REMISSYTTRANDE Ert Dnr: FI 2015/1931 Vårt Dnr: 2015_011 2015-05-29 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Johan Westlund Postal address 103 33 Stockholm, Sweden e-mail fi.registrator@regeringskansliet.se SOU: 2015:30 KEMIKALIESKATT - SKATT PÅ VISSA KONSUMENTVAROR SOM INNEHÅLLER KEMIKALIER SAMMANFATTNING IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige är en arbetsgivar- och branschorganisation med cirka 1400 medlemmar inom kemi, plast och materialbranscherna. Vi är mycket kritiska till de punktskatteförslag som läggs i SOU:2015:30 och anser inte att de bör genomföras. Det finns stora brister i dessa förslag. Det gäller både analysen av behovet av ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet, valet av styrmedel och konsekvenserna av förslaget. Utredningen har dessutom allvarliga evidensbrister och är inte vetenskapligt förankrat. IKEM:s kritik rör främst kemikalieskatten som sådan och dess tänkta tillämpning på PVC och ftalater. Men de generella synpunkterna på skatt gäller även för elektronik och flamskyddsmedel. I några fall lämnas också specifika synpunkter på förslaget rörande elektronik. Kritiken kan delas upp i följande huvudpunkter: Existerande lagar och regler kan skapa bättre förutsättningar än de föreslagna ekonomiska styrmedlen. Förslaget har brist på evidens och är inte vetenskapligt förankrat. Förslaget är rättsosäkert, oproportionerligt komplext och skapar osäkra spelregler. Förslaget medför inga vinster för hälsa och miljö. IKEM ser stora brister i förslaget avseende dessa punkter, vilket vi utvecklar nedan. En övergripande brist är den frånvaro av dialog som genomsyrat utredningens arbete. Endast vid ett tillfälle (den 7 november 2014) har vi som bransch bjudits in för dialog och vid detta tillfälle diskuterades inte de förslag vi nu ser i utredningen. IKEM anser att: De föreslagna punktskatterna inte bör införas. Begräsningen av användningen av farliga ämnen i varor genom reglering i bilaga XVII till Reach bör utnyttjas mer. Då omfattas också importerade produkter. Kemikalieinspektionen bör utnyttja sina resurser så att arbetet med att utreda och föreslå kemikalier för begränsning i bilaga XVII kan intensifieras. Sverige bör driva på inom EU för en mer harmoniserad och utökad tillsyn och marknadskontroll. Innovation and Chemical Industries in Sweden Innovations- och kemiindustrierna i Sverige AB Storgatan 19 Box 55915 102 16 Stockholm Telefon: +46 (0)10-455 38 50 info@ikem.se www.ikem.se Styrelsens säte: Stockholm Org.nr: 556865-4650
Även nationellt bör myndigheternas tillsyn av kemiska produkter och varor stärkas. Kemikalieinspektionens pågående regeringsuppdrag om begränsningar av farliga ämnen i byggprodukter bör beaktas. Detta kan också omfatta gamla befintliga produkter som oftare innehåller farligare ämnen än dagens nya byggprodukter. EXISTERANDE LAGAR OCH REGLER SKAPAR BÄTTRE FÖRUTSÄTTNINGAR ÄN FÖRESLAGNA EKONOMISKA STYRMEDEL Sedan år 2007 gäller inom EU en gemensam kemikalielagstiftning, Reach (förordning (EG) nr 1907/2006). Den har inneburit betydligt minskade risker med kemikalier och varor tillverkade inom unionen. Många varor importeras dock till EU och kemikalieinnehållet i dessa regleras inte på samma sätt av kemikalielagstiftningen. Särskilt farliga ämnen, i Reach-förordningen benämnda som SVHC-ämnen, omfattas av viss informationsplikt när de förekommer i varor. Men även om ett sådant ämne blir föremål för tillstånd enligt Reach (all användning inom unionen är i princip förbjuden utom just den som beviljas tillstånd av EU-kommissionen) gäller inte förbudet ämnets förekomst i importerade varor. Det finns dock möjligheter att begränsa användningen av farliga ämnen även i importerade varor genom reglering i bilaga XVII till Reach. För att reglerna för kemikalier i importerade varor ska bli mer lika de som gäller för kemikalier inom EU anser vi att denna möjlighet måste utnyttjas mer. Att införa nya begränsningar i bilaga XVII till Reach kräver dock en tämligen omfattande dokumentation, vilken kan utarbetas av kommissionen eller av medlemsstaterna. Kemikalieinspektionen har nyligen föreslagit att man han utnyttja det så kallade snabbspåret i Reach artikel 68.2. Snabbspåret kan användas för att begränsa CMR-ämnen i konsumentvaror och kräver inte lika omfattande underlag som den ordinarie begränsningsprocessen. Vi anser att Kemikalieinspektionen bör inom givna ramar fördela sina resurser så att arbetet med att utreda och föreslå kemikalier för begränsning i bilaga XVII kan intensifieras. Ett fortsatt arbete på FNnivå för att på längre sikt få till stånd en global kemikalielagstiftning och därmed komma till rätta med innehållet av oönskade ämnen i varor tillverkade utanför EU bör också fortsatt prioriteras. Ett stort och ökande problem är piratkopiering och varumärkesförfalskning av t.ex. växtskyddsmedel, läkemedel och kemiska produkter, som har ett mer eller mindre okänt kemikalieinnehåll. Denna illegala handel med lagliga varor utgör ett stort problem för svensk ekonomi enligt en rapport av HUI Research 1. Den illegala handeln skapar också en grogrund för kriminalitet. För vissa produkter kan det också utgöra en hälsofara för konsumenten. Vi anser därför att Sverige bör driva på inom EU för en mer harmoniserad och utökad tillsyn och marknadskontroll. En harmoniserad kemikalielagstiftning (Reach) bör i möjligaste mån också få en harmoniserad tillsyn för att kontrollera efterlevnaden. Inte minst kontrollen och tillsynen av importerade varor till unionen måste harmoniseras och stärkas. Även sanktioner för överträdelser bör för att ge liknande spelregler inom alla medlemsstater i möjligaste mån harmoniseras. Nationellt bör myndigheternas tillsyn av kemiska produkter och varor också stärkas. Kemikalieinspektionen behöver inte minst för att leva upp till sitt namn öka insatserna avseende inspektion och tillsyn samt även bättre samverka med andra statliga myndigheter och med kommunerna, vilka har ett delat ansvar med Kemikalieinspektionen då det gäller varutillsyn. 1 Rapport från Svensk Handel - Illegal handel med lagliga varor, Maj 2012 http://www.svenskhandel.se/documents/rapporter/2012/rapport%20illegal%20handel.pdf 2(16)
