-329-04, 1288 Arbetshandlingar Fasadrenovering av kostallet vid Jordberga gods, 2004-09-17; Offert Jordberga gård AB, Diverse fogningsarbeten kostall, Östen Andersson. Länsstyrelsens beslut 2004-09-27, dnr 432-36263-04; 2004-05-24, dnr 434-47053-02 Byggherre/beställare AB Jordberga gård Byggledare/arkitekt Östen Andersson Konsulter - Entreprenörer Östen Andersson Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne genom Anna Ligoura Byggnadstid 2004-08-25 2004-11-18 Bidrag för antikvarisk överkostnad Ja Slutbesiktning 2004-11-24 Byggnadshistorik med relevans för ärendet Jordberga gods är byggnadsminne sedan 1979. Anläggningen har anor från medeltiden men dagens slott uppfördes på 1650-talet. På 1840-talet gjorde C G Brunius en ombyggnad av slottet, då också kostallet uppfördes. Huvudbyggnaden präglas idag av den restaurering som gjordes 1908. Ekonomilängorna uppfördes på 1650-talet och 1830-talet och präglas av Brunius medeltida stilideal. Teglet som användes till murningen av kostallet kommer från godsets egen produktion, på Havgård, vilken Brunius lät återuppväcka för ändamålet. Dock finns det flera olika tegeltyper i byggnaden. Förhärskande i de södra delarna av byggnaden, både på långsidor och gavel, är ett rött tegel med måtten 275-285x80x130-140 mm. Ett rött tegel med något mindre mått präglar stora delar av den övriga fasaden övergången mellan de två tegelsorterna syns tydligt på valv- 5
Jordberga kostall pelarna. Intill östra långsidans mittport har teglet måtten 240x60x120 mm. Till den något utkragade sockeln till pelarna mot söder har använts ett rött tegel med måtten 215x75x130 mm, även använt på pelarna ibland (hörnen). På den norra gaveln finns mycket sten med måtten 270-275x70x120 mm. Norr om ostsidans port finns mycket tegel med måtten 280x70x120 mm. På västra sidan finns tegel av måtten 280x70x130 mm. Det gula teglet på västra långsidan har måtten 280x70x130 mm. Mindre tegel, förmodligen nersågat, har använts till hörn, 210x65x120 mm, på västra sidan. På ritningar från 1940-talet illustreras den ombyggnad av kostallet som gjordes, med höjning av taket då takstolarna byggdes om, vinschanordning mot norr och takkupor gjordes på det västra takfallet. Fasadlivet höjdes, avskilt med en sågtandad fris från den ursprungliga fasaden. Det röda tegel som användes var av något mindre mått än Havgårdsteglet. Ursprungligen var taket stråtäckt och hade en homeja samt en takkupa med lastbrygga mot väster, vilket syns på äldre foton av byggnaden. Tegelpannor lades på takfallen kring 1950-talet. Pannorna på gavelpartierna/trappstegsgavlarna består av äldre enkupiga pannor, både röda och gula, fastsatta med smidda spik. Nyare pannor är satta utan spik. I valvbågarna på den västra långsidan har ett mer gulaktigt tegel använts i de norra delarna av fasaden. Övergången mellan pelarnas röda tegel och själva valven är tydlig. Fasaderna har fogats om under årens lopp, med allt från kalkbruk till cementbruk. Litteratur: Drömmen om medeltiden, Bo Grandien, 1974. Jordbergaboken, Jordberga arkiv. Foto på kostallets västra sida, med stråtak, homeja och takkupa. På taknocken syns små skorstenar/ventilationsrör. Foto från Jordbergas arkiv. 6
Jordberga kostall Utförda åtgärder På gavlarna har stenar som varit mycket skadade knackats bort och ersatts med ny sten, fogat med hydrauliskt kalkbruk. Mestadels rör det sig om enstaka stenbyten; mer sammanhängande parti bara i det nordöstra hörnet. Allt cementbruk som använts vid senare gjorda omfogningar togs bort, om stenen ej skadades mer av denna åtgärd då bruket i så fall fick sitta kvar. Stenen som användes till den södra gaveln kommer från Danmark, antingen Falkenlöwe eller Petersen Tegl. I övrigt användes nytillverkat rött tegel från Bältarbo. Detta höggs ner till 250-260x70x140 mm till valvbottnarna, för att få liknande dimension som den sten som ersattes. Närmast väggen i valvbottnarna