SVENNEVADS KYRKA Svennevads socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift

SVENNEVADS KYRKA Svennevads socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift UT- OCH INVÄNDIG RESTAURERING 2012-13 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson, Antikvarisk konsult,

INNEHÅLL INLEDNING 5 BESKRIVNING 6 Allmänt 6 Inredning och inventarier 6 HISTORIK 9 Uppförandet 9 Förändringar 9 ADMINISTRATIIVA UPPGIFTER 10 UTFÖRDA ARBETEN 11 Allmänt ut- och invändiga åtgärder 11 Exteriör 12 - Allmänt 12 - Tak på torn och långhus 12 - Socklar 13 - Mark 14 - Plåtarbeten, avrinning 16 - Fönsterbänkar och fönster utvändigt 16 - Dörrar utvändigt 16 - Träluckor gravkammare 17 - Övriga putsarbeten 18 - Övrigt gällande exteriören 18 - Grindstolpar 18 Interiör 19 - Allmänt 19 - Tak 19 - Väggar och taklist 25 - Golv, trä 29 - Golv, kalksten 30 - Fönster invändigt 31 - Dörrar invändigt 32 - Orgelläktare 34 Installationer 35 - Elektriska installationer 35 - Ljud och belysning 36

Inredning och inventarier 37 - Altaruppsats 37 - Altarring med trägolv 38 - Predikstol 41 - Dopfuntar 41 - Psalmnummertavlor 42 - Bänkinredning 42 - Orgel 50 - Ljuskronor 51 - Begravningsvapen och epitafier 52 - Övriga inventarier 53 Vapenhus, torn och bisättningsrum 53 Sakristia 54 Tillbyggnaden mot norr 55 Övrigt 55 Slutord 56 Bilaga 1. Antikvariska iakttagelser 57 Exteriör 57 - Mark 57 - Kyrkans murverk 58 - Södra ingångsdörren 59 Interiör 60 - Tak och väggar 60 - Golv 63 - Bänkinredning 65 - Kronlänkar och kulor 66 - Orgeln 66 - Golv innanför altarringen 68 - Övrigt 68 Bilaga 2. Historik 69 Bilaga 3. Material- och kulörredovisning 74

2014-08-20 INLEDNING Svennevads kyrka genomgick 2012-2013 - under ca 1,5 års tid - en omfattande restaurering. Det gällde främst interiören men vissa utvändiga åtgärder av begränsad art utfördes också. Restaureringen var helt och hållet inriktad på olika underhålls- och konserveringåtgärder. Kyrkan återöppnades 2013-10-13. Restaureringen kom till stånd efter nära överläggningar mellan Sköllersta församling (f.d. Sköllersta, Bo och Svennevads kyrkliga samfällighet), Strängnäs stift och Länsstyrelsen i Örebro län. För att kunna genomföra projektet var ett betydande bidrag i form av kyrkoantikvarisk ersättning från Strängnäs stift en förutsättning. En invändig restaurering i Svennevads kyrka hade diskuterats till och från under ca 30 års tid. Under denna tid var det endast möjligt att genomföra nödvändiga punktinsatser av olika slag, främst av teknisk art. Större utvändiga arbeten hade dock genomförts (se bifogad Historik, bilaga 2). De nu företagna åtgärderna redovisas övergripande i denna rapport, som är sammanställd ur antikvarisk synpunkt. Olika installationer av teknisk art berörs endast översiktligt. Vad gäller mera detaljerad information hänvisas till de olika bygghandlingarna i ärendet, både text och ritningar, liksom konservatorshandlingarna (se nedan under Administrativa uppgifter). Det måste dock nämnas att samtliga åtgärder inte genomfördes, ej heller alltid på det sätt som föreslogs.

BESKRIVNING Allmänt Svennevads kyrka är stor, vitputsad gustaviansk kyrka. Den har rektangulärt långhus med halvrunt korparti i öster, sakristia samt en sentida tillbyggnad i norr och indraget torn i väster. Taket är brutet och klätt med skiffer medan tornet är täckt med koppar. I de rundbågiga fönstren sitter gjutjärnsbågar med dekor av färgat glas längst upp. I söder finns en pardörr av trä och i väster en stor järnbeslagen pardörr. I norr finns en mindre entrédörr till en sentida tillbyggnad. På fasaderna i norr och söder finns två pilastrar på varje långsida. Längs kyrkans fasader löper en utskjutande sockel, som är putsad på samma sätt som väggarna. Invändigt är det stora vitkalkade kyrkorummet täckt av ett putsat trätunnvalv, vilket avslutas nertill mot väggarna av en taklist. Det rundade koret är förhöjt ligger tre trappsteg över långhuset - och innehåller under golvet gravvalv för de dåvarande bruksägarsläkterna på Skogaholms och Haddebo bruk. På ömse sidor om koret finns två pilastrar. Golven i koret, mittgången och sidogångarna är täckta av äldre kalkstensplattor men såväl i mittgången som i tvärgången mot söder ligger dessutom flera gravhällar av kalksten från 1700-talet men också några från 1600-talet (inalles 18 stycken). Tvärgången mot norr utgörs delvis av ett cementgolv. Under bänkinredningen ligger däremot ett brädgolv. På långsidorna finns innerdörrar åt norr och söder, där det ursprungligen funnits en större dörrnisch med - förmodligen - ytterdörrarnas insidor synliga. Inredning och inventarier Interiören i Svennevads kyrka har en speciell karaktär genom sin ovanliga färgsättning i svart och guld på altaruppsats, predikstol, orgelfasad och orgelläktare, en inredning som tillkom i samband med eller några år efter kyrkans uppförande. I koret i öster finns en stor, dominerande altaruppsats av den kände kyrkomålaren Pehr Hörberg, på norra väggen hänger en predikstol med baldakin och i väster finns en stor läktare med orgel. Orgelfasaden tillkom för en orgel för en av dåtidens främsta orgelbyggare men hyser idag en orgel från 1887 (den användes i Uppsala domkyrka några år under dess renovering och flyttades 1892 till Svennevad). Orgelläktaren bärs upp av två kolonner framtill och fyra halvkolonner baktill mot västväggen, färgsatta i svart och guld. Den ursprungligen slutna bänkinredningen är ersatt av en öppen bänkinredning från 1870- talet med dekorativt utformade gavlar med höga, smala fyllningar. Bänkinredningen, färgsatt i grågrönt och gråbrunt, är indelad i fyra bänkkvarter med i brungult marmorerade bänkskärmar framför. I koret finns längs ytterväggen en uppsättning stolar, som förmodligen står på ursprunglig plats. Kyrkan har en rik uppsättning av begravningsvapen från 1600- och 1700-talen, främst över olika ägare till Skogaholms bruk. Dessutom finns ytterligare äldre inventarier; två dopfuntar, stort förgyllt kors med törnekrona, två skulpturer från en äldre predikstol, ljuskronor, ljusstakar m.m.

HISTORIK Uppförandet Svennevads storslagna kyrka, uppförd 1782 86 under starkt inflytande av traktens bruksägare, uppvisar ett av landets mest homogena och ståtliga gustavianska kyrkorum. De förnämliga inventarierna i svart och guld gör att kyrkan uppfattas som ett tempel till de avlidnas minne. Svennevads kyrka har genom sitt välbevarade gustavianska utseende och sin invändigt ovanliga färgsättning ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Den nuvarande kyrkan i Svennevad har haft en äldre föregångare av timmer, som kan ha haft medeltida ursprung. I slutet av 1600-talet tillbyggdes denna kyrka med ett gravkor av sten för den dåvarande ägaren av Skogaholms bruk. Den nya kyrkan uppfördes 1782-86 efter flera års diskussioner. Initiativtagare och pådrivare var friherre Gustaf Philip Wennerstedt på Skogaholms bruk. Han finansierade delvis också bygget. Vem som ritat kyrkan är oklart. Arkitekt Thure Wennberg på Överintendentsämbetet nämns i handlingarna men kanske har dåvarande chefen för Överintendentsämbetet Carl Fredrik Adelcrantz också funnits i bakgrunden. Förändringar Kyrkan har trots sitt utpräglat gustavianska utseende ändå genomgått vissa förändringar, främst under 1860-1880-talen. Utvändigt ersattes under denna period det tidigare spåntaket av ett skiffertak (från Hällan i Dalsland), i fönstren insattes gjutjärnbågar (från Brevens bruk) och i södra fasaden tillkom förmodligen en ny ytterdörr. Invändigt lades kalksten i gångarna ( täljsten från Hällabrottet) och tillkom en ny öppen, ekådrad bänkinredning. Bland de åtgärder, som företagits under de senaste decennierna kan utvändigt nämnas en mindre tillbyggnad åt norr samt fasadrenovering år 1990. I samband därmed åtgärdades även fönstren. Skiffertaket lades om 1985-86 och därefter åter 1999. Den senaste större invändiga renoveringen skedde på 1930-talet, dvs för ca 80 år sedan; omputsning/kalkning av interiören 1930 och ommålning av bänkarna 1936. Tillbyggnaden mot norr år 1990 berörde inte själva kyrkorummet. Under åren 2000-2004 genomfördes olika konservatorsarbeten på fast inredning och inventarier som altaruppsats, altartavla, predikstol, altarring, epitafier samt även vissa åtgärder på bänkinredningen. 2007 justerades golvet där gravhällarna ligger. Värmesystemet är utbytt förmodligen fem gånger; 1882 installerades värmekaminer, 1897 installerades ny värmeanläggning i ny kammare på norra sidan av kyrkan (värmekammaren byggdes om 1907), 1931 installerades en värmeanläggning med lågtrycksånga, därefter - obekant när - ett traditionellt vattenburet system med oljepanna och slutligen 2002 ett vattenburet system med radiatorer och värmepump med jordvärme. En utförligare redogörelse för åtgärder, som utförts i Svennevads kyrka sedan kyrkan uppfördes med koncentration på åtgärder under de senaste 100 150 åren, redovisas i en bilaga i slutet av rapporten, bil. 2.

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens diarienummer: 433-1482-2011 (restaureringsarbetet), 433-576-2013 (konservering fast inredning) och 433-579-2013 (konservering inventarier), Tillstånd från Länsstyrelsen: 2011-03-29 (restaureringsarbetet), 2013-01-28 (konservering fast inredning samt konservering inventarier) Beställare: Sköllersta församling (f.d. Sköllersta, Bo och Svennevads kyrkliga samfällighet), under ledning av Conny Rudolfsson, ordf. i Fastighetsnämnden och Daniel Kullman, fastighetsföreståndare. Projektering/bygghandlingar: - Ut- och invändig restaurering Svennevads kyrka. Arbetsbeskrivning. Bygghandling 2013-04-23. Arkitektur & Byggnadsvård, Örebro. (Förhandskopia 2011-10-21.) - Ut- och invändig restaurering Svennevads kyrka. Rumsbeskrivning. Bygghandling.2013-04-23. Arkitektur & Byggnadsvård, Örebro. (Förhandskopia 2013-03-08.) - Elhandlingar togs fram efter hand av CBF elektriska. Det tidigaste underlaget var mer översiktligt och ingick i Arbetsbeskrivningen ovan. Konservatorshandlingar: - Skadeinventering och åtgärdsförslag innefattande skyddsintäckning av fasta och lösa inventarier i Svennevads kyrka 2012-06-12. Närke Konservatorn AB Byggledning: Börje Lindström, Arkitektur & Byggnadsvård, Örebro Entreprenörer, bl.a.: - Puts: Puts & Tegel AB, Örebro - Bygg: Joachim Wolters, Hjortkvarn - Sten: Närkesten Entreprenad AB, Kumla - Plåt: Falls Plåt AB, Kumla - Måleri: Per Edlund, Vretstorp - Glas: Teijlers Glas AB, Örebro - El: CBF Elektriska AB, Åsbro - Ljud: Ljud-Aktuellt, Örebro - Manöverpulpet: Trämekaniska Snickeriet i Hallsberg AB - Gelbgjuteri: AB V. Fongs Gelbgjuteri AB, Gränna - Klockor: Bergholtz klockgjuteri AB, Sigtuna - Orgel: Rolf Maul Orgelservice, Älandsbro - Tornur: Bertil Jönsson, Svenska tornur AB, Ystad - Konservator: Närke Konservatorn AB - Tapetserare: Monicas tapetserarateljé, St Mellösa - Mark: Tjäderbäcks åkeri, Pålsboda Övriga rapporter bl.a.: - Renovering ljuskronor Svennevads kyrka. Rapport, utarbetad av Bertil Fong 2013, AB V. Fongs Gelbgjuteri, Gränna. - Konserveringsrapport av fasta och lösa inventarier i Svennevads kyrka 2012-06-12. Närke Konservatorn AB - Konservering av inredning och inventarier i Svennevads kyrka 2013. Rapport 2013-11-12, Johan Rothlind, Svenska kyrkan, Västerås

Konservatorskontrollant: Konservator John Rothlind, Västerås Antikvarisk medverkan och dokumentation: Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult, Vintrosa Fotografier: Estrid Esbjörnson om inte annat anges. Ett USB-minne med samtliga foton överlämnas till församlingen liksom en pdf-fil med rapporten. Tidpunkt för arbetenas utförande: April 2012 oktober 2013 Slutbesiktning: 2013-09-27 Bidrag: Total kostnad 5,3 miljoner, varav 5,1 miljoner erhölls i bidrag från Strängnäs stift; 4,7 miljoner i form av Kyrkoantikvarisk ersättning och 400.000 i form av Kyrkobyggnadsbidrag. UTFÖRDA ARBETEN Allmänt ut- och invändiga åtgärder På grund av Svennevad kyrkas höga kulturhistoriska värde var den nu genomförda restaureringen helt inriktad på underhålls- och konservatorsåtgärder. Som framgått ovan skedde den senaste större invändiga renoveringen på 1930-talet, dvs för ca 80 år sedan. Det är en i kyrkosammanhang ovanligt lång tidsrymd, där invändiga renoveringar oftast brukar genomföras i 30-40-årscykler. Erforderliga punktinsatser hade dock gjorts invändigt i Svennevads kyrka vad gäller värme och elsystem men också konservatorsåtgärder på en del fast inredning samt inventarier liksom kontinuerliga utvändiga underhållsåtgärder. Kyrkorummet präglas av de större insatser som gjorts vid tre olika tillfällen: 1/då kyrkan uppfördes på 1780-talet, 2/förändringarna med bl.a. ny bänkinredning och nya fönster o.dyl. på 1870-talet och 3/putsen och färgsättningen av bänkinredningen på 1930-talet. Målsättningen nu var att behålla den utformning och det utseende kyrkan fick på 1930-talet med några, funktionsförbättringar. Utvändigt utfördes nu vissa underhållsåtgärder vad gäller puts, avrinning, målningsarbeten o.dyl. Invändigt åtgärdades i princip hela kyrkorummet med biutrymmen, utom värmesystemet. Några funktionsförändringar skedde vad gäller högtalarutrusning och belysning o.dyl. Kyrkan var nu invändigt i stort behov av underhållsåtgärder. Tak och väggar var kraftigt nedsmutsade, det var sprickor både här och där i tak och på väggar, trägolvet var på en del ställen insektsangripet, färgen flagnade på bänkarna, delar av elsystemet behövde bytas ut, belysningen behövde förbättras m.m. Utvändigt behövdes vissa punktinsatser göras, främst gällande sockelns puts och avrinningen. Efter olika förberedande samtal och diskussioner ägde ett projekteringsmöte rum i januari 2012. Under byggtiden från mars 2012 till oktober 2013 skedde 13 byggmöten. Därutöver

utfördes olika besiktningar, varav 7 resulterade i rapporter av byggledaren. Byggprocessen avslutades med slutbesiktning. Under våren och sommaren 2012 utfördes flera av de utvändiga arbetena, vilka i vissa fall fick kompletteras eller kunde slutföras först sommaren 2013. Under första halvåret 2012 genomfördes en del förberedande arbeten invändig medan kyrkan fortfarande var i bruk, t.ex. borttagning av högtalare i bänkar, byte av golvbräder o.dyl. Kyrkan stängdes 2/9 2012, varefter föremålen flyttades ur kyrkan. Ställningar började därefter resas i kyrkan, vilket i detta stora utrymme var ett tidsödande arbete. Kyrkan kunde åter tas i bruk under oktober 2013. Exteriör Allmänt Kyrkan hade som nämnts ovan genomgått en utvändig renovering 1990 medan skiffertaket senast lades om 1999. Nu förelåg ett behov av att åtgärda vissa utvändiga problem. Relativt kraftigt flagnande puts på kyrkans sockel hängde samman med dålig avrinning på en del ställen i kombination med ej tillfredställande marklutning. Problem med nedfallande snö från tornet med skifferskador som följd behövde åtgärdas. Det var skador på fönsterbänkar av kalksten. Dörrar och några fönster behövde målas m. fl. liknande underhållsåtgärder. De utvändiga åtgärdsbehoven redovisas på ritningar i Arbetsbeskrivningen. Tak på torn och långhus Montering av snörasskydd på torntakets alla fyra sidor för att undvika att snö faller ner och skadar skifferplattorna och besökare. Snörasskydden klamrades fast på koppartakets falsar med hjälp av plåtbeslag med bly som mellanlägg. Föreslagen målning av undersida plåtbleck på torn och västgavel i höjd med kyrkans takfot utfördes inte. Fästande/komplettering av ett 10-tal nerfallna/lösa skifferplattor, främst på västra hälften av kyrkan.

Socklar Nedknackning av flagnande och dålig puts på den utskjutande sockeln med efterföljande putslagning och avfärgning i samma kulör som kyrkans fasader sommaren 2012. I princip berördes hela sockeln runt kyrkan, från ett par decimeters höjd ovan mark till hela sockelhöjden. Det sistnämnda gällde bl.a. gällde hela norrsidan från västgaveln till norra tillbyggnaden. Som ett led i arbetet avlägsnades gräsmattan närmast kyrkan (se nedan Mark), vilket fick till följd att kraftiga sommarregn 2012 missfärgade den nya sockelputsen. Sommaren 2013 fick därför sockeln tvättas och på några ställen även kompletteringslagas (några av lagningarna blev till en början alltför vita). Som helhet är det nya putspåslaget på socklarna något mindre grovkornigt än den befintliga putsen.

Mark Generell förbättring av markförhållandena runt och närmast kyrkan för att minska risken för putsskador, i synnerhet på socklarna. Borttagning av gräsytorna närmast socklarna till ett djup av ca 15 20 cm. I stället påfördes singel. Höjning av de grusbelagda ytorna ca 10-20 cm framför tornet i väster. Underst läggning av geotextil, därefter krossmaterial och till slut återbeläggning av singel. Begränsad markförhöjning skedde också framför södra ingången av tillgänglighetsskäl. Mindre förhöjning/markjustering av de gräsbevuxna ytorna framför västligaste delen av sydfasaden, där det lätt samlades vatten vid regn. Borttagning av cementplattorna mellan sakristian och norra tillbyggnaden i norr och ersättning med grusytor i likhet med grusytorna framför tornet i väster. Grävning av ett ca 0,5 m djupt schakt i gräsmattan norr om kyrkan för dragning av ny elledning från bisättningsrummet i tornet till tillbyggnaden i norr, varefter schaktet fylldes igen. Grävning vid sakristian/norra tillbyggnaden för befintlig dagvattenledning (från stuprör), som var fylld med löv etc. Plåtarbeten, avrinning Generell förbättring av vattenavrinningen på de ställen där putsen tagit skada, i synnerhet på sockeln, samt därtill hörande partiella plåtarbeten. Montering av nya hängrännor på västra delen av syd- och nordfasaderna från västgaveln till de här befintliga stuprören alldeles öster om pilastrarna. Montering av nytt stuprör i inre hörnet mellan sakristian och norra långhusväggen samt montering av en mindre plåt i sakristians hängränna vid utloppet från det här befintliga stupröret från taket. Montering av nya fönsterbleck under de runda fönstren på tornets södra och norra sidor för att minska droppet på den utskjutande grunden. De befintliga målade och

galvaniserade plåtarna ersattes av nya färdigmålade plåtar från Plannja med utkragad droppnäsa. Placering av vattenrännor av sten under flera av stuprörens utkastare för att leda bort vattnet från kyrkan.

Fönsterbänkar och fönster utvändigt Lagning/putsning av de spjälkade framkanterna på fönsterbänkarna av kalksten. Målning av plåten under fönsterbänkarna. Målning av fönstren i tillbyggnaden i norr. Dörrar utvändigt Ommålning av dörr i söder i engelskt röd färg, samma kulör som dörrarna erhöll 1990 (betr. val av kulör, se Antikvariska iakttagelser bilaga 1) samt ommålning av dörr i norr i samma kulör. Ommålning av den järnbeslagna dörren i väster; först grundning med järnmönja, därefter ommålning med svart linoljefärg. Ommålning ytterdörr sakristia.

Träluckor gravkammare Nya träluckor av något bredare bräder än tidigare framför de tre ventilationsöppningarna till gravkamrarna under det halvcirkelformade koret. De befintliga beslagen flyttades över från de gamla luckorna. Snickaren valde att använda mässingsspikar /skruvar. De nu ersatta luckorna kan av utseendet att döma inte ha varit de ursprungliga. Montering av ramar av kalksten framför gravkamrarnas träluckor för att undvika att singel/jord skadar luckorna nertill. Montering av en liknande kalkstensram framför ventilationsluckan under sakristian i norr, för att inte singel ska rasa in och för att luckan ska gå att öppna och stänga.

Övriga putsarbeten Partiella mindre putslagningsarbeten, t.ex. i fönstersmygarna och i takfoten. Tvättning av västfasaden och tornet upp i höjd ett stycke ovanför det runda västfönstret i samband med att de hade en lift tillgänglig för andra arbeten. Övrigt gällande exteriören Justering av trappan framför tornet i väster; stegen av betong nederst lagades, stegen av kalksten ovanför justerades/fogkompletterades. Tjärning av tornluckor kommer att ske under 2014. Grindstolpar Partiell omputsning och avfärgning av grindstolparna vid södra kyrkogårdsentrén. Putsarbetena skedde förhållandevis sent hösten 2012, då det var relativt kallt. Arbetet justerades under 2013. Montering av nya kopparhuvar, vilka ersatte de befintliga av koppar.

Interiör Allmänt Som framgått tidigare i texten förelåg sedan länge ett stort behov av underhållsåtgärder invändigt i kyrkan. Putsen på tak och väggar var smutsig, det var sprickbildning på flera ställen, puts föll ner i övergången mellan långhustaket och västväggen, det var insektsskador i trägolven och bänkar osv. Tak Rengöring, putslagning och avfärgning av taket. Det var väldigt mycket sprickbildning i taket med en mängd små fina sprickor, vilka kratsades upp och putslagades. Detta var ett omfattande arbete. De flesta sprickorna var antingen längsgående eller tvärgående, betydligt färre hade andra riktningar. Större putslagning av ett ca 0,5 m brett parti över taklisten, där det ovanför listen var en kraftig längsgående sprickbildning i princip hela vägen runt kyrkorummet. Generellt fanns det i taket under putsen en vassmatta, som var spikad i undertakets träpanel. Partiet närmast taklisten såg dock annorlunda ut och bestod av ett ca 15 cm brett parti av murat tegel, mot vilket innertakets panel direkt var anslutet. Däremot fanns det ingen vassmatta här. Denna konstruktion hade lett till kraftig sprickbildning längs hela taklisten. För att lösa detta och motverka rörelser i putsen knackades först putsen ner. Därefter sattes det fast papp och vassmatta med nät innan ny puts med ett armeringsnät lades på. På detta sätt bildas ett glidskikt mellan mur och tunnvalvets trätak med kontrollerad spricka över taklist. Upphuggning och lagning av spricka mellan taket och västra väggen, där puts släppt och ramlat ner på läktaren. Här gjordes nu en sprickanvisning, dvs vid putslagningen lämnades en spricka för att de två byggnadsdelarna ska kunna röra sig oberoende av varandra utan att putsen ska gå sönder. Man kunde här konstatera att det fanns en

vassmatta i taket och också att man förmodligen haft problem här tidigare, eftersom det i taket var lagat med tegel på norra sidan. Generell putslagning med hydrauliskt kalkbruk. Därefter avfärgning av taket med först Kalkfärg Special, därefter ca 8-10 strykningar med obruten vit Kulekalk (samma typ som Gotlandskalk). Efter nedtagningen av byggnadsställningarna konstaterades att taket ser en aning flammigt ut, speciellt baktill i kyrkan, men denna typ av kalkfärg har den effekten.

För att slippa framtida sprickbildning över taklisten och motverka rörelser i putsen knackades först den befintliga putsen ner. Därefter sattes det fast papp och vassmatta med nät innan ny puts med ett armeringsnät lades på. Överst syns pappen och vassmattan (t.v. skyddsinklädnad för altaruppsatsen).

Det var väldigt mycket sprickbildning i taket med en mängd små fina sprickor, vilka kratsades upp och putslagades, ett omfattande arbete.

Väggar och taklist Rengöring, putslagning och avfärgning av väggarna. Upphuggning av sprickor, särskilt på delar av takfoten och partiet närmast därunder, över fönsteröppningarna, kring fönstren och på fönsterbänkarna men också på några väggpartier baktill i kyrkan. Putslagningen kring fönstren och på fönsterbänkarna försvårades av isbildning och kraftig kondens på grund av den starka vinterkylan utomhus och fukten från putsarbetena inomhus. Av cementlagningar kring fönstren att döma har man haft problem med detta tidigare. Upphuggning och lagning av sprickan mellan taket och västra väggen, vilket berörts ovan under Tak. På väggen kunde man se att det skett putspåslag tidigare. Upphuggning av den spricka, som framträdde där de tidigare större dörrnischerna på långsidorna var igenmurade (på 1930-talet?). Sprickan gavs av estetiska skäl en svagt fasad form. Sparande av referensyta på södra väggen invid den igenmurade f.d. dörrnischen (se vidare Antikvariska iakttagelser, bilaga 1). Generell putslagning med hydrauliskt kalkbruk liksom, taket. Därefter avfärgning av väggarna med först Kalkfärg Special, därefter ca 8-10 strykningar med i svagt gul kulör bruten Kulekalk (samma typ som Gotlandskalk). (Den först valda kulören med grön umbra i visade sig vid provstrykningen se smutsig ut, varför en annan kulör valdes, med lite oxidgult istället.) Taklisten ströks med samma färg som väggarna. Avsikten från början var att endast lagningarna skulle strykas med Kalkfärg Special men putsentreprenören valde att stryka hela väggarna för att få ett jämnt sugande underlag. Efter nedtagningen av byggnadsställningarna konstaterades det att väggarna ser en aning flammiga ut, speciellt baktill i kyrkan, men denna typ av kalkfärg har den effekten.

Golv, trä Byte/komplettering av golvbräder under bänkkvarteren. Ända sedan 1930-talet har det varit problem med insektsangrepp/röta i brädgolvet och till viss del även i bänkarna. Vid den invändiga renoveringen i mitten på 1930-talet omlades trägolvet i de två södra bänkkvarteren. 1985-86 utfördes saneringsarbeten mot strimmig trägnagare. Nu konstaterades åter angrepp av strimmig trägnagare i golv och bänkar. De angripna partierna sanerades av Anticimex med bekämpningsmedlet Permex E. En del golvbräder i de södra kvarteren byttes ut, främst det sydvästra. Det var färre än 10 bräder som byttes ut i sin helhet. Andra bräder kompletterades, varvid friska partier av de borttagna golvbräderna användes. Några kompletteringar gjordes även i det nordöstra kvarteret. Trots dessa åtgärder mot de envisa trägnagarna fortsatte angreppen upprepade gånger under byggtiden, både i golvet men också nertill i bänkarna, inte bara på södra sidan utan även lite på norra sidan. Detta ledde till nya besök av Anticimex, som sammanlagt sprutade mot insekterna fyra gånger. Att angreppen fortsatte under byggtiden berodde enligt detta företag på att fukten i byggnaden ökade under byggtiden. Sedan kyrkan togs i bruk har inga nya angrepp konstaterats. Behandling av de nylagda golvbräderna med Gysinge linoljefernissa. I övrigt såpskurning av trägolven.

Golv, kalksten Begränsad justering/översyn/fogkomplettering av kalkstensgolven. Några av foglagningarna orsakades av de ledningar/kablar, som bl.a. drogs mellan stenarna för den nya högtalarutrustningen, t.ex. tvärs över mittgången nära tvärgången samt vid trappan framför sakristian. Viss uppbrytning av det betonggolv, som finns i norra delen av tvärgången mot norra ingångsdörren för ledningsdragning mellan manöverpulpeten i den främsta bänken i nordvästra bänkkvarteret och tillhörande teknisk utrustning i norra tillbyggnaden. (Betr. betonggolvet, se Antikvariska iakttagelser bil. 2). Betonggolvet döljs nu av en grå gångmatta.

Fönster invändigt Översyn av gjutjärnsfönstren, som har både ut- och invändiga glas monterade i samma gjutjärnsbåge men som inte är öppningsbara. Om fönstren hade denna konstruktion från början eller om de invändiga glasen är insatta senare gick det inte att få klarhet i. Några större åtgärder med fönstren var nu inte inplanerade, eftersom de hade genomgått en grundlig genomgång för ett antal år sedan (det visade sig vara kring 1990). I samband med putsningsarbetena, den stränga vinterkylan utanför och den fuktiga värmen inne i kyrkan uppstod problem med kondens och isbildning på fönstrens insida. Relativt kraftig kondens uppträdde också mellan fönsterrutorna, vilket är ett återkommande bekymmer vintertid i kyrkan. Nu öppnades flera rutor och tömdes på det vatten, som fanns där. Översynen utfördes nu av glasmästare, samme glasmästare som gick genom fönstren kring 1990, då problemen var likartade. Nu kittades en del glas om, ca 10 spruckna glas byttes ut (de flesta invändigt) och rutor med stående vatten dränerades genom att de lättade på glaset. Uppfräschning/målning av gjutjärnsfönstrens insida utfördes av målaren. Grundning med järnmönja på rostiga partier, därefter en strykning med linoljefärg. Inom ramen för den nu aktuella restaureringen var det inte möjligt att åtgärda gjutjärnet mellan glasen, även om man ser rost lite här och var.

Dörrar invändigt Ombyggnad nertill av södra innerdörren av tillgänglighetsskäl. Tröskeln under dörren togs bort, varför dörren i stället fick förlängas nertill. Den planerade tätningen av dörren kunde inte utföras, eftersom det blev för trångt. Ommålning av samtliga trädörrar i kyrkorummet i befintlig gröngrå färg. Ommålning av södra ytterdörrens insida i befintlig mörkt grågrönsvart kulör efter borttagning av den flagnande färgen.

Orgelläktare Rengöring samt begränsat fästande av lös färg och retuschering av läktarbröstningens utsida och de kolonner som bär upp orgelläktaren, ett arbete som utfördes av konservator. Ommålning av läktarbröstningens ovan- och insida i befintliga kulörer, eftersom färgen flagnande markant i de spacklade skarvarna mellan panelbräderna i bröstningen. Borttagning av befintlig äldre gångmatta. Såpskurning av trägolvet. Ommålning av läktarens bänkar utfördes inte av ekonomiska skäl trots markant flagning. Detta innebär samtidigt att originalfärgskiktet från 1930-talet finns kvar på dessa bänkar. Rengöring, fästande av lösa färgskikt samt retuscheringsarbeten på äldre bänkskärm på läktarens sydsida, ett arbete som utfördes av konservator.

Installationer Elektriska installationer Utbyte av stora delar av elsystemet, uppskattningsvis 75 %. I samband därmed monterades en elcentral i tornet. För att dra elströmmen mellan kyrkans västra del till dess östra grävdes en ny matarkabel ner i marken norr om kyrkan, från bisättningsrummet i tornets norra del till sakristian. Den befintliga kabeldragningen under golvet i kyrkan från 1930-talet kunde inte utnyttjas. Elektriciteten är nu utförd enligt gällande bestämmelser. (Betr. mera detaljerade upplysningar om elinstallationerna, se arbetshandlingarna.)

Ljud och belysning Montering av ny högtalarutrustning med nya högtalare på kyrkorummets väggar, manöverpulpet i nordvästra bänkkvarteret och tillhörande utrustning i städskrubben i norra tillbyggnaden samt erforderlig ledningsdragning (se ovan under Golv, kalksten). Två små hyllor för utrustningen sattes upp på norra korväggen, bakom pilastern. Förbättring av belysningen genom montering av halogenarmaturer på ljuskronornas kronlänkar (se nedan under Ljuskronor). Montering av mindre installationssocklar vid korets trappsteg och pilastrar för att dölja delar av den nya ledningsdragningen. Bibehållande av befintlig hörslinga.

Inredning och inventarier Den fasta inredningen och de flesta lösa inventarier behandlades nu av konservator. Flera av dem hade genomgått olika större konserveringsåtgärder 2000-2004 som altaruppsats, altartavla, predikstol, altarring, huvudbaner och anvapen. Därför utfördes nu generellt bara begränsade åtgärder på föremålen; rengöring, fästande av lösa färgskikt och retuscheringsarbeten. (Mera detaljerad information om åtgärderna på föremålen, se Konservatorshandlingarna.) Den fasta inredningen täcktes under byggtiden in med plast och byggskivor. De större lösa föremålen som huvudbaner, anvapen, psalmnummertavlor m.m. förvarades på en för ändamålet tillfälligt uppbyggd, inplastad ställning i sakristian, några mindre förvarades i konservatorns ateljé för konservatorsåtgärder. Altaruppsats Rengöring, fästande av lösa färgskikt samt retuscheringsarbeten Lagning och retuschering av flera stötskador, som under byggtiden skedde på kolonnerna runt altaruppsatsen.

Altarring med trägolv Rengöring, fästande av lösa färgskikt på flera ställen, bl.a. på pelarna mellan balusterdockorna, samt retuscheringsarbeten. I övrigt ommålades helt överliggarens profilerade kanter samt listen närmast golvet, ett arbete som utfördes av konservatorn. 2003 hade altarringen konserverats och delvis ommålats av konservatorn. Det sistnämnda gällde altarringens plana överliggare och det släta partiet på sockeln. Färgflagningen hade sedan dess fortsatt på flera ställen och åtgärdades alltså nu åter. Omklädning av knäfallet med nytt grönt tyg, Berghem Karolina 70. Det tidigare tyget hade varit ljusgrönt men blekts så att det såg nästan vitt ut. I stället för ommålning av trägolvet innanför altarringen, som diskuterats i flera år, lades det in en lös golvmatta i ull i grå kulör, en ur antikvarisk synpunkt mera skonsam lösning.

Predikstol Rengöring, fästande av lösa färgskikt samt retuscheringsarbeten. En förgylld orm, som påträffades under putningsarbetet bakom predikstolen, sattes nu åter upp på predikstolstakets krönande kors. Dopfuntar Rengöring, fästande av lösa färgskikt samt retuscheringsarbeten på dopfunten av trä i form av en avhuggen kolonn framme i koret. Flyttning av den medeltida dopfunten av sten från sidogången vid nordöstra bänkkvarteret till vapenhuset.

Psalmnummertavlor Rengöring, fästande av lösa färgskikt samt retuscheringsarbeten på psalmnummertavlorna, såväl två främre ovala i koret som de två bakre rektangulära på långhusväggarna intill ingångsdörrarna. Flyttning av de rektangulära psalmnummertavlorna från sina tidigare platser öster om ingångsdörrarna till nya lägen väster om dörrarna p.g.a. de nya högtalarnas placering. De gamla väggfästena fick dock sitta kvar. Bänkinredning Ommålning av bänkarna, utom en del av bänkgavlarna mot mittgången. Ambitionen var att av antikvariska skäl försöka behålla så mycket originalmålning från 1930-talet som möjligt, i varje fall på bänkgavlarna, men i praktiken blev det av måleritekniska skäl mindre än önskat. Arbetet med bänkarna blev omfattande. Bänkinredningen är öppen och indelad i fyra bänkkvarter med en bänkskärm framför varje kvarter. Bänkarna har dekorativt utformade, utsågade gavlar med en långsmal fyllning baktill. På insidan av bänkryggarna är tre spår infrästa på ett sådant sätt att ryggarna ser spontade ut. Bänkryggarnas baksidor är helt släta men med tydliga spår efter hyvling (för hand?). Bänkryggarna går ända ner till fotbrädan vid golvet. Bänkryggarnas övre delar är i höjd med sitsarna ihopspontade med de undre delarna av ryggen. Sponten mellan bänkryggarnas övre och nedre delar hade nu släppt på flera ställen, varför lagningar fick göras lokalt. I psalmbokshyllorna var små högtalare inmonterade, vilka nu togs bort med efterföljande lagning. Även lösa psalmbokshyllor och fotstöd lagades lokalt liksom spår efter insektsangrepp. Bänkarnas insidor hade en dämpat grön färgsättning, baksidorna var grågröna medan gavlarna hade en mera brun ton med marmorering i grönt och svart medan de långsmala speglarna var svarta med ockragula lister.

Färgskikten på bänkarna var i dåligt skick med kraftigt flagnande färg. Under flera år hade färgen lappats och lagats, senast i början av 2000-talet då konservatorn fäst löst färg och retuscherat. Det var väldigt mycket spackel, antagligen från bänkarnas ommålning på 1930-talet, vilket bidrog till den kraftiga flagningen. Det visade sig också under arbetet att bänkgavlarna mot sidogångarna under fönstren blivit väldigt blekta av solljuset. Efter de partiella lagningsarbetena skrapades, spacklades och ommålades bänkarna. Ungefär hälften av bänkgavlarna mot mittgången klarade sig utan ommålning, endast bättring. Bänkarna gavs samma färgsättning som tidigare, även om nyanserna kom att bli något mera dämpade. Gavlarna lackades slutligen, även de ej ommålade.

Orgel Utbyte av all elektricitet inuti orgeln av elektriker under överinseende av orgelbyggare. Översyn/rengöring av orgeln av orgelbyggare. Man skulle egentligen ha behövt byta ut väderlådan men det var inte aktuellt nu utan den lagades i stället. Rengöring samt begränsat fästande av lös färg och retuschering av orgelfasaden, ett arbete som utfördes av konservator. Ommålning av de grå partierna på orgelhusets baksida utfördes inte, trots färgflagning, av ekonomiska skäl.

Ljuskronor Renovering/lagning/översyn av ljuskronor med efterföljande lackning. Ljusarmarna återställdes för stearinljus och kronorna kompletterade med elektriska lamphållare i en diskret placerad mässingsring. Elledningarna förnyades också. Montering av halogenarmaturen Gunilla högt upp på kronlänkarna för att förbättra allmänbelysningen i kyrkan utan ingrepp. Ommålning av kulor och länkar i den befintliga grå färgen (se vidare Antikvariska iakttagelser, bilaga 1). Montering/dragning av elledningarna till kronorna utvändigt på kulorna och länkarna på ett prydligare sätt än tidigare. Upphängning av ny, traditionellt utformad ljuskrona av mässing under läktaren, tillverkad av Fongs Gelbgjuteri AB, Gränna.

Begravningsvapen och epitafier Rengöring, fästande av lösa färgskikt samt retuscheringsarbeten på begravningsvapnen av trä. Avlägsnande av ytsmuts på de tre stenepitafierna i koret. Epitafierna var under byggtiden inklädda med plast av putsentreprenören. Efter avslutat arbete syntes tydliga rinnmärken, sannolikt orsakade av att kalkvatten runnit in under skyddsplasten och påverkat ytbehandlingen. Det bör undersökas om skadorna kan åtgärdas genom att poleras upp med bivax, enl. konservator John Rothlinds rapport.

Övriga inventarier Rengöring, fästande av lösa färgskikt samt retuscheringsarbeten på två skulpturer ovanpå taklisten (från den gamla kyrkans predikstol), förgyllt kors med törnekrona på sydväggen, kandelaber, ljusstakar, kannor på altaret samt en oljemålning o.dyl. Målning av tidigare omålad, sentida ambo i grågrön kulör. Sprutning mot strimmig trägnagare på de lösa 1700-talsmöblena i koret. De hade målats om av målaren Per Lindström, Åsbro, i samband med tillkomsten av norra tillbyggnaden kring 1990 (målningsarbetet bekostades av en gåva). Vapenhus, tornrum och bisättningsrum Rengöring, putslagning och avfärgning av väggar. Ommålning av taket i vapenhuset Ommålning av dörr mot kyrkorum. Tvättning och linoljestrykning av västportens insida samt dörren mot bisättningsrummet

Sakristia Rengöring, putslagning och avfärgning av tak och väggar, Ommålning av innerdörr mot öster samt tvättning av ytterdörrens mögelfläckade insida. Borttagning av befintlig röd kokosmatta Justering av trägolv med islagning av gamla spikar. Såpskurning av golvet. Rengöring, fästande av lösa färgskikt samt retuscheringsarbeten på den stora donationsminnestavlan på västra väggen, ett arbete som utfördes av konservator. Flyttning av kassaskåpet från sin tidigare plats framför den igensatta eldstaden till en plats öster om fönstret. Borttagning av fötter på skåp framför donationstavlan för att denna inte ska döljas.

Tillbyggnaden mot norr Lagning av vattenläcka i taket sommaren 2013, vilken uppkommit genom att takskiffer fallit ner och gjort hål i yttertaket av plåt. En inspektionslucka togs upp invändigt i korridorens tak. Ommålning av väggar och tak i korridor, samlingsrum och hwc. Ommålning av dörrar. Nya golvmattor av linoleum samt plastmatta i hwc. Övrigt Elektrifiering av tornur. Klockan hade stått stilla i flera år. Uppdragning hade antagligen skett med hjälp av lod tidigare. Det gamla maskineriet behölls. Borttagning av gamla lucköppnare. Installation av fjärrmanövrering av kyrkklockorna. Montering av inomhusgivare för att få bättre temperatur i kyrkan, en givare som tar hänsyn till värmen från solinstrålningen. Tidigare fanns bara en utegivare på nordsidan, vilket ledde till att det kunde bli alltför varmt i kyrkan då solen lyste från söder och värmde kyrkan.

SLUTORD Det är väldigt tillfredställande att Svennevads kyrka nu genomgått en välbehövlig invändig restaurering, vilken i princip helt varit inriktad på nödvändiga underhålls- och konserveringsåtgärder. De olika årsringarna invändigt i kyrkan kan fortfarande tydligt utläsas; det gustavianska kyrkorummet med sin svarta inredning från 1780-talet, gjutjärnsfönstren och bänkinredningen från 1800-talets senare del samt bänkarnas färgsättning från 1930-talet. Svennevads kyrka är fortfarande en av de kulturhistoriskt mest värdefulla kyrkorna i Örebro län De fanns nu inte ekonomiska möjligheter att åtgärda allt som behövdes. På läktaren finns t.ex. målningsbehov på orgelhusets bakre partier samt på bänkarna. Plåtslagarena konstaterade att tornets koppartak är i bra skick, åtminstone så långt upp de kunde se, vilket är tillfredställande. Sedan det installerades ett jordvärmesystem 2002 har tidvis värmen varit i högsta laget i kyrkan. Detta har enligt konservatorn orsakat vissa torkskador på inredningen. Församlingen strävar nu efter att hålla en jämn värme på 18 19 grader. Eftersom det är ett trögt värmesystem är det svårt att hålla en lägre temperatur i veckorna och höja den vid förrättningar. Dessutom måste man här i Svennevad ta hänsyn till förekomsten av strimmiga trägnagare i trägolvet, vilket man haft problem med i mer än 80 år. För att hålla dessa insekter i schack får det inte vara alltför fuktigt i kyrkan. Nu i efterhand kan man reflektera över om man borde ha gjort mera genomgripande åtgärder för att få bukt med dessa skadeinsekter. Problemen var dock inte av den omfattningen att det motiverade en ny golvkonstruktion. Estrid Esbjörnson Antikvarisk konsult Tillägg: Börje Lindström, Conny Rudolfsson, Daniel Kullman och Per Edlund har läst och gjort rättelser och tillägg i rapporten före färdigställandet.

BILAGA 1 ANTIKVARISKA IAKTTAGELSER Under arbetet gjordes vissa iakttagelser av antikvarisk art, som redovisas i denna bilaga. EXTERIÖR Mark Det gjordes vissa markarbeten. Främst gällde det borttagning av gräsmattan närmast kyrkans grund. Då frilades längs sockeln en ca 30 40 cm bred yta med ett djup av ca 15-20 cm. Jag tittade efter om det möjligen skulle finnas några spår efter den medeltida kyrkan, vars exakta placering man inte känner till. Det konstaterades att jorden var lite mörkare på norra långsidan, särskilt mot öster, liksom också mot sydväst på södra sidan. I övrigt utgjordes den av mer eller mindre sandblandad jord med lite bruks- och tegelrester samt lite småsten. På södra långsidan öster om sydingången syntes några större, ytligt liggande stenar. Ett par meter öster om ingången rörde det sig om några rundade stenar (stenstorlek 20-40 cm). Längre österut, under östligaste fönstret samt invid den här befintliga pilastern, låg lite större stenar (stenstorlek 30-40 cm). Kan stenarna invid pilastern vara en del av en stenkista?

På östra delen av södra långsidan - under östligaste fönstret och invid pilastern - låg lite större stenar. Kan stenarna invid pilastern vara en del av en stenkista? Ingen av dessa iakttagelser gav någon som helst antydan om förekomsten av en äldre kyrka. Det fanns därför ingen anledning att undersöka något parti närmare. Förmodligen blev marken så nära kyrkan rejält omrörd när kyrkan uppfördes på 1780-talet. De nu påträffade stenarna ligger kvar under det nu pålagda singelskiktet. För dragning av en ny elkabel grävdes det ett ca 0,5 m djupt schakt nära norra långhusväggen, från norra tillbyggnaden till tornet (efter samråd med länsstyrelsen). Enligt den entreprenör, som utförde grävningsarbetet, kom det inte fram några konstruktioner eller syntes något avvikande, frånsett att det i schaktet påträffades några fyrkantiga järnstänger. Kyrkans murverk Putsen på sockeln runt kyrkan knackades ner i varierande utsträckning, särskilt omfattande åt norr. Här konstaterades att sockeln var uppförd av grovhuggen marksten/tillhuggen fältsten med några kalkstensskivor här och var, bl.a. nertill på den nordvästra pilastern. En och annan tegelbit syntes också i de nerknackade partierna. I samband med byte av fönsterbleck på det runda fönstret längst åt väster på södra långhusväggen konstaterades att fönsteröppningen är murad av tegel.

Södra ingångsdörren Den södra ingångsdörren består av en rundbågig - nu utåtgående - pardörr med tre fyllningar; överst en spetsbågig, i mitten en fyrkantig (egentligen rektangulär) och underst, under en kraftigare list, ett diagonalmönstrat parti. Upptill finns dessutom dekor i form av två cirkelomramade stjärnor. De utanpåliggande beslagen är snirkliga. Inför ommålning av södra ingångsdörren undersökte jag underliggande färger. Följande färger kunde iakttas (1/anger den befintliga färgen): Utvändigt 1/ rosa, dvs en färgförändrad engelskt röd färg 2/ mörkgrå ton (osäkert om det är ett helt lager eller om det bara är ett litet parti med denna ton; det var svårt att se på grund av motljus) 3/ mörkbrun/svart färg 4/ brunröd färg Invändigt: 1/ grågrönsvart färg (endast 1 lager) Den befintliga färgen före restaureringen var rosa, men det var en färgförändrad kulör. Dörren målades brunröd 1974 som en följd av färgspår, som arkitekt Jerk Alton då sett på dörren, enligt skrivelser och färgprov i Örebro läns museums arkiv. Förmodligen fortsatte man med samma färgsättning, då dörrarna målades om 1990 men den färgen var inte ljusäkta utan blev rosa. Dörren har alldeles uppenbart ursprungligen varit målad brunröd. Senare har man antagligen tröttnat på den röda färgen och gett den en mera traditionell mörk färgsättning, mörkbrun/svart, möjligen även en mörkgrå ton. Nedre delen av dörren har med sina fyllningar ett 1700-talsutseende medan övre delen med sina spetsbågiga fyllningar och stjärndekor liksom de utsirade beslagen ger dörren ett utseende från 1800-talets senare del. Till detta bidrar också den ursprungligen brunröda färgsättningen.

Det finns gångjärn på insidan av dörrsmygen, vilket visar att ytterdörren ursprungligen suttit längre in i dörrnischen och varit inåtgående och senare flyttats ut till sitt nuvarande, utåtgående läge. Under 1860-80-talen genomgick kyrkan olika förändringar, t.ex. 1867-70 taktäckning med skiffer, 1882 igensättning av norra ingången och installation av värmekammare där och 1883 nya fönsterbågar av gjutjärn. Det är inte alltför djärvt att gissa att även södra ytterdörren förnyades eller byggdes om vid något av dessa tillfällen. Inför den nu aktuella ommålningen diskuterades val av kulör; antingen en engelskt röd/brunröd färg som den nuvarande dörren haft från början och som understryker de förändringar kyrkan genomgick under 1800-talets senare del, eller en grå, alternativt ockragul, kulör, som skulle förstärka kyrkans 1700-talsutseende, även om just denna dörr inte haft dessa kulörer tidigare. Efter diskussioner bestämde sig församlingen för att välja den engelskt röda färgen (som dörrarna haft de senaste 40 åren).

INTERIÖR Tak och väggar De nuvarande ytskikten i kyrkan vad gäller tak och väggar härrör troligen från den grundliga invändiga renovering kyrkan genomgick 1930. Enligt uppgifter i ett tal prosten Ydström höll vid kyrkans 150-årsjubileum 1938 (se Historik, s bilaga 2) blev kyrkans kyrkans inre valv omslaget och jämte väggar grundligt reparerat. Det konstaterades längst bak i kyrkan, vid övergången mot västra väggen, att det i taket under putsen finns en vassmatta. Eftersom det inte behövdes göras några ingrepp i takputsen gjordes inga ytterligare undersökningar här. Skrapning av färg i taket visade bara vit kulör. Det konstaterades också att putsen i taket är lösare än putsen på västväggen, som är hårdare. I samband med att de sprickor höggs upp, som uppkommit där de tidigare större dörrnischerna på långsidorna var igenmurade, lossnade en bit av ytputsen. Det syntes då tydligt att det yttersta - förhållandevis släta - putskiktet var pålagt senare, åtminstone på detta parti. Därunder fanns det ett annat putskikt. Det såg äldre ut, hade lite ojämnare yta och en mer täckande kalkfärg samt en aning gulare färgton. Detta torde vara den ursprungliga invändiga väggputsen. Det gjordes inga ytterligare undersökningar här. Däremot sparades denna yta som en synlig referensyta. I de igenmurade dörrnischerna på långväggarna syntes under putsen en spräckpanel. Betr. övriga iakttagelser av Tak resp. Väggar och taklist, se dessa avsnitt i rapporttexten ovan.

Golv Trägolvet under bänkarna byttes ut på några ställen på grund av insektsangrepp. Då blottades marken under golvet. Det finns ingen blindbotten, endast längs- och tvärgående golvbjälkar. Ca 30-40 cm under golvet kommer marken direkt, som enligt snickaren består av lera. Enligt Börje Lindström var det ett ganska kompakt skikt. Det är uppenbart att trägolvet i norra bänkkvarteren är äldre än i de södra med bredare, mestadels kilsågade bräder. Det syns också att en del bräder är ramsågade eller handhyvlade. Trägolvet under de södra kvarteren, som lades in på 1930-talet, har smalare bräder med jämnare bredd men det finns också några som är lite bredare. Betonggolvet vid norra ingången visade sig dölja rester av ett tidigare värmesystem. Detta uppdagades då det bilades för att dra fram ledningar för högtalarutrustningen. Det kom fram metallgaller och andra metalldelar. Exakt vilket av kyrkans värmesystem det var frågan om har inte undersökts. 1897 anlades en värmeanläggning i ny kammare på norra sidan om kyrkan. 1907 byggdes denna värmekammare om. 1931 installerades en värmeanläggning med lågtrycksånga, vilken ersatte en värmeapparat, som inte längre fungerade. (Se vidare Historik, bilaga 2).

Bänkinredning I handlingarna gällande den invändiga renoveringen i mitten av 1930-talet, då bl.a. bänkinredningen målades om, framgår det att bänkarna då var målade i ekfärg. Detta syntes också tydligt när målarna skrapade bänkarna inför ommålning, då det blottades en enklare ekådring.

Kronlänkar och kulor Kronlänkarna med tillhörande kulor var före renoveringen grå (smutsgrå). Eftersom kronlänkar brukar vara målade svarta och kulor ockragula gjorde konservatorn en mindre färgundersökning, men fann inte några andra underliggande färgkulörer. De målades därför nu åter grå. Orgeln I samband med arbetena på orgeln med byte av el o.dyl. lyftes de svartmålade luckorna av nertill på orgelns framsida. Då visade det sig att det fanns ett underliggande ramverk med målad ljus ekådring. Har detta ramverk på något sätt varit synligt under den tid bänkarna var ekådrade i kyrkan? Eller är det en rest från den tid, då orgelverket användes i Uppsala domkyrka i slutet av 1880-talet? För övrigt noterades det att i de två mellersta svarta luckorna nertill framför orgeln syns tydliga igensatta spår efter s.k. andrag, vilka uppenbarligen använts då spelbordet tidigare haft en annan placering än idag. Orgeln ombyggdes senast 1955.

Golv innanför altarringen Innanför altarringen finns ett trägolv. Det är målat i en mellangrå färg med dragning åt blått med en enkel marmorering i blått. Dessutom är det försett med ett tunt målat diagonalrutigt mönster. Under den flagnande färgen syns en äldre golvmålning, som är mörkare grå och som förefaller ha haft en kraftigare marmorering. Som den antikvariskt skonsammaste lösningen valdes nu att täcka golvet med en lös matta. Övrigt En trasig psalmbok påträffades mellan läktartakets undersida och väggen på läktarens södra sida, där den var inkilad.