På EU-nivå finns också RoHS-direktivet (2011/65/EU) som reglerar farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, inklusive importerad sådan. En fortsatt komplettering av RoHS som utgår från kriterier och begränsningar i Reach har ett betydligt större genomslag i och med att RoHS i praktiken blivit en internationell standard. Även saluförandet av byggprodukter regleras på EU-nivå i byggproduktförordning 2. Medlemsländerna har möjlighet att utfärda nationella regler, om t.ex. begränsning av vissa farliga ämnen i byggprodukter, emissioner från byggmaterialet och informationskrav. Nationella regler av detta slag finns bl.a. i Frankrike, Nederländerna och Tyskland. Regeringen har gett i uppdrag åt Kemikalieinspektionen att undersöka om det finns ett behov av proportionerliga nationella begränsningar gällande farliga ämnen i byggprodukter för att minska barns exponering för farliga ämnen. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 december 2015. Vi anser att Regeringen bör avvakta resultatet av pågående regeringsuppdrag om begränsningar av farliga ämnen i byggprodukter för att kunna beakta detta möjliga styrmedel. Detta kan också omfatta gamla befintliga produkter som oftare innehåller farligare ämnen än dagens nya byggprodukter. Förslaget på punktskatter är däremot ett dåligt styrmedel därför att: Den styrande effekten kan helt utebli genom att konsumenter näthandlar från företag baserade utanför Sveriges gränser och därmed undviker skatten. Effekterna av detta framstår som kraftigt undervärderade i betänkandet. Resultatet av skatten kan bli att svensk näringsverksamhet upphör till förmån för utlandsbaserad sådan. Skatten kan därför leda till ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser vilket strider mot de svenska miljömålen. En miljömässigt sämre produkt kan trots punktskatten ändå vara billigare. Det är mycket mer än kemikalieinnehållet som påverkar priset på varan. Skatten drabbar framför allt företag med produktion och försäljning i Sverige eftersom företag utanför Sveriges gränser kan undgå den prishöjning som skatten innebär genom försäljning från utlandet direkt till konsument. Skatten drabbar framför allt svenska företag trots att de oftast ligger bäst till när det gäller att välja de bästa kemikalierna. Utredningen uppskattar att skatteförslaget kommer att öka myndigheternas administrativa kostnader med runt 15 miljoner kronor. Det är bättre att lägga dessa resurser där de gör större nytta. Utredningen hanterar inte på ett tillfredställande sätt risken med så kallad falsk substitution, dvs. att ett farligt ämne byts ut mot ett annat ämne som är lika farligt eller farligare. FÖRSLAGET HAR BRIST PÅ EVIDENS OCH ÄR INTE VETENSKAPLIGT FÖRANKRAT Utredningens förslag om en punktskatt på PVC-golv kan inte motiveras utifrån ett miljö- eller folkhälsoperspektiv. De omfattande riskbedömningar som har gjorts inom EU visar inte på några hälsoeller miljörisker med mjukgörarna i PVC-golv. Utredningen tar inte hänsyn till denna kunskap, som inte ens omnämns i betänkandet. Istället påstås i utredningen saker utan hänvisning till underliggande fakta eller så hänvisas enbart till enskilda studier, 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG. 3(16)
som i betänkandet anges som osäkra. Detta visar på en stor okunnighet för området PVC och ftalater och för hur ett vetenskapligt angreppssätt går till. Vanliga mjukgörare i PVC-golv idag är DINP, DIDP och DINCH. Dessa mjukgörare är varken klassificerade som hälso- eller miljöfarliga och de innebär ingen risk då de förekommer i PVC-golv. Utredaren påstår dessutom att PVC skulle vara ett tveksamt ämne ur miljösynpunkt, men man presenterar inga fakta som bekräftar att PVC skulle vara mer tveksamt än andra golvmaterial. Tvärtom visar studier som jämför miljöpåverkan från produkter i olika material att PVC är lika bra som alternativen, med fördelar och nackdelar beroende på i vilken produkt det används. PVC är också en klimatsmart plast. Det är den plast som ger lägst utsläpp av koldioxid vid tillverkningen enligt den europeiska plastbranschens statistik. PVC är också den plast som vid tillverkning förbrukar minst energi. Vi anser att man måste kunna kräva att så omfattande styrmedel som utredningen föreslår ska vara betydligt bättre vetenskapligt underbyggda än vad som är fallet i föreliggande utredning. Annars blir Sverige rättsosäkert. I bilaga 1 har vi gått igenom de påståenden som är kopplade till punktskatten på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid, som vi anser saknar vetenskaplig grund och motiveringen till detta. Vi anser att de flesta påståenden om PVC och mjukgörarna i PVC saknar vetenskaplig grund. Vi hänvisar också till remissvaren från våra europeiska branschorganisationer ECPI (the European Council for Plasticisers and Intermediates) och ECVM (European Council of Vinyl Manufacturers), som ytterligare belyser den vetenskapliga förankringen. Även beträffande flamskyddsmedel i elektronik är den vetenskapliga förankringen svag avseende såväl källorna till de mycket låga halter av vissa flamskyddsmedel som utredningen tar upp som att flamskyddsmedel innehållande brom, klor och fosfor betraktas och behandlas på samma sätt trots att de (vilket framgår bland annat av den EPA-rapport som utredningen refererar till) har egenskaper som väsentligt skiljer sig åt. FÖRSLAGET ÄR RÄTTSOSÄKERT, OPROPORTIONERLIGT KOMPLEXT OCH SKAPAR OSÄKRA SPELREGLER Skatteverkets expert i utredningen, Agneta Rapp, har lämnat ett särskilt yttrande (s. 283). Skatteverket anser att med skatt som styrmedel fasa ut farliga ämnen riskerar reglerna att bli oproportionerlig komplicerade. Ett bättre styrmedel för att styra bort farliga kemiska ämnen är att regleringar på EUnivå. Skatteverket ser bl.a. svårigheter i att enkelt och korrekt kunna bedöma varans innehåll från lämnad dokumentation utan att omfattande utredningar med laboratorieanalyser görs av Skatteverket. Vidare finns det oklarheter kring de föreslagna mät- eller analysmetoder som behövs för att kunna avgöra de skattepliktiga varornas innehåll, särskilt då det gäller flamskyddsmedel i elektronik. Sådana internationellt accepterade metoder måste finnas på plats innan ett förslag som det aktuella ens kan föreslås. Skatteverket bedömer att de föreslagna punktskattebestämmelsernas komplexitet innebär att de enskilda inte utan betydande svårigheter kommer att kunna betala rätt skatt och att Skatteverket inte på ett effektivt sätt kommer att ha möjlighet att kontrollera de yrkade avdragen. En skattelagstiftning som inte är förutsägbar och enkel att tillämpa riskerar att uppfattas som orättvis och administrativt betungande av de enskilda. Detta kan leda till att den inte uppfattas som rimlig och rättvis och därmed brister i legitimitet. Skatteverket anser att en sådan skattelagstiftning inte bör genomföras. 4(16)
IKEM tillstyrker det särskilda yttrande som Skatteverket gör. Vi delar helt uppfattningen att regleringar på EU-nivå är ett bättre styrmedel för att styra bort farliga kemiska ämnen. Skatteverkets yttrande visar att förslaget är rättsosäkert, oproportionerligt komplext och skapar osäkra spelregler för branschen. En sådan skattelagstiftning inte bör genomföras. Det finns därför många skäl till varför utredningens skatteförslag är rättsosäkert och skapar osäkra spelregler för branschen: De föreslagna punktskattebestämmelserna är oproportionerligt komplexa och innebär en rättsosäkerhet i och med att enskilda företag inte utan betydande svårigheter kommer att kunna betala rätt skatt En skattelagstiftning som inte är förutsägbar och enkel att tillämpa uppfattas som orättvis och administrativt betungande. Den riskerar därmed att mista sin legitimitet Skatteverket varnar för att man inte på ett effektivt sätt kommer att ha möjlighet att kontrollera de avdrag som kan yrkas enligt förslaget Skatten skulle därför främst drabba de tillverkare som redan har kontroll på vilka ämnen som ingår i deras produkter, det vill säga europeiska tillverkare, medan skatten skulle vara betydligt svårare att tillämpa på importerade varor i och med att en stor kontrollapparat behövs för att säkerställa frånvaron av beskattningsbara ämnen. Konsumenter kan undvika skatten genom näthandel med företag baserade utanför Sveriges gränser. Effekterna av detta framstår som kraftigt undervärderade i betänkandet Skatten drabbar företag med produktion och försäljning i Sverige eftersom företag utanför Sveriges gränser kan undgå den prishöjning som skatten innebär genom försäljning från utlandet direkt till konsument I utredningen har inte angetts vilka kriterier avseende hälso- och miljöegenskaper som ska uppfyllas för att ett ämne eller ett material ska komma i fråga för beskattning. Istället har vissa grundämnen, vissa kemiska föreningar och vissa material, utan vetenskaplig förankring, valts ut av utredaren, vilket inte är acceptabelt. Utredningen har allvarliga vetenskapliga brister. Bl.a. har man inte utgått ifrån de omfattande riskbedömningar som gjorts inom EU. Istället använder man svepande formuleringar utan vetenskapligt förankring. Skatteförslaget tar inte heller unionsrättslig hänsyn. Även om varje medlemsstat inom EU har rätt att själv besluta om vilka nationella skatter som ska tas ut måste unionsrättslig hänsyn tas vid utformningen av skatterna. Vi anser att nuvarande skatteförslag rörande ytbeläggningsmaterial av PVC inte lever upp till detta eftersom: Skatten på PVC-golv inte kan motiveras av ett behov att skydda hälsa eller miljö då omfattande riskbedömningar som har gjorts inom EU inte visat på några hälso- eller miljörisker. De flesta PVC-golv på den svenska marknaden inte innehåller problematiska ämnen som mjukgörande ftalater upptagna på kandidatlistan. Ftalaterna DINP och DIDP inte är klassificerade som hälso- eller miljöfarliga och EU:s riskbedömningar avseende deras användning i golv har inte påvisat någon risk. Förslaget är orättvist då skatt ska tas ut per kilo vara (PVC-golv) trots att det inte finns någon tydlig koppling mellan högre vikt och större innehåll av farliga ämnen. Förslaget selektivt gynnar företag som tillverkar golv av andra material än PVC trots att dessa andra golv också kan innehålla ftalater. Utredningen har studerat effekter av kemikalieskatter i Sverige, Norge och Danmark. I Danmark har man sedan 2000 en skatt på vissa angivna varugrupper som innehåller PVC och ftalater. Utredningen konstaterar att det är svårt att veta om svängningar i skatteintäkter beror på ökad/sänkt skattemoral eller på faktiska förändringar av försäljningen av varor som innehåller PVC och ftalater eftersom 5(16)
skattekontrollen av denna skatt inte ha varit högprioriterad. Vidare kan man inte säga hur stor effekt skatten har haft på försäljningen av produkterna eftersom ingen kvantitativ studie har gjorts. Enligt den danska plastbranschen har inte skatten haft en styrande effekt utan det som har påverkat en förändring i användningen av mjukgörare har varit den europeiska kemikalielagstiftningen Reach. Ftalater som har upptagits på kandidatlistan har substituerats mot andra mjukgörare. Vi har också hört att skattekontrollen brister och att det lätt går att undvika skatten. Detta borde ytterligare styrka slutsatsen att utredningens föreslag på punktskatter är ett dåligt styrmedel som brister i legitimitet och inte bör genomföras. FÖRSLAGET MEDFÖR INGA VINSTER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Utredningens skatteförslag fokuserar på produktgrupper som vi har god kontroll på och som innebär minimala risker. Svenska tillverkare av elektronik och PVC-golv är drivande när det gäller att välja säkra och miljöanpassade kemikalier. Eftersom de omfattande riskbedömningar som har gjorts inom EU inte visat några hälso- eller miljörisker med PVC-golv kommer en skatt på golv inte att förbättra varken hälsa eller miljö. De flesta PVC-golv på den svenska marknaden innehåller heller inte de mjukgörande ftalater som finns upptagna på kandidatlistan. En viktig aspekt som utredningen har missat är att PVC-golv är vanliga i sjukhus eftersom de har unika hygieniska egenskaper. Den släta och smutsavvisande ytan minskar risken för att bakterietillväxt. God hygien är viktig inom vården. Det Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar har sagt att infektioner som förekommer inom vården utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan. Varje år får mer än 4 miljoner patienter i EU infektioner via exponering på sjukhus. Problemet orsakar 37 000 onödiga dödsfall. [Referens European Centre for Disease Prevention and Control: Annual Epidemiological Report on Communicable Diseases in Europe 2008. Stockholm, European Centre for Disease Prevention and Control, 2008]. Vi hänvisar vidare till remissvar från medlemsföretaget Tarkett och remissvar från PVCMed Alliance, som har utvecklat dessa aspekter ytterligare. En skatt som styr konsumtionen mot andra golvmaterial kan därför få negativa konsekvenser för den viktiga hygienen inom vården. Ansvarstagande svenska företag kommer missgynnas ytterligare eftersom konsumenternas näthandel med företag baserade utanför Sveriges gränser är undantagen skatt. Resultatet av skatten kan bli att svensk näringsverksamhet upphör till förmån för utlandsbaserad sådan utan någon som helst vinst för hälsa eller miljö. I utredningen har vidare inte angivits vilka kriterier avseende hälso- och miljöegenskaper som ska vara uppfyllda för att ett ämne eller ett material ska komma i fråga för beskattning. Istället har vissa grundämnen, vissa kemiska föreningar och vissa material, utan vetenskaplig förankring valts ut av utredaren. Ett utbyte till ämnen med liknande eller till och med sämre egenskaper, vilka inte pekats ut i betänkandet, kan därför bli ett för hälsa- och miljö sämre resultat. IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige Michael Reineskog 6(16)
Ansvarig kemikaliefrågor Ansvarig plastråvarufrågor FÖRSLAGEN I KEMIKALIESKATTEUTREDNINGEN ÄR INTE VETENSKAPLIGT FÖRANKRADE Bilaga 1 Utredningens förslag om en punktskatt på PVC-golv kan inte motiveras utifrån ett behov av att skydda miljö eller folkhälsa. De omfattande riskbedömningar som har gjorts inom EU visar inte på några hälsoeller miljörisker med mjukgörarna i PVC-golv. Utredningen har dock inte överhuvudtaget nämnt eller använt dessa omfattande riskbedömningar som gjorts inom EU. Istället påstår man saker utan att hänvisar till underliggande fakta eller att man bara hänvisar till enskilda studier, som de själva anger som osäkra. Detta visar på en stor okunnighet för området ftalater och för ett vetenskapligt angreppssätt. Vanliga mjukgörare i PVC-golv idag är DINP, DIDP och DINCH. Dessa mjukgörare är varken klassificerade som hälso- eller miljöfarliga, eller innebär en risk i PVC-golv. Utredaren påstår dessutom att PVC skulle vara ett tveksamt ämne ur miljösynpunkt, men man har inga analyser som bekräftar att PVC skulle vara mer tveksamt än andra golvmaterial. Tvärt om visar studier som jämför miljöpåverkan från produkter i olika material att PVC är ett lika bra material som alternativen, med fördelar och nackdelar beroende på i vilken produkt som det används. PVC är också en klimatsmart plast. Det är den plast som har lägst utsläpp av koldioxid vid tillverkningen, enligt den europeiska plastbranschens statistik. PVC är också den plast som förbrukar minst energi. Man måste kunna kräva att så omfattande styrmedel som utredningen föreslår ska vara betydligt bättre vetenskapligt underbyggda än föreliggande utredning. Annars blir Sverige rättsosäkert. Nedan listas en lång rad påståenden i utredningen som saknar vetenskaplig grund. I princip omfattas de flesta påståenden om PVC och mjukgörarna i PVC. KOMMENTARER TILL PÅSTÅENDEN I UTREDNINGEN GÄLLANDE DERAS VETENSKAPLIGHET Påstående i utredningen (sid 19) Studier har visat att vanliga källor till farliga ämnen i människors hemmiljö är flamskyddsmedel i elektronik samt ftalater i golv- och andra byggvaror som innehåller polymerer av vinylklorid, PVC. Det saknas referens till vilka studier som man baserar detta påstående på. Tvärtemot visar studier att påståendet inte stämmer: Kemikalieinspektionen presenterade 2012 en tillsynsrapport på golv Material i inomhusmiljön Golv Tillsyn 8/12. I projektet inspekterades 21 golvföretag och man analyserade 44 golv-prover (15 textila golv och 29 av PVC/annan plast/gummi). Man letade efter tio olika sorters mjukgörare och fann tre ftalater; DINP fanns i 14 av golven, DIDP i 10, DEHP i fyra och mjukgöraren DINCH i två golvprover. I rapporten skriver KemI att enligt en bedömning som den europeiska kemikaliemyndigheten Echa nyligen gjort har användningen av reproduktionstoxiska ftalater (som till exempel DEHP) minskat så mycket att den inte längre utgör någon risk. 7(16)
Utredningens egen stickprovsundersökning, som genomfördes under oktober 2014, visade att 11 av 11 undersökta PVC-golv innehöll DINP medan 2 av 11 golv även innehöll DIDP. Det innebär att inga av dessa golv innehöll farliga ftalater. De reproduktionstoxiska ftalaterna ingår numera i EU:s tillståndssystem. Det innebär att de fyra ftalaterna (DEHP, DIBP, DBP and BBP) sedan februari 2015 bara får användas om det finns ett specifikt tillstånd för användning. Det innebär att inga golv som tillverkas inom EU kommer att innehålla dessa farliga ftalater. När det gäller ftalaterna DINP och DIDP har den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA gjort en förnyad riskbedömning kopplat till restriktionerna i leksaker. Baserat på detta arbete uttalade sig Kommissionen i januari 2014 att det inte förekommer någon oacceptabel risk annat än för leksaker och barnavårdsartiklar som kan placeras i munnen. [Referens Evaluation of new scientific evidence concerning DINP and DIDP In relation to entry 52 of Annex XVII to REACH Regulation (EC) No 1907/2006 augusti 2013] När det gäller eventuella risker med gamla golv som innehåller DEHP, har den vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (SCHER) gjort en bedömning. I sitt "yttrande om riskbedömning av inomhusluftens kvalitet" som godkändes av SCHER den 29 maj 2007, säger man: "Baserat på bristen på mekanistiska stöd och med hänsyn till den låga exponering av ftalater genom inandning, finner SCHER inte entydiga vetenskapliga bevis som visar att ftalater är farliga i inomhusluften. I utkastet till riskbedömningsrapport om DEHP föreslås att säkerhetsmarginalen (MOS) från exponering i inomhusluften är tillräcklig (över 200 för barn och över 1000 för vuxna). Påstående i utredningen (sid 20) Den föreslagna skatten på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid har utformats på så sätt att sådana varor som är tillverkade av PVC och som utgör en stor del av ytskiktet i en bostad ska vara föremål för beskattning. Sådana varor utgör en stor risk för exponering av farliga ämnen till människors hemmiljö. Det stämmer inte att Sådana varor utgör en stor risk för exponering av farliga ämnen till människors hemmiljö. Sedan februari 2015 får inte de fyra ftalaterna (DEHP, DIBP, DBP and BBP) på Kandidatlistan användas inom EU. Vanliga mjukgörare i PVC-golv är DINP, DIDP och DINCH. Källa Kemikalieinspektionens tillsynsrapport 8/12 och information från Golvbranschen (https://www.golvbranschen.se/miljo/pvc-och-mjukgorare). Dessa mjukgörare är inte klassificerade som hälso- eller miljöfarliga. Exponeringen utgör inte heller någon risk enligt myndigheternas bedömning. Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA gjorde nyligen en förnyad riskbedömning av ftalaterna DINP och DIDP. Slutsatsen var att man inte hittat några andra risker än för användningen i leksaker och barnavårdsartiklar som kan placeras i munnen. [Referens Evaluation of new scientific evidence concerning DINP and DIDP In relation to entry 52 of Annex XVII to REACH Regulation (EC) No 1907/2006 augusti 2013]. Enligt ECHAs bedömning är DINCH inte genotoxisk, cancerframkallande eller reproduktionsstörande. Vidare kan DINCH användas säkert i leksaker. Riskbedömningen visade en säkerhetsmarginal på 5300, att jämföra med 100 som är en normalt acceptabel säkerhetsmarginal. [Referens Background document to the Opinion on the Annex XV dossier proposing restrictions on 8(16)
four phthalates ECHA/RAC/RES-O-0000001412-86-07/S1; ECHA/SEAC/RES-O-0000001412-86- 10/S2; December 2012]. Den Franska hälsomyndigheten ANSES har nyligen presenterat en riskbedömning av DINCH och slutsatsen är att ingen fara eller risk identifieras för DINCH enligt Reach. Därmed bekräftas tidigare bedömningar. ANSES yttrande finns här: https://www.anses.fr/sites/default/files/documents/reach2015re0003.pdf Påstående i utredningen (sid 20-21) Eftersom alla golv m.m. av PVC innehåller mer eller mindre farliga kemikalier kommer det inte vara möjligt att göra avdrag för hela skatten. Detta påstående stämmer inte. Sedan februari 2015 får inte de fyra ftalaterna (DEHP, DIBP, DBP and BBP) på Kandidatlistan användas inom EU. Vanliga mjukgörare i PVC-golv är DINP, DIDP och DINCH. Källa Kemikalieinspektionens tillsynsrapport 8/12 och information från Golvbranschen (https://www.golvbranschen.se/miljo/pvc-och-mjukgorare). Dessa mjukgörare är inte klassificerade som hälso- eller miljöfarliga. Se kommentaren ovan. Påstående i utredningen (sid 78) De ftalater som hittas i hemmen kommer till stor del från golvbeläggningar av PVC. Det saknas referens till detta påstående. Påstående i utredningen (sid 80) Den andra gruppen av ftalater omfattar därmed de tre ftalaterna DINP, DIDP och DNOP. Även dessa tre ftalater har dokumenterat farliga egenskaper. Det saknas referens till påståendet att ftalaterna DINP, DIDP och DNOP skulle ha dokumenterat farliga egenskaper. Tvärt om är dessa mjukgörare inte klassificerade som hälso- eller miljöfarliga. Exponeringen utgör inte heller någon risk enligt myndigheternas bedömning. Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA gjorde nyligen en förnyad riskbedömning av ftalaterna DINP och DIDP. Slutsatsen var att man inte hittat några andra risker än för användningen i leksaker och barnavårdsartiklar som kan placeras i munnen. [Referens Evaluation of new scientific evidence concerning DINP and DIDP In relation to entry 52 of Annex XVII to REACH Regulation (EC) No 1907/2006 augusti 2013] DNOP hade ingen registrerad användning i EU varför den mjukgöraren inte utvärderades. Påstående i utredningen (sid 81) 9(16)
Den tredje gruppen är övriga additiv, bland annat PVC som innehåller alternativa mjukgörare som exempelvis Dinch eller PVC som inte innehåller mjukgörare. Men inte heller den tredje gruppen är ofarlig för människor och miljö. Det finns ingen vetenskaplig grund för detta påstående. DINCH är inte klassificerad som hälso- eller miljöfarlig. Enligt ECHAs bedömning kan DINCH användas säkert i leksaker. [ Background document to the Opinion on the Annex XV dossier proposing restrictions on four phthalates ECHA/RAC/RES-O-0000001412-86-07/S1; ECHA/SEAC/RES-O-0000001412-86-10/S2; December 2012.] Den Franska hälsomyndigheten ANSES har nyligen presenterat en riskbedömning av DINCH och slutsatsen är att ingen fara eller risk identifieras för DINCH enligt Reach. Länk: https://www.anses.fr/sites/default/files/documents/reach2015re0003.pdf De mjukgörare som används idag i golv har inte bedömts vara hälso- eller miljöfarliga. Se tidigare kommentarer. Själva PVC-polymeren är ofarlig. Den ger inte upphov till några hälsoproblem. Enligt EU:s förordning om klassificering och märkning av ämnen och blandningar är polymeren PVC inte klassificerad som farlig. Den är inte persistent, bioackumulerande eller toxisk (PBT-ämne). Den har inte någon av egenskaperna för att räknas som ett särskilt farligt ämne (SVHC). Om man jämför produkter i olika material visar studierna att PVC är ett lika bra material som alternativen, med fördelar och nackdelar beroende på i vilken produkt som det används. [Referens Life Cycle Assessment of PVC and of principal competing materials Commissioned by the European Commission, July 2004] PVC är en klimatsmart plast. Det är den plast som har lägst utsläpp av koldioxid vid tillverkningen, enligt den europeiska plastbranschens statistik. PVC är också den plast som förbrukar minst energi. [Källa: PlasticsEurope s Eco-profile Programme http://www.plasticseurope.org/plasticssustainability/eco-profiles.aspx] Påstående i utredningen (sid 81) Det motiveras av att samtliga skattepliktiga varor innehåller PVC som, tillsammans med de olika additiv som tillsätts för att ge PVC-materialet olika önskade egenskaper, leder till negativa miljöoch hälsoeffekter. Det är oklart vad utredningen menar med negativa miljö- och hälsoeffekter. All tillverkning av produkter kan anses leda till negativa miljö- och hälsoeffekter. Det handlar snarare att välja produkter som påverkar så lite som möjligt. Om man jämför produkter i olika material visar studierna att PVC är ett lika bra material som alternativen, med fördelar och nackdelar beroende på i vilken produkt som det används. [Referens Life Cycle Assessment of PVC and of principal competing materials Commissioned by the European Commission, July 2004] PVC är en klimatsmart plast. Det är den plast som har lägst utsläpp av koldioxid vid tillverkningen, enligt den europeiska plastbranschens statistik. PVC är också den plast som förbrukar minst energi. [Källa: PlasticsEurope s Eco-profile Programme http://www.plasticseurope.org/plasticssustainability/eco-profiles.aspx] En aktuell studie visar att PVC-produkter har de lägsta totala kostnaderna. De tre produkter som ingick i jämförelsen var golv, fönster och rör, både vatten och avloppsrör. Alla kostnader räknades 10(16)
in under produktens livslängd, från att den köptes till att den blev avfall och skulle hanteras (exempelvis återvinning) [Ref. A total cost of ownership approach Prof. Alessandro Marangoni, 2011]. För golv är det viktigt att räkna in underhållskostnaderna vid köp och installation. För golv som utsetts för hög belastning kan städning och underhåll uppgå till över 90 procent av den totala kostnaden för produktens livscykel om inte ett bra golv väljs från början. Ett slitstarkt och lättunderhållet PVC-golv leder till totalt sett lägre livskostnader även om inköpet är dyrare. PVC-golv är vanliga i sjukhus eftersom de har unika hygieniska egenskaper. Den släta och smutsavvisande ytan minskar risken för att bakterietillväxt. God hygien är viktig inom vården. Det Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar har sagt att infektioner som förekommer inom vården utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan. Varje år får mer än 4 miljoner patienter i EU infektioner via exponering på sjukhus. Problemet orsakar 37 000 onödiga dödsfall. [Referens European Centre for Disease Prevention and Control: Annual Epidemiological Report on Communicable Diseases in Europe 2008. Stockholm, European Centre for Disease Prevention and Control, 2008]. Påstående i utredningen (sid 148) PVC är ett plastmaterial som kan göras mjukt genom att olika additiv tillsätts. Dessa additiv har ofta negativa hälsoegenskaper. Detta påstående stämmer inte. Sedan februari 2015 får inte de fyra ftalaterna (DEHP, DIBP, DBP and BBP) på Kandidatlistan användas inom EU. Av övriga 9 ftalater på kandidatlistan är det bara en som har en registrerad användning inom EU. Det finns ett 50-tal mjukgörare för PVC och flertalet är inte klassificerade som hälso- eller miljöfarliga, se genomgång här http://www.plasticisers.org/en_gb/plasticisers Vanliga mjukgörare i PVC-golv är DINP, DIDP och DINCH. [Källa Kemikalieinspektionens tillsynsrapport 8/12 och information från Golvbranschen https://www.golvbranschen.se/miljo/pvcoch-mjukgorare]. Dessa mjukgörare är inte klassificerade som hälso- eller miljöfarliga. Se kommentarer ovan. Påstående i utredningen (sid 148) Vidare så kan mycket giftiga ämnen, dioxiner, bildas när PVC förbränns och på så sätt bilda giftiga gaser som människor kan exponeras för. Det är en mycket gammal missuppfattning. Sedan mitten av 1990-talet är det allmänt känt att förbränningsbetingelserna, såsom förbränningstemperatur, syretillgång, närvaro av katalyter, har störts inverkan på dioxinbildningen vid förbränning. Mängden klorerat material är av underordnad betydelse i jämförelse med de andra faktorerna. Naturvårdsverket gjorde redan 1996 bedömningen att en minskning av PVC-halten i avfallet inte skulle förändra utsläppen av dioxiner i rökgaserna, eller minska dioxinhalten i restprodukterna från rökgasreningsanläggningarna i någon märkbar grad. I Europa ställer lagstiftningen krav på utsläppen från avfallsförbränningsanläggningarna. 11(16)
Detta påstående är därför inte vetenskapligt baserat och det är mycket anmärkningsvärt att inte utredningen har satt sig in bättre i frågan. Påstående i utredningen (sid 148) Ftalater är en ämnesgrupp som ofta används som mjukgörare i PVC men även andra mjukgörare som används i PVC har negativa egenskaper. Detta påstående är inte vetenskapligt baserat. Som påpekats tidigare så får inte fyra av ftalaterna (DEHP, DIBP, DBP and BBP) på Kandidatlistan användas inom EU sedan februari 2015. Av övriga 9 ftalater på kandidatlistan är det bara en som har en registrerad användning inom EU. Andra mjukgörare än vissa ftalater är inte klassificerade som hälso- eller miljöfarliga, se genomgång här http://www.plasticisers.org/en_gb/plasticisers Påstående i utredningen (sid 148) Ett par studier rapporterar ett samband mellan halter av ftalater i damm i bostäder och astma och allergi hos barn. Fler studier behövs för att säkerställa sambandet. Osäkerhet råder även kring ett samband mellan nyfödda pojkars könsorgansutveckling och mängden ftalater i mammornas urin under graviditeten. Denna effekt liknar dem som setts hos försöksdjur. Utredningen nämner lite svepande att Ett par studier rapporterar ett samband mellan halter av ftalater i damm i bostäder och astma och allergi hos barn. Fler studier behövs för att säkerställa sambandet. Det finns ingen referens till dessa studier. Det utredningen inte nämner är att EUs vetenskapliga kommitté för hälso- och miljörisker (SCHER) har gjort en bedömning av risken med ftalater i inomhusluften/damm och astma hos barn [Ref. "Opinion on risk assessment on indoor air quality" SCHER 29 maj 2007]. De konstaterar att "Baserat på bristen på mekanistiska stöd och med hänsyn till den låga exponering av ftalater genom inandning, finner SCHER inte entydiga vetenskapliga bevis som visar att ftalater är farliga i inomhusluften. Man ansåg att säkerhetsmarginalen (MOS) från exponering i inomhusluften är tillräcklig (över 200 för barn och över 1000 för vuxna). I SCHERs bedömning ingår flera av de svenska epidemiologiska studier som anser att det finns samband mellan vissa ftalater i damm och astma/allergi. Dessutom finns vetenskapliga studier som visar att kemikalieinnehållet i hushållsdamm inte korrelerar till människors exponeringsnivåer. Det är därför inte vetenskapligt korrekt att dra slutsatsen att nivåerna i damm motsvara exponering och därmed överstiger säkra gränser. [Ref. H. Fromme et al., Occurrence of phthalates and musk fragrances in indoor air and dust from apartments and kindergartens in Berlin (Germany), Indoor Air 2003, Kerstin Becker et al. DEHP metabolites in urine of children and DEHP in house dust. International Journal of Hygiene and Environmental Health 207 (2004); 409-417. Tobias Schripp et al. Chamber studies on mass-transfer of di(2-ethylhexyl)phthalate (DEHP) and di-n-butylphthalate (DnBP) from emission sources into house dust, Atmospheric Environment 44 (2010)] Ett annat svepande påstående som saknar referens är: Osäkerhet råder även kring ett samband mellan nyfödda pojkars könsorgansutveckling och mängden ftalater i mammornas urin under graviditeten. Denna effekt liknar dem som setts hos försöksdjur. Vi tror att utredningen syftar på studien Prenatal Phthalate Exposures and Anogenital Distance in Swedish Boys. Carl-Gustaf Bornehag, Fredrik Carlstedt, Bo AG. Jonsson, Christian H. Lindh, Tina K. 12(16)
Jensen, Anna Bodin, Carin Jonsson, Staffan Janson and Shanna H. Swan. Environmental Health Perspectives. Advance Publication: 29 October 2014. Det som saknas i denna studie är en koppling till de riskbedömningar som har gjorts på den mjukgörare som pekas ut i studien, DINP. EU:s kemikaliemyndighet ECHA kom för drygt ett år sedan med en förnyad utvärdering av DINP [Referens Evaluation of new scientific evidence concerning DINP and DIDP In relation to entry 52 of Annex XVII to REACH Regulation (EC) No 1907/2006 augusti 2013]. Enligt denna finns det inte anledning att klassificera DINP som reproduktionstoxisk eller att användningen är en risk (utom i leksaker som skall tuggas på, men där finns redan ett förbud). I studien av Bornehag et.al. redovisas en epidemiologisk undersökning. Dessa har nackdelen att forskarna inte har kontroll över andra faktorer som kan påverka den sjukdomsförekomst man studerar. Dessutom måste epidemiologiska studier kompletteras med experimentella studier som kan ge en rimlig biologisk förklaring, ett orsakssamband. Eftersom ftalaterna är mycket studerade finns det många studier också inom området reproduktionstoxicitet, även med samma end-point som den nu aktuella studien. Myndigheterna har därför redan tittat på dessa effekter och konstaterat att exponeringen inte är tillräckligt hög för att det skall vara en risk. Det är en stor brist av forskarna bakom den epidemiologiska studien att de inte jämför exponeringsnivåerna med andra studier. Påstående i utredningen (sid 148) Den diffusa spridningen och den kontinuerliga exponeringen i kombination med de allvarliga effekter som påvisats i djurförsök visar på möjliga allvarliga hälsoeffekter även hos människa. Detta gäller särskilt med tanke på att människor exponeras för flera olika ftalater under en längre tid och det kan finnas risk för att dessa samverkar. Därför föreslås golvbeläggningar, vägg- och takbeklädnader av polymerer av vinylklorid som inte innehåller ftalater från Kandidatförteckningen vara berättigade till ett skatteavdrag på 50 procent. När det gäller detta påstående hänvisar utredningen till Karolinska Institutets webbsida http://ki.se/imm/ftalater Denna sida verkar inte ha uppdaterats på flera år. Bl.a. står det inget under avsnittet Reglering om att fyra ftalater (DEHP, DIBP, DBP and BBP) sedan februari 2015 bara får användas om det finns ett specifikt tillstånd för användning. Det står inte heller något om ECHAs förnyade utvärdering av DINP och DIDP [Referens Evaluation of new scientific evidence concerning DINP and DIDP In relation to entry 52 of Annex XVII to REACH Regulation (EC) No 1907/2006 augusti 2013]. KI har också missat ECHAs bedömning 2012 av risken från en kombinerad exponering för de fyra ftalaterna (DEHP, DIBP, DBP and BBP) [ref. http://echa.europa.eu/en/view-article/- /journal_content/926431e7-3a71-4f06-b22c-9c6b54966df3] Slutsatsen var att tillgängliga data inte tyder på att det idag finns en risk från den kombinerade exponeringen. Dessutom ansåg man att den minskade användning ytterligare skulle minska exponeringen. Påstående i utredningen (sid 149) Då små barn även kommer i närkontakt med damm från golv, väggar och tak så bedömer utredningen det som viktigt att även styra undan från dessa kemikalier. 13(16)
Utredningens bedömning syftar här på de tre ftalaterna DINP, DIDP och DNOP. Det är högst anmärkningsvärt att utredningen inte känner till den omfattande riskbedömning som den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA har gjort på DINP och DIDP [Referens Evaluation of new scientific evidence concerning DINP and DIDP In relation to entry 52 of Annex XVII to REACH Regulation (EC) No 1907/2006 augusti 2013]. Slutsatsen var att man inte hittat några andra risker än för användningen i leksaker och barnavårdsartiklar som kan placeras i munnen. Utredningens påstående är därför inte vetenskapligt baserat. För DNOP finns ingen registrerad användning inom EU, varför inget tyder på att den kommer att finnas i golvbeläggningar, vägg- och takbeklädnader av polymerer av vinylklorid. Påstående i utredningen (sid 150) När det gäller golv m.m. av PVC är det dock ett rimligt tillvägagångssätt eftersom hela gruppen innehåller PVC vilket är ett ämne som i sig är tveksamt ur miljösynpunkt. Även andra mjukgörare som finns på marknaden har i många fall tveksamma miljö- och hälsoegenskaper. Det finns inga referenser eller studier kopplat till påståendet att PVC skulle vara tveksamt ur miljösynpunkt. Det är därför inte ett vetenskapligt underbyggt påstående utan ett personligt tyckande. Om man jämför miljöpåverkan från produkter i olika material visar studierna att PVC är ett lika bra material som alternativen, med fördelar och nackdelar beroende på i vilken produkt som det används. [Ref. Life Cycle Assessment of PVC and of principal competing materials Commissioned by the European Commission, July 2004] PVC är en klimatsmart plast. Det är den plast som har lägst utsläpp av koldioxid vid tillverkningen, enligt den europeiska plastbranschens statistik. PVC är också den plast som förbrukar minst energi. [Källa: PlasticsEurope s Eco-profile Programme http://www.plasticseurope.org/plasticssustainability/eco-profiles.aspx] En aktuell studie visar att PVC-produkter har de lägsta totala kostnaderna. De tre produkter som ingick i jämförelsen var golv, fönster och rör, både vatten och avloppsrör. Alla kostnader räknades in under produktens livslängd, från att den köptes till att den blev avfall och skulle hanteras (exempelvis återvinning). [Ref. A total cost of ownership approach Prof. Alessandro Marangoni, 2011] Även påståendet att andra mjukgörare som finns på marknaden har i många fall tveksamma miljöoch hälsoegenskaper saknar vetenskaplig grund enligt våra kommentarer ovan. Påstående i utredningen (sid 162) Som framgår av avsnitt 8.1. syftar skatten till att minska tillförseln av ftalater från golvbeläggningar, vägg- och takbeklädnader av PVC till människors hemmiljö och därigenom begränsa människornas exponering av dessa ämnen. Således motiveras skatten av skyddet för miljö och hälsa vilket är ett med unionsrätten förenligt mål. De mjukgörare som används idag i PVC-golv innebär inte en risk för människors hälsa eller miljön. Skatten kan därför inte motiveras av skyddet för miljö och hälsa. Vanliga mjukgörare i PVC-golv är DINP, DIDP och DINCH. [Källa Kemikalieinspektionens tillsynsrapport 8/12, information från Golvbranschen https://www.golvbranschen.se/miljo/pvc- 14(16)
och-mjukgorare och utredningens golvanalys]. Dessa mjukgörare är inte klassificerade som hälsoeller miljöfarliga eller innebär en risk i PVC-golv [ref. Evaluation of new scientific evidence concerning DINP and DIDP in relation to entry 52 of Annex XVII to REACH Regulation (EC) No 1907/2006, ECHA-13-R-07-EN, augusti 2013]. Påstående i utredningen (sid 163) Den föreslagna skatten har utformats på så sätt att sådana varor som orsakar att vissa farliga ämnen tillförs människors vardagsmiljö ska vara föremål för beskattning. Detta påstående stämmer inte eftersom skatten även föreslås omfatta ftalater och PVC som inte är klassificerade som hälso- eller miljöfarliga. Påstående i utredningen (sid 163) Urvalet bygger på objektiva principer som är kopplade till vilken risk för exponering av farliga ämnen en vara kan tänkas innebära för de som använder den. Detta påstående är inte vetenskapligt baserat eftersom urvalet inte är kopplat till exponeringen av farliga ämnen. Även ämnen som inte är farliga omfattas. Se tidigare kommentarer. Påstående i utredningen (sid 171-173) Som underlag för framtagning av storleksordningen på ett fiktivt värde på hälsokostnaderna, vållade av ftalater från golv m.m.m av PVC, har utredningen använt en svensk studie om hälsokostnaderna för ökning av diabetes och hjärtsjukdomar på grund av polyklorerad bifenyl (153), ett nedbrytningsämne av DDT (DDE, 2,2-Bis(4-chlorophenyl)-1,1-dichloroethene), en metabolit av ftalater (MMP) och Perfluorononansyra (PFNA). Det är högst anmärkningsvärt att man bygger hela beräkningen bara på en enda studie på en ftalat som dessutom inte används i PVC, men ändå anser att man kan relatera den till mjukgörarna i PVCgolv. Däremot har man inte använt sig av de omfattande riskbedömningar som har gjorts på de mjukgörare som används i PVC-golv. Detta är oseriöst. Det är idag välkänt att ftalaterna är en stor grupp kemikalier med olika användningsområden och egenskaper. DMP och DEP är lösningsmedel som används främst i hudvårdsprodukter eller medicinering. Det som inte nämns är att för den enda ftalat som har använts i golv, nämligen DEHP, kunde man inte hitta ett samband med diabetes i den studie som utredningen nämner. Eftersom riskbedömningarna kommit fram till att det inte är en risk med dagens mjukgörare i PVCgolv kan man inte anta att de orsakar några hälsorelaterade kostnader. Påstående i utredningen (sid 218) PVC, som är en vanlig plast, innehåller klor vilket innebär att det bildas saltsyror och dioxiner vid förbränning av plasten. Flera ftalater har visat hormonstörande effekter vilket bland annat kan påverka fertiliteten. 15(16)
Som vi nämnt tidigare så är det en mycket gammal missuppfattning att PVC skulle vara en viktig källa till dioxiner. Sedan mitten av 1990-talet är det allmänt känt att förbränningsbetingelserna, såsom förbränningstemperatur, syretillgång, närvaro av katalyter, har störts inverkan på dioxinbildningen vid förbränning. Mängden klorerat material är av underordnad betydelse i jämförelse med de andra faktorerna. Naturvårdsverket gjorde redan 1996 bedömningen att en minskning av PVC-halten i avfallet inte skulle förändra utsläppen av dioxiner i rökgaserna, eller minska dioxinhalten i restprodukterna från rökgasreningsanläggningarna i någon märkbar grad. I Europa ställer lagstiftningen krav på utsläppen från avfallsförbränningsanläggningarna. Detta påstående är därför inte vetenskapligt baserat och det är mycket anmärkningsvärt att inte utredningen har satt sig in bättre i frågan. De ftalater som är reproduktionstoxiska är upptagna på Kandidatlistan och 4 är nu förbjudna att använda inom EU. Endast en av de andra ftalaterna på kandidatlistan har en registrerad användning inom EU. Den europeiska kemikalielagstiftningen Reach hanterar därför redan de reproduktionstoxiska ftalaterna i produkter som tillverkas inom EU. Utredningen skriver också att det bildas saltsyror. Detta är en felskrivning eller missuppfattning eftersom det ska vara saltsyra, dvs singularis. Saltsyra har den kemiska betäckningen HCl. 16(16)