sågades stenen till 65x70x140 mm, av samma skäl. Utmed den östra långsidan har teglet i de flesta valvbottnarna bytts ut: alla bottnarna söder om mittporten (utom en halva vid ventilationstrumma) samt fyra fält norr om porten. Teglet i valvbottnarna har tidigare bytts ut i omgångar, så det finns sedan tidigare en blandning av äldre och yngre sten, ibland gul sten. Vissa tegelpannor på gavelpartierna var i dåligt skick och ersattes av nya röda, enkupiga tegelpannor satta i kalkbruk. Pannorna skruvades fast för att få dem att ligga ordentligt på plats, pga. tidigare problem med detta. Skorstenen fogades om med kalkbruk. Grunden fogades om med KC-bruk. Gavelluckorna på den norra gaveln målades med Allbäcks gröna linoljefärg. Avvikelser från arbetshandlingar De två takkuporna mot väster fogades om med hydrauliskt kalkbruk. Den norra kupan fogades om helt och hållet medan den södra har kvar äldre fog ovanför luckorna och utmed plåtavtäckningen. Skadade solbänkar på den östra långsidan lagades med KC-bruk. Enbart en skadad solbänk på den västra sidan lagades. Hissanordningen på den norra gaveln har ej rostskyddsbehandlats. Lastbryggan vid markplan på den norra gaveln har ej linoljebehandlats. Byte av vittrad sten i norrgavelns nedre fack gjordes ej. Nät sattes ej upp i fasadens blinderingar och ventilationsöppningar. Armaturer lagades/byttes ej. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Restaureringsarbetet på delar av kostallets exteriör har gjorts med utgångspunkt i byggnadens kulturhistoriska värde samt med traditionella material och metoder. 7
Jordberga kostall Iakttagelser under restaureringen Tegel från en gammal skorsten måste ha återanvänts som byggmaterial på vissa partier av fasaden, då flera stenar var sotiga och inte bara svarta. Ibland syntes tegel med sot på långsidan och ibland på kortsidan, vilket styrker påståendet. På den södra gaveln sitter en äldre smidesögla, på lagom höjd för att tjudra fast kreatur i. Vad gäller vinschrullarna på den norra gaveln syns tydliga spår efter deras användning, då kalkstenen på frisen under dem har djupa skåror efter slitage från repen som dragits upp och ner. Skadat tegel i ett av valven på norrgaveln. 8
Jordberga kostall Norra gaveln med vinschrulle nedanför ljusöppning. Detalj av slitage i kalkstenen under vinschrulle på norra gaveln. 9
Jordberga kostall Omlagda tegelpannor på den södra gaveln. Omlagd valvbotten på östra sidan med tegel från Bältarbo. 10
Jordberga kostall Södra gavelpartiet innan lagning av sten och pannor. Äldre pannor i enkupigt gult och rött tegel. Smidesögla på den södra gaveln. Kostallet från sydväst efter åtgärd. 11
12
Regionmuseets rapportserie 2006 Kulturmiljö 1. Folkestorps Bränneri, Folkestorp 6:5, Maglehem sn, AK, Mattias Burman, 2005 2. Vallfartskyrkan i Fru Alstad, Fru Alstad, FU, Lars Salminen, 2005 3. Röstånga kyrkogård, Röstånga sn, DK, Åsa Jakobsson och Cecilia Pantzar, 2005 4. Hovdala slott, larm och markarbeten, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005 5. Ask kyrkogård, Ask sn,dk, Åsa Jacobsson, Klara Johansson, Mia Jungskär, Cissela Olsson, 2005 6. Hustoftagård, Väsby sn, AK, Anna Ligoura, 2005 7. Äsphult kyrka, Äsphult sn, MD, Magnus Lindhagen och Jimmy Juhlin Alftberg, 1996 8. Himmelstorpsgården, Brunnby sn, AK, Anna Ligoura, 2004 9. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, 2005 10. Rutsbo, Sankt Ibb sn, AK Anna Ligoura, 2005 11. Jordberga kostall, Källstorps sn, AK, Anna Ligoura, 2004 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning AK- antikvarisk kontroll AUarkeologisk utredning DK- dokumentation, övrigt FU- arkeologisk förundersökning KA- kulturhistorisk analys MD-murverksdokumentation OU- osteologisk undersökning PJ- projektrapport UN- arkeologisk undersökning BD- byggnadsdokumentation BAD-byggn-ark-dokumentation BMU-byggnadsminnesutredning Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation